Utmattning av aluminiumkonstruktioner enligt Eurokod 9
|
|
- Elisabeth Olofsson
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Utmattning av aluminiumkonstruktioner enligt Eurokod 9 Torsten Höglund, professor emeritus i stålbyggnad, KTH Eurokod 9 Dimensionering av aluminiumkonstruktioner, SS-EN 1999, besår av fem delar, se figur 1. Alla delarna har varit klara sedan länge utom del 1-3 som det varit mycket svårt att komma överens om. Visserligen godkändes den av alla länder i Europa utom England, men det fattades vissa delar som först nu (2008) blivit färdigställda. Att det varit så svårt att enas om denna del beror på uppdelningen i konstruktionsregler (eurokoder) och utföranderegler (SS-EN 1090). Utmattningshållfastheten är ju i hög grad beroende av utförandet av svetsar. När nu utföranderegler för aluminiumkonstruktioner SS-EN är klar kunde arbetet med utmattningsdelen slutföras. Eurokoder och utföranderegler för aluminium ******* Eurokoder ******** Laster Dimensionering Utförande / Kontroll (Eurokod 0) Eurokod 9 SS-EN 1999 SS-EN Eurokod Allmänna regler Utförande 1-2: Brand Kvalitet / 1-3: Utmattning kvalitetskontroll 1-4: Kallformad plåt Kontroll / översyn 1-5: Skal Figur 1 Eurokoder och utföranderegler för aluminiumkonstruktioner Med utmattning avses sprickinitiering och sprickpropagering av upprepad last där exempel på upprepad last är trafiklast, vindinducerade svängningar och last orsakad av vågor. Figur 2 Exempel på aluminiumkonstruktioner påverkade av utmattningslast Utmattning är inte sällan dimensionerande för aluminiumkonstruktioner eftersom förhållandet mellan rörlig last och egentyngd är större än för många andra konstruktioner. Dessutom är utmattningshållfastheten ungefär 40 % av den som är för stål. Figur 3 visar exempel på en utmattningsspricka och i bilden till höger kan man skönja sprickinitieringsstället i fattningskanten av svetsen.
2 Figur 3 Exempel på utmattningsbrott och sprickinitieringsställe Uppläggningen av SS-EN är ungefär densamma som för stålkonstruktioner men med de speciella förhållanden som gäller för aluminium. SS-EN baseras på omfattande och tillförlitliga provningar, dels småskaleprov enligt exempel i figur 4 men även fullskaleprov på stora balkar, de senare i huvudsak utförda vid tekniska högskolan i München. Detta har möjliggjort en förfinad statistisk utvärdering. Figur 4 Exempel på utmattningsbrott, till vänster i svetsen, till höger i värmepåverkade zonen intill svetsen Tre dimensioneringsmetoder är angivna i SS-EN Livslängdsmetod grundad på S-N kurvor 2. Skadetålighetsmetod grundad på brottmekanik 3. Dimensionering genom provning Utmattningshållfasthet Liksom för stål presenteras utmattningshållfastheten i form av spänningsvidden som funktion av antalet lastcykler N i log-log-diagram med tre linjer med olika lutningar. Se Figur 5. Vid konstant spänningsvidd finns en utmattningsgräns D. Vid delskadeberäkning enligt 8 Palmgren-Miners summering finns en annan utmattningsgräns L som gäller vid fler än 10 lastcykler. Till skillnad från för stål är kurvornas lutning inte densamma för olika förband. För grundmaterialet utan svets bestäms lutningen inom området N = 10 5 till N = av m 1 = 7 och för svetsade förband är m 1 = 4,3 eller 3,4 beroende på förband. För N = till N = 10 8 bestäms lutningen av m 2 = m För svetsförband är utmattningshållfastheten oberoende av materialet. För grundmaterialet, alltså utan svetsar, gäller samma kurvor för alla 5xxx och 6xxx legeringar men andra, gynnsammare kurvor för 7020.
3 (log skala) 2) Spänningsvidd C D 1 m 1 Referenshållfasthet för utmattning L m 2 Kurva för utmattningshållfastheten Utmattningshållfasthet vid konstant spänningsvidd 1 Utmattningsgräns vid delskadeberäkning N C N D N L 1) (log skala) Antal cykler N Figur 5 Utmattningshållfastheten (spänningsvidden) som funktion av antalet spänningscykler För svetsförband är utmattningshållfastheten oberoende av spänningsnivån d v s av förhållandet R = σ min/σmax mellan minsta och största spänningen. Detta beror på att spänningsvidden i den värmepåverkade zonen intill svetsen, på grund av egenspänningarna, kommer att variera mellan flytspänningen och flytspänningen minus spänningsvidden. Detta medför att utmattning kan inträffa t o m vid varierande tryckspänningar. Bonusfaktor För grundmaterial där egenspänningarna är mycket små, och även för svetsförband om man kan bestämma egenspänningarna, får man öka utmattningshållfastheten med en bonusfaktor enligt figur Bonus faktor f [-] Normalt fall Grundmaterial Svetsförband, om egenspänningarna är kända R [-] Figur 6 Bonusfaktor som funktion av förhållandet R mellan minsta och största spänningen Förbandstyper Tabell 1 ger en översikt över de förbandsklasser som finns i SS-EN Som synes är det stor skillnad mellan utmattningshållfastheten för icke svetsade (inbegripet skruvförband) och svetsade förband. Utmattningshållfastheten är även beroende av utförandet vilket framgår av tabell 2 som är ett exemplet på förbandsklasstabell i SS-EN
4 . Tabell 1 Översikt över förbandsklasser och områden för utmattningshållfastheten vid lastcykler Förbandsklass Exempel på förband (bärverksdel) C Grundmaterial Svetsade anslutningar L t Längdsvetsar Stumsvetsar Kälsvetsar Skarvar i svetsade balkar Skruvförband 56 Limförband 0,11f v,adh
5 Förband nummer Tabell 2 Förbandsklass för skarvar i svetsade balkar (= tabell J.11 i EN ) Förband och initieringspunkt Utförandekrav Svetsklass 4) inre ytor och geometri Tilläggskrav , , , ,4 Svets Svets Svetsrot Spänningsberäkning Förbandsklass 1) m 1 Svetstyp 2) 3) Svetsutförande Dubbelsidig stumsvets, fullt genomsvetsad, planslipad på båda sidorna Ensidig stumsvets, full genomsvetsad, planslipad på båda sidorna Dubbelsidig stumsvets, full genomsvetsad Ensidig stumsvets, full genomsvetsad Slipad rot Vinkel i fattningskanten 150 slipad rot Svetsrot 1) m 2 = m ) Skarvarna i liv och flänsar utförs innan balken sammansvetsas med längdsvetsarna 3) Avslutning < 1:4 vid tjockleksförändring 4) Enligt SS-EN ISO 10042:2005. Nettotvärsnittet Start och stopplåtar används vid ändarna, planslipad i spänningsriiktningan B B B C B B C C Beträffande svetsarna mellan liv och fläns, se Tabell J.5, förbandsklass. 5.4 eller 5.5 Varierande spänningsvidd Vid varierande spänningsvidd rekommenderas rainflow-beräkning ur vilken ett spektrum tas fram. Se figur 7. Kontroll sker därefter med Palmgren-Miners delskadeaccumulering. Beroende på att S-N-kurvornas lutning inte är desamma och lika för alla förbandsklasser som den är för stål kan λ-värdena för beräkning av ekvivalent spänningsvidd enligt eurokoden för stålbroar inte användas. Några λ-värden för aluminium är ännu inte framtagna.
6 Figur 7 Illustration av rainflow-metoden Spänningsberäkning Lokala spänningskoncentrationer som beror på svetsens geometri ingår i klassificeringen av förbanden. Vid komplex geometri t ex anslutning mellan runda rör tillkommer spänningsökning som beror på knutpunktens geometri. Se figur 8. Denna måste beräknas för den speciella anslutningen. Någon form av hot spot stress -metod bör enligt SS-EN inte tillämpas därför att spännings-töjningssambandet är olika för grundmaterialet och materialet i olika delar av de värmepåverkade områdena intill svetsen. Dessutom beror resultatet av en FEM-beräkning på elementstorlek, typ av modellering och typ av element. Enkel geometri Komplex geometri Spänningstopp beroende på svetsen Plan plåt Spänningstopp beroende på svetsen Spänningsökning på grund av knutpunktens geometri Stagvägg nom nom Plan plåt Vägg i ramstång av rör Figur 8 Spänningstoppar i fattningskanten av svetsar I stället rekommenderas en metod som kan kallas referensförbandsmetoden som beaktar knutpunktsgeometrin med följande förfarande: Välj ett förband (referensförband) i SS-EN som liknar den aktuella knutpunkten Identifiera typ av spänning för referensförbandet och den aktuella knutpunkten Gör likadana FEM-beräkningar på både referensförbandet och den aktuella knutpunkten Belasta båda förbanden med spänningar enligt ovan Bestäm område med största spänningarna (HS) för båda förbanden Antag för aktuell knutpunkt samma lutningar m 1 och m 2 som i referensförbandet Bestäm utmattningshållfastheten för aktuell knutpunkt vid cykler ur: σhs,ref Δ σc,aktuell = Δ σ σ HS,aktuell Stål kontra aluminium Det finns en gammal tumregel som säger att utmattningshållfastheten för aluminium skulle vara en tredjedel av stålets. Detta är inte särskilt sant. I genomsnitt är utmattningshållfastheten för aluminium större än 40 % av stålets. Endast för ett förband stämmer tumregeln. Se Figur 9. C,ref
7 Genom strängpressningstekniken kan aluminiumkonstruktioner utformas så att utmattning inte blir något större problem. I ett brodäck av stål finns många svetsar och många spänningskoncentrationer. Se figur 10. I ett aluminiumdäck är eventuella svetsar betydligt snällare och färre. Om de längsgående svetsarna mellan profilerna dessutom är svetsade med friktionsomrörningssvetsning (friction stir welding, FSW, se nedan) är utmattningshållfastheten dessutom mycket bättre än i MIG- och TIG-svetsar. Figur 9 Förhållandet mellan utmattningshållfastheten för förband i stål och aluminium dwarsdrager hoofdligger Figur 10 Till vänster brodäck i stål, ovan däck av strängpressade aluminiumprofiler Skadetålighetsmetod Skadetålighetsmetoden har en analytisk teoretisk bakgrund till skillnad från den hittills behandlade livslängdsmetoden. Man utgår från en initialdefekt (spricka med längden a) och förutsäger hur den växer. Spricktillväxten da / dn Δ K för en spänningscykel relateras till förbandsgeometrin Δ K = Yσ π a där faktorn Y för några enkla fall ges i SS-EN men som för andra fall kan bestämmas med FEM, se figur 11. I SS-EN finns spricktillväxtdata för grundmaterial, material i den värmepåverkade zonen och svetsmaterial. Se exempel i figur 12. Model: TROG Def =.236E4 Y Y Z X Z X
8 Figur 11 Exempel på modell för bestämning av geometrifaktorn Y med FEM da/dn [m/cycle] 1E -04 1E -05 1E -06 1E -07 1E -08 1E -09 1E -10 WAA R=0, L Ex F 6005 L Ex G LT Ex 6082 LT Ro 5454 LT Ro 5454 TL Ro 7020 LT Ro 7020 TL Ro 1E ΔK [Nmm m Figur 12 Exempel på spricktillväxtkurvor för några legeringar vid R = 0,1. (WAA = bearbetat aluminium) Provning för utmattningsdimensionering Provning kan behöva tillgripas ifall: aktuellt lastspektrum inte finns tillgängligt konstruktionens geometri är för komplex för praktisk beräkning andra material, konstruktionsutformningar eller tillverkningsmetoder än de som återfinns i förbandsklasstabellerna används spricktillväxtdata behövs för skadetålighetsmetoden Rekommendationer ges för faktorer beroende på antalet prov, partialkoefficienter och tillförlitlighetsindex, statistisk utvärdering mm. Samband mellan eurokoder och andra standarder Som nämnts inledningsvis beror utmattningshållfastheten i hög grad på utförandet. SS-EN 1990 ger i avsnitt 2 grundläggande krav för att säkerställa att bärverket får avsedd säkerhet, i bilaga B introduceras konsekvensklasser och säkerhetsklasser och ges vägledning för val av konsekvensklass med syfte att möjliggöra säkerhetsdifferentiering. Konsekvensklasserna för bärverk är uppdelade i tre nivåer CC1, CC2 och CC3. Konsekvensklassen och tillhörande säkerhetsklass för ett bärverk eller en bärverksdel har inverkan vid dimensionering och utförandet, och då speciellt krav på dimensioneringskontroll samt tillsyn och kontroll av utförandet. SS-EN ger i bilaga A vägledning för tillämpningen i de olika delarna av SS-EN 1999 och för att sammanställa den utförandeföreskrift som krävs enligt SS-EN De standarder som ger anvisningar för utförandet är sammanställda i tabell 3. 0,5 ]
9 Tabell 3 Standarder som styr utförandet av aluminiumkonstruktioner Konsekvensklass CC (3) SS-EN 1990 Utförandeklass EXC (4) SS-EN Utförandekrav SS-EN Acceptanskriterier för svetsar SS-EN ISO Utförandeklasser Rekommendationer för bestämning av utförandeklass finns i Bilaga A i huvuddelen SS-EN , pra1 *) ur vilken tabell 4 är hämtad. Tabell 4 Bestämning av utförandeklass EXC Konsekvensklass CC1 CC2 CC3 Lasttyp SC1 SC2 SC1 SC2 SC1 SC2 Tillverknings PC1 EXC1 EXC1 EXC2 EXC3 EXC3 a) EXC3 a) typ PC2 EXC1 EXC2 EXC2 EXC3 EXC3 a) EXC4 a) EXC4 bör användas för speciella bärverk eller bärverk vars brott kan ge extrema konsekvenser och också i de fall detta fordras enligt nationella regler. I tabell 4 är Tillverkningstyper: PC1 Icke svetsade bärverksdelar PC2 Svetsade bärverksdelar. Lasttyper: SC1 Bärverk påverkade av kvasistatiska laster SC2 Bärverk påverkade av upprepade laster med sådan omfattning att kontroll enligt reglerna för bärverksdelar påverkad av utmattning måste utföras. Lasttyp SC2 bör användas för det fall att SC1 inte gäller. Vägledning ges i SS-EN om en bärverksdel eller helt bärverk bör anses påverkad av kvasistatisk last och klassificeras i klass SC1. T ex får SC1 tillämpas om spänningsvidden är tillräckligt liten. Följande tumregler ges (se figur 13 och 14): - E,k < 11 MPa för grundmaterial, värmepåverkade zoner och stumsvetsar - E,k < 7,4 MPa för kälsvetsar. Vid varierande spänningsvidd är gränserna (jämför figur 13 och 14) - förbandsklass 18-3,4 för grundmaterial, värmepåverkade zoner och stumsvetsar - förbandsklass 12-3,4 för kälsvetsar. Gränserna är valda utifrån den lägsta förbandsklassen med en säkerhetsfaktor Ytterligare regler ges i SS-EN för att slippa räkna med utmattningslast. De beror då på utnyttjandegraden. Om denna är mindre än 0,5 får SC1 förutsättas. Utnyttjandegrad Utnyttjandegrad används för att bestämma krav på kontrollomfattning och på acceptanskriterier för svetsar. För bärverk och bärverksdelar påverkade av i huvudsak statisk last är ut- *) pra1 till SS-EN :2007 är ute på remiss nu och räknas bli klar (fastställd) under år Rekommendationerna och tabell 4 finns inte i SS-EN :2007 än.
10 nyttjandegraden U enkel att definiera. För bärverk och bärverksdelar påverkade av utmattningslast är det inte alltid lika enkelt. I SS-EN ges för varierande spänningsvidd en förenklad metod som bör användas endast just för att bestämma krav på kontrollomfattning och på acceptanskriterier för svetsar ,3 45-4,3 40-3,4 40-4,3 36-3,4 32-3, , N 10 9 Figur 13 Största konstanta spänningsvidd (horisontell linje) för att lasten skall klassas som kvasistatisk (SC1) jämfört med kurvor för stumsvetsförband ,4 25-3,4 23-3,4 18-3,4 14-3, , N 10 9 Figur 14 Största konstanta spänningsvidd (horisontell linje) för att lasten skall klassas som kvasistatisk (SC1) jämfört med kurvor för kälsvetsförband Partialkoefficienter Förslaget till rekommenderade värden för partialkoefficienten γ Mf för utmattningshållfastheten och gränsvärdet D lim för delskadesumman är starkt differentierad. Se tabell 5. Den finns i ett Addendum till SS-EN och några värden i den svenska nationella bilagan finns inte ännu. Definitionerna till de olika metoderna (SLD-1A, SLD-1B o s v) är ganska detaljerade och ges inte här. För att få en uppfattning om vad tabellen innebär kan betydelsen av förkortningarna dock vara av intresse.
11 SLD = livslängdsmetoden, DTD = skadetålighetsmetoden, N.a. = inte tillämplig, T = tid för första tillsynen i tillsynsprogrammet där A = grundkontroll, B = tilläggskontroll av områden med störst risk för sprickor, C = mätning av belastningar, S = återstående livslängd. Tabell 5 Rekommenderade värden på γ Mf och D Lim vid beräkning av utmattningshållfasthet för svetsade och icke svetsade bärverksdelar (Del av tabell A.2 i EN ) Dimensioneringsmetod EXC2 e) EXC3 e) EXC4 e) γ γ γ Mf Mf Mf Livslängdsmetoden SLD-IA/IB 1,15/1,05 1,25/1,15 1,35/1,25 T A = 0 SLD Begränsad livslängd SLD-II 1,0 1,05 1,15 T A = 0 T C = 0 SLD - Obegränsad livslängd SLD-IIIA/IIIB 1,1/1,05 1,25/1,15 1,35/1,25 T A = 0 DTD-IA 1,0 1,05 N.a. T A = 0 Skadetålighetsmetod DTD-IB 1,05 1,1 N.a. T A = 0 T B1 =0,5T S DTD D>1 D>1 T A = 0 DTD-II N.a. (γ MF = 1) (γ MF = 1) TB2=0,8T S T Kommande utveckling Harmonisering av imperfektioner vid svetsar De olika länderna i Europa har nu ganska olika krav på svetsdefekter. Det är naturligtvis angeläget att harmonisera dessa. Friktionsomrörningssvetsning Den relativt nya svetsmetoden Friction Stir Welding FSW, friktionsomrörningssvetsning, omnämns i SS-EN men inga hållfasthetsvärden ges. Den består i att ett roterande verktyg förs längs fogen. Se figur 15. Friktionsvärmen mjukar upp materialet som förs runt och väller samman. Den värmepåverkade zonen blir mycket mindre än vid MIG- och TIGsvetsning, ytorna blir slätare och utmattningshållfastheten blir bättre. Provningar pågår på många håll för att ge underlag för att inlemma metoden i Eurokod 9. Figur 15 Friktionsomröringssvetsning
12 Referenser SS-EN Dimensionering av aluminiumkonstruktioner: Allmänna konstruktionsregler. SS-EN Dimensionering av aluminiumkonstruktioner: Konstruktioner känsliga för utmattning. SS-EN : Utförande av stål- och aluminiumkonstruktioner Del 3: Aluminium Kosteas, D., On the Fatigue Behaviour of Aluminium. In: Kosteas, D.(Ed.), Aluminium in Practice, Stahlbau Spezial, issue No. 67(1998) Ernst & Sohn, Berlin. Jaccard, R., D., Kosteas, R. Ondra: Background Document to Fatigue Design Curves for welded Aluminium Components. IIW doc. No. XIII Hobbacher, A., Recommendations on fatigue of welded components, IIW Doc. XIII /XV , July Maljaars, J., Fatigue of aluminium structures SS-EN Eurocodes, Background and Applications, Brussels, 2008
Konstruktioner av kallformad stål- och aluminiumplåt
Konstruktioner av kallformad stål- och aluminiumplåt Torsten Höglund, KTH, Juni 2007. EN 1993-1-3 och EN 1999-1-4 behandlar konstruktioner av kallformad stål- och aluminiumplåt och härrör ursprungligen
Läs merUtmattningsdimensionering med FEM Lokala metoder
Utmattningsdimensionering med FEM Lokala metoder 2014-12-12 Mohammad Al-Emrani Ett TRV Projekt 2012-2013 Raport: Finns snart att ladda ner som pdf via Konstruktionscentrums hemsida Finns att köpa som
Läs merEurokoder, vad behöver ni på kommunen veta?
Eurokoder, vad behöver ni på kommunen veta? FSBI s informations-och utbildningsdagar 2012 i Gävle J-O Nylander 1 Varför EUROKODER? 2 Europasamarbetet på byggområdet Byggproduktförordningen( CPR) Ersätter
Läs merEurokod 3 Stålkonstruktioner. År 1989 gav kommissionen
Eurokod 3 Stålkonstruktioner Det var år 1975 och jag deltog i ett informationsmöte i Bryssel där en stolt representant för den dåvarande EEC-kommisionen presenterade projektet Eurocodes. Det skulle ge
Läs merMöjligheter och begränsningar hos höghållfasta stål
Möjligheter och begränsningar hos höghållfasta stål Användning av höghållfasta stål har möjliggjort nya typer av konstruktionslösningar. Kunskap om deras möjligheter och begränsningar kan därmed bidra
Läs merStatik. Nåväl låt oss nu se vad som är grunderna för att takstolsberäkningen ska bli som vi tänkt.
Statik Huvuddelen av alla takstolsberäkningar utförs idag med hjälp av ett beräkningsprogram, just anpassade för takstolsdimensionering. Att ha ett av dessa program i sin dator, innebär inte att användaren
Läs merBRANDSKYDDSLAGET AB 2006-11-01 Jörgen Thor Docent, Teknologie Doktor
1 På uppdrag av Finja Bemix AB har Brandskyddslaget tagit fram projekteringsanvisningar för stålkonstruktioner med vars hjälp erforderlig mängd UNITHERM Safir kan bestämmas. UNITHERM Safir är typgodkänd
Läs mer1. Inledning 1 1.1 Allmänt 1 1.2 Standarden SS-EN 1090-2 2 1.3 Kvalifikationskrav för personal 2 1.4 Krav på noggrannhet för utförandet 3
Innehållsförteckning 1. Inledning 1 1.1 Allmänt 1 1.2 Standarden SS-EN 1090-2 2 1.3 Kvalifikationskrav för personal 2 1.4 Krav på noggrannhet för utförandet 3 2. Termer och definitioner 4 3. SS-EN 1090-1
Läs merEurokoder grundläggande dimensioneringsregler för bärverk. Eurocode Software AB
Eurokoder grundläggande dimensioneringsregler för bärverk Eurocode Software AB Eurokoder SS-EN 1990 Grundläggande dimensioneringsregler SS-EN 1991 Laster SS-EN 1991-1-1 Egentyngd, nyttig last SS-EN 1991-1-2
Läs merMaterialet har tillkommit med bistånd från följande institutioner och företag:
Att konstruera med stål - Läromedel för konstruktörer omfattar: Modul 1 Modul 2 Modul 3 Modul 4 Modul 5 Modul 6 Modul 7 Modul 8 Modul 9 Modul 10 Modul 11 Modul 12 Allmänna grunder Material och komponenter
Läs merNyheterna i SS-EN : Viktor Lundin 1
Nyheterna i SS-EN 1090-2:2018 2018-10-29 Viktor Lundin 1 Viktor Lundin, Grundare av KONTROLLBOLAGET Inspektions- och provningsingenjör Certifierad kontrollansvarig Auditor/ Lead Auditor ISO 9001 Svetssakkunnig
Läs merEN 1993 Dimensionering av stålkonstruktioner. Inspecta Academy 2014-03-04
EN 1993 Dimensionering av stålkonstruktioner Inspecta Academy 1 EN 1993 Dimensionering av stålkonstruktioner EN 1993-1: Allmänna regler och regler för byggnader EN 1993-2: Broar EN 1993-3: Torn, master
Läs merSvetsrelaterade skador i stål Jan Wåle, Inspecta Technology 2014-03-31
Svetsrelaterade skador i stål Jan Wåle, Inspecta Technology 1 T2-tanker, helsvetsat skrov, tidigt 40-tal 2 T2-tanker Schenectady, 1941 Bakgrund/förutsättningar Sprödbrott som startat vid svets Lokalt höga
Läs merBOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Sten Bjerström
BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Sten Bjerström Boverkets föreskrifter om ändring i verkets konstruktionsregler (1993:58) - föreskrifter och allmänna råd; BFS 2007:20 Utkom från trycket den 10 december
Läs mer2016-04-01. SS-Pålen Dimensioneringstabeller Slagna Stålrörspålar
2016-04-01 SS-Pålen Dimensioneringstabeller Slagna Stålrörspålar Dimensioneringstabeller slagna stålrörspålar 2016-05-10 1 (20) SCANDIA STEEL DIMENSIONERINGSTABELLER SLAGNA STÅLRÖRSPÅLAR, SS-PÅLEN RAPPORT
Läs merEurokod Trä. Eurocode Software AB
Eurokod Trä Eurocode Software AB Eurokod 5 Kapitel 1: Allmänt Kapitel 2: Grundläggande dimensioneringsregler Kapitel 3: Materialegenskaper Kapitel 4: Beständighet Kapitel 5: Grundläggande bärverksanalys
Läs merPPU408 HT16. Stål, utmattning. Lars Bark MdH/IDT
PPU408 HT16 Stål, utmattning 1 De flesta haverier som sker i lastbärande konstruktioner orsakas av utmattning. Detta beror bl.a. på att: - hållfastheten vid upprepade belastningar, speciellt vid hög anvisningsverkan
Läs merNyckeln till svetsning av stålkonstruktioner
SS-EN 1090 Utförande av stål- och aluminiumkonstruktioner Nyckeln till svetsning av stålkonstruktioner Förord FORCE Technology har förberett den här guiden som en hjälp vid fastställande krav för svetsning
Läs merISOVER FireProtect brandskydd av bärande stålkonstruktioner
ISOVER FireProtect brandskydd av bärande stålkonstruktioner ISOVER FireProtect 2015-08/Ersätter ISOVER FireProtect 2012-02 Vad sker vid en brand? Med brand menas eld som man förlorat kontrollen över. Vid
Läs merNYTT REGELVERK FÖR BÄRVERK STÅLKONSTRUKTIONER 2013-04-21
NYTT REGELVERK FÖR BÄRVERK STÅLKONSTRUKTIONER 1 NYTT REGELVERK STÅLKONSTRUKTIONER REGELVERKET INNEHÅLLER TVÅ TYPER AV REGLER DIMENSIONERINGSREGLER EN 1990 EN 1999 (Eurokoder) BOVERKETS FÖRESKRIFTER OCH
Läs merkonstruera Med POndUs Dimensionering baserad på provningar utförda av SP Sveriges tekniska forskningsinstitut
konstruera Med POndUs Dimensionering baserad på provningar utförda av SP Sveriges tekniska forskningsinstitut Rostskyddsbeläggning (KTCO) godkänd för korrosivitetsklass C4. Swedish technical approval SC
Läs merKvarvarande utmattningskapacitet hos nitade metallbroar sammanfattning SBUF-projekt 12049
Kvarvarande utmattningskapacitet hos nitade metallbroar sammanfattning SBUF-projekt 12049 Många av dagens järnvägssträckningar byggdes i början av 1900-talet och de flesta av broarna som uppfördes är fortfarande
Läs merNyheter inom svetsområdet. Per-Åke Pettersson Certification, Inspecta Sweden AB 2014-10-27
Nyheter inom svetsområdet Per-Åke Pettersson Certification, Inspecta Sweden AB 1 Lite om innehållet Marknadstrender Svetsning En speciell process Nyheter på standardområdet Svetsarprövning Smältsvetsning
Läs merEffektiv flamvärmning vid svetsning och skärning av moderna stål
Effektiv flamvärmning vid svetsning och skärning av moderna stål Jakten på hållfasthet, och därmed minskad vikt hos svetsade konstruktioner har drivit på utvecklingen av nya höghållfasta stål. Med de förbättrade
Läs merUppdaterad 9606-1. Per-Åke Pettersson Certification, Inspecta Sweden AB 2014-09-08
Uppdaterad 9606-1 Per-Åke Pettersson Certification, Inspecta Sweden AB 1 Innehåll SS-EN ISO 9606-1:2013 (Ersätter SS-EN 287-1) Svetsarprövning Smältsvetsning Del 1: Stål 2 SS-EN ISO 9606-1 Ny reviderad
Läs merKTH Royal Institute of Technology
KTH Royal Institute of Technology Nya förbättringsmetoder för ökad livslängd och bättre prestanda Thomas Holmstrand Avdelningen för Lättkonstruktioner Forskargrupp Design och tillverkning av svetsade konstruktioner
Läs merDimensionering av fästplåtar enligt Eurokod
Byggingenjörsprogrammet Högskolan i Halmstad Sektionen för Ekonomi och Teknik Examensarbete 5 hp Dimensionering av fästplåtar enligt Eurokod Design of fasteners according to Eurocode Erik Karlsson 9880504-3596
Läs merSS-EN 1090-2. EN SAMMANFATTNING. Björn Åstedt bjorn@sbi.se www.sbi.se Skapad 2010-07-01
SS-EN 1090-2 EN SAMMANFATTNING Björn Åstedt bjorn@sbi.se www.sbi.se Skapad 2010-07-01 Från 1 januari 2011 är den gällande standarden för utförande och kontroll av stålkonstruktioner SS-EN 1090-2. Införandet
Läs merKasper Salin-vinnare skapad
Peter Fajers, Civilingenjör, handläggande stålkonstruktör Väven Kasper Salin-vinnare skapad FEM-DESIGN Umeås nya landmärke har skapats i samarbete mellan två av Skandinaviens ledande arkitektkontor, norska
Läs merDärför vill vi ha välutbildade svetsare!! Imtech:s perspektiv Svetslärarmötet 14:e jan -2016. Patrik Pettersson Weldingcoordinator IWE, IWSD-C
Därför vill vi ha välutbildade svetsare!! Imtech:s perspektiv Svetslärarmötet 14:e jan -2016 Patrik Pettersson Weldingcoordinator IWE, IWSD-C Agenda Min bakgrund Vad är Imtech VS-teknik AB? Vad bör svetsaren
Läs merSå jobbar du med varmförzinkat stål
Från projektering till montering Så jobbar du med varmförzinkat stål Annikki Hirn Nordic Galvanizers Nordic Galvanizers - branschföreningen för varmförzinkningsföretag i Norden Driver ett informationskontor
Läs merNy utgåva av EN 287-1
Ny utgåva av EN 287-1 Svets & Tryck 2012, Götebrg, Svetskmmissinen mathias.lundin@svets.se 1 VAD FÅR JAG SOM MEDLEM I SVETSKOMMISSIONEN? Tillgång till ett nätverk av > 400 experter Möjlighet att delta
Läs merMitt liv med byggregler
Mitt liv med byggregler Professor emeritus Bernt Johansson, LTU, juni 2009 Inledning I hela mitt yrkesverksamma liv har jag haft en hobby, nämligen att skriva regler för byggkonstruktioner, mestadels stålkonstruktioner
Läs merKTH Royal Institute of Technology
Ny teknik för kvalitetssäkring av utmattningsbelastade svetsade konstruktioner Thomas Holmstrand Instutitionen för Farkost och Flyg Forskargrupp Design och tillverkning av svetsade konstruktioner Senior
Läs merBISTEEX 080213-SL ÖVNINGSEXEMPEL I STÅLBYGGNAD FÖR BYGG- INGENJÖRSUTBILDNINGEN VID CTH
BISTEEX 080213-SL ÖVNINGSEXEMPEL I STÅLBYGGNAD FÖR BYGG- INGENJÖRSUTBILDNINGEN VID CTH 1) En 9 m lång lina belastas av vikten 15 ton. Linan har diametern 22 mm och är av stål med spänning-töjningsegenskaper
Läs merSvetsning Nya standarder och svetsbeteckningar
Svetsning Nya standarder och svetsbeteckningar, Svetskommissionen Stålbyggnadsdagen 23 oktober 2014 Kvalitetsarbete är ett pussel Genomgång WPS Validering av Avvikelser & korrigerande åtgärder krav svetsutrustning
Läs merPROJEKTERINGSUNDERLAG GEOTEKNIK
PROJEKTERINGSUNDERLAG GEOTEKNIK JÄRNVÄGSGATAN, MULLSJÖ 2015-10-23 Inledning Föreliggande Projekteringsunderlag behandlar projekteringsförutsättningar avseende geoteknik och grundvatten för rubr. objekt.
Läs merFIRE SAFETY DESIGN. NULLIFIRE S707-60 Dimensioneringstabeller för brandisolering av bärande stålkonstruktioner baserade på NT FIRE 021
FIRE SAFETY DESIGN FSD project no. 05-196 NULLIFIRE S707-60 Dimensioneringstabeller för brandisolering av bärande stålkonstruktioner baserade på NT FIRE 021 Date: 2006-03-15 Revised: - Fire Safety Design
Läs merGruv 2013 Orsaker till skador och vad kan göras för att förhindra dem. Haverier, skador, driftavbrott på kranar och andra maskiner som utsätts för
Gruv 2013 Orsaker till skador och vad kan göras för att förhindra dem. Haverier, skador, driftavbrott på kranar och andra maskiner som utsätts för belastningar kan till stor del elimineras om alla inblandade
Läs merSMARTA MONTERINGSSYSTEM
SMARTA MONTERINGSSYSTEM DEN FRIHÄNGANDE VENTILERADE FASADEN Den frihängande ventilerade fasaden (FVF) bekläder en byggnads yttervägg. Med en FVF monteras fasadelementen på ett avstånd från byggnadens
Läs merRapport Utredning befintliga bärande konstruktioner Påbyggnad av centrumfastighet
Rapport Utredning befintliga bärande konstruktioner Påbyggnad av centrumfastighet Beställare (kund): Fittja Centrumfastigheter AB Uppdragsnamn: Utredning Fittja centrum, etapp 1 Uppdragsnummer: 5356-001
Läs merByggnader som rasar växande problem i Sverige. Dimensionering av byggnadskonstruktioner
Byggnader som rasar växande problem i Sverige Dimensionering av byggnadskonstruktioner Välkommen! DN-debatt, 6 november 2012 Professor Lennart Elfgren, Luleå Tekniska Universitet Professor Kent Gylltoft,
Läs merIWS-UTBILDNING HT 2015 International Welding Specialist
IWS-UTBILDNING HT 2015 International Welding Specialist ARRANGÖR INTRÄDESKRAV OMFATTNING INNEHÅLL voestalpine Böhler Welding Nordic AB i Avesta Svetskommissionen, som av IIW har utsetts till Auktoriserat
Läs merSäkerhetslager som andel av efterfrågan
Handbok i materialstyrning - Del E Bestämning av säkerhetslager E 12 Säkerhetslager som andel av efterfrågan under ledtid All materialstyrning är förknippad med osäkerheter av olika slag. Det kan gälla
Läs merAtt beakta vid konstruktion i aluminium. Kap 19
Att beakta vid konstruktion i aluminium. Kap 19 1 Låg vikt (densitet = 2 700 kg/m3 ) - Låg vikt har betydelse främst när egentyngden är dominerande samt vid transport och montering. Låg elasticitetsmodul
Läs mer4 Hållfasthet. 4 Hållfasthet. 4.1 Stålskruv Utdrag ur ISO 898-1:1999.
4 Hållfasthet 4.1 Stålskruv Utdrag ur ISO 898-1:1999. 4.1.1 Omfattning och tillämpning Denna del av ISO 898-1:1999 anger mekaniska egenskaper för skruvar och pinnskruvar av kolstål och legerat stål i omgivningstemperaturer
Läs merKONTROLLPLAN nr 1 (Stål och hydraulik)
KONTROLLPLAN nr 1 (Stål och hydraulik) Objekt nr 17-182-1 Bro över Säffle kanal (Byälven) Kanalbron i Säffle Säffle kommun, Värmlands län Upprättad av A 2013-05-21 Ändring av förfrågningsunderlag TE HA
Läs merEurokod laster. Eurocode Software AB
Eurokod laster Eurocode Software AB Eurokoder SS-EN 1991 Laster SS-EN 1991-1-1 Egentyngd, nyttig last SS-EN 1991-1-2 Termisk och mekanisk påverkan vid brand SS-EN 1991-1-3 Snölast SS-EN 1991-1-4 Vindlast
Läs merEN 1090-2 Utförande och kontroll av stålkonstruktioner Professor Bernt Johansson. Stålbyggnadsdagen 2009 1
EN 1090-2 Utförande och kontroll av stålkonstruktioner Professor Bernt Johansson Stålbyggnadsdagen 2009 1 Översikt EN 1090 utarbetas av CEN/TC 135 och behandlar CE-märkning (del 1), utförande av stålkonstruktioner
Läs merPermanenta förband inte bara svetsning 2013-04-17
Permanenta förband inte bara svetsning 1 Behållare av stål Svetsning 2 Behållare av glasfiberarmerad epoxi Laminering 3 Värmeväxlare Expansionsförband 4 Värmeväxlare Expansionsförband 5 Rörledning Lödning
Läs merCRAMO INSTANT STATISKA BERÄKNINGAR MODULTYP C40 KARLSTAD 110930. Tommy Lindvall
CRAMO INSTANT STATISKA BERÄKNINGAR MODULTYP C40 KARLSTAD 110930 Tommy Lindvall 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SIDA BERÄKNINGSFÖRUTSÄTTNINGAR 3 GOLV / VÄGG 4 TAK / STÅL 5 STABILITET 6 SAMMANFATTNING 8 Egna kommentarer
Läs merVSMF10 Byggnadskonstruktion 9 hp VT15
VSMF10 Byggnadskonstruktion 9 hp VT15 F1-F3: Bärande konstruktioners säkerhet och funktion 1 Krav på konstruktioner Säkerhet mot brott Lokalt (balk, pelare etc får ej brista) Globalt (stabilitet, hus får
Läs merStålpåledagen 2013. www.ruukki.com Fredrik Sarvell EXTERNAL 31/01/2013
Stålpåledagen 2013 1 Vem är jag? Idrott KTH Pålplintar Ruukki 2 3 Utställare Terramek Works Oy 4 RUUKKI stålrörspålar - Guide för projektering av RR/RD-pålar enligt Eurokod 5 Innehåll Projekteringsunderlag
Läs merGLH FÖRTAGNINGSSYSTEM FÖR BETONGKONSTRUKTIONER
GLH FÖRTAGNINGSSYSTEM FÖR BETONGKONSTRUKTIONER Tillverkning och försäljning: GLH Byggdetaljer AB Stenhuggaregatan 21, 913 35 HOLMSUND Telefon 090-402 48, Telefax 090-14 92 00 PROJEKTERINGSHANDLING INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Läs merPM: Bro över Söderström (km 1+83) Utmattningsanalyser baserat på töjningsmätningar, april-maj 2011
PM: Bro över Söderström (km 1+83) Utmattningsanalyser baserat på töjningsmätningar, april-maj 211 Andreas Andersson, KTH Brobyggnad Sammanfattning I föreliggande PM redovisas utmattningsanalyser avseende
Läs merSlutrapport Fästanordning för fordons specifik bilbarnstol i framsätet
Rapporten är framtagen med ekonomiskt bidrag från Trafikverkets skyltfond. Ståndpunkter och slutsatser i rapporten reflekterar författaren och överensstämmer inte nödvändighet med Trafikverkets ståndpunkter
Läs merK-uppgifter Strukturmekanik/Materialmekanik
K-uppgifter Strukturmekanik/Materialmekanik K 1 Bestäm resultanten till de båda krafterna. Ange storlek och vinkel i förhållande till x-axeln. y 4N 7N x K 2 Bestäm kraftens komposanter längs x- och y-axeln.
Läs merStandardisering inom svetsområdet. Mathias Lundin, Svetskommissionen
Standardisering inom svetsområdet Mathias Lundin, Svetskommissionen SVETSKOMMISSIONEN - branschorganisation i frontlinjen Främjar fogningstekniken sedan 1931 Ca 400 medlemsföretag Informations- och kunskapsspridning
Läs merElsäkerhetsverkets förslag till föreskrifter som implementerar direktiv 2014/30/EMC
KONSEKVENSUTREDNING 1 (11) Martin Gustafsson Avdelningen för produkter 010-168 05 27 2015-10-16 15EV733 Elsäkerhetsverkets förslag till föreskrifter som implementerar direktiv 2014/30/EMC Elsäkerhetsverket
Läs merFriction Stir Welding. Ökad hållfasthet Ökad täthet Ökad repeterbarhet Minskad värmedeformation
Friction Stir Welding Ökad hållfasthet Ökad täthet Ökad repeterbarhet Minskad värmedeformation Upp till 14,5 meter långa paneler. Fogens struktur FSW är en etablerad teknik. Den skapades av The Welding
Läs merInnehållsförteckning
Konstruktion och hållfasthetsanalys av ram samt utkast till dumpermodul Olof Karlsson Daniel Granquist MF2011 Systemkonstruktion Skolan för Industriell Teknik och Management Kursansvarig: Ulf Sellgren
Läs merMyrstigen förändring i försörjningsstatus, upplevd hälsa mm
KM Sjöstrand 2009-06-07 Myrstigen förändring i försörjningsstatus, upplevd hälsa mm Myrstigen+ är till för dem som på grund av brister i svenska språket har svårast att ta sig in på arbetsmarknaden. Verksamheten
Läs merINSTRUKTIONER FÖR INSTALLATION AV QS MAJESTIC UNICLIC X-GOLVET
INSTRUKTIONER FÖR INSTALLATION AV QS MAJESTIC UNICLIC X-GOLVET 1) Allmänt Uniclic X-systemet: Klicksystemet som innebär att du kan ersätta en skadad bräda i mitten av rummet snabbt,kvickt och lätt, utan
Läs merMONTERINGSANVISNING T11 IdéTrading tätskikt VÄGG 2014-04-03
MONTERINGSANVISNING T11 IdéTrading tätskikt VÄGG 2014-04-03 MONTERINGSANVISNING T11 IdéTrading tätskikt VÄGG 1 FÖRUTSÄTTNINGAR 1.1 Underlaget skall vara rent, plant och torrt samt fritt från sprickor.
Läs merProjekteringsguide byggnader.
Projekteringsguide byggnader. Snödimensionering 2 Snölastkarta 3 Raka balkar 4 Sadelbalkar 5 Treledstakstolar med dragband 6 Pelare 7 Limträ konstruktionsfakta 8-10 Limträ toleranser 11 Branddimensionering
Läs merStatistisk acceptanskontroll
Publikation 1994:41 Statistisk acceptanskontroll BILAGA 1 Exempel på kontrollförfaranden Metodbeskrivning 908:1994 B1 Exempel på kontrollförfaranden... 5 B1.1 Nivåkontroll av terrassyta, exempel... 5 B1.1.1
Läs merTarkett Aquarelle Våtrumsvägg
Monteringsanvisning Tarkett Aquarelle Våtrumsvägg September 2010 (ers. september 2001) Information SVERIGE Tarkett AB Box 4538 191 24 Sollentuna Tel : 0771-25 19 00 - Fax : 08-96 62 83 info.se@tarkett.com
Läs merMedans ni väntar kan ni passa på att ladda ner vår APP. Finns både till Andorid och I-phone. Sök på Svetsteknik
Vi Björn Lindhe Telefon: 0721-605700 bjorn.lindhe@svetsansvarig.se Medans ni väntar kan ni passa på att ladda ner vår APP. Finns både till Andorid och I-phone. Sök på Svetsteknik 1 Fem anledningar till
Läs merP-märket är SPs kvalitetsmärke
KVALITET SPs P-märke har länge använts som kvalitetsmärke för exempelvis fabrikstillverkade småhus och fjärrvärmecentraler. Nu utvidgas användningen inom byggområdet. Varje produktområde har särskilda
Läs merSammanfattning. Max vikt: 800 kg. Hytten skall vara dämpad. 360 synfält. Det skall vara möjligt att värma och kyla mat.
Skotare Teknisk rapport - Hytt Fredrik Berglund MF2011 Systemkonstruktion Skolan för Industriell Teknik och Management Kursansvarig: Ulf Sellgren Februari 2009 Sammanfattning Till skotarkonceptet som arbetades
Läs merGuide för svetsning och tillverkning av bärverk Basindustrins gemensamma tolkningar och krav
VER 9 Författare: Jonas Fjellner, Boliden AB Richard Granström, Boliden AB Tommy Sjödin, Smurfit Kappa Tomas Malmström SCA Tomas Berglund SCA Niclas Engström, LKAB Per-Erik Jönsson, LKAB Vår beteckning:
Läs merantiphon MPM STOMLJUDSDÄMPANDE LAMINATPLÅT
antiphon MPM STOMLJUDSDÄMPANDE LAMINATPLÅT Spar både vikt och utrymme antiphon MPM uppfyller två funktioner. Det dämpar inte bara stomburet ljud utan den ersätter också befintlig plåt. Det betyder att
Läs merIntroduktion. Exempel Övningar Lösningar 1 Lösningar 2 Översikt
KTHs Sommarmatematik 2003 Exempel Övningar Lösningar 1 Lösningar 2 Översikt 5.1 Introduktion Introduktion Exponentialfunktionen e x och logaritmfunktionen ln x är bland de viktigaste och vanligast förekommande
Läs merBa rande tra konstruktioner, 7,5 hp
Kurs-PM Ba rande tra konstruktioner, 7,5 hp EN KURS INOM EXPERTKOMPETENS FÖR HÅLLBART TRÄBYGGANDE Author: Thomas Bader och Johan Vessby Semester: Hösten 2016 Course code: 4BY100 Introduktion Syftet med
Läs merExempel. Inspecta Academy 2014-03-04
Inspecta Academy 1 på stålkonstruktioner I princip alla stålkonstruktioner som består av balkar eller liknande ska dimensioneras enligt Eurocode 3 Vanligaste exempel Byggnader Broar Andra vanliga exempel
Läs merDetaljerat utbildningsprogram 2015
Detaljerat utbildningsprogram 2015 Förberedande svetsansvarig 4 dagar Utbildning av produktionspersonal för att förberedas på kraven, som svetsansvarig/ svetskoordinator för att klara kraven för EN 1090
Läs merSteg 4. Lika arbeten. 10 Diskrimineringslagen
Steg 4. Lika arbeten 10 Diskrimineringslagen [ ] Arbetsgivaren ska bedöma om förekommande löneskillnader har direkt eller indirekt samband med kön. Bedömningen ska särskilt avse skillnader mellan - Kvinnor
Läs merModellfamilj: Martinsons småvägsbro, tvärspänd platta Teknisk Specifikation Överbyggnad. Version: 1.0 Ändrat: 2015-04-28
Sida 1(8) Allmänt Denna tekniska specifikation (TS) gäller för alla broar ingående i denna modellfamilj. Broarna har fri bredd 4,5 m och längd från 6 till 24 m i steg om 1,8 m. Se produktritning MSV-TP-100
Läs merStomdimensionering för Tillbyggnaden av ett Sjukhus en jämförelse mellan BKR och Eurokod
Examensarbete i byggnadsteknik Stomdimensionering för Tillbyggnaden av ett Sjukhus en jämförelse mellan BKR och Eurokod Frame Design for an Additional Building Extension of a Hospital - a comparison between
Läs merErstantie 2, FIN-15540 Villähde Tel +358-3-872 200, Fax +358-3-872 2020 www.anstar.eu 2
Erstantie 2, FIN-15540 Villähde www.anstar.eu 2 Erstantie 2, FIN-15540 Villähde www.anstar.eu 3 INNEHÅLL Sida 1 PRODUKTBESKRIVNING...4 2 MATERIAL OCH SKRUVKOSTRUKTION...4 2.1 SKRUVSORTIMENTET...4 2.2 MATERIAL...4
Läs merReparera och förstärka utan att gå på en nit
1 Gamla nitade stålkonstruktioner Vad säger regelverket? Vad säger forskningen? Vad göra med en gammal nitad konstruktion? Hur förstärka en gammal nitad konstruktion? Ove Lagerqvist, ove@prodevelopment.se
Läs merInköp av stålentreprenader baserat på SS-EN 1090 www.1090.se
Inköp av stålentreprenader baserat på SS-EN 1090 www.1090.se Ove Lagerqvist ove@prodevelopment.se tel 070-6655013 Varför www.1090.se? Nya regler som påverkar inköp, projektering, tillverkning, utförande
Läs merTIMOTEJEN 19 OCH 28, STOCKHOLM Underlag för genomförandebeskrivning avseende brandsäkerhet
Curt Ahnström Emeli Ljunghusen Tellusborgsvägen 73-78 Holding AB 2014-09-30 TIMOTEJEN 19 OCH 28, STOCKHOLM Underlag för genomförandebeskrivning avseende brandsäkerhet Detta utlåtande redovisar den övergripande
Läs merTakavvattning Armataksystem Fullflödessystem
Dimensionsområde PN Temperaturområde Material Rörsystem 40-315 Polyeten PE 80 Takbrunn 50 Fullflöde UV Rostfritt stål Användningsområde Ett komplett system för invändig avledning av regnvatten från tak
Läs merBro över Söderström, km 1+83
i Bro över Söderström, km 1+83 Instrumenteringsanvisningar för töjningsmätningar Brobyggnad KTH Brinellvägen 34, SE-100 44 Stockholm Tel: 08-790 79 58, Fax: 08-21 69 49 www.byv.kth.se/avd/bro Andreas Andersson
Läs merEurocode Software AB. CAEBBK25 Skevböjning. Användarmanual
Skevböjning Användarmanual Eurocode Software AB 1 Innehåll SKEVBÖJNING 3 1 INLEDNING 3 1.1 ANVÄNDNINGSOMRÅDEN 3 2 INSTRUKTIONER 4 2.1 KOMMA IGÅNG MED 4 2.2 INDATA 5 2.2.1 BETONG & ARMERING 6 2.2.2 PARAMETRAR
Läs merRD-borrpålar. Anvisningar för projektering, dimensionering, utförande och kontroll. 1. Inledning. 2. Användningsområden
RD-borrpålar Anvisningar för projektering, dimensionering, utförande och kontroll 1. Inledning Dessa anvisningar behandlar projektering, dimensionering, utförande och kontroll av RD-borrpålar. En RD-påle
Läs merTENTAMEN I HÅLLFASTHETSLÄRA FÖR I2 MHA 051. 6 april 2002 08.45 13.45 (5 timmar) Lärare: Anders Ekberg, tel 772 3480
2002-04-04:anek TENTAMEN I HÅFASTHETSÄRA FÖR I2 MHA 051 6 april 2002 08.45 13.45 (5 timmar) ärare: Anders Ekberg, tel 772 3480 Maximal poäng är 15. För godkänt krävs 6 poäng. AMÄNT Hjälpmedel 1. äroböcker
Läs merMonteringsanvisning Isolertak
Monteringsanvisning Isolertak 10 MM / Plastprofilsystem 2015-2 WT10 X-struktur 10 mm Polykarbonat U-värde 2,5 Skivbredd 1050 mm c/c 1070 mm Skivorna är gjorda av UV-beständig polykarbonatplast. Isolerplastskivorna
Läs merNAF-Check spjällbackventiler PN 10 - PN 100 NAF 526520-528530
NAF-Check spjällbackventiler PN 0 - PN 00 NAF 5650-5850 Fk 0.70(4)SE 8.98 Ersätter Fk 0.70()SE.95 Primära egenskaper NAF-Check spjällbackventiler tillverkas i kolstål, låglegerat stål och rostfritt stål.
Läs merSTATIONÄRA PERSONLYFTAR. Hjälpmedelsinstitutets rekommendationer för
STATIONÄRA PERSONLYFTAR Hjälpmedelsinstitutets rekommendationer för Förstagångsprovning och Återkommande provning Av tak/väggmonterade och fristående stationära personlyftar. Efter utförd typprovning ska
Läs merTeknisk handbok Bärankarsystem
1 Grundläggande principer för sandwichelement 3 Dimensioneringsförutsättningar 4 Grundläggande placering av ankare och nålar 9 Stora element (flerradiga) 10 Små element (tvåradiga) 10 Vändelement 10 Smala
Läs merBrandskydd. brandskydd
brandskydd Inklädnad av pelare och balkar...270 Knauf Fireboard...271 Dimensionering med Knauf Fireboard...273 Knauf Fireboard - färdiga dimensioneringstabeller...273 Knauf Fireboard - dimensionering med
Läs merNMCC Sigma 8. Täby Friskola 8 Spets
NMCC Sigma 8 Täby Friskola 8 Spets Sverige 2016 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Inledning... 2 Sambandet mellan figurens nummer och antalet små kuber... 3 Metod 1... 3 Metod 2... 4 Metod
Läs merPM-GEOTEKNIK. Karlstad. Kv. Plinten 1 Nybyggnation av bostäder KARLSTADS KOMMUN KARLSTAD GEOTEKNIK
PM-GEOTEKNIK KARLSTADS KOMMUN Karlstad. Kv. Plinten 1 Nybyggnation av bostäder UPPDRAGSNUMMER 2335890 GEOTEKNISK UNDERSÖKNING MED AVSEEDNDE PÅ GRUNDLÄGGNING - PROJEKTERINGSUNDERLAG 2015-08-10 KARLSTAD
Läs merRör enligt DIN 1626 Svetsat stålrör Ny förstandard EN 10217-1/3. Rör. Bröderna Edstrand. Rör
Indelningsgrunder för rör... 218 enligt DIN 1626... 219 Varmvalsade sömlösa stålrör enligt DIN 1629... 220 Varmvalsade sömlösa stålrör enligt DIN 1630... 222 Varmvalsade sömlösa stålrör enligt DIN 17121...
Läs merPlannja Lättbalk Teknisk information
BSAB 96 HSB Maj 2000 Plannja Lättbalk Teknisk information INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. TVÄRSNITTSDATA.. 2 2. ALLMÄNT.. 3 2.1. Z-balkars verkningssätt.. 3 2.2. C-balkars verkningssätt.. 4 3. DIMENSIONERING AV
Läs merEn liten skrift om Solohyvelns möjligheter
Från panel till list En liten skrift om Solohyvelns möjligheter Dimensionering och släthyvling av virke En nysågad bräda är plan men har måttavvikelser. Efter torkning till byggtorrt dvs. 15-20% fukthalt
Läs merUTMATTNING AV STÅL- KONSTRUKTIONER ENLIGT EUROKOD 3
UTMATTNING AV STÅL- KONSTRUKTIONER ENLIGT EUROKOD 3 Svensk Standard för dimensionering av stålkonstruktioner med utmattningslast är SS-EN 1993-1-9:2005. Europastandarden har utarbetats av den tekniska
Läs merFMLOPE 2013-11-08 Sida 1 av 10 MENTAL TRÄNING UNDER GMU. Lärarhandledning. Redaktörer: David Bergman, Mikael Lindholm och Tommy Sundin
FMLOPE 2013-11-08 Sida 1 av 10 MENTAL TRÄNING UNDER GMU Lärarhandledning Redaktörer: David Bergman, Mikael Lindholm och Tommy Sundin FMLOPE 2013-11-08 Sida 2 av 10 Innehåll Inledning... 3 Stressen och
Läs mer