Utmattning av aluminiumkonstruktioner enligt Eurokod 9

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utmattning av aluminiumkonstruktioner enligt Eurokod 9"

Transkript

1 Utmattning av aluminiumkonstruktioner enligt Eurokod 9 Torsten Höglund, professor emeritus i stålbyggnad, KTH Eurokod 9 Dimensionering av aluminiumkonstruktioner, SS-EN 1999, besår av fem delar, se figur 1. Alla delarna har varit klara sedan länge utom del 1-3 som det varit mycket svårt att komma överens om. Visserligen godkändes den av alla länder i Europa utom England, men det fattades vissa delar som först nu (2008) blivit färdigställda. Att det varit så svårt att enas om denna del beror på uppdelningen i konstruktionsregler (eurokoder) och utföranderegler (SS-EN 1090). Utmattningshållfastheten är ju i hög grad beroende av utförandet av svetsar. När nu utföranderegler för aluminiumkonstruktioner SS-EN är klar kunde arbetet med utmattningsdelen slutföras. Eurokoder och utföranderegler för aluminium ******* Eurokoder ******** Laster Dimensionering Utförande / Kontroll (Eurokod 0) Eurokod 9 SS-EN 1999 SS-EN Eurokod Allmänna regler Utförande 1-2: Brand Kvalitet / 1-3: Utmattning kvalitetskontroll 1-4: Kallformad plåt Kontroll / översyn 1-5: Skal Figur 1 Eurokoder och utföranderegler för aluminiumkonstruktioner Med utmattning avses sprickinitiering och sprickpropagering av upprepad last där exempel på upprepad last är trafiklast, vindinducerade svängningar och last orsakad av vågor. Figur 2 Exempel på aluminiumkonstruktioner påverkade av utmattningslast Utmattning är inte sällan dimensionerande för aluminiumkonstruktioner eftersom förhållandet mellan rörlig last och egentyngd är större än för många andra konstruktioner. Dessutom är utmattningshållfastheten ungefär 40 % av den som är för stål. Figur 3 visar exempel på en utmattningsspricka och i bilden till höger kan man skönja sprickinitieringsstället i fattningskanten av svetsen.

2 Figur 3 Exempel på utmattningsbrott och sprickinitieringsställe Uppläggningen av SS-EN är ungefär densamma som för stålkonstruktioner men med de speciella förhållanden som gäller för aluminium. SS-EN baseras på omfattande och tillförlitliga provningar, dels småskaleprov enligt exempel i figur 4 men även fullskaleprov på stora balkar, de senare i huvudsak utförda vid tekniska högskolan i München. Detta har möjliggjort en förfinad statistisk utvärdering. Figur 4 Exempel på utmattningsbrott, till vänster i svetsen, till höger i värmepåverkade zonen intill svetsen Tre dimensioneringsmetoder är angivna i SS-EN Livslängdsmetod grundad på S-N kurvor 2. Skadetålighetsmetod grundad på brottmekanik 3. Dimensionering genom provning Utmattningshållfasthet Liksom för stål presenteras utmattningshållfastheten i form av spänningsvidden som funktion av antalet lastcykler N i log-log-diagram med tre linjer med olika lutningar. Se Figur 5. Vid konstant spänningsvidd finns en utmattningsgräns D. Vid delskadeberäkning enligt 8 Palmgren-Miners summering finns en annan utmattningsgräns L som gäller vid fler än 10 lastcykler. Till skillnad från för stål är kurvornas lutning inte densamma för olika förband. För grundmaterialet utan svets bestäms lutningen inom området N = 10 5 till N = av m 1 = 7 och för svetsade förband är m 1 = 4,3 eller 3,4 beroende på förband. För N = till N = 10 8 bestäms lutningen av m 2 = m För svetsförband är utmattningshållfastheten oberoende av materialet. För grundmaterialet, alltså utan svetsar, gäller samma kurvor för alla 5xxx och 6xxx legeringar men andra, gynnsammare kurvor för 7020.

3 (log skala) 2) Spänningsvidd C D 1 m 1 Referenshållfasthet för utmattning L m 2 Kurva för utmattningshållfastheten Utmattningshållfasthet vid konstant spänningsvidd 1 Utmattningsgräns vid delskadeberäkning N C N D N L 1) (log skala) Antal cykler N Figur 5 Utmattningshållfastheten (spänningsvidden) som funktion av antalet spänningscykler För svetsförband är utmattningshållfastheten oberoende av spänningsnivån d v s av förhållandet R = σ min/σmax mellan minsta och största spänningen. Detta beror på att spänningsvidden i den värmepåverkade zonen intill svetsen, på grund av egenspänningarna, kommer att variera mellan flytspänningen och flytspänningen minus spänningsvidden. Detta medför att utmattning kan inträffa t o m vid varierande tryckspänningar. Bonusfaktor För grundmaterial där egenspänningarna är mycket små, och även för svetsförband om man kan bestämma egenspänningarna, får man öka utmattningshållfastheten med en bonusfaktor enligt figur Bonus faktor f [-] Normalt fall Grundmaterial Svetsförband, om egenspänningarna är kända R [-] Figur 6 Bonusfaktor som funktion av förhållandet R mellan minsta och största spänningen Förbandstyper Tabell 1 ger en översikt över de förbandsklasser som finns i SS-EN Som synes är det stor skillnad mellan utmattningshållfastheten för icke svetsade (inbegripet skruvförband) och svetsade förband. Utmattningshållfastheten är även beroende av utförandet vilket framgår av tabell 2 som är ett exemplet på förbandsklasstabell i SS-EN

4 . Tabell 1 Översikt över förbandsklasser och områden för utmattningshållfastheten vid lastcykler Förbandsklass Exempel på förband (bärverksdel) C Grundmaterial Svetsade anslutningar L t Längdsvetsar Stumsvetsar Kälsvetsar Skarvar i svetsade balkar Skruvförband 56 Limförband 0,11f v,adh

5 Förband nummer Tabell 2 Förbandsklass för skarvar i svetsade balkar (= tabell J.11 i EN ) Förband och initieringspunkt Utförandekrav Svetsklass 4) inre ytor och geometri Tilläggskrav , , , ,4 Svets Svets Svetsrot Spänningsberäkning Förbandsklass 1) m 1 Svetstyp 2) 3) Svetsutförande Dubbelsidig stumsvets, fullt genomsvetsad, planslipad på båda sidorna Ensidig stumsvets, full genomsvetsad, planslipad på båda sidorna Dubbelsidig stumsvets, full genomsvetsad Ensidig stumsvets, full genomsvetsad Slipad rot Vinkel i fattningskanten 150 slipad rot Svetsrot 1) m 2 = m ) Skarvarna i liv och flänsar utförs innan balken sammansvetsas med längdsvetsarna 3) Avslutning < 1:4 vid tjockleksförändring 4) Enligt SS-EN ISO 10042:2005. Nettotvärsnittet Start och stopplåtar används vid ändarna, planslipad i spänningsriiktningan B B B C B B C C Beträffande svetsarna mellan liv och fläns, se Tabell J.5, förbandsklass. 5.4 eller 5.5 Varierande spänningsvidd Vid varierande spänningsvidd rekommenderas rainflow-beräkning ur vilken ett spektrum tas fram. Se figur 7. Kontroll sker därefter med Palmgren-Miners delskadeaccumulering. Beroende på att S-N-kurvornas lutning inte är desamma och lika för alla förbandsklasser som den är för stål kan λ-värdena för beräkning av ekvivalent spänningsvidd enligt eurokoden för stålbroar inte användas. Några λ-värden för aluminium är ännu inte framtagna.

6 Figur 7 Illustration av rainflow-metoden Spänningsberäkning Lokala spänningskoncentrationer som beror på svetsens geometri ingår i klassificeringen av förbanden. Vid komplex geometri t ex anslutning mellan runda rör tillkommer spänningsökning som beror på knutpunktens geometri. Se figur 8. Denna måste beräknas för den speciella anslutningen. Någon form av hot spot stress -metod bör enligt SS-EN inte tillämpas därför att spännings-töjningssambandet är olika för grundmaterialet och materialet i olika delar av de värmepåverkade områdena intill svetsen. Dessutom beror resultatet av en FEM-beräkning på elementstorlek, typ av modellering och typ av element. Enkel geometri Komplex geometri Spänningstopp beroende på svetsen Plan plåt Spänningstopp beroende på svetsen Spänningsökning på grund av knutpunktens geometri Stagvägg nom nom Plan plåt Vägg i ramstång av rör Figur 8 Spänningstoppar i fattningskanten av svetsar I stället rekommenderas en metod som kan kallas referensförbandsmetoden som beaktar knutpunktsgeometrin med följande förfarande: Välj ett förband (referensförband) i SS-EN som liknar den aktuella knutpunkten Identifiera typ av spänning för referensförbandet och den aktuella knutpunkten Gör likadana FEM-beräkningar på både referensförbandet och den aktuella knutpunkten Belasta båda förbanden med spänningar enligt ovan Bestäm område med största spänningarna (HS) för båda förbanden Antag för aktuell knutpunkt samma lutningar m 1 och m 2 som i referensförbandet Bestäm utmattningshållfastheten för aktuell knutpunkt vid cykler ur: σhs,ref Δ σc,aktuell = Δ σ σ HS,aktuell Stål kontra aluminium Det finns en gammal tumregel som säger att utmattningshållfastheten för aluminium skulle vara en tredjedel av stålets. Detta är inte särskilt sant. I genomsnitt är utmattningshållfastheten för aluminium större än 40 % av stålets. Endast för ett förband stämmer tumregeln. Se Figur 9. C,ref

7 Genom strängpressningstekniken kan aluminiumkonstruktioner utformas så att utmattning inte blir något större problem. I ett brodäck av stål finns många svetsar och många spänningskoncentrationer. Se figur 10. I ett aluminiumdäck är eventuella svetsar betydligt snällare och färre. Om de längsgående svetsarna mellan profilerna dessutom är svetsade med friktionsomrörningssvetsning (friction stir welding, FSW, se nedan) är utmattningshållfastheten dessutom mycket bättre än i MIG- och TIG-svetsar. Figur 9 Förhållandet mellan utmattningshållfastheten för förband i stål och aluminium dwarsdrager hoofdligger Figur 10 Till vänster brodäck i stål, ovan däck av strängpressade aluminiumprofiler Skadetålighetsmetod Skadetålighetsmetoden har en analytisk teoretisk bakgrund till skillnad från den hittills behandlade livslängdsmetoden. Man utgår från en initialdefekt (spricka med längden a) och förutsäger hur den växer. Spricktillväxten da / dn Δ K för en spänningscykel relateras till förbandsgeometrin Δ K = Yσ π a där faktorn Y för några enkla fall ges i SS-EN men som för andra fall kan bestämmas med FEM, se figur 11. I SS-EN finns spricktillväxtdata för grundmaterial, material i den värmepåverkade zonen och svetsmaterial. Se exempel i figur 12. Model: TROG Def =.236E4 Y Y Z X Z X

8 Figur 11 Exempel på modell för bestämning av geometrifaktorn Y med FEM da/dn [m/cycle] 1E -04 1E -05 1E -06 1E -07 1E -08 1E -09 1E -10 WAA R=0, L Ex F 6005 L Ex G LT Ex 6082 LT Ro 5454 LT Ro 5454 TL Ro 7020 LT Ro 7020 TL Ro 1E ΔK [Nmm m Figur 12 Exempel på spricktillväxtkurvor för några legeringar vid R = 0,1. (WAA = bearbetat aluminium) Provning för utmattningsdimensionering Provning kan behöva tillgripas ifall: aktuellt lastspektrum inte finns tillgängligt konstruktionens geometri är för komplex för praktisk beräkning andra material, konstruktionsutformningar eller tillverkningsmetoder än de som återfinns i förbandsklasstabellerna används spricktillväxtdata behövs för skadetålighetsmetoden Rekommendationer ges för faktorer beroende på antalet prov, partialkoefficienter och tillförlitlighetsindex, statistisk utvärdering mm. Samband mellan eurokoder och andra standarder Som nämnts inledningsvis beror utmattningshållfastheten i hög grad på utförandet. SS-EN 1990 ger i avsnitt 2 grundläggande krav för att säkerställa att bärverket får avsedd säkerhet, i bilaga B introduceras konsekvensklasser och säkerhetsklasser och ges vägledning för val av konsekvensklass med syfte att möjliggöra säkerhetsdifferentiering. Konsekvensklasserna för bärverk är uppdelade i tre nivåer CC1, CC2 och CC3. Konsekvensklassen och tillhörande säkerhetsklass för ett bärverk eller en bärverksdel har inverkan vid dimensionering och utförandet, och då speciellt krav på dimensioneringskontroll samt tillsyn och kontroll av utförandet. SS-EN ger i bilaga A vägledning för tillämpningen i de olika delarna av SS-EN 1999 och för att sammanställa den utförandeföreskrift som krävs enligt SS-EN De standarder som ger anvisningar för utförandet är sammanställda i tabell 3. 0,5 ]

9 Tabell 3 Standarder som styr utförandet av aluminiumkonstruktioner Konsekvensklass CC (3) SS-EN 1990 Utförandeklass EXC (4) SS-EN Utförandekrav SS-EN Acceptanskriterier för svetsar SS-EN ISO Utförandeklasser Rekommendationer för bestämning av utförandeklass finns i Bilaga A i huvuddelen SS-EN , pra1 *) ur vilken tabell 4 är hämtad. Tabell 4 Bestämning av utförandeklass EXC Konsekvensklass CC1 CC2 CC3 Lasttyp SC1 SC2 SC1 SC2 SC1 SC2 Tillverknings PC1 EXC1 EXC1 EXC2 EXC3 EXC3 a) EXC3 a) typ PC2 EXC1 EXC2 EXC2 EXC3 EXC3 a) EXC4 a) EXC4 bör användas för speciella bärverk eller bärverk vars brott kan ge extrema konsekvenser och också i de fall detta fordras enligt nationella regler. I tabell 4 är Tillverkningstyper: PC1 Icke svetsade bärverksdelar PC2 Svetsade bärverksdelar. Lasttyper: SC1 Bärverk påverkade av kvasistatiska laster SC2 Bärverk påverkade av upprepade laster med sådan omfattning att kontroll enligt reglerna för bärverksdelar påverkad av utmattning måste utföras. Lasttyp SC2 bör användas för det fall att SC1 inte gäller. Vägledning ges i SS-EN om en bärverksdel eller helt bärverk bör anses påverkad av kvasistatisk last och klassificeras i klass SC1. T ex får SC1 tillämpas om spänningsvidden är tillräckligt liten. Följande tumregler ges (se figur 13 och 14): - E,k < 11 MPa för grundmaterial, värmepåverkade zoner och stumsvetsar - E,k < 7,4 MPa för kälsvetsar. Vid varierande spänningsvidd är gränserna (jämför figur 13 och 14) - förbandsklass 18-3,4 för grundmaterial, värmepåverkade zoner och stumsvetsar - förbandsklass 12-3,4 för kälsvetsar. Gränserna är valda utifrån den lägsta förbandsklassen med en säkerhetsfaktor Ytterligare regler ges i SS-EN för att slippa räkna med utmattningslast. De beror då på utnyttjandegraden. Om denna är mindre än 0,5 får SC1 förutsättas. Utnyttjandegrad Utnyttjandegrad används för att bestämma krav på kontrollomfattning och på acceptanskriterier för svetsar. För bärverk och bärverksdelar påverkade av i huvudsak statisk last är ut- *) pra1 till SS-EN :2007 är ute på remiss nu och räknas bli klar (fastställd) under år Rekommendationerna och tabell 4 finns inte i SS-EN :2007 än.

10 nyttjandegraden U enkel att definiera. För bärverk och bärverksdelar påverkade av utmattningslast är det inte alltid lika enkelt. I SS-EN ges för varierande spänningsvidd en förenklad metod som bör användas endast just för att bestämma krav på kontrollomfattning och på acceptanskriterier för svetsar ,3 45-4,3 40-3,4 40-4,3 36-3,4 32-3, , N 10 9 Figur 13 Största konstanta spänningsvidd (horisontell linje) för att lasten skall klassas som kvasistatisk (SC1) jämfört med kurvor för stumsvetsförband ,4 25-3,4 23-3,4 18-3,4 14-3, , N 10 9 Figur 14 Största konstanta spänningsvidd (horisontell linje) för att lasten skall klassas som kvasistatisk (SC1) jämfört med kurvor för kälsvetsförband Partialkoefficienter Förslaget till rekommenderade värden för partialkoefficienten γ Mf för utmattningshållfastheten och gränsvärdet D lim för delskadesumman är starkt differentierad. Se tabell 5. Den finns i ett Addendum till SS-EN och några värden i den svenska nationella bilagan finns inte ännu. Definitionerna till de olika metoderna (SLD-1A, SLD-1B o s v) är ganska detaljerade och ges inte här. För att få en uppfattning om vad tabellen innebär kan betydelsen av förkortningarna dock vara av intresse.

11 SLD = livslängdsmetoden, DTD = skadetålighetsmetoden, N.a. = inte tillämplig, T = tid för första tillsynen i tillsynsprogrammet där A = grundkontroll, B = tilläggskontroll av områden med störst risk för sprickor, C = mätning av belastningar, S = återstående livslängd. Tabell 5 Rekommenderade värden på γ Mf och D Lim vid beräkning av utmattningshållfasthet för svetsade och icke svetsade bärverksdelar (Del av tabell A.2 i EN ) Dimensioneringsmetod EXC2 e) EXC3 e) EXC4 e) γ γ γ Mf Mf Mf Livslängdsmetoden SLD-IA/IB 1,15/1,05 1,25/1,15 1,35/1,25 T A = 0 SLD Begränsad livslängd SLD-II 1,0 1,05 1,15 T A = 0 T C = 0 SLD - Obegränsad livslängd SLD-IIIA/IIIB 1,1/1,05 1,25/1,15 1,35/1,25 T A = 0 DTD-IA 1,0 1,05 N.a. T A = 0 Skadetålighetsmetod DTD-IB 1,05 1,1 N.a. T A = 0 T B1 =0,5T S DTD D>1 D>1 T A = 0 DTD-II N.a. (γ MF = 1) (γ MF = 1) TB2=0,8T S T Kommande utveckling Harmonisering av imperfektioner vid svetsar De olika länderna i Europa har nu ganska olika krav på svetsdefekter. Det är naturligtvis angeläget att harmonisera dessa. Friktionsomrörningssvetsning Den relativt nya svetsmetoden Friction Stir Welding FSW, friktionsomrörningssvetsning, omnämns i SS-EN men inga hållfasthetsvärden ges. Den består i att ett roterande verktyg förs längs fogen. Se figur 15. Friktionsvärmen mjukar upp materialet som förs runt och väller samman. Den värmepåverkade zonen blir mycket mindre än vid MIG- och TIGsvetsning, ytorna blir slätare och utmattningshållfastheten blir bättre. Provningar pågår på många håll för att ge underlag för att inlemma metoden i Eurokod 9. Figur 15 Friktionsomröringssvetsning

12 Referenser SS-EN Dimensionering av aluminiumkonstruktioner: Allmänna konstruktionsregler. SS-EN Dimensionering av aluminiumkonstruktioner: Konstruktioner känsliga för utmattning. SS-EN : Utförande av stål- och aluminiumkonstruktioner Del 3: Aluminium Kosteas, D., On the Fatigue Behaviour of Aluminium. In: Kosteas, D.(Ed.), Aluminium in Practice, Stahlbau Spezial, issue No. 67(1998) Ernst & Sohn, Berlin. Jaccard, R., D., Kosteas, R. Ondra: Background Document to Fatigue Design Curves for welded Aluminium Components. IIW doc. No. XIII Hobbacher, A., Recommendations on fatigue of welded components, IIW Doc. XIII /XV , July Maljaars, J., Fatigue of aluminium structures SS-EN Eurocodes, Background and Applications, Brussels, 2008

Konstruktioner av kallformad stål- och aluminiumplåt

Konstruktioner av kallformad stål- och aluminiumplåt Konstruktioner av kallformad stål- och aluminiumplåt Torsten Höglund, KTH, Juni 2007. EN 1993-1-3 och EN 1999-1-4 behandlar konstruktioner av kallformad stål- och aluminiumplåt och härrör ursprungligen

Läs mer

Utmattningsdimensionering med FEM Lokala metoder

Utmattningsdimensionering med FEM Lokala metoder Utmattningsdimensionering med FEM Lokala metoder 2014-12-12 Mohammad Al-Emrani Ett TRV Projekt 2012-2013 Raport: Finns snart att ladda ner som pdf via Konstruktionscentrums hemsida Finns att köpa som

Läs mer

Eurokoder, vad behöver ni på kommunen veta?

Eurokoder, vad behöver ni på kommunen veta? Eurokoder, vad behöver ni på kommunen veta? FSBI s informations-och utbildningsdagar 2012 i Gävle J-O Nylander 1 Varför EUROKODER? 2 Europasamarbetet på byggområdet Byggproduktförordningen( CPR) Ersätter

Läs mer

Eurokod 3 Stålkonstruktioner. År 1989 gav kommissionen

Eurokod 3 Stålkonstruktioner. År 1989 gav kommissionen Eurokod 3 Stålkonstruktioner Det var år 1975 och jag deltog i ett informationsmöte i Bryssel där en stolt representant för den dåvarande EEC-kommisionen presenterade projektet Eurocodes. Det skulle ge

Läs mer

Möjligheter och begränsningar hos höghållfasta stål

Möjligheter och begränsningar hos höghållfasta stål Möjligheter och begränsningar hos höghållfasta stål Användning av höghållfasta stål har möjliggjort nya typer av konstruktionslösningar. Kunskap om deras möjligheter och begränsningar kan därmed bidra

Läs mer

Statik. Nåväl låt oss nu se vad som är grunderna för att takstolsberäkningen ska bli som vi tänkt.

Statik. Nåväl låt oss nu se vad som är grunderna för att takstolsberäkningen ska bli som vi tänkt. Statik Huvuddelen av alla takstolsberäkningar utförs idag med hjälp av ett beräkningsprogram, just anpassade för takstolsdimensionering. Att ha ett av dessa program i sin dator, innebär inte att användaren

Läs mer

BRANDSKYDDSLAGET AB 2006-11-01 Jörgen Thor Docent, Teknologie Doktor

BRANDSKYDDSLAGET AB 2006-11-01 Jörgen Thor Docent, Teknologie Doktor 1 På uppdrag av Finja Bemix AB har Brandskyddslaget tagit fram projekteringsanvisningar för stålkonstruktioner med vars hjälp erforderlig mängd UNITHERM Safir kan bestämmas. UNITHERM Safir är typgodkänd

Läs mer

1. Inledning 1 1.1 Allmänt 1 1.2 Standarden SS-EN 1090-2 2 1.3 Kvalifikationskrav för personal 2 1.4 Krav på noggrannhet för utförandet 3

1. Inledning 1 1.1 Allmänt 1 1.2 Standarden SS-EN 1090-2 2 1.3 Kvalifikationskrav för personal 2 1.4 Krav på noggrannhet för utförandet 3 Innehållsförteckning 1. Inledning 1 1.1 Allmänt 1 1.2 Standarden SS-EN 1090-2 2 1.3 Kvalifikationskrav för personal 2 1.4 Krav på noggrannhet för utförandet 3 2. Termer och definitioner 4 3. SS-EN 1090-1

Läs mer

Eurokoder grundläggande dimensioneringsregler för bärverk. Eurocode Software AB

Eurokoder grundläggande dimensioneringsregler för bärverk. Eurocode Software AB Eurokoder grundläggande dimensioneringsregler för bärverk Eurocode Software AB Eurokoder SS-EN 1990 Grundläggande dimensioneringsregler SS-EN 1991 Laster SS-EN 1991-1-1 Egentyngd, nyttig last SS-EN 1991-1-2

Läs mer

Materialet har tillkommit med bistånd från följande institutioner och företag:

Materialet har tillkommit med bistånd från följande institutioner och företag: Att konstruera med stål - Läromedel för konstruktörer omfattar: Modul 1 Modul 2 Modul 3 Modul 4 Modul 5 Modul 6 Modul 7 Modul 8 Modul 9 Modul 10 Modul 11 Modul 12 Allmänna grunder Material och komponenter

Läs mer

Nyheterna i SS-EN : Viktor Lundin 1

Nyheterna i SS-EN : Viktor Lundin 1 Nyheterna i SS-EN 1090-2:2018 2018-10-29 Viktor Lundin 1 Viktor Lundin, Grundare av KONTROLLBOLAGET Inspektions- och provningsingenjör Certifierad kontrollansvarig Auditor/ Lead Auditor ISO 9001 Svetssakkunnig

Läs mer

EN 1993 Dimensionering av stålkonstruktioner. Inspecta Academy 2014-03-04

EN 1993 Dimensionering av stålkonstruktioner. Inspecta Academy 2014-03-04 EN 1993 Dimensionering av stålkonstruktioner Inspecta Academy 1 EN 1993 Dimensionering av stålkonstruktioner EN 1993-1: Allmänna regler och regler för byggnader EN 1993-2: Broar EN 1993-3: Torn, master

Läs mer

Svetsrelaterade skador i stål Jan Wåle, Inspecta Technology 2014-03-31

Svetsrelaterade skador i stål Jan Wåle, Inspecta Technology 2014-03-31 Svetsrelaterade skador i stål Jan Wåle, Inspecta Technology 1 T2-tanker, helsvetsat skrov, tidigt 40-tal 2 T2-tanker Schenectady, 1941 Bakgrund/förutsättningar Sprödbrott som startat vid svets Lokalt höga

Läs mer

BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Sten Bjerström

BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Sten Bjerström BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Sten Bjerström Boverkets föreskrifter om ändring i verkets konstruktionsregler (1993:58) - föreskrifter och allmänna råd; BFS 2007:20 Utkom från trycket den 10 december

Läs mer

2016-04-01. SS-Pålen Dimensioneringstabeller Slagna Stålrörspålar

2016-04-01. SS-Pålen Dimensioneringstabeller Slagna Stålrörspålar 2016-04-01 SS-Pålen Dimensioneringstabeller Slagna Stålrörspålar Dimensioneringstabeller slagna stålrörspålar 2016-05-10 1 (20) SCANDIA STEEL DIMENSIONERINGSTABELLER SLAGNA STÅLRÖRSPÅLAR, SS-PÅLEN RAPPORT

Läs mer

Eurokod Trä. Eurocode Software AB

Eurokod Trä. Eurocode Software AB Eurokod Trä Eurocode Software AB Eurokod 5 Kapitel 1: Allmänt Kapitel 2: Grundläggande dimensioneringsregler Kapitel 3: Materialegenskaper Kapitel 4: Beständighet Kapitel 5: Grundläggande bärverksanalys

Läs mer

PPU408 HT16. Stål, utmattning. Lars Bark MdH/IDT

PPU408 HT16. Stål, utmattning. Lars Bark MdH/IDT PPU408 HT16 Stål, utmattning 1 De flesta haverier som sker i lastbärande konstruktioner orsakas av utmattning. Detta beror bl.a. på att: - hållfastheten vid upprepade belastningar, speciellt vid hög anvisningsverkan

Läs mer

Nyckeln till svetsning av stålkonstruktioner

Nyckeln till svetsning av stålkonstruktioner SS-EN 1090 Utförande av stål- och aluminiumkonstruktioner Nyckeln till svetsning av stålkonstruktioner Förord FORCE Technology har förberett den här guiden som en hjälp vid fastställande krav för svetsning

Läs mer

ISOVER FireProtect brandskydd av bärande stålkonstruktioner

ISOVER FireProtect brandskydd av bärande stålkonstruktioner ISOVER FireProtect brandskydd av bärande stålkonstruktioner ISOVER FireProtect 2015-08/Ersätter ISOVER FireProtect 2012-02 Vad sker vid en brand? Med brand menas eld som man förlorat kontrollen över. Vid

Läs mer

NYTT REGELVERK FÖR BÄRVERK STÅLKONSTRUKTIONER 2013-04-21

NYTT REGELVERK FÖR BÄRVERK STÅLKONSTRUKTIONER 2013-04-21 NYTT REGELVERK FÖR BÄRVERK STÅLKONSTRUKTIONER 1 NYTT REGELVERK STÅLKONSTRUKTIONER REGELVERKET INNEHÅLLER TVÅ TYPER AV REGLER DIMENSIONERINGSREGLER EN 1990 EN 1999 (Eurokoder) BOVERKETS FÖRESKRIFTER OCH

Läs mer

konstruera Med POndUs Dimensionering baserad på provningar utförda av SP Sveriges tekniska forskningsinstitut

konstruera Med POndUs Dimensionering baserad på provningar utförda av SP Sveriges tekniska forskningsinstitut konstruera Med POndUs Dimensionering baserad på provningar utförda av SP Sveriges tekniska forskningsinstitut Rostskyddsbeläggning (KTCO) godkänd för korrosivitetsklass C4. Swedish technical approval SC

Läs mer

Kvarvarande utmattningskapacitet hos nitade metallbroar sammanfattning SBUF-projekt 12049

Kvarvarande utmattningskapacitet hos nitade metallbroar sammanfattning SBUF-projekt 12049 Kvarvarande utmattningskapacitet hos nitade metallbroar sammanfattning SBUF-projekt 12049 Många av dagens järnvägssträckningar byggdes i början av 1900-talet och de flesta av broarna som uppfördes är fortfarande

Läs mer

Nyheter inom svetsområdet. Per-Åke Pettersson Certification, Inspecta Sweden AB 2014-10-27

Nyheter inom svetsområdet. Per-Åke Pettersson Certification, Inspecta Sweden AB 2014-10-27 Nyheter inom svetsområdet Per-Åke Pettersson Certification, Inspecta Sweden AB 1 Lite om innehållet Marknadstrender Svetsning En speciell process Nyheter på standardområdet Svetsarprövning Smältsvetsning

Läs mer

Effektiv flamvärmning vid svetsning och skärning av moderna stål

Effektiv flamvärmning vid svetsning och skärning av moderna stål Effektiv flamvärmning vid svetsning och skärning av moderna stål Jakten på hållfasthet, och därmed minskad vikt hos svetsade konstruktioner har drivit på utvecklingen av nya höghållfasta stål. Med de förbättrade

Läs mer

Uppdaterad 9606-1. Per-Åke Pettersson Certification, Inspecta Sweden AB 2014-09-08

Uppdaterad 9606-1. Per-Åke Pettersson Certification, Inspecta Sweden AB 2014-09-08 Uppdaterad 9606-1 Per-Åke Pettersson Certification, Inspecta Sweden AB 1 Innehåll SS-EN ISO 9606-1:2013 (Ersätter SS-EN 287-1) Svetsarprövning Smältsvetsning Del 1: Stål 2 SS-EN ISO 9606-1 Ny reviderad

Läs mer

KTH Royal Institute of Technology

KTH Royal Institute of Technology KTH Royal Institute of Technology Nya förbättringsmetoder för ökad livslängd och bättre prestanda Thomas Holmstrand Avdelningen för Lättkonstruktioner Forskargrupp Design och tillverkning av svetsade konstruktioner

Läs mer

Dimensionering av fästplåtar enligt Eurokod

Dimensionering av fästplåtar enligt Eurokod Byggingenjörsprogrammet Högskolan i Halmstad Sektionen för Ekonomi och Teknik Examensarbete 5 hp Dimensionering av fästplåtar enligt Eurokod Design of fasteners according to Eurocode Erik Karlsson 9880504-3596

Läs mer

SS-EN 1090-2. EN SAMMANFATTNING. Björn Åstedt bjorn@sbi.se www.sbi.se Skapad 2010-07-01

SS-EN 1090-2. EN SAMMANFATTNING. Björn Åstedt bjorn@sbi.se www.sbi.se Skapad 2010-07-01 SS-EN 1090-2 EN SAMMANFATTNING Björn Åstedt bjorn@sbi.se www.sbi.se Skapad 2010-07-01 Från 1 januari 2011 är den gällande standarden för utförande och kontroll av stålkonstruktioner SS-EN 1090-2. Införandet

Läs mer

Kasper Salin-vinnare skapad

Kasper Salin-vinnare skapad Peter Fajers, Civilingenjör, handläggande stålkonstruktör Väven Kasper Salin-vinnare skapad FEM-DESIGN Umeås nya landmärke har skapats i samarbete mellan två av Skandinaviens ledande arkitektkontor, norska

Läs mer

Därför vill vi ha välutbildade svetsare!! Imtech:s perspektiv Svetslärarmötet 14:e jan -2016. Patrik Pettersson Weldingcoordinator IWE, IWSD-C

Därför vill vi ha välutbildade svetsare!! Imtech:s perspektiv Svetslärarmötet 14:e jan -2016. Patrik Pettersson Weldingcoordinator IWE, IWSD-C Därför vill vi ha välutbildade svetsare!! Imtech:s perspektiv Svetslärarmötet 14:e jan -2016 Patrik Pettersson Weldingcoordinator IWE, IWSD-C Agenda Min bakgrund Vad är Imtech VS-teknik AB? Vad bör svetsaren

Läs mer

Så jobbar du med varmförzinkat stål

Så jobbar du med varmförzinkat stål Från projektering till montering Så jobbar du med varmförzinkat stål Annikki Hirn Nordic Galvanizers Nordic Galvanizers - branschföreningen för varmförzinkningsföretag i Norden Driver ett informationskontor

Läs mer

Ny utgåva av EN 287-1

Ny utgåva av EN 287-1 Ny utgåva av EN 287-1 Svets & Tryck 2012, Götebrg, Svetskmmissinen mathias.lundin@svets.se 1 VAD FÅR JAG SOM MEDLEM I SVETSKOMMISSIONEN? Tillgång till ett nätverk av > 400 experter Möjlighet att delta

Läs mer

Mitt liv med byggregler

Mitt liv med byggregler Mitt liv med byggregler Professor emeritus Bernt Johansson, LTU, juni 2009 Inledning I hela mitt yrkesverksamma liv har jag haft en hobby, nämligen att skriva regler för byggkonstruktioner, mestadels stålkonstruktioner

Läs mer

KTH Royal Institute of Technology

KTH Royal Institute of Technology Ny teknik för kvalitetssäkring av utmattningsbelastade svetsade konstruktioner Thomas Holmstrand Instutitionen för Farkost och Flyg Forskargrupp Design och tillverkning av svetsade konstruktioner Senior

Läs mer

BISTEEX 080213-SL ÖVNINGSEXEMPEL I STÅLBYGGNAD FÖR BYGG- INGENJÖRSUTBILDNINGEN VID CTH

BISTEEX 080213-SL ÖVNINGSEXEMPEL I STÅLBYGGNAD FÖR BYGG- INGENJÖRSUTBILDNINGEN VID CTH BISTEEX 080213-SL ÖVNINGSEXEMPEL I STÅLBYGGNAD FÖR BYGG- INGENJÖRSUTBILDNINGEN VID CTH 1) En 9 m lång lina belastas av vikten 15 ton. Linan har diametern 22 mm och är av stål med spänning-töjningsegenskaper

Läs mer

Svetsning Nya standarder och svetsbeteckningar

Svetsning Nya standarder och svetsbeteckningar Svetsning Nya standarder och svetsbeteckningar, Svetskommissionen Stålbyggnadsdagen 23 oktober 2014 Kvalitetsarbete är ett pussel Genomgång WPS Validering av Avvikelser & korrigerande åtgärder krav svetsutrustning

Läs mer

PROJEKTERINGSUNDERLAG GEOTEKNIK

PROJEKTERINGSUNDERLAG GEOTEKNIK PROJEKTERINGSUNDERLAG GEOTEKNIK JÄRNVÄGSGATAN, MULLSJÖ 2015-10-23 Inledning Föreliggande Projekteringsunderlag behandlar projekteringsförutsättningar avseende geoteknik och grundvatten för rubr. objekt.

Läs mer

FIRE SAFETY DESIGN. NULLIFIRE S707-60 Dimensioneringstabeller för brandisolering av bärande stålkonstruktioner baserade på NT FIRE 021

FIRE SAFETY DESIGN. NULLIFIRE S707-60 Dimensioneringstabeller för brandisolering av bärande stålkonstruktioner baserade på NT FIRE 021 FIRE SAFETY DESIGN FSD project no. 05-196 NULLIFIRE S707-60 Dimensioneringstabeller för brandisolering av bärande stålkonstruktioner baserade på NT FIRE 021 Date: 2006-03-15 Revised: - Fire Safety Design

Läs mer

Gruv 2013 Orsaker till skador och vad kan göras för att förhindra dem. Haverier, skador, driftavbrott på kranar och andra maskiner som utsätts för

Gruv 2013 Orsaker till skador och vad kan göras för att förhindra dem. Haverier, skador, driftavbrott på kranar och andra maskiner som utsätts för Gruv 2013 Orsaker till skador och vad kan göras för att förhindra dem. Haverier, skador, driftavbrott på kranar och andra maskiner som utsätts för belastningar kan till stor del elimineras om alla inblandade

Läs mer

SMARTA MONTERINGSSYSTEM

SMARTA MONTERINGSSYSTEM SMARTA MONTERINGSSYSTEM DEN FRIHÄNGANDE VENTILERADE FASADEN Den frihängande ventilerade fasaden (FVF) bekläder en byggnads yttervägg. Med en FVF monteras fasadelementen på ett avstånd från byggnadens

Läs mer

Rapport Utredning befintliga bärande konstruktioner Påbyggnad av centrumfastighet

Rapport Utredning befintliga bärande konstruktioner Påbyggnad av centrumfastighet Rapport Utredning befintliga bärande konstruktioner Påbyggnad av centrumfastighet Beställare (kund): Fittja Centrumfastigheter AB Uppdragsnamn: Utredning Fittja centrum, etapp 1 Uppdragsnummer: 5356-001

Läs mer

Byggnader som rasar växande problem i Sverige. Dimensionering av byggnadskonstruktioner

Byggnader som rasar växande problem i Sverige. Dimensionering av byggnadskonstruktioner Byggnader som rasar växande problem i Sverige Dimensionering av byggnadskonstruktioner Välkommen! DN-debatt, 6 november 2012 Professor Lennart Elfgren, Luleå Tekniska Universitet Professor Kent Gylltoft,

Läs mer

IWS-UTBILDNING HT 2015 International Welding Specialist

IWS-UTBILDNING HT 2015 International Welding Specialist IWS-UTBILDNING HT 2015 International Welding Specialist ARRANGÖR INTRÄDESKRAV OMFATTNING INNEHÅLL voestalpine Böhler Welding Nordic AB i Avesta Svetskommissionen, som av IIW har utsetts till Auktoriserat

Läs mer

Säkerhetslager som andel av efterfrågan

Säkerhetslager som andel av efterfrågan Handbok i materialstyrning - Del E Bestämning av säkerhetslager E 12 Säkerhetslager som andel av efterfrågan under ledtid All materialstyrning är förknippad med osäkerheter av olika slag. Det kan gälla

Läs mer

Att beakta vid konstruktion i aluminium. Kap 19

Att beakta vid konstruktion i aluminium. Kap 19 Att beakta vid konstruktion i aluminium. Kap 19 1 Låg vikt (densitet = 2 700 kg/m3 ) - Låg vikt har betydelse främst när egentyngden är dominerande samt vid transport och montering. Låg elasticitetsmodul

Läs mer

4 Hållfasthet. 4 Hållfasthet. 4.1 Stålskruv Utdrag ur ISO 898-1:1999.

4 Hållfasthet. 4 Hållfasthet. 4.1 Stålskruv Utdrag ur ISO 898-1:1999. 4 Hållfasthet 4.1 Stålskruv Utdrag ur ISO 898-1:1999. 4.1.1 Omfattning och tillämpning Denna del av ISO 898-1:1999 anger mekaniska egenskaper för skruvar och pinnskruvar av kolstål och legerat stål i omgivningstemperaturer

Läs mer

KONTROLLPLAN nr 1 (Stål och hydraulik)

KONTROLLPLAN nr 1 (Stål och hydraulik) KONTROLLPLAN nr 1 (Stål och hydraulik) Objekt nr 17-182-1 Bro över Säffle kanal (Byälven) Kanalbron i Säffle Säffle kommun, Värmlands län Upprättad av A 2013-05-21 Ändring av förfrågningsunderlag TE HA

Läs mer

Eurokod laster. Eurocode Software AB

Eurokod laster. Eurocode Software AB Eurokod laster Eurocode Software AB Eurokoder SS-EN 1991 Laster SS-EN 1991-1-1 Egentyngd, nyttig last SS-EN 1991-1-2 Termisk och mekanisk påverkan vid brand SS-EN 1991-1-3 Snölast SS-EN 1991-1-4 Vindlast

Läs mer

EN 1090-2 Utförande och kontroll av stålkonstruktioner Professor Bernt Johansson. Stålbyggnadsdagen 2009 1

EN 1090-2 Utförande och kontroll av stålkonstruktioner Professor Bernt Johansson. Stålbyggnadsdagen 2009 1 EN 1090-2 Utförande och kontroll av stålkonstruktioner Professor Bernt Johansson Stålbyggnadsdagen 2009 1 Översikt EN 1090 utarbetas av CEN/TC 135 och behandlar CE-märkning (del 1), utförande av stålkonstruktioner

Läs mer

Permanenta förband inte bara svetsning 2013-04-17

Permanenta förband inte bara svetsning 2013-04-17 Permanenta förband inte bara svetsning 1 Behållare av stål Svetsning 2 Behållare av glasfiberarmerad epoxi Laminering 3 Värmeväxlare Expansionsförband 4 Värmeväxlare Expansionsförband 5 Rörledning Lödning

Läs mer

CRAMO INSTANT STATISKA BERÄKNINGAR MODULTYP C40 KARLSTAD 110930. Tommy Lindvall

CRAMO INSTANT STATISKA BERÄKNINGAR MODULTYP C40 KARLSTAD 110930. Tommy Lindvall CRAMO INSTANT STATISKA BERÄKNINGAR MODULTYP C40 KARLSTAD 110930 Tommy Lindvall 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SIDA BERÄKNINGSFÖRUTSÄTTNINGAR 3 GOLV / VÄGG 4 TAK / STÅL 5 STABILITET 6 SAMMANFATTNING 8 Egna kommentarer

Läs mer

VSMF10 Byggnadskonstruktion 9 hp VT15

VSMF10 Byggnadskonstruktion 9 hp VT15 VSMF10 Byggnadskonstruktion 9 hp VT15 F1-F3: Bärande konstruktioners säkerhet och funktion 1 Krav på konstruktioner Säkerhet mot brott Lokalt (balk, pelare etc får ej brista) Globalt (stabilitet, hus får

Läs mer

Stålpåledagen 2013. www.ruukki.com Fredrik Sarvell EXTERNAL 31/01/2013

Stålpåledagen 2013. www.ruukki.com Fredrik Sarvell EXTERNAL 31/01/2013 Stålpåledagen 2013 1 Vem är jag? Idrott KTH Pålplintar Ruukki 2 3 Utställare Terramek Works Oy 4 RUUKKI stålrörspålar - Guide för projektering av RR/RD-pålar enligt Eurokod 5 Innehåll Projekteringsunderlag

Läs mer

GLH FÖRTAGNINGSSYSTEM FÖR BETONGKONSTRUKTIONER

GLH FÖRTAGNINGSSYSTEM FÖR BETONGKONSTRUKTIONER GLH FÖRTAGNINGSSYSTEM FÖR BETONGKONSTRUKTIONER Tillverkning och försäljning: GLH Byggdetaljer AB Stenhuggaregatan 21, 913 35 HOLMSUND Telefon 090-402 48, Telefax 090-14 92 00 PROJEKTERINGSHANDLING INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

PM: Bro över Söderström (km 1+83) Utmattningsanalyser baserat på töjningsmätningar, april-maj 2011

PM: Bro över Söderström (km 1+83) Utmattningsanalyser baserat på töjningsmätningar, april-maj 2011 PM: Bro över Söderström (km 1+83) Utmattningsanalyser baserat på töjningsmätningar, april-maj 211 Andreas Andersson, KTH Brobyggnad Sammanfattning I föreliggande PM redovisas utmattningsanalyser avseende

Läs mer

Slutrapport Fästanordning för fordons specifik bilbarnstol i framsätet

Slutrapport Fästanordning för fordons specifik bilbarnstol i framsätet Rapporten är framtagen med ekonomiskt bidrag från Trafikverkets skyltfond. Ståndpunkter och slutsatser i rapporten reflekterar författaren och överensstämmer inte nödvändighet med Trafikverkets ståndpunkter

Läs mer

K-uppgifter Strukturmekanik/Materialmekanik

K-uppgifter Strukturmekanik/Materialmekanik K-uppgifter Strukturmekanik/Materialmekanik K 1 Bestäm resultanten till de båda krafterna. Ange storlek och vinkel i förhållande till x-axeln. y 4N 7N x K 2 Bestäm kraftens komposanter längs x- och y-axeln.

Läs mer

Standardisering inom svetsområdet. Mathias Lundin, Svetskommissionen

Standardisering inom svetsområdet. Mathias Lundin, Svetskommissionen Standardisering inom svetsområdet Mathias Lundin, Svetskommissionen SVETSKOMMISSIONEN - branschorganisation i frontlinjen Främjar fogningstekniken sedan 1931 Ca 400 medlemsföretag Informations- och kunskapsspridning

Läs mer

Elsäkerhetsverkets förslag till föreskrifter som implementerar direktiv 2014/30/EMC

Elsäkerhetsverkets förslag till föreskrifter som implementerar direktiv 2014/30/EMC KONSEKVENSUTREDNING 1 (11) Martin Gustafsson Avdelningen för produkter 010-168 05 27 2015-10-16 15EV733 Elsäkerhetsverkets förslag till föreskrifter som implementerar direktiv 2014/30/EMC Elsäkerhetsverket

Läs mer

Friction Stir Welding. Ökad hållfasthet Ökad täthet Ökad repeterbarhet Minskad värmedeformation

Friction Stir Welding. Ökad hållfasthet Ökad täthet Ökad repeterbarhet Minskad värmedeformation Friction Stir Welding Ökad hållfasthet Ökad täthet Ökad repeterbarhet Minskad värmedeformation Upp till 14,5 meter långa paneler. Fogens struktur FSW är en etablerad teknik. Den skapades av The Welding

Läs mer

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning Konstruktion och hållfasthetsanalys av ram samt utkast till dumpermodul Olof Karlsson Daniel Granquist MF2011 Systemkonstruktion Skolan för Industriell Teknik och Management Kursansvarig: Ulf Sellgren

Läs mer

Myrstigen förändring i försörjningsstatus, upplevd hälsa mm

Myrstigen förändring i försörjningsstatus, upplevd hälsa mm KM Sjöstrand 2009-06-07 Myrstigen förändring i försörjningsstatus, upplevd hälsa mm Myrstigen+ är till för dem som på grund av brister i svenska språket har svårast att ta sig in på arbetsmarknaden. Verksamheten

Läs mer

INSTRUKTIONER FÖR INSTALLATION AV QS MAJESTIC UNICLIC X-GOLVET

INSTRUKTIONER FÖR INSTALLATION AV QS MAJESTIC UNICLIC X-GOLVET INSTRUKTIONER FÖR INSTALLATION AV QS MAJESTIC UNICLIC X-GOLVET 1) Allmänt Uniclic X-systemet: Klicksystemet som innebär att du kan ersätta en skadad bräda i mitten av rummet snabbt,kvickt och lätt, utan

Läs mer

MONTERINGSANVISNING T11 IdéTrading tätskikt VÄGG 2014-04-03

MONTERINGSANVISNING T11 IdéTrading tätskikt VÄGG 2014-04-03 MONTERINGSANVISNING T11 IdéTrading tätskikt VÄGG 2014-04-03 MONTERINGSANVISNING T11 IdéTrading tätskikt VÄGG 1 FÖRUTSÄTTNINGAR 1.1 Underlaget skall vara rent, plant och torrt samt fritt från sprickor.

Läs mer

Projekteringsguide byggnader.

Projekteringsguide byggnader. Projekteringsguide byggnader. Snödimensionering 2 Snölastkarta 3 Raka balkar 4 Sadelbalkar 5 Treledstakstolar med dragband 6 Pelare 7 Limträ konstruktionsfakta 8-10 Limträ toleranser 11 Branddimensionering

Läs mer

Statistisk acceptanskontroll

Statistisk acceptanskontroll Publikation 1994:41 Statistisk acceptanskontroll BILAGA 1 Exempel på kontrollförfaranden Metodbeskrivning 908:1994 B1 Exempel på kontrollförfaranden... 5 B1.1 Nivåkontroll av terrassyta, exempel... 5 B1.1.1

Läs mer

Tarkett Aquarelle Våtrumsvägg

Tarkett Aquarelle Våtrumsvägg Monteringsanvisning Tarkett Aquarelle Våtrumsvägg September 2010 (ers. september 2001) Information SVERIGE Tarkett AB Box 4538 191 24 Sollentuna Tel : 0771-25 19 00 - Fax : 08-96 62 83 info.se@tarkett.com

Läs mer

Medans ni väntar kan ni passa på att ladda ner vår APP. Finns både till Andorid och I-phone. Sök på Svetsteknik

Medans ni väntar kan ni passa på att ladda ner vår APP. Finns både till Andorid och I-phone. Sök på Svetsteknik Vi Björn Lindhe Telefon: 0721-605700 bjorn.lindhe@svetsansvarig.se Medans ni väntar kan ni passa på att ladda ner vår APP. Finns både till Andorid och I-phone. Sök på Svetsteknik 1 Fem anledningar till

Läs mer

P-märket är SPs kvalitetsmärke

P-märket är SPs kvalitetsmärke KVALITET SPs P-märke har länge använts som kvalitetsmärke för exempelvis fabrikstillverkade småhus och fjärrvärmecentraler. Nu utvidgas användningen inom byggområdet. Varje produktområde har särskilda

Läs mer

Sammanfattning. Max vikt: 800 kg. Hytten skall vara dämpad. 360 synfält. Det skall vara möjligt att värma och kyla mat.

Sammanfattning. Max vikt: 800 kg. Hytten skall vara dämpad. 360 synfält. Det skall vara möjligt att värma och kyla mat. Skotare Teknisk rapport - Hytt Fredrik Berglund MF2011 Systemkonstruktion Skolan för Industriell Teknik och Management Kursansvarig: Ulf Sellgren Februari 2009 Sammanfattning Till skotarkonceptet som arbetades

Läs mer

Guide för svetsning och tillverkning av bärverk Basindustrins gemensamma tolkningar och krav

Guide för svetsning och tillverkning av bärverk Basindustrins gemensamma tolkningar och krav VER 9 Författare: Jonas Fjellner, Boliden AB Richard Granström, Boliden AB Tommy Sjödin, Smurfit Kappa Tomas Malmström SCA Tomas Berglund SCA Niclas Engström, LKAB Per-Erik Jönsson, LKAB Vår beteckning:

Läs mer

antiphon MPM STOMLJUDSDÄMPANDE LAMINATPLÅT

antiphon MPM STOMLJUDSDÄMPANDE LAMINATPLÅT antiphon MPM STOMLJUDSDÄMPANDE LAMINATPLÅT Spar både vikt och utrymme antiphon MPM uppfyller två funktioner. Det dämpar inte bara stomburet ljud utan den ersätter också befintlig plåt. Det betyder att

Läs mer

Introduktion. Exempel Övningar Lösningar 1 Lösningar 2 Översikt

Introduktion. Exempel Övningar Lösningar 1 Lösningar 2 Översikt KTHs Sommarmatematik 2003 Exempel Övningar Lösningar 1 Lösningar 2 Översikt 5.1 Introduktion Introduktion Exponentialfunktionen e x och logaritmfunktionen ln x är bland de viktigaste och vanligast förekommande

Läs mer

Ba rande tra konstruktioner, 7,5 hp

Ba rande tra konstruktioner, 7,5 hp Kurs-PM Ba rande tra konstruktioner, 7,5 hp EN KURS INOM EXPERTKOMPETENS FÖR HÅLLBART TRÄBYGGANDE Author: Thomas Bader och Johan Vessby Semester: Hösten 2016 Course code: 4BY100 Introduktion Syftet med

Läs mer

Exempel. Inspecta Academy 2014-03-04

Exempel. Inspecta Academy 2014-03-04 Inspecta Academy 1 på stålkonstruktioner I princip alla stålkonstruktioner som består av balkar eller liknande ska dimensioneras enligt Eurocode 3 Vanligaste exempel Byggnader Broar Andra vanliga exempel

Läs mer

Detaljerat utbildningsprogram 2015

Detaljerat utbildningsprogram 2015 Detaljerat utbildningsprogram 2015 Förberedande svetsansvarig 4 dagar Utbildning av produktionspersonal för att förberedas på kraven, som svetsansvarig/ svetskoordinator för att klara kraven för EN 1090

Läs mer

Steg 4. Lika arbeten. 10 Diskrimineringslagen

Steg 4. Lika arbeten. 10 Diskrimineringslagen Steg 4. Lika arbeten 10 Diskrimineringslagen [ ] Arbetsgivaren ska bedöma om förekommande löneskillnader har direkt eller indirekt samband med kön. Bedömningen ska särskilt avse skillnader mellan - Kvinnor

Läs mer

Modellfamilj: Martinsons småvägsbro, tvärspänd platta Teknisk Specifikation Överbyggnad. Version: 1.0 Ändrat: 2015-04-28

Modellfamilj: Martinsons småvägsbro, tvärspänd platta Teknisk Specifikation Överbyggnad. Version: 1.0 Ändrat: 2015-04-28 Sida 1(8) Allmänt Denna tekniska specifikation (TS) gäller för alla broar ingående i denna modellfamilj. Broarna har fri bredd 4,5 m och längd från 6 till 24 m i steg om 1,8 m. Se produktritning MSV-TP-100

Läs mer

Stomdimensionering för Tillbyggnaden av ett Sjukhus en jämförelse mellan BKR och Eurokod

Stomdimensionering för Tillbyggnaden av ett Sjukhus en jämförelse mellan BKR och Eurokod Examensarbete i byggnadsteknik Stomdimensionering för Tillbyggnaden av ett Sjukhus en jämförelse mellan BKR och Eurokod Frame Design for an Additional Building Extension of a Hospital - a comparison between

Läs mer

Erstantie 2, FIN-15540 Villähde Tel +358-3-872 200, Fax +358-3-872 2020 www.anstar.eu 2

Erstantie 2, FIN-15540 Villähde Tel +358-3-872 200, Fax +358-3-872 2020 www.anstar.eu 2 Erstantie 2, FIN-15540 Villähde www.anstar.eu 2 Erstantie 2, FIN-15540 Villähde www.anstar.eu 3 INNEHÅLL Sida 1 PRODUKTBESKRIVNING...4 2 MATERIAL OCH SKRUVKOSTRUKTION...4 2.1 SKRUVSORTIMENTET...4 2.2 MATERIAL...4

Läs mer

Reparera och förstärka utan att gå på en nit

Reparera och förstärka utan att gå på en nit 1 Gamla nitade stålkonstruktioner Vad säger regelverket? Vad säger forskningen? Vad göra med en gammal nitad konstruktion? Hur förstärka en gammal nitad konstruktion? Ove Lagerqvist, ove@prodevelopment.se

Läs mer

Inköp av stålentreprenader baserat på SS-EN 1090 www.1090.se

Inköp av stålentreprenader baserat på SS-EN 1090 www.1090.se Inköp av stålentreprenader baserat på SS-EN 1090 www.1090.se Ove Lagerqvist ove@prodevelopment.se tel 070-6655013 Varför www.1090.se? Nya regler som påverkar inköp, projektering, tillverkning, utförande

Läs mer

TIMOTEJEN 19 OCH 28, STOCKHOLM Underlag för genomförandebeskrivning avseende brandsäkerhet

TIMOTEJEN 19 OCH 28, STOCKHOLM Underlag för genomförandebeskrivning avseende brandsäkerhet Curt Ahnström Emeli Ljunghusen Tellusborgsvägen 73-78 Holding AB 2014-09-30 TIMOTEJEN 19 OCH 28, STOCKHOLM Underlag för genomförandebeskrivning avseende brandsäkerhet Detta utlåtande redovisar den övergripande

Läs mer

Takavvattning Armataksystem Fullflödessystem

Takavvattning Armataksystem Fullflödessystem Dimensionsområde PN Temperaturområde Material Rörsystem 40-315 Polyeten PE 80 Takbrunn 50 Fullflöde UV Rostfritt stål Användningsområde Ett komplett system för invändig avledning av regnvatten från tak

Läs mer

Bro över Söderström, km 1+83

Bro över Söderström, km 1+83 i Bro över Söderström, km 1+83 Instrumenteringsanvisningar för töjningsmätningar Brobyggnad KTH Brinellvägen 34, SE-100 44 Stockholm Tel: 08-790 79 58, Fax: 08-21 69 49 www.byv.kth.se/avd/bro Andreas Andersson

Läs mer

Eurocode Software AB. CAEBBK25 Skevböjning. Användarmanual

Eurocode Software AB. CAEBBK25 Skevböjning. Användarmanual Skevböjning Användarmanual Eurocode Software AB 1 Innehåll SKEVBÖJNING 3 1 INLEDNING 3 1.1 ANVÄNDNINGSOMRÅDEN 3 2 INSTRUKTIONER 4 2.1 KOMMA IGÅNG MED 4 2.2 INDATA 5 2.2.1 BETONG & ARMERING 6 2.2.2 PARAMETRAR

Läs mer

RD-borrpålar. Anvisningar för projektering, dimensionering, utförande och kontroll. 1. Inledning. 2. Användningsområden

RD-borrpålar. Anvisningar för projektering, dimensionering, utförande och kontroll. 1. Inledning. 2. Användningsområden RD-borrpålar Anvisningar för projektering, dimensionering, utförande och kontroll 1. Inledning Dessa anvisningar behandlar projektering, dimensionering, utförande och kontroll av RD-borrpålar. En RD-påle

Läs mer

TENTAMEN I HÅLLFASTHETSLÄRA FÖR I2 MHA 051. 6 april 2002 08.45 13.45 (5 timmar) Lärare: Anders Ekberg, tel 772 3480

TENTAMEN I HÅLLFASTHETSLÄRA FÖR I2 MHA 051. 6 april 2002 08.45 13.45 (5 timmar) Lärare: Anders Ekberg, tel 772 3480 2002-04-04:anek TENTAMEN I HÅFASTHETSÄRA FÖR I2 MHA 051 6 april 2002 08.45 13.45 (5 timmar) ärare: Anders Ekberg, tel 772 3480 Maximal poäng är 15. För godkänt krävs 6 poäng. AMÄNT Hjälpmedel 1. äroböcker

Läs mer

Monteringsanvisning Isolertak

Monteringsanvisning Isolertak Monteringsanvisning Isolertak 10 MM / Plastprofilsystem 2015-2 WT10 X-struktur 10 mm Polykarbonat U-värde 2,5 Skivbredd 1050 mm c/c 1070 mm Skivorna är gjorda av UV-beständig polykarbonatplast. Isolerplastskivorna

Läs mer

NAF-Check spjällbackventiler PN 10 - PN 100 NAF 526520-528530

NAF-Check spjällbackventiler PN 10 - PN 100 NAF 526520-528530 NAF-Check spjällbackventiler PN 0 - PN 00 NAF 5650-5850 Fk 0.70(4)SE 8.98 Ersätter Fk 0.70()SE.95 Primära egenskaper NAF-Check spjällbackventiler tillverkas i kolstål, låglegerat stål och rostfritt stål.

Läs mer

STATIONÄRA PERSONLYFTAR. Hjälpmedelsinstitutets rekommendationer för

STATIONÄRA PERSONLYFTAR. Hjälpmedelsinstitutets rekommendationer för STATIONÄRA PERSONLYFTAR Hjälpmedelsinstitutets rekommendationer för Förstagångsprovning och Återkommande provning Av tak/väggmonterade och fristående stationära personlyftar. Efter utförd typprovning ska

Läs mer

Teknisk handbok Bärankarsystem

Teknisk handbok Bärankarsystem 1 Grundläggande principer för sandwichelement 3 Dimensioneringsförutsättningar 4 Grundläggande placering av ankare och nålar 9 Stora element (flerradiga) 10 Små element (tvåradiga) 10 Vändelement 10 Smala

Läs mer

Brandskydd. brandskydd

Brandskydd. brandskydd brandskydd Inklädnad av pelare och balkar...270 Knauf Fireboard...271 Dimensionering med Knauf Fireboard...273 Knauf Fireboard - färdiga dimensioneringstabeller...273 Knauf Fireboard - dimensionering med

Läs mer

NMCC Sigma 8. Täby Friskola 8 Spets

NMCC Sigma 8. Täby Friskola 8 Spets NMCC Sigma 8 Täby Friskola 8 Spets Sverige 2016 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Inledning... 2 Sambandet mellan figurens nummer och antalet små kuber... 3 Metod 1... 3 Metod 2... 4 Metod

Läs mer

PM-GEOTEKNIK. Karlstad. Kv. Plinten 1 Nybyggnation av bostäder KARLSTADS KOMMUN KARLSTAD GEOTEKNIK

PM-GEOTEKNIK. Karlstad. Kv. Plinten 1 Nybyggnation av bostäder KARLSTADS KOMMUN KARLSTAD GEOTEKNIK PM-GEOTEKNIK KARLSTADS KOMMUN Karlstad. Kv. Plinten 1 Nybyggnation av bostäder UPPDRAGSNUMMER 2335890 GEOTEKNISK UNDERSÖKNING MED AVSEEDNDE PÅ GRUNDLÄGGNING - PROJEKTERINGSUNDERLAG 2015-08-10 KARLSTAD

Läs mer

Rör enligt DIN 1626 Svetsat stålrör Ny förstandard EN 10217-1/3. Rör. Bröderna Edstrand. Rör

Rör enligt DIN 1626 Svetsat stålrör Ny förstandard EN 10217-1/3. Rör. Bröderna Edstrand. Rör Indelningsgrunder för rör... 218 enligt DIN 1626... 219 Varmvalsade sömlösa stålrör enligt DIN 1629... 220 Varmvalsade sömlösa stålrör enligt DIN 1630... 222 Varmvalsade sömlösa stålrör enligt DIN 17121...

Läs mer

Plannja Lättbalk Teknisk information

Plannja Lättbalk Teknisk information BSAB 96 HSB Maj 2000 Plannja Lättbalk Teknisk information INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. TVÄRSNITTSDATA.. 2 2. ALLMÄNT.. 3 2.1. Z-balkars verkningssätt.. 3 2.2. C-balkars verkningssätt.. 4 3. DIMENSIONERING AV

Läs mer

En liten skrift om Solohyvelns möjligheter

En liten skrift om Solohyvelns möjligheter Från panel till list En liten skrift om Solohyvelns möjligheter Dimensionering och släthyvling av virke En nysågad bräda är plan men har måttavvikelser. Efter torkning till byggtorrt dvs. 15-20% fukthalt

Läs mer

UTMATTNING AV STÅL- KONSTRUKTIONER ENLIGT EUROKOD 3

UTMATTNING AV STÅL- KONSTRUKTIONER ENLIGT EUROKOD 3 UTMATTNING AV STÅL- KONSTRUKTIONER ENLIGT EUROKOD 3 Svensk Standard för dimensionering av stålkonstruktioner med utmattningslast är SS-EN 1993-1-9:2005. Europastandarden har utarbetats av den tekniska

Läs mer

FMLOPE 2013-11-08 Sida 1 av 10 MENTAL TRÄNING UNDER GMU. Lärarhandledning. Redaktörer: David Bergman, Mikael Lindholm och Tommy Sundin

FMLOPE 2013-11-08 Sida 1 av 10 MENTAL TRÄNING UNDER GMU. Lärarhandledning. Redaktörer: David Bergman, Mikael Lindholm och Tommy Sundin FMLOPE 2013-11-08 Sida 1 av 10 MENTAL TRÄNING UNDER GMU Lärarhandledning Redaktörer: David Bergman, Mikael Lindholm och Tommy Sundin FMLOPE 2013-11-08 Sida 2 av 10 Innehåll Inledning... 3 Stressen och

Läs mer