VETENSKAPSRÅDETS IT-STRATEGI 2013-2015

Relevanta dokument
Digital strategi för Strängnäs kommun

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1

Övergripande granskning av ITverksamheten

Riktlinjer för Informationssäkerhet Falkenbergs Kommun Kommunledningskontoret

Göteborgs universitets IT-strategiska plan

IT-policy, Vansbro kommun Fastställd av fullmäktige den , 42. Datum Ärende KS2012/262

E-strategi för Strömstads kommun

IT-Policy. Tritech Technology AB

Försäkringskassans IT-strategi

IT-strategi-Danderyds kommun

RIKTLINJER. Riktlinjer för styrning av IT-verksamhet

4. Inriktning och övergripande mål

IKT-strategi för Sjöbo kommun

Översyn av IT-verksamheten

Göteborgs Stads program för IT

Förstudie: Övergripande granskning av ITdriften

Riktlinjer för IT-utveckling

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING

Från arkitektur till IT-styrning

Input till IT-risker i internrevisorns riskanalys. Daniel Gräntz 20 maj, GRC 2015

Regeringens mål för IT-politiken är att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter.

Övergripande riktlinjer för IS/IT-verksamheten

Kommunens författningssamling IT-strategi ÖFS 2010:17

Din kommuns väg till kostnadseffektiv IT-verksamhet

Riktlinjer för Grästorps kommuns strategiska IT-arbete

Svar på revisionsrapport om kommunens IT-strategi

Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar föreslå kommunfullmäktige besluta att anta IT-strategi för Nykvarns kommun.

Grundläggande IT-strategi för Falkenbergs kommun Kommunledningskontoret IT-avdelningen

Inriktning och mål för kommunernas IT-samverkan

Organisation för samordning av informationssäkerhet IT (0:1:0)

IT styrning- Från ett 1a, 2a och 3e linjeperspektiv

Riktlinjer för IT i Halmstads kommun

Byta system bli klar i tid och undvik onödiga kostnader

Policy och riktlinjer för användning av informationsteknik inom Göteborgs Stad

IT-Policy för Tanums kommun. ver 1.0. Antagen av Kommunfullmäktige

Riktlinjer. Informationssäkerhetsklassning

Policy och strategisk plan för IT-utveckling och digitalisering i Uppsala kommun

E-strategi för Skellefteå kommun

IT-verksamheten, organisation och styrning

Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler

IT-strategi. Krokoms kommun

Bilaga 2 Sammanställning av rekommendationer (ur Svenskt ramverk för digital samverkan)

MARKNAD OCH TRENDER I KORTHET

IT-styrning i privat och kommunal verksamhet - Undersökning av 400 organisationer Jon Arwidson, 7 maj 2008

MJÖLBY KOMMUN UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN. Roller och ansvar inom utbildningsförvaltningens IT-verksamhet IT-strategigruppen

1(7) Digitaliseringsstrategi. Styrdokument

IT-strategi Laholms kommun

IT-policy med strategier Dalsland

IT-strategi Bollebygds kommun

Varför IT-strategi. Mål och värderingar. IT-STRATEGI FÖR TIMRÅ KOMMUN. FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KF 10 1 (7)

Verksamhetsstrategi 2015

Förvaltningspolitiken BP2015 Välkommen till ESV

april 2012 Kompetenscentrum för digitalt lärande Verksamhetsplan för 2012

Human Capital Management: investera i medarbetarna och skapa en kultur präglad av kontinuerlig utveckling

Att samverka hur och varför. Anna Pegelow e-delegationen Anna Johansson - Tillväxtverket

Åtgärder med anledning av internrevisionens granskning av IT-verksamheten vid Umeå universitet

Måldokument för IT-verksamheten vid Mittuniversitetet

IT-STRATEGI VID GÖTEBORGS UNIVERSITET

Härjedalens Kommuns IT-strategi

Mätning av inköpsmognad som verktyg för framgång i offentlig sektor

Västerås stad. IT-verksamhet i förändring. Att använda Best Practice och standards för att få ordning och reda ett verkligt case

Datum IT-policy, riktlinjer för styrning av IT i Uppsala kommun samt revidering av anvisningar för säkerhetsarbetet i Uppsala kommun

Utkast på utgångspunkter, avgränsningar och kriterier för prioritering. För synpunkter

Översyn av IT-verksamheten

EY:s uppdrag gällande analys av stödfunktionerna vid SLUs akademi i Alnarp

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr 005.6

Policy och riktlinjer för E-förvaltning och IT-användning inom Falköpings kommun

Beslutad av kommunfullmäktige , 2016KS/0157

Långsiktig teknisk målbild Socialtjänsten

GÖTEBORG IT Trender och tendenser

Systemförvaltningsmodell för LiU

Från splittrad IT-miljö till driv i digitaliseringen. Offentliga rummet 2017 Catrin Ditz, CIO Uppsala kommun

SÄKERHETSFÖRESKRIFTER FÖR FÖRVALTNING AV IT-SYSTEM

Digitala kommunikationskanaler

1T1 SOLLENTUNA KOMMUN e

GÖTEBORGS UNIVERSITET IT-policy version sid 2 av Syfte Övergripande Styrning av IT... 3

Organisation för styrning och ledning av IT i Haninge

Verksamhetsplan. Verksamhetsplan 2015 IT-enheten diarienummer

Så blev arkitekturen ett kitt mellan IT och den övriga verksamheten

IT-Strategi. för Munkfors, Forshaga, Kils och Grums kommun. IT-Strategi. Kommunsamverkan Grums, Forshaga, Kil och Munkfors Utfärdad av

Bilaga 3 Säkerhet Dnr: /

Tjänster för elektronisk identifiering och signering

STRATEGI STRATEGI FÖR EHÄLSA

IT-säkerhetspolicy. Finspångs kommun Finspång Telefon Fax E-post: Webbplats:

Sammanfattning av rapport 2011/12:RFR5 Näringsutskottet. ehälsa nytta och näring

Mittuniversitetets riktlinjer för systemförvaltning

E-hälsostrategi för socialförvaltningen

Informationssäkerhetspolicy för Ystads kommun F 17:01

Målbild Koncerngemensam IT

Regler och instruktioner för verksamheten

Ett nytt sätt att styra och leda

Secure Cloud for Public sector Roadshow hösten 2015 Henrik S Tedeby, Beställarenhet IT, Haninge kommun. Jeanette Thorell CIO Haninge kommun

Innehåll. Om uppdraget Om Mina meddelanden Anslutning Hur fungerar det? Tillgängligt stöd Vad händer nu? Frågor

E-utvecklingsråd i Jönköpings län

Digital strategi för Uppsala kommun

Förvaltningsstrategi NyA

Digital Strategi för Kulturrådet

VÄGLEDNING ATT UPPHANDLA PÅ ETT SÄKERT SÄTT

Dokument: Objektägare-ITs placering. Författare Malin Zingmark, Förnyad förvaltning

It-frågors hantering vid Stockholms universitet

Transkript:

Datum Diarienummer 2013-03-13 159-2013-542 VETENSKAPSRÅDETS IT-STRATEGI 2013-2015 1 (7)

1 INLEDNING Vetenskapsrådets behov och beroende av it växer för varje år och ställer allt högre krav på myndighetens it-lösningar, it-kompetens och inte minst itsäkerhet. Samtidigt kräver våra användare allt mer avancerat stöd för olika typer av klientplattformar, sociala medier och integrationer med externa tjänster. Eftersom ramarna för förvaltningsbudgeten är konstant innebär detta att itverksamheten ständigt behöver effektiviseras för att möta verksamhetens växande behov. Detta kan uppnås genom intern effektivisering men också genom standardiserade molntjänster och utökade myndighetssamarbeten kring gemensamma funktioner. Syftet med it-strategin är att styra it-verksamheten så att den stödjer Vetenskapsrådets visioner, strategier och mål med kostnadseffektiva, moderna it-lösningar av hög kvalitet. It-strategin har inte för avsikt att på en detaljerad, teknisk nivå styra itrelaterade uppgifter utan bygger istället på ett antal övergripande inriktningsmål och principer. Utifrån it-strategin tar sedan it-strategen tillsammans med It-fokusgruppen årligen fram ett reviderat förslag på förändringsprogram för it till Rådsgruppen för beslut varpå det inkluderas i myndighetens verksamhetsplan. 2 IT-STRATEGINS UTGÅNGSPUNKT It-strategin utgår ifrån Vetenskapsrådets vision och strategiska målsättningar samt den Nulägesanalys av it på Vetenskapsrådet som nyligen slutförts för att på bästa sätt säkerställa verksamhetens behov av it under den närmaste 3-årsperioden. 2.1 Vetenskapsrådets vision och strategiska målsättningar Vetenskapsrådets vision lyder Vetenskapsrådet har en ledande roll för att utveckla svensk forskning av högsta vetenskapliga kvalitet och bidrar därmed till samhällets utveckling Visionen innehåller följande målsättningar för Vetenskapsrådet Stärker svensk grundläggande forskning av högsta vetenskapliga kvalitet Är en proaktiv rådgivare för politiken för bättre beslut baserat på vetenskaplig grund och behov Har en kvalitetssäkrad och effektiv forsknings- och finansieringsprocess 2 (7)

Har god interaktion och bra balans mellan infrastruktursatsningar och forskningssatsningar Identifierar och prioriterar insatser för bästa kunskapsbyggande och samhällsnytta Genomför system- och ämnesövergripande analyser och åtgärdsförslag Har en tydlig roll och aktiv samverkan gentemot lärosätena Har bra dialog och samverkan med andra finansiärer Har en aktiv roll i kommunikationen av forskningens strategiska aspekter Är en myndighet med värdegrund byggd på demokrati, legalitet, objektivitet, fri åsiktsbildning, respekt och effektivitet Har en ansvarsfördelning som stödjer verksamheten att utveckla svensk forskning av högsta vetenskapliga kvalitet och ger hög effektivitet 2.2 Nulägesanalys av it på Vetenskapsrådet Nulägesanalysen (se bilaga) har tagits fram av it-strategen utifrån tre workshopar i It-fokus på teman teknologi, styrning och sourcing/externa samarbeten interna intervjuer med nyckelpersoner input från Rådsgruppen benchmarking av it genom en intern användarenkät samt en TCO (Total Cost of Ownership)-analys omvärldsbevakning av olika slag Ur nulägesanalysen kan man identifiera ett antal genomgående verksamhetsbehov som ska ingå iförändringsprogrammet för it: hela utvecklingsprocessen behöver bli mer strukturerad och effektiv från det att ett förändringsbehov uppstår till implementation, kommunikation och utbildning it-kompetensen hos Vetenskapsrådets it-roller behöver förflyttas uppåt i värdekedjan för att räcka till för att sköta en växande applikationsportfölj, ökande antal leverantörer och samarbeten säkerhetsrutiner i daglig drift och förändringshantering behöver ses över det behövs en strategi för samverkan med andra myndigheter med syfte att skapa synergier inom it-lösningar och dataförsörjning 3 (7)

2.3 Omvärldsbevakning It-landskapet ritas ständigt om och det är svårt att med precision förutse nya möjligheter och behov som kommer att finnas om bara några år. Därför bör it-strategin revideras årligen. Nya teknologier innebär i första hand nya möjligheter för Vetenskapsrådet men innebär också risker vid införandet som måste ställas mot verksamhetsnyttan. Utöver riskerna finns också juridiska regelverk såsom PuL-lagstiftningen som ställer krav på it-lösningarna och deras informationshantering. Nedan följer några trender som särskilt påverkar Vetenskapsrådets it-strategi. 2.3.1 Dataexplosionen Datahanteringen fortsätter att växa på flera ledder. Inte nog med att mängden data i verksamheters system förväntas växa 80 gånger de närmaste 10 åren, så blir sättet vi hanterar data allt mer komplext. Data delas mellan organisationer och publiceras offentligt i en allt större flora av interna och externa samarbetsplattformar varav en del är molntjänster. Detta ställer höga krav på goda säkerhetsrutiner och kostnadskontroll för att inte medföra en risk för verksamheten. 2.3.2 Molnet Molntjänster innebär fantastiska möjligheter till kostnadseffektiva itlösningar med hög kvalitet och för mer standardiserade it-lösningar är det bara en tidsfråga innan de hanteras i form av molntjänster. PuL och annan lagstiftning ställer dock krav på hur information får lagras vilket gör att denna utveckling går långsammare för vissa typer av itlösningar. 2.3.3 Mobilitet Användare ställer allt högre krav på att it-lösningarna är tillgängliga oavsett var de befinner sig, när de använder it-lösningen och från vilken typ av klient, där smarta mobiltelefoner och läsplattor är de senaste exemplen. Detta ställer höga krav på val av såväl it-lösningar och klientplattformar som effektiva administrationsverktyg så att förvaltningskostnader hålls inom budget. 2.3.4 Sociala medier Genom sociala medier har verksamheter fått nya kanaler att kommunicera med sina målgrupper. För Vetenskapsrådet innebär det möjligheter till förbättrad kommunikation och eventuellt att en del egna it-lösningar över tid blir överflödiga. Samtidigt finns kraven på att säkerhetsföreskrifter och lagstiftning efterföljs vilket gör att regelverk för användandet av sociala medietjänster blir kritiska. 2.3.5 Samverkan Med en växande it-portfölj och en konstant it-budget följer att itverksamheten ständigt behöver effektiviseras. Den takt med vilken 4 (7)

myndigheten kan genomföra detta på egen hand räcker på sikt inte till för att möta det växande it-behovet. Därför är samverkan en förutsättning för att itverksamheten ska kunna möta verksamhetens behov med kvalitet. Till stöd för detta finns bl.a. E-delegationen vars uppdrag är att tillhandahålla en strategi för myndigheternas arbete med e-förvaltning och för standardiseringsfrågor. Utöver samverkan på nationell nivå finns även möjligheter till samverkan med andra länders forskningsfinansiärer och på EU-nivå. Inom samverkansnätverk finns också möjlighet att genomföra benchmarking mot andra verksamheter för att identifiera förbättringsåtgärder. 3 STYRNING AV IT 3.1 Inriktningsmål It-verksamheten på Vetenskapsrådet ska vara en proaktiv och strategisk partner till myndighetens systemägare och ledning. I detta ingår att Tillhandahålla flexibla och kostnadseffektiva it-lösningar av hög kvalitet som möter verksamhetens behov. Säkerställa att it-lösningarna möter kraven på tillgänglighet, säkerhet och följer relevant lagstiftning såsom PuL. Säkerställa att verksamheten får relevant utbildning och support för att få maximal nytta av myndighetens it-lösningar. Bidra till att myndigheten uppfattas som en modern myndighet genom att erbjuda användarvänliga och moderna it-lösningar. Utöver beställningar från verksamheten driva ett förändringsprogram som riktar in it i linje med verksamhetens behov. Främja externa samarbeten och mobilitet genom att erbjuda samarbetsplattformar och mobila lösningar för användargrupper med dessa behov. Genom en utvecklad e-förvaltning effektivisera verksamhetens processer. Arbeta proaktivt för att sänka befintliga it-kostnader så att investeringar kan göras i nya och förbättrade it-lösningar. Initiera och delta i samverkan med andra myndigheter för att skapa synergier och höjd kvalitet genom gemensamma it-lösningar. Verka för att minska myndighetens miljöpåverkan. Årligen revidera myndighetens it-policy som innehåller rutiner med inriktning på behörigheter, integritet och tillgänglighet kring information, informationssystem och klientplattformar. Årligen revidera myndighetens säkerhetsföreskrifter som innehåller rutiner för säkerhetskopiering, virusskydd, teknisk dokumentation och andra säkerhetsaspekter som krävs för att säkerställa itleveranserna. 5 (7)

3.2 It-principer Följande principer ska vara styrande vid vägval rörande it-verksamheten: Verksamhetens behov styr it, inte tvärtom. It deltar i och leder där det är lämpligt framtagningen av verksamhetens krav. När nya it-behov beställs av verksamheten ska de realiseras enligt följande prioritering 1. Genom att utöka befintlig it-lösning (förutsatt att den ej är under avveckling) 2. Genom standardlösning där det är tillämpligt 3. Genom gemensam it-lösning med andra myndigheter 4. Genom utveckling i egen regi Extern utveckling, drift eller molntjänster ska alltid övervägas, i synnerhet vid införande av nya it-lösningar. System som innehåller samma information ska i möjligaste mån integreras för att undvika dubbelarbete och minska riskerna för brister i datakvalitet. 3.3 Ekonomisk styrning För att underlätta prioritering ska it-budgeten följas upp per verksamhetsområde (it-område) och uppdelat i kategorierna drift, optimering och utveckling. Beslutsunderlag för den årliga it-budgeten ska tillhandahållas av it-strategen och prioriteras och beslutas av Rådsgruppen. 3.4 Mätetal Mätetal för it-verksamheten som mäter it-lösningarnas måluppfyllnad, kvalitet och kostnadseffektivitet ska tas fram och följas upp årsvis. 4 IT-RESURSER 4.1 It-lösningar I en it-lösningsportfölj som växer både i volym och komplexitet är det av stor vikt att ständigt konsolidera, samverka och använda standardlösningar för att resurserna ska räcka till. Det behöver därför finnas en dokumenterad strategi för it-lösningsportföljen som revideras årligen och som innehåller en roadmap för befintliga och nya it-lösningar. Dokumentet ska också innehålla en molnstrategi nedbruten per it-lösning. 4.2 It-arkitektur Med integrationer som ökar i antal och komplexitet växer behovet av styrning och dokumentation av arkitekturen. I strategin för itlösningsportföljen ska därför ingå ett avsnitt som beskriver it-arkitekturens nuläge och framtidsscenario. 6 (7)

4.3 Organisation För en mindre till medelstor myndighet som Vetenskapsrådet är det inte kostnadseffektivt att kompetensförsörja teknisk specialistkompetens internt och motiverar även på sikt att myndigheten forsätter med en matrisorganisation för it. Med ökande it-behov och en växande it-portfölj att förvalta blir därför kompetenser såsom kravhantering, upphandling, systemförvaltning, it-arkitektur och it-strategi av större vikt. It-organisationens ansvar och roller ska dokumenteras och revideras årligen. 5 RISKER De stora förändringar som sker inom it medför också flera risker som behöver hanteras för att verksamheten eller användare inte ska komma till skada. En hot- och sårbarhetsanalys ska genomföras årsvis och itsäkerhetspolicyn därefter revideras. Riskområden som särskilt ska adresseras är Användning av externa molntjänster för lagring av information som berörs av PuL och liknande lagstiftning Nyckelpersonsberoende när it-lösningsportföljen växer It-haverier Personalens införande av egen utrustning och programvara 6 RELATERADE DOKUMENT It-strategin utgår från följande dokument Vetenskapsrådets vision Nulägesanalys av it på Vetenskapsrådet Resultat från Vetenskapsrådets benchmarking av it 2012 Följande dokument lyder under it-strategin It-policyn för användarnas handhavande av it-lösningar It-säkerhetspolicyn (under framtagning) Vetenskapsrådets it-organisation styrning, organisation och roller Förändringsprogram för it (under framtagning) 7 (7)