Individens behov i centrum (IBIC) LATHUND

Relevanta dokument
Granskningsmall handläggningsdokumentation

Del 1 Introduktion till IBIC och ICF

IBIC. Begrepp och livsområden TRYGGHET OCH STÖD

Individens behov i centrum

ICF för intyg. Vadå funktionsnedsättning och aktivitetsbegränsning?! Försäkringsmedicinskt forum Skaraborg

Klass. Dynami sk. Spärrat Tvingande. Fritext Fasta värden. Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Nivå 4. Numeriskt. S=spärrat T=Tvingand. Enhet Min Max Ref.

Äldres behov i centrum. Erik Wessman

Individens behov i centrum

Äldres behov i centrum

ICD-10 Internationell statistisk klassifikation av sjukdomar och relaterade hälsoproblem

Bilaga Metodstöd. Vård- och omsorgsförvaltningen Emelie Sundberg, SAS

Hur kan ICF och KVÅ användas i strukturerad dokumentation i kommunal hälso- och sjukvård? Del 2

ICF / ICF-CY begrepp på kapitel-, första- och andra nivån

Boendestöd missbruk - riktlinjer

Individens behov i centrum, IBIC för en behovsstyrd socialtjänst. Erik Wessman

Praktisk tillämpning?

Internationell klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa (ICF) Del 1 Introduktion, modell, struktur och innehåll

Genomförandeplan. Min vilja

Välkommen till introduktionsutbildning i IBIC Individens behov i centrum

Äldres behov i centrum

Ursprunglig ansökan Greta Andersson ansöker om särskilt boende enligt 4 kap. 1 socialtjänstlagen.

Individens behov i centrum

Kommunal utveckling. En arena för kommunal samverkan i Jönköpings län

Gemensamt språk stöd för behovsinriktat och systematiskt arbetssätt

Riktlinjer för boendestöd missbruk revidering 2017

Boendestöd funktionsnedsättning - riktlinjer

Så här fyller du i Genomförandeplanen ÄBIC

Riktlinjer för myndighetsutövning biståndshandläggning

Socialstyrelsen arbetar för medborgarnas bästa och vårt uppdrag är att värna hälsa, välfärd och allas lika tillgång till god vård och omsorg

För dokumentation i social journal för utförare

Äldres behov i centrum (ÄBIC) och Behov Av Stöd (BAS)

BAS Behov av stöd. Bedömningsinstrument för biståndshandläggare i äldreomsorgen

Mappning av BDA till ICF

Att göra rätt från början. Om egenmakt och delaktighet vid tillämpningen av LSS

ICF Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa. Preliminärt svenskt standardurval (Core-Set) för vuxna med diagnosen ADHD

Ann-Kristin Granberg Avdelningen för kunskapsstyrning.

Välkommen till utbildning i IBIC- Individens Behov I Centrum

A.8 MEDICINSK DIAGNOS för huvudsakliga befintliga hälsobetingelser, ange om möjligt ICDkoder

PARLÖR ICF TROLLHÄTTAN, GRÄSTORP, LILLA EDET

Granskningsmall genomförandedokumentation

Tidsuppfattning. Tidsuppfattning är. Tidigare forskning. Teorier som inkluderar tidsuppfattning. Begrepp. Litteraturstudie om tidsuppfattning;

Äldres behov i centrum. Erik Wessman

Genomförandeplan Exempel på en genomförandeplan som utgår från exempelutredning

International Classification of Functioning, Disability, and Health ICF

ÄLDREFÖRVALTNINGEN SUNDBYBERG STAD ICF Journalföring HSL

Att beskriva, bedöma och dokumentera äldres behov med ICF. Stockholm

Klassifikation av socialtjänstens insatser. Ann-Helene Almborg Klassifikationer och terminologi Regler och behörighet

Hur kan strukturerad dokumentation främja insamling av nationell statistik i kommunal hälso- och sjukvård

Ursprunglig ansökan Uppföljning av tillfällig utökning av hemtjänstinsatser.

RJL 2015/524. Namn: Personnummer: Datum: individuell plan. Genomförandeplan. Min vilja

Genomförandeplan för utförare av enbart serviceinsatser

Möjligheter och utmaningar med att använda Klassifikation av socialtjänstens insatser och aktiviteter (KSI) lokalt

Undersökning av levnadsförhållanden för människor med funktionshinder

Klassifikation av socialtjänstens insatser och aktiviteter (KSI)

Hur kan ICF och KVÅ användas i strukturerad dokumentation i kommunal hälso- och sjukvård?

Den allra första cellen bakteriecellen prokaryot cell

b450 genom munnen 76 b4502 Funktioner för att nysa Ny kod funktioner relaterade till slem slem, ospecificerade

Individens behov i centrum, IBIC

Navigationsguide till Den fantastiska människokroppen

Rutin Rehabiliteringsinsatser i hemsjukvård

Vem dokumenterar vad i den kommunala hälsooch sjukvården? Resultat av en undersökning i sex kommuner

Ny klassifikation av socialtjänstens insatser

ICF/ICF-CY utbildningsmaterial. Del 2 kodning Version 2.0

Riktlinje Dokumentation HSL

(0) nej (1) ja, i viss mån (2) ja, avsevärt. (0) nej. (1) ja, i viss mån

ICF/ICF-CY utbildningsmaterial Del 2- Kodning

Ursprunglig ansökan Ansökan om bostad med särskild service LSS. Förtydligad ansökan Områden som berörs Lärande och tillämpa kunskap

Gemensamt språk och ICF

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden;

Genomförandeplan Exempel på en genomförandeplan som utgår från exempelutredning

Behov av stöd och omfattning en intervjuguide

Områden om människokroppen. Celler

Hur har den enskilde varit delaktig i upprättandet av genomförandeplanen

MATSPJÄLKNINGEN: 1. Mun 2. Struplocket 3. Matstrupen 4. Magsäcken 5. Levern 6. Tunntarmen 7. Tjocktarmen 8. Ändtarmen

På väg Enkät för den unge

Kodstruktur Klassifikation av vårdåtgärder (KVÅ)

Hur kan ICF och KVÅ användas i strukturerad dokumentation i kommunal hälso- och sjukvård?

Socialstyrelsens författningssamling. Ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden

Att åldras med funktionsnedsättning. framtida utmaningar. Att åldras med funktionsnedsättning. Att åldras med funktionsnedsättning

ICF klassificering av Läkarutlåtande om hälsotillstånd (LUH)

Rehabilitering vägen tillbaka. Rehabilitering vägen tillbaka

Äldres behov i centrum ÄBIC

Människokroppen HUR SER DEN UT EGENTLIGEN? OCH HUR FUNGERAR DEN??

Har du någonsin stannat för att tänka på vad som händer under halsbandet?

FACIT ORGANEN. Titta på ditt öga i spegeln. Vad händer med pupillen när du tänder lampan? Hur kommer det sig att det blir så?

Att vara närstående vid livets slut

Fysioterapi metoder för Åtgärder Startkort

Att beskriva och bedöma behov med ICF inom äldreomsorgen

Personkrets enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, 1.

LPP Biologi. Varför läser vi. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut. Hur skall vi visa att vi når målen?

WHODAS frågeversion, administrerad av ombud

Bedömning av behov av personlig assistans

Långvarig smärta Information till dig som närstående

Patienten i centrum. Att vara distriktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning FUB Malin Nystrand

Nytt rubrikträd med nationellt fackspråk och ICF dess sökord, frastexter och hjälpfrastexter januari 2015

Att underlätta i måltidssituationen. Helena Österberg, leg. arbetsterapeut

Genomförandeplan Personlig omsorg

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för äldre personer och bemanning i särskilda boenden;

Stödinsatser i hemmet. Vad kan jag få hjälp med när jag är hemma?

Handbok vårdplan. Du öppnar fönstret HSL - JOURNAL sök vårdplan via meny-valet Verktyg och väljer där: Sök plan, eller genom att klicka på ikonen

Transkript:

Individens behov i centrum (IBIC) LATHUND

Livsområden 1Lärande och tillämpa kunskap 2Allmänna uppgifter och krav 3Kommunikation 4Förflyttning 5Personlig vård 6Hemliv 7Mellanmänskliga interaktioner och relationer 8Utbildning, arbete, sysselsättning och ekonomiskt liv Inlärning, ta reda på information från andra eller söka själv, att fokusera uppmärksamt, att lösa problem och fatta beslut. Genomföra dagliga rutiner och att hantera stress och andra psykologiska krav och att på lämpligt sätt hantera sitt beteende. Planera, hantera och fullfölja moment i vardagen. Vakna, gå upp självständigt, äta regelbundet, följa medicinska ordinationer, passa mötestider. Förmedla och ta emot budskap. Det kan handla om att läsa en text, göra sig förstådd med tal, tecken eller symboler., höra, använda telefon dator eller larm. Röra och kontrollera kroppen, att förflytta sig från en plats till en annan. Tex att resa sig ur en säng eller rullstol, att ta sig mellan olika våningar, att plocka upp det man tappat, komma ut på sin balkong, ta sig fram där man bor. Där ingår även aktiviteter som att bära och hantera ett föremål. Sköta sin hygien., gå på toaletten, att äta att dricka, borsta tänder, klippa naglar och raka sig, men också att äta varierat eller följa hälsoråd. städa, tvätta, laga mat, diska, samla ihop och kasta sopor, köpa kläder och andra varor, laga kläder, underhålla hjälpmedel, ta hand om växter och djur. Det kan också handla om att bistå andra tex ta hand om andra familjemedlemmar. Umgås och samspela med andra personer i ett socialsammanhang som är lämpligt och passande. Om en person har behov stöd i samspelet och relationer med andra människors beskrivs det i detta livsområde. Det kan handla om samspel med familj, släktingar, vänner grannar, myndigheter som tex Vårdcentral och Försäkringskassan. Prata med frissan, busschaufför. Detta livsområde rör sånt som krävs vid arbete och sysselsättning, vid utbildning och ekonomiska transaktioner. Tex förmåga att söka jobb, klara att komma till arbetsplatsen, delta i en anställningsintervju, genomföra arbetsrelaterade arbetsuppgifter och kunna behålla ett arbete. Betala räkningar eller hantera pengar när man handlar. Att utbilda sig, gå i skolan regelbundet. Planera studier, göra läxor.

9Samhällsgemenskap, socialt och medborgerligt liv Livsområdet handlar om att kunna ha ett socialt liv, delta i föreningsliv, utöva intressen, utöva sin religion och ha ett politiskt engagemang. När en person har svårt att på egen hand delta i det sociala livet och behöver stöd med det. *10Känsla av trygghet (kroppsfunktion) *11Personligt stöd från person som vårdar eller stödjer en närstående (omgivningsfaktor) Den enskildes känslomässiga upplevelser kring trygghet.. en person kan känna trygghet eller avsaknad av trygghet i olika situationer. Man kan känna oro för att halka på promenad, rädsla att glömma spisen eller inte kalla på hjälp när man behöver. Livsområdet handlar om brukarens anhörigas behov av stöd och avlastning när den anhöriga vårdar eller stödjer sin närstående. En make som tar hand om sin fru och med behov av stöd i sin vardag kan behöva hjälp så att hustrun får stöd när maken reser bort. Föräldrar med barn som har en funktionsnedsättning kan behöva insatser.

Relaterade faktorer Kroppsfunktioner Kroppsstrukturer (kroppens anatomiska delar såsom organ och lemmar samt problem i struktur i form av avvikelse eller förlust) Psykiska funktioner- ex sömn, minne, temperament Sinnesfunktioner och smärta- ex syn, hörsel, smak, känsel Röst- och talfunktioner- ex producera ljud, artikulera Hjärt- kärlfunktioner, blodbildnings-, immunsystems- och andningsfunktionerex blodtryck, andning, fysisk uthållighet Matsmältnings- och ämnesomsättningsfunktioner och endokrina funktioner- ex tugga, svälja, reglera kroppstemp. Funktioner i köns- och urinorganen och reproduktiva funktioner- ex tömma urinblåsan, sexuella funktioner Neuromuskuloskeletala och rörelserelaterade funktioner- ex rörlighet i leder, muskelkraft, gångmönster Funktioner i huden och därmed relaterade strukturer- ex hudens läkande, klåda, svettas Strukturer i nervsystemet. Ex i hjärnan, ryggradsnerver, ryggmärg. Ögat, örat och därmed relaterade strukturer. Ex ögonhåla, hornhinna, glaskropp, ögonlins, ögonlock, tårkörtel, trumhinna. Strukturer involverade i röst och tal. Ex näsan, stämband, tänder, tunga, gommen, svalget, struphuvudet. Strukturer i hjärt-, kärlsystemet och immunologiska systemet och andningssystemet. Ex hjärta, artärer, vener, lymfkärl, mjälte, benmärg, luftstrupe, bröstkorg, lungor, andningsmuskler. Strukturer som sammanhänger med matsmältnings- och ämnesomsättningssystemet och endokrina systemet. Ex matstrupe, magsäck, tarmar, lever, bukspottkörtel, lever, gallblåsa, sköldkörtel, hypofys. Strukturer som sammanhänger med köns- och urinorganens system. Ex njure, urinblåsa, urinrör, äggstockar, livmoder, bröst, prostata, testiklar, bäckenbotten. Strukturer som sammanhänger med rörelser. Ex, skuldror, armar, hand, bål, bäcken, lår, fot, ben, leder, balans, muskler. Huden och därmed sammanhängande strukturer. Ex hud, svettkörtlar, naglar, talgkörtlar, hår.

Omgivningsfaktorer Produkter och teknik Naturmiljö och mänskligt skapade miljöförändringar Personligt stöd och personliga relationer Attityder Samhällstjänster och regelverk Handlar om produkter, teknik och utrustning. Ex- möbler, mat, kläder, hjälpmedel, datorer Handlar om den naturliga och fysiska omgivningen. Ex- klimat, buller, luftkvalitet Handlar om människor eller djur som ger stöd eller hjälp och som har relationer till personen. Familj, vänner, husdjur, yrkesutövare Handlar om attityder gentemot den enskilde som påverkar en persons beteende och sociala liv. Attityder från personer i den enskildes omgivning, som anhöriga, grannar Handlar om offentliga, privata eller frivilliga tjänster. Socialtjänstlagen, Försäkringskassan, Röda korset Personfaktorer Tex ålder, vanor, karaktärsdrag, coopingstrategier, färdigheter, livsstil, personlighet, social bakgrund, Hälsotillstånd Aktuella diagnoser och sjukdomstillstånd

Agerandetyper Färdighetsträning Råd eller information Stödjande samtal Behandlande samtal Lära, förbättra eller utveckla färdigheter genom praktiska övningar. Ge råd eller information som uppmuntrar till en förändring av eller bibehållande av funktionstillstånd, omgivning, attityd eller beteende. Teori- och metodbaserat samtal för att hitta strategier för att lösa eller lindra svårigheter som uppstår genom det dagliga livet och individens funktionstillstånd. Teori- och metodbaserat terapeutisk kommunikation i syfte att förändra eller öka förståelsen för att göra en förändring av funktionstillstånd, beteende eller attityd. Praktiskt stöd Praktiskt stödja eller guida individen i aktiviteter eller till delaktighet. Emotionellt stöd Känslomässigt stödja eller motivera individen till aktiviteter och delaktighet. Utbildning (om produkter och teknik) Utbildning om produkter, utrustning och teknik för eget bruk. Utbildning (om beteende och vanor) Utbildning om beteende och vanor avseende ex spel, narkotika, alkohol, tobak, fysisk aktivitet Tillhandahålla produkter och teknik Tillhandahållande av utrustning, produkter och teknik för eget bruk.

Gradering enligt ICF Gradering av bedömt funktionstillstånd är handläggarens sammanvägda bedömning. Bedömningen utgår från brukarens nuläge, brukarens egen miljö, eventuella hjälpmedel samt i jämförelse med vad som är funktionsförmågan hos andra personer i jämförbar ålder. När bedömt funktionstillstånd avser behov av indirekt stöd eller avlösning till en person som vårdar eller stödjer den enskilde används inte den generiska skalan, utan dokumentation sker endast i fritext. Vid avsett funktionstillstånd vägs ej pågående insatser in förutom vid livsområdet känsla av trygghet. Ingen begränsning- Klarar aktiviteten självständigt. Behöver stöd vid 0-4% av aktiviteten. Lätt begränsning- Klarar aktiviteten med lite hjälp. Behöver stöd vid 5-24% av aktiviteten. Måttlig begränsning- Behöver hjälp vid mindre än hälften av det som krävs för att klara aktiviteten. Behöver stöd vid 25-49% av aktiviteten. Svår begränsning- Behöver hjälp vid hälften och mer än hälften av det som krävs för att klara aktiviteten. Behöver stöd vid 50-95% av aktiviteten. Total begränsning- Behöver stöd med nästan allt. Behöver stöd vid 96-100% av aktiviteten. Ej specificerat- Används då det ej finns tillräcklig information för att beskriva grad av begränsning i genomförande. Används då brukaren ej anger mål. Ej tillämpbart- Används då det inte är tillämpbart att beskriva grad av begränsning i genomförande. Används då det ej är lämpligt att ange mål, ex vid då prognosen är snabb försämring, när angivet mål/skalan skulle skada relationen mellan brukaren och handläggare eller då målet/skalan skulle leda till att brukaren inte vill ta emot stöd.