4 2017 TÄPPAS FOGELBERG: Blindhet är inte lika farligt som cancer och inte lika äckligt som hemorrojder ST-läkaren Anna Cullhed om Åldersförändringar i gula fläcken TIDNINGEN FRÅN SVENSKA GLAUKOMFÖRBUNDET Ögontrycket Nr 4 2017 1
Nr 4 2017 Tidning från Svenska Glaukomförbundet Redaktionskommitté som framställt och ansvarar för innehåll: Lars Steen och Lars Karbin Ansvarig utgivare: Lars Steen Redaktör: Örjan Andersson Ej signerat material är författat av redaktören Ej namngiven fotograf är fotat av redaktören ISSN: 1653-4069 Redaktionens adress: Ögontrycket c/o Örjan Andersson Ekhovsvägen 20, 647 32 Mariefred Mail: ogontrycket@glaukomforbundet.se Om du vill ha Ögontrycket som taltidning i DAISY-format så kontakta din glaukomförening. Produktion: DanagårdLiTHO, Ödeshög Omslagsbild: Täppas Fogelberg utanför biblioteket i Mjölby hanterar sin blindkäpp som den värsta tamburmajor. Foto: Örjan Anderson GLAU KOM FÖR BUN DET INNEHÅLL Ledare 3 4 10 Ögats dag 14 Noterat 15 Fråga Doktorn 16 18 20 22 Landet Runt 25 Debatt 26 Glaukom i varda n 28 Åldersförändringar i gula fläcken Intervju Täppas Fogelberg Win-win-situation i Norrköping Glaukomföreningen i Stockholm 30 år Rapport Planeringskonferens Utgivning av Ögontrycket 2018 Nr 1 Utgivning vecka 6 Manusstopp 8/1 Nr 2 Utgivning vecka 15 Manusstopp 12/3 Nr 3 Utgivning vecka 23 Manusstopp 7/5 Nr 4 Utgivning vecka 38 Manusstopp 20/8 Nr 5 Utgivning vecka 50 Manusstopp 12/11 2 Ögontrycket Nr 4 2017
Ögontrycket utökar utgivningen till fem nummer per år Bästa medlemmar och läsare! Ledare Förbundsstyrelsen tycker att den viktigaste kommunikations- och informationskanalen från oss till er medlemmar är vår medlemstidning Ögontrycket. För åtta år sedan gav vi ut 2 nummer per år, men sedan 2009 har vi ökat utgivningen till 3 och vidare till 4 nummer per år. Ögontrycket har en redaktionskommitté bestående av undertecknad samt Örjan Andersson och Lars Karbin. Sedan något år tillbaka har kommittén diskuterat möjligheten att utöka utgivningen till 5 nummer per år. Det är givetvis ett stort ekonomiskt åtagande, varje utgåva av ÖT kostar i runda tal strax över hundra tusen kronor per nummer. Vid senaste styrelsemötet gjordes en bedömning att SGF nu har utrymme i budget för en ytterligare satsning på vår fina medlemstidning. Den nya utgivningsplanen kommer att sjösättas under 2018. I sammanhanget uppmanar vi er alla ute i regionerna att tänka på att bidra med redaktionellt material eller ge oss tips om angelägna artiklar. Chans till dispens ÖT har skrivit mycket om, den för våra medlemmar, viktiga frågan om körkort som riskerar att bli återkallat vid synfältspåverkan av en viss grad. Vi har också rapporterat om det så kallade simulatorprojektet på VTI i Linköping vid flera tillfällen. Under resans gång har tanken uppkommit på att träna upp vederbörandes för- måga att öka sitt kompensatoriska beteende för att komma över måttliga synfältsdefekter och klara av ett simulatortest som i sin tur kan ge Chans till Dispens (CTD). Glaukomförbundet, VTI och SYAB i Kalmar med flera som kommer att försöka utveckla ett träningsprogram som kan ge synfältsdrabbade en CTD. Gruppen har ingivit en ansökan till Allmänna Arvsfonden för att få finansiering till Projektet CTD. Glaukomförbundet är projektägare och har en person av tre i projektets styrgrupp. Beslut om tilldelning kommer troligen någon gång under våren 2018. Låt oss hoppas på det bästa! I annan del i detta nummer finns en rapport om den planeringskonferens som avhölls i oktober i år. Vi diskuterade verksamhetsplanering för åren 2018 2019. Generellt var det en väldigt god och positiv stämning med många goda idéer för framtiden. Underlaget kommer Förbundsstyrelsen att använda i beredningen av budget och verksamhetsplan för 2018. Lars Steen, förbundsordförande Ögontrycket Nr 4 2017 3
GUL, GRÖN OCH GRÅ OM VANLIGA ÖGONSJUKDOMAR Åldersförändringar i gula fläcken Vanligaste orsaken till synnedsättning hos äldre Krokseende. Svullnad i gula fläcken. Våta eller torra sorten. Du har kanske hört talas om dessa begrepp? De har alla att göra med åldersförändringar i den del av näthinnan som kallas gula fläcken. Åldersförändringar i gula fläcken är den vanligaste orsaken till uttalad synnedsättning hos äldre i västvärlden och den drabbar ungefär 15 procent av alla personer mellan 65 och 75 års ålder. En del kan drabbas tidigare i livet, men det är ovanligt. Efter 80 års ålder ökar risken att drabbas ytterligare. Gula fläcken, eller macula på latin, är ett litet men mycket viktigt område som ligger mitt på näthinnan. Näthinnan i sin tur är en tunn hinna som likt en tapet täcker ögats insida. Den är uppbyggd av miljontals synceller som fångar upp ljuset som kommer in i ögat. Näthinnan förmedlar sedan synintrycken till syncentrum i hjärnan och på så sätt skapas en bild av det vi faktiskt ser. I gula fläcken har vi flest synceller, och där ser vi som allra skarpast. Sjukliga förändringar och skador i gula fläcken ger därför mer uttalad synnedsättning än skador på andra delar av näthinnan. Åldersförändringar i gula fläcken påverkar främst det centrala seendet och det blir svårare att exempelvis läsa och se små detaljer, både på avstånd och på nära håll. Två olika former Det finns två olika former av åldersförändringar i gula fläcken, den torra och den våta formen. Sjukdomens förlopp och symtom varierar beroende på vilken typ man har drabbats av. Det är i dag bara den våta formen som kan behandlas. Torra förändringar Den torra formen är vanligast och utgör ungefär 85 procent av alla fall. De torra förändringarna i näthinnan utvecklas långsamt och består av små inlagringar i näthinnan eller förtunningar. Förändringarna gör att syncellerna i gula fläcken sakta och gradvis bryts ned. Till slut kan syncellerna bli så skadade att de inte längre kan förmedla normala synintryck. Eftersom de torra förändringarna har ett smygande förlopp kommer också symtomen långsamt. Tidiga symtom är successivt försämrad synskärpa; senare kan små suddiga fläckar uppträda i mitten av synfältet. Då man läser kan hela bokstäver eller delar av bokstäver i texten falla bort, just besvär vid läsning är 4 Ögontrycket Nr 4 2017
GUL, GRÖN OCH GRÅ OM VANLIGA ÖGONSJUKDOMAR Ett öga i genomskärning med bland annat gula fläcken och näthinnan markerad. ett vanligt symtom. En del personer kan uppleva att allt ser gråare och suddigare ut, och en del har svårt att känna igen ansikten på avstånd. Våta förändringar Den våta varianten är betydligt ovanligare och utgör cirka 15 procent av alla fall. Den har ofta ett betydligt snabbare förlopp jämfört med den torra typen. De våta åldersförändringarna beror på att det bildas nya blodkärl bakom näthinnan, dessa kärl är mycket sköra och kan läcka blod och vätska så att det blir svullet i gula fläcken. Svullnaden leder till att syncellerna fungerar sämre och gula fläcken tar skada, därför försämras också synen. Förändringarna kan på sikt leda till ärrbildning i gula fläcken vilket kan ge uttalad synnedsättning. Också symtomen uppträder snabbare vid den våta formen, de kan uppträda inom loppet av några veckor. Det vanligaste symtomet är att raka linjer börjar se krokiga ut, vilket man kan upptäcka exempelvis då man tittar på en lyktstolpe eller på kaklet hemma i badrummet. Ansikten kan se förvrängda ut och synskärpan blir generellt sämre. Så småningom då syncellerna tagit tillräckligt stor skada kan synen i mitten av synfältet gå förlorad, då kan man se en suddig fläck mitt i det centrala seendet. Ögontrycket Nr 4 2017 5
GUL, GRÖN OCH GRÅ OM VANLIGA ÖGONSJUKDOMAR Torr övergår i våt I regel kan man säga att våta förändringar är en försämring av den torra formen. Cirka 10 20 % av den torra formen antas övergå i den våta. Man uppmanar därför alltid de patienter som är drabbade av torra förändringar att vara uppmärksamma på och höra av sig om synen skulle bli sämre, som exempelvis nytillkommet krokseende eller försämrad synskärpa. Detta kan man själv undersöka genom att titta på raka linjer, som exempelvis kaklet hemma, och se om linjerna är krokiga eller om det finns en suddig fläck i synfältet. Det är viktigt att man håller för först ena, sedan andra ögat, för att på så vis testa ett öga i taget. Något som kan vara skönt att känna till för den som drabbats är att man aldrig blir helt blind, varken av den torra eller den våta formen, men det centrala seendet kan gå förlorat. Varför får man förändringar? Som namnet antyder är hög ålder en viktig riskfaktor för att få åldersförändringar i gula fläcken; ju äldre man är desto högre är risken att drabbas. Också ärftlighet är en viktig riskfaktor; om ens föräldrar hade sjukdomen ökar risken för att man själv ska få den. Även vissa livsstilsfaktorer anses spela roll, exempelvis vet man att rökning ökar risken. Har man förändringar i ena Om man har förändringar i gula fläcken kan man se en central suddig fläck i synfältet och en förvrängd bild. ögat ökar också risken för att man ska få det i andra ögat. Åldersförändringar i gula fläcken är generellt vanligare hos ljuspigmenterade personer, med ljus hy och hår. Hos ögonläkaren Vid misstänkta åldersförändringar i gula fläcken brukar man först kontrol- 6 Ögontrycket Nr 4 2017
GUL, GRÖN OCH GRÅ OM VANLIGA ÖGONSJUKDOMAR lera synskärpan, både på långt och nära håll. Vidare undersöker ögonläkaren näthinnan med ett ögonmikroskop och man tittar bland annat efter om det finns svullnad eller blödningar i gula fläcken. För att ögonläkaren ska få god insyn in i ögat brukar man innan undersökningen få ögondroppar som gör att pupillen blir stor. I samband med läkarbesöket brukar man också ta ett sorts foto av ögat som ger en tvärsnittsbild av näthinnan med ytterligare information om hur gula fläcken mår. Ibland gör man även andra undersökningar där man kan se om det finns nybildade läckande kärl under gula fläcken. Vanligen kan man redan vid det första ögonläkarbesöket få besked om det finns åldersförändringar i gula fläcken och om det rör sig om den torra eller våta varianten. Ibland krävs det ytterligare kontroller och undersökningar för att man ska kunna ställa diagnos. Behandling Tidigare fanns det inte någon effektiv behandling mot våta förändringar i gula fläcken, men sedan drygt tio år tillbaka använder man sig av injektioner av läkemedel för att behandla den våta formen. Via en liten injektion i ögat tillför man läkemedel som motverkar tillväxten av de sjuka läckande blodkärlen under näthinnan, och på så sätt kan man bli av med svullnaden i gula fläcken. Behandlingen kan inte STERILA VÅTSERVETTER Rengör Mjukgör Återfuktar Skonsam ögonlockshygien med bevisad klinisk effekt Klara att använda, behöver ej eftersköljas Godkända för vuxna och barn över 3 månader Framtagna i samarbete med hud- och ögonläkare Rekommenderas till torra ögon och MGD (Meibomian gland dysfunction), Blefarit (ögonlocksinflammation) och kladdiga ögon, orsakade av allergier, infektioner mm. Innehållsförteckning: Vatten, PEG 8, Poloxamer 184, Polysorbate 20, kaprylglycin, Propylenglykol, PEG 6 kapryl, Kaliumfosfat, Dikaliumfosfat, Alkohol, Centella asiatica rotextrakt, Iris florentina extrakt, Zinksulfat, Retinol, Natriumhyaluronat. THÉA NORDIC AB, STORGATAN 55, SE-703 63 ÖREBRO TEL: +46 19 33 37 80 EMAIL: INFO@THEA-NORDIC.COM WWW.THEA-NORDIC.SE ThSE20170210-482 Ögontrycket Nr 4 2017 7
GUL, GRÖN OCH GRÅ OM VANLIGA ÖGONSJUKDOMAR Undersökning av synskärpan. Foto: Johanna Hanno bota sjukdomen, men den kan effektivt bromsa sjukdomsförloppet och i många fall förbättra och stabilisera synskärpan. Nackdelen är att man måste upprepa injektionerna regelbundet, oftast under en lång tid. För att behandlingen ska fungera är det viktigt att den som drabbats söker i god tid för sina symtom, ju sämre syn vid start för behandling desto sämre är prognosen. I sena stadier av sjukdomen kan det bildas tjocka ärr eller uttalade förtunningar i näthinnan, mot dessa förändringar fungerar inte alls behandlingen. Därför kan man sällan påbörja behandling om sjukdomen är för långt gången och synen för dålig redan då man ställer diagnos. När det gäller de torrra förändringarna i gula fläcken finns det ännu inte någon effektiv behandling. Studier har dock visat att kosten kan ha en inverkan på sjukdomsförloppet i vissa fall. Om en ögonläkare har konstaterat måttliga torra förändringar kan ett gott intag av vitaminer och mineraler bromsa sjukdomsförloppet något och kanske få det att stanna av. Vitaminer och mineraler av det slaget finns det rikligt av i frukt och grönsaker, det finns även som specifika kosttillskott i hälsokostbutiker och en del apotek. Vid grav synnedsättning brukar man få en remiss till Syncentralen som kan hjälpa till med olika synhjälpmedel för att man ska kunna klara sig i vardagen. 8 Ögontrycket Nr 4 2017
GUL, GRÖN OCH GRÅ OM VANLIGA ÖGONSJUKDOMAR Forskning och framtid Åldersförändringar i gula fläcken är den vanligaste orsaken till uttalad synnedsättning i västvärlden och det pågår sedan många år intensiv forskning inom detta område. I kliniska studier testar man nya preparat i försök att hitta bättre och mer långverkande läkemedel mot de våta förändringarna. Man försöker även hitta behandlingar som kan bromsa, och i framtiden förhoppningsvis även bota, torra åldersförändringar i gula fläcken. Anna Cullhed, författaren till artikeln är ST-läkare på S:t Eriks ögonsjukhus och har särskilt intresse för näthinnans sjukdomar. Foto: Eva Tov/S:t Eriks ögonsjukhus HAR DU SVÅRT ATT TA DINA ÖGONDROPPAR PÅ RÄTT SÄTT? Santen tillhandahåller dropphjälpmedel för dig som behöver hjälp med droppningen! Droppstödet är ett hjälpmedel för dig som är ovan vid eller någon gång har haft problem med att använda ögondroppar. Droppstödet gör det lättare att hålla droppflaskan stadigt över ögat. Fotograf? Droppstöd finns även till endosbehållare. Fråga din läkare eller sköterska om du önskar prova. SantenPharma AB Solna Torg 3 171 45 Solna Tel 08-444 75 60 www.santen.se GLAU 1306-04SE Ögontrycket Nr 4 2017 9
Radioprofilen Täppas Fogelberg är helt blind. På gott humör utanför biblioteket i Mjölby svingar han sin blindkäpp som den värsta tamburmajor. 10 Ögontrycket Nr 4 2017
Författaren och radioprofilen Täppas Fogelberg om sitt synhandikapp: Som helt blind har jag ett bättre liv idag än för 20 år sedan säger han och jonglerar med sin vita käpp Täppas Fogelberg är sedan lång tid välkänd radioprofil från programmet Ring P1 där han älskar att slänga käft om allt, stort som smått med alla. Han lider av Retinitis pigmentosa, en ärftlig ögonsjukdom som med tiden gjort honom totalt blind. Från att vara arg, ledsen, trött, grälsjuk och under många år tryckt ner sin ångest med hjälp av starköl och stesolid har han idag accepterat sin blindhet fullt ut. Blindhet är inte lika farligt som cancer och inte lika äckligt som hemorrojder! Jag ska bli den förste synskadade som inte är synskadad, säger Täppas när vi möter honom för en intervju. Platsen är biblioteket i Mjölby där han ska hålla föredrag i en fullsatt lokal där många har slutit upp för att lyssna till radioprofilen. På plats finns också flera patientorganisationer representerade, bland andra Glaukomföreningen Östergötland med ordförande Mona Krieg i spetsen. Självdistans På ett högst personligt, avslappnat, utlämnande och framför allt underhållande sätt berättar Täppas om sitt liv som synskadad och vägen till den totala blindheten. Här blandas galghumor med självdistans. Men också om sin vardag i Stockholm, lantstället i Hälsingland och jobbet i studion på Ring P1. Jag vill inte vara klämkäck. Det är klart att det är tråkigt att vara synskadad. Men ibland kan det faktiskt vara lite skönt att vara blind, man blir mer fokuserad, säger Täppas. Men vägen till acceptens har varit lång, svår och jobbig sedan han fick sin diagnos i 30-årsåldern. Ja, det tog mig 15 år att acceptera och jag kan säga att det gick åt en hel del starköl och stesolid blandat med mycket smärta. Jag var arg, ledsen, trött och grälsjuk och det tog väldigt mycket kraft, berättar han. Livskris Det var också då i mitten av 90-talet som han gav ut boken Blindstyre en snubblares berättelse. Då var han inte helt blind men Ögontrycket Nr 4 2017 11
på väg att bli det. I slutet av boken skriver han, att han aldrig kommer att acceptera att bli blind. Så länge han inte hade accepterat sitt handikapp så använde han aldrig vit käpp, det var ju synskadade som hade vit käpp! Men en gång när jag var full tog jag fram min vita käpp och min förra fru tyckte att käppen var sexig. Det är integritet! Det är sexigt att vara chef över sitt eget liv och det är jag med käppen. Alltså är jag sexig, säger han och ler. Täppas berättelse är erfarenheten av hur en ögonsjukdom kan dra ner en människa i livskris och total förtvivlan men också hur man tar sig upp ur ett sådant svart hål. Idag jonglerar han med sin vita käpp som den värsta tamburmajor och klarar sig bra. Och han har tagit sig från Stockholm till Mjölby på egen hand och med hjälp av snälla människor. Ja, jag vill klara mig själv så långt det är möjligt, säger han och berättar samtidigt om tågbytet i Norrköping där han fick hjälp av en snäll dam, hon sa att om du är den som jag tror att du är ska jag hjälpa dig så att du kommer på rätt tåg. Idag upptas Täppas liv av jobb på radion och ljudböcker samtidigt som han växlar boende mellan lägenheten i Stockholm och gården i Hälsingland tre mil från Hudiksvall. Och han klarar sig bra. När jag är däruppe så går jag 5 6 kilometer varje dag på egen hand och jag hittar ganska bra i byn där jag bor, genom att räkna steg vet jag när det är dags att svänga av, säger han. Många säger att jag borde skaffa mig en ledarhund, men jag är inte så förtjust i hundar, jag är ingen hundmänniska. Jättebra att det finns men jag har ingen lust och så har jag ju min katt Rufus. Nya tekniken Det han saknar mest med att vara blind är att man inte kan flirta, att man inte ser spontana, eller snabba ögonkast. Jag är allvarlig när jag säger det, mötet med människor blir både svårare och annorlunda, säger han. Mycket av tiden upptas av att lyssna till ljudböcker, han kan avverka 3 4 böcker i veckan. Tidigare har jag berusat mig på starköl och tabletter, men nu i mitt tredje liv, ja jag räknar mitt liv i antalet fruar, så berusar jag mig på berättelser. När jag hade synen kvar så läste jag väldigt mycket. Numera beställer jag kontinuerligt ljudböcker via biblioteket i Hudiksvall eller lyssnar på romaner via mobilen. Täppas säger till publiken att han vill inte framstå som någon Iphone-försäljare samtidigt som han betonar vilken verklig nytta han har av tekniken. Låt er inte skrämmas av tekniken, säger han och försöker ingjuta mod hos deltagarna. Han menar att han via nya tekniken har toppkontroll på vad som händer via talande dator och telefon. Han har också en scanner som kan läsa upp brev för honom. Och koll måste han ju ha på det mesta om han ska föra samtal om allt möjligt av inringande lyssnare i Ring P1. Jag försöker ju hålla mig uppdaterad i vad som händer för det kan ju komma i mitt program. Och jag älskar ju att slänga käft med människor om stort och smått, säger han och menar att Ring P1 är en av de bästa mötesplatserna näst efter köksbordet. Men det kan bli påfrestande också med en del skåp som ringer in och har åsikter i programmet och då kan Täppas bli helförbannad. Ja, förra veckan ringde en nazist som påstod att Förintelsen inte hade ägt rum ja några gick väl åt 12 Ögontrycket Nr 4 2017
menade han. Då slog jag näven i studio-bordet så att vattenglaset hoppade och bara skrek till teknikerna; Ta bort honom, Ta bort honom! Under sin underhållande föredragning och sin positiva hållning till sitt handikapp har han gjutit gott gry hos de lyssnande deltagarna. Slutligen om sin diagnos Retinitis Pigmentosa (RP) berättar han att ögonsjukdomen är ärftlig men varken hans föräldrar eller hans fem döttrar har drabbats alla är fullt seende. Men om någon dotter skulle få ett gossebarn så löper han risken att ärva sjukdomen. Och apropå forskning om RP så tänker Täppas inte skjuta upp sitt liv tills det kommer nya forskningsrön och han uppmanar: Jag ska bli den förste synskadade som inte är synskadad! Text och foto: Örjan Andersson Ett stort tack till er som donerat och skänkt pengar till glaukomforskningen! Använd SGF:s plusgirokonto: 56 42 28-5 SGF donationer Ögontrycket Nr 4 2017 13
Ögats dag i Göteborg: Den gråe, den gröne och den gule De första föreläsningarna under Ögats dag hade titeln: Den gråe, den gröne och den gule om åldersrelaterade ögonsjukdomar som presenterades av dagens moderator Madeleine Zetterberg, professor SU/Mölndal, Dr Marcelo Ayala, docent SkaS/Skövde och Dr Monica Lövenstam Adrian, docent Lunds universitet. Grå starr katarakt är mycket vanligt i högre åldrar. Cirka 120 000 operationer utfördes 2016 i Sverige. Professor Zetterberg gjorde en exposé över behandlingen av grå starr genom historien. Hon talade om starrstickning som förekom före flera hundra år sedan. Grå starr yttrar sig genom att man börjar se suddigt. Det finns vissa livsstilsfaktorer som kan påverka utvecklingen av grå starr, till exempel rökning, solljus och diabetes. Operationen är i regel utan komplikationer men ibland kan man drabbas av efterstarr som behandlas med YAG-laser. Dr Ayala talade om grön starr glaukom. Orsakerna till grön starr/ glaukom är okända. Riskfaktorer är högt ögontryck, exfoliationssyndrom och om nära släktingar har glaukom. Det bästa sättet att följa utvecklingen av glaukom är än så länge att göra synfältsundersökningar. Behandlingen består i att sänka ögontrycket genom ögondroppar, laserbehandling eller olika typer av operationer. Dr Lövenstam Adrian talade om makuladegeneration/gula fläcken. Det finns två varianter, en våt och en torr. Den våta varianten kan man behandla med injektioner för att minska svullnaden som uppstått. Glaukomföreningen representerades av styrelseledamöterna Eva Bernbro och Marika Brolin. Vi hade ett bord i konserthusets foajé där vi delade ut 150 ex av Ögontrycket, foldrar om glaukom och vår egen förenings folder. Det blev kö vid vårt bord och vi talade personligen med fler än hundra personer. Det blev många intressanta frågor och samtal och det var flera som var intresserade av att bli medlemmar. Många frågor handlade om tillgänglighet till ögonsjukvården och vi fick ta del av många personliga berättelser. Resten av dagens program innehöll föredrag om synrehabilitering och morgondagens sjukvård. Alla föreläsningar finns att tillgå på www. ogonfonden.se under rubriken ogats dag Eva Bernbro Svenska Glaukomförbundet och Ögontrycket önskar alla sina medlemmar och läsare 14 Ögontrycket Nr 4 2017
NOTERAT Rättelse Tyvärr blev det två namnfel i förra numret av ÖT. I huvudartikeln under rubriken Glaukom i världen intervjuades ögonsjuksköterskan som jobbat i Tanzania. Hon heter Lotta Stoltz och inget annat. Under avdelningen Debatt återfanns en artikel om det är moraliskt rätt med alternativa fordon. Debattören heter Ellis Wohlner. Redaktionen beklagar fadäsen! Ansökan Allmänna arvsfonden Företaget SYAB i Kalmar utbildar körskollärare och bilinspektörer och har tillgång till en inhägnad körbana på en nedlagd flygflottilj. Där har man sedan någon tid ägnat sig åt att försöka träna förmågan hos personer som har förlorat delar av sitt synfält efter en stroke. Det nya projektet tar fasta på frågan om systematiserad träning kan ge personer med synfältsbortfall en förmåga att kompen- sera till exempel genom ögon och/eller huvudrörel -ser. Träningen sker på SYAB i Kalmar och kompensationsförmågan utvärderas på VTI i Linköping. Glaukomförbundet är projektägare och Christer Ekman är vår man i styrgruppen. Ansökan om finansiering har nu ingivits till Allmänna Arvsfonden. Beslut om eventuell tilldelning kommer troligen under våren 2018. Resa med Dalarna Södra Ett 30-tal medlemmar i Glaukomföreningen Dalarna Södra tog chansen att följa med på föreningens resa till Elsa Anderssons konditori i Norberg, se följderna av den stora skogsbranden i Västmanland och ett besök på Oljeön i Ängelsberg. Första stoppet var vid Elsa Anderssons konditori i Norberg där vi skulle inta en förbeställd lunch. Konditoriet med långa anor och vida känt har tilldelats diplom av Gastronomiska Akademien med motiveringen: För vidmakthållande med stor charm av svensk konditoritradition. Konditoriet som utsattes för mordbrand 2015 är nu återuppbyggt och återinvigdes i maj 2017. Här serverades en fantastisk skink- och ostpaj med efterföljande kaffe med god kaka. Nästa mål var brandområdet i Västmanland från 2014, den största branden sedan 1950-talet med drygt 13 000 hektar drabbad skog och 25 nedbrunna eller brandskadade byggnader. Det går inte att fatta när man genom bussrutan ser ödeläggelsen. Vilken hemsk upplevelse för brandmännen, polisen och boende, säger en av deltagarna. Sista stoppet var i Ängelsberg där man med flotte tog sig över till Oljeön. Här berättade guiden om entreprenören Åhlund som här anlade idag världens äldsta bevarade raffinaderi från 1875. Här gavs många fantastiska historier om hur det var att arbeta och leva på ön. Fortfarande kunde man känna lukten av olja. Efter överskeppning med flotten var vi åter på bussen där chauffören dukat upp med kaffe och bröd. Det blev en fantastisk resa. Tack Glaukomföreningen för den uppskattade resan från oss som var med. Börje och Marianne Hedlund, medlemmar i Dalarna Södra Ögontrycket Nr 4 2017 15
Fråga Doktorn! Har du frågor som du vill ställa till vår ögondoktor Marcelo Ayala maila till hemsidan: www.glaukomforbundet.se Frågor & Svar Fråga Jag läste i Ögontrycket att zink kan spela en viktig roll vid glaukom. Förutom glaukom så har jag kraftig makuladegeneration i ena ögat och har fått rådet att äta Optivital som skall kunna motverka fortsatt försämring. Men nu innehåller Optivital stora doser zink i form av zinksulfat. Den dagliga dosen blir 25 mg vilket är 250% av DRI ( dagligt referensintag). Borde glaukompatienter därför undvika Optivital, eller åtminstone minska dosen? Svar Artikeln i Ögontrycket baserades på en artikel som publicerades i januari 2017 i USA. Författarna hade använt en musmodell och såg att när man skadade synnerven reagerade kroppen med höga halter zink, men genom att minska på zink kunde cellerna i näthinnan återhämta sig. Man vet inte om samma sak fungerar hos människor. Underlaget är svagt för att säga att man inte ska äta zink om man har glaukom. Däremot tycker jag att det låter spännande med upptäckten som gjordes. Det dröjer säkert flera år tills man kommer till en klinisk tillämpning av zink i forskningen inom glaukom. Fråga Jag blir fortfarande inte riktigt klok på vad glaukom egentligen är. Eller snarare, hur konstaterar man att en patient drabbats av glaukom? Vad är det läkaren ser? Vad är de vanliga indikatorerna på ett glaukom? Kan de misstas för någon annan ögonsjukdom? Har fått diagnosen för något 16 Ögontrycket Nr 4 2017
år sedan i Sverige efter två näthinneavlossningar, men vid ett läkarbesök hos en glaukomspecialist i USA nyligen, så var denne tveksam till diagnosen och ville sätta ut mina trycksänkande droppar eller åtminstone testa att sätta ut dem under en period. Svar Det har du rätt i, det är inte alls så enkelt att ställa diagnosen glaukom hos alla patienter. Det finns fall där diagnosen är helt uppenbar, men så är det inte alltid. Glaukom är en klinisk diagnos som en tränad ögonläkare ska fastställa. I fall man är tveksam kan det vara bra att fråga efter en second opinion hos en erfaren glaukomdoktor. Fråga Jag fick trångvinkelattack i vänster öga i december 2016 och fyra dagar senare gjordes laserbehandling (två hål i vardera öga). Gjort provokationstest som var bra. Inväntar synfälts-kontrollen. Droppar Optimol 2ggr/dag. Min fråga är: Betyder trångvinkelattack alltid och automatiskt glaukom (akut)? Är väl fortfarande så att jag hoppas på ett nej, trots att jag någonstans kämpar med att acceptera och förkovra mig i sjukdomen. Svar Nej, trångvinkelattacker betyder inte alltid trångvinkel-glaukom. I de flesta fall, om man har gjort laser iridotomi, som i ditt fall, kan det mycket väl stoppas så att attackerna inte leder till glaukom. Fråga Jag har fått diagnosen glaukom nyligen men haft misstänkt glaukom sedan tio år tillbaka. Jag har haft som högst 24 i tryck de senaste åren och en ögonläkare remitterade mig till ögonmottagningen. Det tog ytterligare åtta månader innan man kallade mig till ögonmottagningen och då hade jag 26/27 i tryck. En laserbehandling gjordes omgående. Vad finns det för orsak till att man inte sätter in trycksänkande droppar vid 24, när man misstänker glaukom? Svar Högt tryck innebär inte glaukom och behöver inte alla gånger behandlas. Däremot tycker jag i ditt fall att det är viktigt för dig att få veta om du har glaukom eller inte. Hur ser synfältet ut? Är synnerven skadad? Fråga Min sambo har glaukom. Hans fråga är om han kan ha linser? Svar Ja, men det beror också på vilka ögondroppar han använder. Kolla gärna med apoteket. Ögontrycket Nr 4 2017 17
Glada miner vid invigningen av Thapperska. Här klipps inte bandet, istället knyter man ihop bandet mellan kommunen och patientorganisationerna. Norrköpings kommun en stark förebild Det blir win-win när kommunen och patientorganisationerna samarbetar Sista dagarna i september invigdes huskomplexet och mötesplatsen Thapperska i utkanten av Norrköping. Efter flera års planering och digert jobb av flera arbetsgrupper och en styrgrupp har det nu skapats en arena för tjugotalet patientorganisationer. Här erbjuder kommunen gratislokaler för patientorganisationerna i form av både möteslokaler och små egna fasta kontorsrum, allt handikappanpassat. Toppat med café, restaurang, gympasal och aula så kommer Norrköpings kommuns satsning att framstå som ett föredöme för hela landet. Det är en win-win-situation och en samhällsvinst att erbjuda dessa lokaler, säger Eva-Britt Sjöberg (KD) ordförande i omsorgsnämnden och högst ansvarig för kommunens vård och omsorg och tilllägger: 18 Ögontrycket Nr 4 2017 Patientföreningar är väldigt viktiga de har sina egna målgrupper och specialkunskaper om de olika funktionsnedsättningarna. Och Ingela Karlbom, ordförande i HSO instämmer: I en tid med oro och neddragningar är det fantastiskt att få jobba i nya fina lokaler på Thapperska. Vi kan tala om vad vi behöver, varje individs behov. Vi sitter på en gedigen kunskapsbank, säger hon. Eva-Britt Sjöberg ser det här projektet som en
Eva-Britt Sjöberg, ordförande i omsorgsnämnden, Norrköpings kommun. rehabilitering som avlastar kommunen och menar att man vinner mycket på samarbetet mellan kommunen och föreningarna. Hon berättar också om att anpassningen av lokalerna har kostat 2 miljoner och den styrande majoritetskvartetten bestående av socialdemokrater, liberaler, centerpartister och kristdemokrater har varit politiskt överens om satsningen. Här erbjuds gratis kontorslokaler till tjugotalet patientföreningar. I en lång korridor med fullt av små kontor samsas Epilepsiförbundet, Hörselskadades Riksförbund, Parasport, Dövas förening med Synskadades Riksförbund och Reumatiska föreningen för att nämna några. Små patientorganisationer får dela kontorsutrymme och där vår organisation Glaukomföreningen Östergötland delar kontor med Demensföreningen. Här kan man ha sina pärmar, medlemsregister och kontorsmaterial och det finns möjligheter till kopiering. Huset rymmer också en massa konferensrum, stora och små och en aula för större evenemang som till exempel årsmöten. Och idag är det invigning och en stor dag för alla föreningarna som representerar funktionshindrade och som nu får sitt nya hem. Snittar, förfriskningar och högtidstal blandas med mingel och alla ser ut att stortrivas. Stig Bredberg HSO kansli sammanfattar: Vi jobbar för ett samhälle för alla inte alltid lätt men vi har tålamod. Vi fortsätter vår kamp. Nu har Norrköpings kommun givit oss möjligheter till fina lokaler och på köpet får vi fler arbetskamrater, nu när vi är på ett ställe. Och en glad och upprymd Eva-Britt Sjöberg tillägger efter sitt invigningstal: Här kan man ju via samarbete mellan de olika föreningarna stötta personer med dubbla diagnoser. Om man tillexempel är en glaukomiker som också har åldersdiabetes. Och ÖT instämmer, visst är det win-win! Grattis Norrköpings kommun och alla patientorganisationer. Text och bild: Örjan Andersson Mona Krieg, ordförande och Birgitta Sääf, vice ordförande i Glaukomföreningen Östergötland. Här organiserar de sitt nya kontor. Ögontrycket Nr 4 2017 19
Berit Calissendorf och Per-Arne Granström som varit med alla 30 åren uppvaktades med blommor. Kristina Lundgren, ordförande i Glaukomföreningen Stockholm Glaukomföreningen i Stockholm firade 30 år En kväll i mitten av oktober firade Glaukomföreningen i Stockholm 30 år. Ett välbesökt och proffsigt arrangemang i den vackra Immanuelskyrkans kyrksal mitt i Stockholms city. Här bjöds på allt från snittar och förfriskningar till föredrag av verksamhetschefen på S:t Eriks ögonsjukhus en nära samarbetspartner till glaukomföreningen. Allt toppat med en underbar minikonsert av paret Carl-Axel och Monica Dominique. 20 Ögontrycket Nr 4 2017 Kristina Lundgren, ordförande i glaukomföreningen hälsade välkommen och betonade i sin inledning hur viktigt det var med samarbetet mellan glaukomföreningen och ögonläkarna Göran Kindåker argumenterar om ledarskap på ett övertygande sätt. på S:t Eriks ögonsjukhus. Det är en förmån att ha kontakt och kontinuerliga möten i den referensgrupp vi som förening har med ögonläkarna på S:t Erik, säger Kristina Lundgren, samtidigt som hon passade på att uppmärksamma två medlemmar som varit med sedan föreningens start.
Verksamhetschefen Göran Kindåker från S:t Eriks ögonsjukhus tog till orda och berättade om klinikens arbete. Vi jobbar med neurologiska fenomen, katarakt, glaukom, plastik och hornhinnans sjukdomar och beträffande glaukom måste vi vara beredda på att det blir fler patienter, säger Göran Kindåker. Delaktighet Och med sina 28 års erfarenhet från Akademiska sjukhuset i Uppsala, en sejour vid Mälarsjukhuset i Eskilstuna och numera vid S:t Eriks ögonsjukhus vet han vad han talar om när det gäller ledarskap. Jag vill att min personal ska känna sig delaktiga och utveckla verksamheten. Vi ska stå för en produktion av kvalité med samarbete, gott bemötande och respekt för varandra, säger Göran, samtidigt som han jobbar för god tillgänglighet, ett bra bemötande och service till länsinvånarna. Vi vill ha mer feedback på vår verksamhet. Vi har idag 50 60 klagomål per år men det ska ställas mot att vi har tvåhundratusen patientbesök varje år, förklarar han. Göran berättar att idag har man tio glaukomläkare varav sex kirurger som servar Stockholm och Mellansverige. Vi har veckovisa glaukommöten och forskning inom kirurgisk glaukom och vi gör många operationer till exempel ventilkirurgi med dräneringsoperationer där vi opererar in väldigt små rör. För S:t Eriks framtid gäller nytt sjukhus i Hagastaden, mer personal och att bli ett nationellt centrum för ögonsjukvård. Ökat nationellt och internationellt samarbete och nya operations- och behandlingsmetoder. Han vill också se ett ökat patientinflytande och delaktighet i vården. Jag behöver öppna upp dörrarna till S:t Eriks ögonsjukhus och jag behöver er som sitter här nu. Det är ni som kan sjukdomen och det är inte utan att jag är lite nervös Kvällen avlutades med ett bejublat framträdande av paret Carl-Axel och Monica Dominique. En minikonsert som avslutades med ett medley innehållande Att angöra en brygga, Så skimrande låg aldrig havet och Monica Zetterlunds Vi går genom stan. Kraftiga applåder avslutade en härlig kväll och ett hellyckat jubileum. Text och bild: Örjan Andersson Carl-Axel och Monica Dominique avlsutade kvällen med en uppskattad minikonsert. Ögontrycket Nr 4 2017 21
Intensivt grupparbete kring verksamhetsplanen pågår! Anders Henriksson (S), 1:e vice ordförande i SKL på Glaukomförbundets planeringskonferens: Svensk sjukvård håller världsklass men den demografiska utvecklingen ställer stora krav på den framtida vården! Vid Glaukomförbundets planeringskonferens i Stockholm fanns alla glaukomföreningar utom en representerade. Arbetsordern var att kläcka idéer och diskutera organisationens verksamhetsplan inför 2018 och 2019. Många engagerade grupparbeten parat med input från gästföreläsaren Anders Henriksson gjorde det till en högst framgångsrik konferens med en offensiv framtidsinriktning. Radarparet och konferensledarna Anna Wikberg och Roland Strömbäck styrde och ställde och inspirerade deltagarna till ett engagerat arbete och där stämningen var väldigt god. 22 Ögontrycket Nr 4 2017
Förbundsordförande Lars Steen hälsade alla välkomna och betonade att vårt arbete under de här dagarna kommer att styra verksamheten för 2018-2019. Det handlar om att se över vårt planeringsunderlag och jag hoppas att vi kommer fram till ett bra resultat, säger han, samtidigt som han kunde meddela att Glaukomförbundet går in i en ny fas vad gäller körkortsprojektet, simulatorprojektet och bilkörning. Vi vill pröva om det är möjligt att kompensera en skada på synfältet med rehabilitering via testkörning på en inhägnad bana, därför gör vi nu en projektansökan tillsammans med en rad andra intressenter till Allmänna Arvsfonden. Under konferensen blev det livliga gruppdiskussioner och redovisningar kring den kommande verksamhetsplanen kring Organisation, Opinionsbildning, Föreningsaktiviteter, Ögontrycket och Marknadsföringsfrågor innan Anders Henriksson släpptes in för dagens föredrag. Medborgarnas förväntningar och krav är för oss en utmaning. Med den demografiska utvecklingen som kräver allt större vårdbehov måste vi vara målmedvetna och långsiktiga, inledde Anders Henriksson samtidigt som han på ett pedagogiskt sätt presenterade fem områden som är avgörande för den framtida sjukvården. Ursäkta min kraxiga röst men jag är väldigt intresserad av er patientgrupp. Så inledde en kraftigt förkyld Anders Henriksson sitt framträdande på konferensen. Han är ordförande i Landstingsstyrelsen i Kalmar län och vice ordförande i Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). SKL:S uppdrag är att stödja sina medlemmar kommunerna och landstingen och företräda dessa mot staten. Han menade att svensk sjukvård håller världsklass men genom att allt fler blir äldre ökar vårdbehoven och detta parat med medborgarnas förväntningar och krav gör att det ställs allt högre krav på kommuner och landsting. Han presenterade fem områden som är avgörande för den framtida vården. Förtroende För det första är hälsan ojämlikt fördelad. Det är avgörande var du bor, om du är man eller kvinna men också det socioekonomiska spelar roll, säger Anders Henriksson. Han menar att vi måste Anders Henriksson, 1:e vice ordförande i Sveriges Kommuner och Landsting Ögontrycket Nr 4 2017 23
jobba mer med den förebyggande hälsovården. Det innebär gemensamma strategier för hälsan, att vi rör mer på oss och får ner rökandet, det är bra för både samhället och individen. En andra viktig punkt som Anders Henriksson pekar på är förtroendet för vården hos patienterna. Förtroendet är en färskvara och målet är att stärka delaktigheten hos patienten. Det ska vara ett synsätt att utgå från patientens behov, framhärdar Anders och citerar engelsmännen som säger: Ingen ska ta beslut om mig utan mig Mer av nära vård primärvård och större användning av digitala förutsättningar. Ta en bild på leverfläckarna som en läkare får titta på istället för ett omedelbart läkarbesök, föreslår Anders Henriksson. Samtidigt som vi idag har fler läkare och fler sjuksköterskor än någonsin tidigare ligger det en utmaning i hur vi ska rekrytera medarbetare då pensionsavgångarna är ganska stora. För att möta detta genomför vi en stor utbildningssatsning för sjuksköterskor och specialistsjuksköterskor och vi har fortfarande ett stort tryck på intagningen. Bemanningsutmaningar handlar också om arbetsvillkor, arbetstider och lönesättning, framhåller han. Samtidigt ska det satsas på en kunskapsstyrningsmodell utifrån massvisa nationella kvalitetsregister som experter analyserar. Detta kommer att rädda liv, avslutar Anders Henriksson samtidigt som han informerar om att en undergrupp i detta projekt kommer att handla om glaukomsjukvården. Text och bild: Örjan Andersson Glaukom-appen hjälper dig att minnas dina ögondroppar Ladda ner den i dag för din syns skull Glaukom-appen finns att ladda ner på AppStore och på Google play Android. Sök efter: Glaukom appen för min syns skull Allergan Norden AB, Strandbergsgatan 61, 112 51 Stockholm SW/0049/2015a Date of prep. Jun 2016 24 Ögontrycket Nr 4 2017
Glaukomföreningen Syd: Välutbildade optiker är en stor resurs inom ögonsjukvården Det var i Malmö som ett 35-tal personer fick lyssna till ett särskilt intressant föredrag av optiker Göran Skjöld från Malmö. Han kunde nyligen hemkommen från en vidareutbildning i USA presentera en omfattande beskrivning av hur en välutbildad optiker arbetar. Vi var många som var imponerade av Göran Skjölds kunnande och hans särskilda behörigheter att utföra ganska omfattande ögonundersökningar. Vi fick lära oss att dagens optiker med särskilda utbildningar har behörigheter att utföra mycket omfattande ögonundersökningar som tidigare endast var tillåtna för ögonläkare och ögonsjuksköterskor. Förr i tiden sysslade optikerna med utprovning av glasögon och försäljning av bågar, men dagens optiker har en medicinsk utbildning och dessutom en vidareutbildning som ger behörighet att använda diagnostiska läkemedel vid undersökningar. Stor tillgång Ögontrycksmätning, ögonbottenfotografering, synfältsundersökningar Nils Widenfors, ordförande Glaukomföreningen Syd och optiker Göran Skjöld. Landet runt och behörighet att använda så kallade diagnostiska droppar är några undersökningar som Göran Skjöld med sin personal numera kan utföra. Alla är medvetna om att ögonklinikerna är oerhört ansträngda med långa väntetider men med optiker med särskild behörighet blir en stor och efterlängtad tillgång inom ögonsjukvården. Göran Skjöld har en omfattande optikerutbildning med bland annat en amerikansk examen i optometri, i en Msc i klinisk optometri, FAAO (Fellow America Academy och Optometry) samt är legimiterad optiker. Under föredraget och den efterföljande frågestunden medverkade också dottern Alexandra Skjöld som också är legitimerad optiker och har examen i optometri. Glaukomföreningen överlämnade en blomsterbukett och framförde ett stort tack för en otroligt intressant och innehållsrik föreläsning. Text: Nils Widenfors, ordförande Bild: Alexandra Skjöld Om du vill se så bra som möjligt så länge som möjligt: Ta dina ögondroppar! Ögontrycket Nr 4 2017 25
Debatt Dagens simulatorprov visar en ojämlikhet som inte är värdigt det svenska rättssamhället Svar på Ellis Wohlners debattinlägg om huruvida det är moraliskt rätt att få köra en mopedbil EU25 när man förlorat sitt körkort på grund av synfältsbortfall. Först och främst vill jag understryka att vårt trafiksystem med olika typer av fordon och trafikanter styrs av lagar, regler och föreskrifter och inte på något sätt kan bedömas som moraliskt rätt eller fel. Systemet bygger på tre viktiga hörnstenar: att varje trafikant, oavsett hur han eller hon rör sig i trafiken visar ansvar, omdöme och hänsyn. Eftersom de flesta som förlorar körkortet på grund av synfältsbortfall troligtvis är äldre personer som under många år lärt sig att man ska visa ansvar, omdöme och hänsyn, samt är mycket vana trafikanter, bör det inte vara något problem med att dessa personer får köra en körkortsfri mopedbil. Frågan om moraliskt rätt bör snarare tillämpas på det simulatorprov som det kostar 18 700 kronor att få genomgå och sedan kanske inte få tillbaka sitt körkort i alla fall. Transportstyrelsen (TS) har under många år dragit in körkortet för ett stort antal personer som på grund av sjukdom drabbats av synfältsbortfall. Bortfallet har mätts statiskt med ett prov som kallas Humphreys syntest. Patienten i fråga har gått till läkare och fått genomföra detta prov inom ramen för sjukvård med högkostnadsskydd. Eftersom TS sedan en tid tillbaka har erkänt att detta prov egentligen inte alls testar en persons förmåga att på ett säkert sätt köra bil, har man uppdragit åt Vägtrafikforskningsinstitutet (VTI) i Linköping att ta fram ett simulatorprov som validerats så att TS nu anser att den som klarar provet ska få tillbaka sitt körkort. Därför borde det vara moraliskt rätt att detta prov, som ersätter ett synfältsprov på sjukhus, ska kunna ordineras av läkare på samma sätt som Humphreys test och därmed kostnadsmässigt jämställas med andra tester och rymmas inom högkostnadsskyddet! Då skulle man också kunna ordineras ett simulatorprov innan man fått körkortet återkallat. Med dagens regler kring simulatorprovet och dess höga pris har vi en ojämlikhet som inte är värdig det svenska rättssamhället där vi alla ska behandlas jämlikt och rättvist. Det finns säkert många människor som förlorat körkortet på grund av synfältsbortfall som inte har råd att åka till Linköping och lägga ut 18 700 kronor, plus de resekostnader det innebär, särskilt om man bor i södra Sverige eller Norrland. Och detta speciellt med tanke på att man kanske inte klarar provet så att man får tillbaka körkortet. Här bör samhället, TS och VTI tänka om och hitta andra sätt att finansiera de kostnader VTI haft för att utveckla detta simulatorprov. Alf Öst, Uppsala 26 Ögontrycket Nr 4 2017
Välkommen till SGF! Glaukomföreningen Dalarna Norra Tel. 072-336 13 48 Pg 77 94 96-9 dalarnanorra@glaukomforbundet.se Glaukomföreningen Dalarna Södra Tel. 070-516 21 05 Pg 17 62 65-7 dalarnasodra@glaukomforbundet.se Glaukomföreningen i Göteborg Tel. 0761-42 59 21 Pg 439 67 40-5 goteborg@glaukomforbundet.se Glaukomföreningen Jämtland/Härjedalen Tel. 073-181 61 55 jamtlandslan@glaukomforbundet.se Glaukomföreningen Norrbotten Tel. 070-673 95 00 Bg 777-9481 norrbotten@glaukomforbundet.se Glaukomföreningen Syd Tel. 070 612 01 76 Pg 444 14 56-3 skaneland@glaukomforbundet.se Glaukomföreningen Småland Tel. 070-661 02 12 Bg 568-8999 smaland@glaukomforbundet.se Glaukomföreningen i Stockholm Tel. 08-33 38 36 Pg 495 80 90-5 stockholm@glaukomforbundet.se GLAU KOM FÖR BUN DET Glaukomföreningen i Sörmland Tel. 070-342 00 83 Pg 28 24 77-9 sormland@glaukomforbundet.se Glaukomföreningen Uppland Tel. 018-34 33 37 Pg 33 34 95-0 uppland@glaukomforbundet.se Glaukomföreningen Värmland Tel. 070-52 95 479 Pg 38 36 54-1 varmland@glaukomforbundet.se Glaukomföreningen Västerbotten Tel. 090-12 26 89 Bg 416-1147 vasterbotten@glaukomforbundet.se Glaukomföreningen Västernorrland Tel. 060-12 85 21 Pg 29 28 91-9 vasternorrland@glaukomforbundet.se Glaukomföreningen Örebro län Tel. 070-591 86 34 Pg 62 57 67-9 orebro@glaukomforbundet.se Glaukomföreningen Östergötland Tel. 072-370 78 63 Bg 222-6504 ostergotland@glaukomforbundet.se Svenska Glaukomförbundet Organisationsnummer: 802 408 7325 Plusgiro: 46 06 00 0 Bankgiro: 5424 1211 Tel. 070-291 56 66 Telefonsvarare www.glaukomforbundet.se e-post: info@glaukomforbundet.se Vill du bli medlem? Kontakta närmaste lokalförening eller SGF så förmedlar vi kontakt. Du får tidningen Ögontrycket fyra gåner per år. Ögontrycket Nr 4 2017 27
GLAU KOM FÖR BUN DET c/o Örjan Andersson Ekhovsvägen 20 647 32 Mariefred Stort intresse för trädgård och litteratur Birgitta Sääf boende i Söderköping är en pensionerad sjuksköterska med lång erfarenhet och som gjort en spännande resa inom sjukvården. Hon har bland annat jobbat på öron, näsa, hals vid Vrinnevisjukhuset i Norrköping. Under ett besök hos optikern 2003 uppmättes högt tryck på höger öga. Efter en undersökning konstaterades glaukom på höger öga. Sedan dess går jag på regelbundna kontroller och tar ögondroppen Timosan sedan 2008, en droppe i höger öga varje morgon klockan sex, säger Birgitta Sääf. Hon råkade också ut för biverkningar 2009 och fick akut laserbehandling. Men nu ligger trycket stabilt på 28 och det höga värdet beror på att jag har väldigt tjocka hornhinnor, förklarar hon. Birgitta är medlem i Glaukomföreningen Östergötland sedan tre år och 2016 blev hon utsedd till föreningens vice ordförande. Annars lyser hon av engagemang och har en väldigt positiv inställning till livet och hon berättar om att hon har lärt sig mycket av sin mamma som blev hela 100 år. Mamma var kolonist och en läsande person men fick fel på gula fläcken. Jag stöttade henne hela tiden och hon klarade sitt läsintresse genom att lyssna på kassettband och Daisyskivor. Hon lärde mig mycket om hur man kan förbereda sig för att underlätta vardagen, säger en sprudlande Birgitta med innerlig värme. Och äpplet faller inte långt från trädet eller hur säger man? I vart fall har intresset för odling, trädgårdsarbete och läsning gått i arv till Birgitta. Ja, jag har ett stort trädgårdsintresse och sköter om femtusen kvadratmeter trädgård. Nu har jag också gått med i Sankta Ragnhilds trädgårdsförening och här får man både inspiration och nya vänner, säger hon övertygande. Och läsningen fixar hon samtidigt då hon numera lyssnar till skönlitteratur via mobilen under tiden hon gräver och rensar ogräs. Hur var det den romerske författaren Cicero sa: Om man har en trädgård och ett bibliotek så har man allt. Birgitta Sääf Bor: Söderköpings kommun Medlem: Glaukomföreningen Östergötland Ålder: 76 år Fick diagnosen: 2003 Behandling: Timosan en droppe i höger öga Fritid: Trädgårdsarbete och skönlitteratur. www.danagardlitho.se