prognos arbetsmarknad Uppsala län 2009/2010
Kortversion av arbetsmarknadsprognos för Uppsala län 2009/2010 Prognosen i sin helhet finns att läsa på arbetsformedlingen.se/rapporter PROGNOSEN KRAFTIGT MINSKANDE EFTERFRÅGAN Lågkonjunkturen som under hösten 2008 drabbat Sverige och länet kommer att sätta sina spår även under 2009 och 2010. Företagen som deltar i Arbetsförmedlingens undersökning visar på ett efterfrågan på deras varor och tjänster har minskat kraftigt under det senaste halvåret och att läget under den närmast kommande perioden kommer att vara fortsatt svagt. I vårens undersökning var det en endast en svag majoritet av företagen som trodde på en ökad efterfrågan. Utöver detta har antalet nyanmälda lediga platser till Arbetsförmedlingen minskat kraftigt under de senaste månaderna. Antalet varsel ökade kraftigt under hösten 2008 och våren 2009 och vår bedömning är att antalet varslade kommer att ligga på en hög nivå under de närmaste åren. Sysselsättningen, som ökat under de senaste åren, kommer att minska i storleksordningen 4 800 personer, eller 3 procent under 2009. Under 2010 väntas läget förbättras en aning och sysselsättningsminskningen dämpas till 3 500 personer, eller 2,2 procent. NEDGÅNGEN STÖRST INOM INDUSTRIN Enligt vår bedömning kommer sysselsättningen att minska inom i alla branscher på grund av nuvarande nedgång. De branscher som först och främst kommer känna av nedgången på arbetsmarknaden är industrin och byggverksamheten. Inom dessa branscher räknar vi med att sysselsättningen kommer att minska kraftigast, procentuellt sett. Vi kommer även att se en minskning inom handel samt personliga och kulturella tjänster, då hushållens köpkraft försvagas. Inom finansiell verksamhet, företagstjänster väntas också en nedgång, då denna bransch i många fall har en stark koppling till utvecklingen inom industrin. Även inom den offentliga sektorn kommer antalet sysselsatta att minska starkt då skattunderlaget minskar och sparkraven ökar. Främst väntas detta märkas av inom vård och omsorg, samt inom utbildningssektorn. Utbildningssektorn påverkas i hög grad av demografin och antalet anställda väntas därför minska starkt inom gymnasie- samt grundskolan. ARBETSLÖSHETEN ÖKAR UNDER 2009 Sysselsättningen kommer att minska i en snabbare takt än arbetskraftsutbudet under 2009 och 2010. Detta leder till att arbetslösheten ökar. Fjärde kvartalet 2009 väntas i genomsnitt 7 600 personer vara arbetslösa i länet, vilket är en ökning med 71 procent jämfört med motsvarande period 2008. Under fjärde kvartalet 2010 väntas ökningen avta och arbetslösheten i genomsnitt uppgå till 9 700 personer, en ökning med cirka 28 procent. Arbetslösheten som andel av befolkningen mellan 16-64 år uppgår då till 3,2 procent i år och 4,4 procent under 2010. Antalet deltagare i program med aktivitetsstöd kommer att öka med cirka 1 000 personer eller 49 procent till fjärde kvartalet 2009. Till det fjärde kvartalet 2010 väntas antalet har ökat med ytterligare 1 650 personer, eller 54 procent. Antalet som har arbete med stöd kommer att minska svagt under året. 1
BRISTEN PÅ ARBETSKRAFT AVTAR Rekryteringsproblemen inom det privata näringslivet har minskat markant. I vårens undersökning uppgav 16 procent av arbetsgivarna att det förelåg arbetskraftsbrist. Det är en nedgång jämfört med höstens prognos, då motsvarande siffra var 30 procent. Bristen har minskat inom alla branscher och lägst är bristvärdet inom industri och handel. Bristen är högre inom offentlig tjänstesektor, främst inom områdena utbildning och forskning samt vård och omsorg. UTVECKLING FÖR BRANSCHER BYGG OCH ANLÄGGNING Byggverksamheten har drabbats hårt av lågkonjunkturen, främst genom minskat bostadsbyggande. Arbetsgivarnas förväntningar på framtiden är låga och vår bedömning är därför att sysselsättningen inom branschen kommer att minska starkt. Få nya byggprojekt startas och en del större är i avslutningsfasen. Ett visst bostadsbyggande pågår, dock i begränsad omfattning. I takt med att arbetsmarknaden försvagats har även bristen på arbetskraft minskat avsevärt, även om det fortfarande är svårt att hitta exempelvis byggnadsingenjörer och byggnadstekniker. INDUSTRI Det är i tillverkningsindustrin som konjunkturnedgången märkts av tydligast med ett stort antal varsel som följd. För Uppsalas del har inte detta varit lika kännbart då industrisektorn är mindre här än i de flesta andra län. I en del av länets mindre kommuner har dock nedgången inom industrin varit kännbar. Sysselsättningen bedöms vara starkt minskade. Bristen har halverats jämfört med föregående undersökning, men bland de yrken som fortfarande bedöms som svåra att rekrytera till återfinns bland annat svetsare och maskiningenjörer. FINANSIELL VERKSAMHET OCH FÖRETAGSTJÄNSTER Branschen har haft en mycket positiv utveckling i länet under senare år, men under prognosperioden väntas antalet sysselsatta minska. Bland annat beror detta på att många företag påverkas av den minskade aktiviteten inom industrin. En del av de boende i Uppsala pendlar även till arbeten i Stockholms län. Då antalet anställda i branschen i Stockholms län väntas minska kraftigt kommer detta även påverka Uppsalaborna. Arbetskraftsbristen har minskat i länet, men den brist som fortfarande finns rör bland annat IT-yrken såsom systemerare och programmerare. HANDEL OCH KOMMUNIKATIONER Hushållen har minskat sin konsumtion vilket leder till att antalet anställda inom varuhandeln minskar. Sällanköpshandeln fortsätter att försämras medan dagligvaruhandeln klarar sig bättre. Det sker fortfarande en del nyetableringar av butiker i länet, men detta är inget som väntas leda till ett ökat behov av personal. Transportsektorn drabbas hårt av den kraftiga nedgången inom industrin, en påtagligt minskad aktivitet inom byggsektorn och en vikande privat konsumtion. Sammantaget innebär detta en tydlig nedgång av sysselsättningen under 2009 och 2010. Bristen, som normalt sett är låg i branschen, har minskat ytterligare men bland annat bussförare har varit svåra att rekrytera. 2
PERSONLIGA OCH KULTURELLA TJÄNSTER Även denna bransch påverkas av att hushållen drar ned på sin konsumtion, bland annat genom ett minskat antal restaurangbesök. Vår bedömning är att hushållen fortsätter att hålla nere på sina utgifter under prognosperioden, vilket leder till att antalet anställda minskar inom hotell- och restaurangnäringen och för övriga hushållsnära tjänster. Bristen på arbetskraft är fortfarande relativt sett hög och bland annat har arbetsgivarna haft svårigheter att rekrytera kockar och serveringspersonal. OFFENTLIG VERKSAMHET De kommunala budgetarna urholkas i takt med att skatteinkomsterna försvagas. Vidare ökar kostnaderna genom att den ökande arbetslösheten medför stigande kostnader för kommunerna. Antalet sysselsatta väntas att minska starkt under 2009 och 2010. Utvecklingen ser dock olika ut inom de olika verksamheterna. Inom den offentliga administrationen väntas antalet sysselsatta minska svagt på grund av minskat skatteunderlag och ökade sparkrav. Inom utbildningssektorn väntas antalet sysselsatta minska starkt vilket till stor del beror på demografiska orsaker. Störst väntas minskningen bli inom gymnasie- samt grundskolan. Det ökade barnafödandet i länet leder till ett ökat behov av personal inom förskolan. Bristyrken inom utbildningsväsendet är bland annat förskollärare, men även gymnasielärare inom yrkesämnen samt praktisk- estetiska ämnen är det svårt att kunna rekrytera. Men barnskötare är ett yrke där det för närvarande är ett överskott på arbetssökande. Antalet studerande vid universitetet väntas öka till följd av det försämrade arbetsmarknadsläget, men antalet anställda förblir oförändrat. Inom vården och omsorgen uppger hela 43 procent av arbetsgivarna att de är övertaliga i förhållande till sin budget. Antalet anställda väntas minska starkt inom området, främst inom den kommunala vården och omsorgen. Inom vår och omsorg finns dock fortfarande ett stort rekryteringsbehov för att täcka upp för personalavgångar. Bland annat är läkare, distriktssköterskor och specialiserade sjuksköterskor efterfrågade och i många fall har arbetsgivarna även svårt att hitta personal till dessa tjänster. 3
YRKESBAROMETER Yrkesbarometern baseras på intervjuer med länets arbetsgivare. Den speglar hur arbetsmarknaden förväntas se ut på kort sikt under 2009 och 2010 och bör därför inte användas i samband med långsiktiga studie- eller yrkesval. Yrken där arbetsgivare rapporterat störst brist på arbetskraft Distriktssköterskor Läkare Geriatriksjuksköterskor Tandläkare Förskollärare Sjuksköterskor (grundutbildade) Civilingenjörer, elektronik och teleteknik Civilingenjör, maskin Gymnasielärare i yrkesämnen VVS-ingenjörer Yrken där arbetsgivare rapporterat störst överskott på arbetskraft Montörer, metall, gummi och plast Maskinoperatörer, grafisk industri, pappersvaruindustri Försäljare dagligvaror Barnskötare Frisörer Vaktmästare Truckförare Logistiker Maskinoperatörer, trävaruindustri Processoperatörer, trä-, pappers- och massaindustri Processoperatörer vid stål- och metallverk Verktygsmakare Tunnplåtslagare exkl. byggnadsplåtslagare Receptionister Administratör/sekreterare Samhälls- och språkvetare Städare/lokalvårdare Försäljare fackhandel Vårdbiträden Skötare och vårdare 4
Sysselsättningsutveckling för Uppsala län Antal sysselsatta Utveckling Utveckling Bransch/näring RAMS 2007 till kvartal 4 2009 till kvartal 4 2010 Tillverkning, utvinning, energi och miljö Jordbruk, skogsbruk, fiske 22 400 Bygg- och anläggningsverksamhet 12 000 Handel och kommunikationer 28 300 Hotell och restaurang, personliga och kulturella tjänster Finansiell verksamhet och uppdragsverksamhet 11 200 22 200 Offentlig förvaltning, mm 10 800 Utbildning 23 000 Vård och omsorg 27 000 Summa 156 900 5