Svagare tillväxt på den svenska restaurangmarknaden

Svagare tillväxt på den svenska restaurangmarknaden Rapport över 1-3 kvartalet 2015 Box 3546, 103 69 Stockholm T +46 8 762 74 00 Box 404, 401 26 Göteborg T +46 31 62 94 00 Box 186, 201 21 Malmö T +46 40 35 25 00 Pedagogensväg 2, 831 40 Östersund T +46 63 14 10 99 www.visita.se

Innehåll Sammanfattning... 3 Dämpning av omsättningstillväxt under sista halvåret... 4 Högre prisutvecklingstakt på restaurang under 2015... 5 Svag lönsamhet i restaurangbranschen... 5 Splittrad utveckling i restaurangbranschen... 6 Fördjupning: Privat restaurangkonsumtion i Sverige och i ett europeiskt perspektiv... 9 Fortsatt inbromsning på restaurangmarknaden sista kvartalet... 12 Bättre konjunktur positivt för restaurangbranschen... 13 Svagt positiv prognos för utvecklingen i restaurangbranschen för 2016... 14 Bilaga 1: Kategoriindelning... 15 Sid 2 av 15

Sammanfattning Efter flera år av mycket stark omsättningstillväxt i restaurangbranschen har tillväxten nu börjat bromsa in. Tillväxten de två senaste kvartalen har varit den lägsta sedan momsen på restaurangmat sänktes den första januari 2012. Att tillväxten har avtagit har inte kommit som någon direkt överraskning. Sedan slutet på förra året har restaurangföretagens förväntningar på efterfrågan succesivt dämpats. Dessutom har prisökningstakten på restaurangtjänster växlat upp under året. Det beror bland annat på att inköpspriserna på livsmedel har gått upp. Det kan också vara så att en del av restaurangföretagen har tagit ut kommande kostnadshöjningar till följd av höjda arbetsgivaravgifter för unga i förskott och höjt priserna. Den högre prisökningstakten har bidragit till att dämpa efterfrågetillväxten på restaurangtjänster och lett till att omsättningstillväxten varit lägre det sista halvåret. Den snabba tillväxten under flera års tid kan också ha lett till en viss mättnad vad gäller efterfrågan på restaurangtjänster. Det har varit relativt stora variationer i omsättningstillväxten för olika restaurangkategorier under de tre första kvartalen 2015. Hotellrestaurangerna har haft den snabbaste tillväxten medan kategorin trafiknära restauranger, catering, mässor har utvecklats mycket svagt med kraftigt sjunkande omsättning. Vi bedömer att omsättningstillväxten i volym sista kvartalet landar på ungefär en procent jämfört med motsvarande kvartal 2014. Den prognos som vi la i början på juni för helåret 2015 ligger därmed kvar oförändrad. Den förbättrade konjunkturen gör att vi trotsallt tror på fortsatt omsättningstillväxt för 2016. Vi bedömer att prisökningstakten på helåret blir tre procent och att omsättningstillväxten i volym blir två procent. Sid 3 av 15

%-utveckling Dämpning av omsättningstillväxt under sista halvåret Restaurangbranschen har utvecklats starkt under lång tid. Efter att ha följt den allmänna konjunkturen väl fram till 2012 gick branschen mot konjunkturen under åren som följde. Omsättningstillväxten låg en bra bit över det historiska snittet under perioden 2012-2014. Det var samtidigt en period med svag tillväxt i den svenska ekonomin, framförallt under 2012 och 2013. Den starka utvecklingen under denna period där restaurangbranschen gick emot konjunkturen tillskriver Visita till stor utsträckning den sänkta momsen på mat serverad på restaurang, som sänktes från 25 procent till 12 procent den första januari 2012. Från och med det andra kvartalet 2015 har vi dock sett en tydlig inbromsning i omsättningstillväxten i restaurangbranschen. Tillväxten tredje kvartalet stannade på 2,1 procent jämfört med motsvarande kvartal 2014, se diagram 1. I vår förra rapport från i juni i år förutsåg vi den inbromsning i omsättningstillväxten som vi nu har sett. Vår bedömning då grundande sig dels på de dämpade förväntningar på efterfrågan som restaurangföretagen angav, dels på den högre prisökningstakt på restaurangtjänster som började synas. De höjda priserna dämpar efterfrågan på restaurangtjänster. Diagram 1 Omsättningsutveckling (volym) i restaurangbranschen, data tom 3:e kvartalet 2015 %-utveckling kvartal jämfört med motsvarande kvartal föregående år 8,0 4,0 0,0 5,1 4,5 4,7 4,2 4,3 3,8 3,5 1,2 0,9 0,5 0,9 5,5 5,1 4,7 6,2 1,2 0,4 4,8 4,1 4,4 5,0 2,9 2,5 3,6 4,6 4,2 4,0 4,8 4,2 1,5 2,1 - -0,6-2,1-1,7-1,4-0,5-4,0-3,3-4,2-2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Källa: Restaurangindex (SCB) Sid 4 av 15

%-utveckling Högre prisutvecklingstakt på restaurang under 2015 Prisutvecklingen på restaurang låg på i genomsnitt tre procent per år under 2000-talet fram till 2012. Därefter sänktes momsen på mat serverad på restaurang och prisutvecklingen på restaurang var därefter betydligt lägre. Den genomsnittliga prisökningstakten perioden 2012-2014 låg på ca en procent. Under 2015 har restaurangpriserna börjat öka i snabbare takt igen. Tredje kvartalet låg prisnivån nästan tre procent högre på restaurangtjänster jämfört med tredje kvartalet 2014, se diagram 2. Det finns flera orsaker till den snabbare prisökningstakten på restaurangtjänster. För det första har den prisdämpande effekt som den sänkta momsen på restaurangmat haft klingat av. Enligt Visitas bedömning har momssänkningen haft fullt genomslag på restaurangpriserna och prisnivån ligger nu ca sex procent lägre än vad de skulle ha legat om inte momsen sänkts. För det andra har inköpspriserna på livsmedel börjar stiga i snabbare takt. Det gäller inte minst importerade livsmedel som i producentledet har ökat med drygt 2,5 procent hittills i år. För det tredje har restaurangföretagen fått höjda arbetskraftskostnader till följd av höjda arbetsgivaravgifter för unga, vilket drivit upp restaurangpriserna. Visita har beräknat att 30 procent av våra medlemsföretag kommer att få arbetskraftskostnadsökningar på över fem procent till följd av de höjda arbetsgivaravgifterna för unga. Diagram 2 Prisutveckling på restaurang, data tom 3:e kvartalet 2015 %-utveckling kvartal jämfört med motsvarande kvartal föregående år 7,0 6,2 5,3 5,0 4,6 4,5 4,0 3,0 2,8 2,6 2,5 2,5 2,4 2,8 3,6 3,3 3,1 2,7 2,5 3,3 3,7 2,9 2,7 2,6 2,8 3,3 3,1 2,4 2,9 2,9 1,9 1,8 1,7 1,0 1,0 1,2 1,2 1,0 0,9 0,0 0,2-0,1 0,1-1,0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Källa: Konsumentprisindex (SCB) Svag lönsamhet i restaurangbranschen Trots den snabba tillväxten i restaurangbranschen syns inte samma utveckling i restaurangföretagens lönsamhet, se diagram 3. När restaurangföretagen får bedöma sin egen lönsamhet i Konjunkturinstitutets konjunkturbarometer, var det något fler restaurangföretag som under tredje kvartalet ansåg att deras lönsamhet var dålig, än andelen som ansåg att deras lönsamhet var bra. Inte något kvartal under de senaste tre åren har det varit en tydligt större andel Sid 5 av 15

Nettotal Nettotal som ansett att lönsamheten varit god jämfört med andelen som ansett den varit dålig. Däremot har det under flera av kvartalen, precis som det senaste kvartalet, varit en större andel som ansett att lönsamheten varit dålig. Restaurangnäringen är en hårt konkurrensutsatt bransch med många småföretag med små marginaler. Det som hände när momsen på restaurangmat sänktes är att restaurangpriserna ökat långsammare än normalt, vilket stimulerat efterfrågan och omsättning av restaurangtjänster. Detta har i sin tur lett till fler restauranger och fler restauranganställda men inte betytt särskilt mycket för restaurangföretagens lönsamhet. Diagram 3 Restaurangföretagens syn på lönsamheten data tom 3:e kvartalet 2015 Nettotal 1 per kvart och 4-kvartals rullande medelvärde 40 40 30 30 20 20 10 10 0 0-10 -10-20 -20-30 -30-40 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015-40 Kvartal 4-kvartals rullande medelvärde Källa: Konjunkturinstitutet Splittrad utveckling i restaurangbranschen 2 I diagram 4 visas omsättningsutvecklingen (löpande priser 3 ) för olika restaurangkategorier under de tre första kvartalen 2015 jämfört med motsvarande period 2014. Som framgår av diagrammet är det en ganska splittrad utveckling. Fyra av restaurangsegmenten har haft en stark omsättningstillväxt på mellan 7,9 och 8,9 procent under perioden. Två ytterligare segment har en positiv utveckling kring tre till fyra procent och ett segment har en kraftigt negativt utveckling. 1 När det är en större andel restaurangföretag som anser att lönsamheten är dålig jämfört med andelen som anser att lönsamheten är god ligger nettotalet under noll och tvärtom. 2 För att se definitionerna för de olika restaurangkategorierna se Bilaga 1. 3 Orsaken till att vi här redovisar omsättningen i löpande priser (värde) och inte i volym är att det saknas prisindex för de olika kategorierna vilket gör att utvecklingen inte går att räkna ut i volym. Sid 6 av 15

Diagram 4 Omsättningsutveckling (löpande priser) för olika restaurangkategorier 1-3:e kvartalet 2015 Procentuell utveckling jämfört med motsvarande period föregående år Hotellens restaurangförsäljning 8,9 Cafe/Konditorier 8,2 Fastfood/Snabbmat 8,1 Nöjesrestauranger, pubar, barer 7,8 Total restaurangförsäljning 5,3 Lunch- och kvällsrestauranger 4,3 Personalrestauranger 3,3 Trafiknärarestauranger, catering, mässor - 7,8 Källa: Restaurangindex (SCB) - 10,0-8,0 - - 4,0-0,0 4,0 8,0 10,0 %-utveckling I det följande görs en kortare kommentar kring utvecklingen i de olika segmenten. Hotellrestauranger Hotellrestaurangerna omsatte 15,4 miljarder 2014, vilket var 14 procent av den totala restaurangomsättningen. Hittills i år har omsättningen ökat med 8,9 procent. Ett mycket starkt hotellår är en viktig förklaring till denna utvecklig. Antal gästernätter på de svenska hotellen har ökat perioden januari-september 2015 jämfört med motsvarande period 2014 med 1,3 miljoner, motsvarande 7,2 procent. Café/konditorier Café/konditorikategorin omsatte 6,3 miljarder 2014, vilket var 6 procent av den totala restaurangomsättningen. Hittills i år har omsättningen ökat med 8,2 procent. Den här kategorin har under flera års tid ökat betydligt snabbare än restaurangmarknaden totalt, så det är en trend som fortsätter. Under perioden 2007-2014 ökade den totala restaurangomsättningen med 38 procent. Under samma period ökade omsättningen i Café/konditorisegmentet med 71 procent. Den snabba trendmässiga tillväxten kan förklaras av en marknad som utvecklats mycket starkt under de senaste åren med många nya koncept och kedjor. Fastfood/snabbmat Fastfood/snabbmatskategorin omsatte 13,8 miljarder 2014, vilket var 12 procent av den totala restaurangomsättningen. Hittills i år har omsättningen ökat med 8,1 procent. Efter att under ett par års tid haft en klart långsammare tillväxt än restaurangmarknaden i stort har tillväxten tagit Sid 7 av 15

fart i den här kategorin under 2015. Det är framförallt under det senaste kvartalet som tillväxten tagit fart med tillväxttal på över 10 procent varje månad. Nöjesrestauranger, pubar, barer Kategorin nöjesrestauranger, pubar, barer omsatte 12,4 miljarder 2014, vilket var 11 procent av den totala restaurangomsättningen. Hittills i år har omsättningen ökat med 7,8 procent. Efter ett par års lägre tillväxt än den samlade restaurangmarknaden, har tillväxten åter skjutit fart under året. Det gäller i synnerhet från maj och framåt då tillväxten legat på i genomsnitt 10 procent. Det kan bland annat bero på det relativt dåliga vädret som kan ha gynnat pubar på uteserveringars bekostnad. Lunch- och kvällsrestauranger Kategorin lunch- och kvällsrestauranger omsatte 48,9 miljarder 2014, vilket var 44 procent av den totala restaurangomsättningen. Det är alltså den klart största restaurangkategorin. Hittills i år har omsättningen ökat med 4,3 procent. Efter två år med relativt stark utveckling ser tillväxten inom denna kategori ut att ha saktat in något. De svagaste månaderna var dock maj-juli, vilket bland annat kan ha med sämre väder att göra. Det har sannolikt påverkat omsättningen på uteserveringar negativt. Personalrestauranger Kategorin personalrestauranger omsatte 5,1 miljarder 2014, vilket var 5 procent av den totala restaurangomsättningen. Hittills i år har omsättningen ökat med 3,3 procent. Att tillväxttakten inom personalrestauranger är lägre än i den samlade restaurangnäringen kan delvis förklaras av en stark utveckling förra året, då den hade ökat med 8,8 procent under motsvarande period. Över längre tid har omsättningen på personalrestaurangerna inte följt med den allmänna restaurangutvecklingen. Trafiknära restauranger, catering, mässor Kategorin trafiknära restauranger, catering, mässor omsatte 8,6 miljarder 2014, vilket var 8 procent av den totala restaurangomsättningen. Hittills i år har omsättningen minskat med hela 7,8 procent. Efter flera års tillväxt i paritet med eller starkare än restaurangmarknaden i stort, har omsättningen minskat ganska kraftigt på trafiknära restauranger, catering och mässor. Denna utveckling har i synnerhet accentuerats de senaste fyra månaderna då tillväxttakten varit i genomsnitt -13 procent. Sedan i december 2014 har omsättningen endast ökat under en månad (april). Sid 8 av 15

Procent Procent Fördjupning: Privat restaurangkonsumtion i Sverige och i ett europeiskt perspektiv I följande fördjupning ska vi studera utvecklingen av privat 4 konsumtion på restaurang i Sverige. Först ska vi titta på hur stor den privata restaurangkonsumtionen är i förhållande till den totala privata konsumtionen i Sverige och hur den andelen utvecklats under 2000-talet. Sedan ska vi jämföra andelen i Sverige 2014 med nivån i 28 andra europeiska länder. Slutligen ska vi jämföra nivån på den privata restaurangkonsumtionen uttryckt i Euro för 29 europeiska länder 2014. I diagram 5 nedan visas utvecklingen av den privata restaurangkonsumtionens andel av den totala privata konsumtionen i Sverige perioden 2000-2014. Som framgår av diagrammet har andelen ökat från 4,2 procent år 2000 till 5,3 procent år 2014. Att andelen har ökat beror dels på att prisökningstakten på restaurang varit högre än den för privat konsumtion totalt under perioden, dels på att volymen restaurangtjänster ökat snabbare än volymen för total konsumtion. Den snabbare prisökningstakten stod för 80 procent av den ökade andelen och volymen för 20 procent. I den privata konsumtionen ingår även utländsk konsumtion i Sverige. Den utländska andelen av den totala restaurangkonsumtionen har ökat från 13 procent 2000 till 17 procent 2014. Diagram 5 Privat restaurangkonsumtion som andel av total privat konsumtion perioden 2000-2014 Procent 5,0 4,2 4,3 4,3 4,3 4,2 4,4 4,5 4,5 4,7 4,8 4,8 5,0 5,0 5,2 5,3 5,0 4,0 4,0 3,0 3,0 1,0 1,0 0,0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 0,0 Källa: Eurostat I diagram 6 jämförs den privata restaurangkonsumtionen i 29 olika europeiska länder med den totala privata konsumtionen i samma länder. Som framgår av diagrammet är skillnaderna i andelar mycket stora mellan länderna. Eftersom även utländsk konsumtion ingår i siffrorna är 4 I privat konsumtion ingår även utlänningars konsumtion. Sid 9 av 15

andelarna klart störst i stora turistländer. Skälet är att turister i genomsnitt spenderar en stor del av sin totala konsumtion på ett resmål på restaurang. Det land där andelen var störst 2014 5 var Spanien där andelen uppgick till drygt 14 procent, vilket till stor del förklaras av det stora antalet turister som besöker landet. 18 av de 28 övriga länderna hade en högre andel än Sveriges 5,3 procent och medelvärdet bland samtliga 29 länder var 6,5 procent. Av de nordiska länderna hade Sverige en större andel än Danmark (4,9 procent) men en något lägre andel än Finland (5,8 procent). Klart lägst andel hade Serbien på 1,7 procent. Diagram 6 Spanien* Irland Malta Grekland* Österrike Cypern Portugal* Storbritannien Italien Island Tjeckien Nederländerna Luxemburg* Finland Estland Ungern* Slovenien Belgien Sverige Bulgarien Frankrike* Danmark Lettland Slovakien Tyskland Makedonien* Polen Litauen Serbien* Källa: Eurostat Privat restaurangkonsumtion som andel av total privat konsumtion i 29 europeiska länder 2014 Procent 1,7 2,3 2,2 3,3 6,1 6,1 5,9 5,8 5,7 5,6 5,3 5,3 5,3 5,1 5,1 4,9 4,8 4,8 4,4 8,8 8,3 7,9 7,5 7,4 10,6 10,0 0,0 4,0 8,0 10,0 1 14,0 1 Procent I diagram 7 har vi jämfört nivån på privat restaurangkonsumtion per capita i de 29 länderna. Samtliga 29 länders konsumtion per capita är omräknad till Euro. Det framgår tydligt att nivån på den privata restaurangkonsumtionen är lägst i de östeuropeiska länderna. Där var konsumtionen per capita i alla länderna utom Slovenien under 500 euro per capita. Nivån ligger generellt långt under den som gäller för de övriga länderna och en viktig förklaring är den lägre välståndsnivån i dessa länder. Av de övriga länderna är den privata konsumtionen per capita lägst i Tyskland, där den var på drygt 800 euro. Högst är konsumtionen i Irland med drygt 2 200 euro. I Sverige ligger konsumtionen på 1 051 euro, vilket var över snittet för de 29 länderna som låg på 952 euro. Nivån var dock lägre i Sverige än både i Finland och i Danmark där den låg på 1 145 euro respektive 1 051 euro. 11,8 12,8 14,2 *Avser 2013 5 För 7 av länderna avser siffrorna 2013. Sid 10 av 15

Diagram 7 Privat restaurangkonsumtion i Euro per capita i 29 europeiska länder 2014 Euro per capita Irland Österrike Spanien* Luxemburg Storbritannien Island Malta Cypern Grekland* Italien Finland Danmark Sverige Nederländerna Belgien Portugal Frankrike* Tyskland Sloventien Estland Tjeckien Slovakien* Lettland Ungern Bulgarien Litauen Polen Makedonien* Serbien* 202 172 148 92 60 547 454 449 371 344 308 939 902 874 813 1 541 1 428 1 379 1 312 1 228 1 145 1 059 1 051 1 042 1 683 1 911 1 822 0 500 1 000 1 500 2 000 2 500 Euro per capita 2 091 2 248 *Avser 2013 Källa: Eurostat Sid 11 av 15

Nettotal %-utveckling Fortsatt inbromsning på restaurangmarknaden sista kvartalet Som vi redovisat ovan har det skett en tydlig uppbromsning i omsättningstillväxten i restaurangbranschen det sista halvåret. Det här var en utveckling vi flaggade för i den förra tertialrapporten från i början på juni. Vi såg då att restaurangföretagens förväntningar på efterfrågan på restaurangtjänster hade dämpats sedan början på året. Historiskt har detta varit en god indikator för att omsättningstillväxten i branschen är varit på väg att bromsa upp, se diagram 8. I diagram 8 visas utvecklingen av restaurangföretagens förväntningar på efterfrågan på kort sikt. Detta kombineras med den faktiska utvecklingen av omsättning i volym under samma tidsperioder. Graferna är 12 månaders glidande medelvärden för att ge jämnare utveckling och en tydligare trend. Sambandet är inte perfekt men följsamheten är god. Restaurangföretagens förväntningar på efterfrågan fortsätter att indikera en svag utveckling av omsättningstillväxten framöver. Om omsättningstillväxten följer restaurangernas förväntningar enligt historiskt mönster så indikerar det att omsättningstillväxten i volym för helåret 2015 landar på under två procents tillväxt. Det kommer inte att ske enligt vår bedömning. Vi bedömer att tillväxttalen kommer att ligga på i genomsnitt ca en procent i volym de sista tre månaderna. Omsättningstillväxten på helåret landar då på drygt två procent. Diagram 8 50 45 40 35 30 Restaurangernas förväntningar på efterfrågan respektive faktiskt utfall av restaurangomsättningen (volym) Nettotal 6 respektive % -utveckling jämfört med motsvarande månad föregående år, 12-månaders rullande medelvärde 8,0 4,0 25 20 15 10 5 0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Förväntan efterfrågan (vänster skala) Restaurangomsättning volym (höger skala) Källa: Konjunkturinstitutet & Restaurangindex (SCB) 0,0 - -4,0 6 Nettotal är skillnaden i andel mellan de företag som har svarat positivt respektive negativt. Nettotalet kan variera mellan -100 (samtliga företag svarar negativt) och +100 (samtliga företag svarar positivt). Ett värde över 0 visar att det är en större andel som har positiva förväntningar än andelen som har negativa. Sid 12 av 15

%-utveckling %-utveckling Bättre konjunktur positivt för restaurangbranschen Restaurangbranschen har historiskt följt den allmänna konjunkturen väl. Omsättningstillväxten i restaurangbranschen (volym) och omsättningstillväxten i den privata tjänstesektorn (volym) var mycket starkt korrelerade 10-årsperioden 2002 till 2011. Därefter följde några år där restaurangomsättningen gick emot konjunkturen och utvecklades mycket starkt trots en svag tillväxt i BNP och av omsättningen i den privata tjänstesektorn. Den här avvikelsen från det historiska mönstret tillskriver Visita den sänkta momsen på restaurangmat som stimulerade efterfrågan och omsättning på restaurangtjänster. Nu är Visitas bedömning att restaurangbranschen inte längre får någon fortsatt draghjälp av den sänkta momsen. Därför följer också bedömningen att följsamheten mot konjunkturen och tjänstesektorn sannolikt blir tydligare igen. I diagram 9 visas omsättningsutvecklingen i volym mellan restaurangbranschen och den privata tjänstesektorn från 2006 och framåt. Som diagrammet visar är följsamheten i omsättningstillväxten relativ stor. Efter att omsättningstillväxten varit klart starkare i restaurangbranschen under flera års tid, går utvecklingen åt olika håll under 2015. I diagrammet har vi lagt in Konjunkturinstitutets prognos för utvecklingen av tjänstesektorn under slutet på 2015 och för helåret 2016. Konjunkturinstitutets bedömning är att omsättningstillväxten i den privata tjänstesektorn landar på ca 3,5 procent 2016. Vår bedömning är att om den positiva tillväxten som Konjunkturinstitutet prognostiserar för 2016 slår in, så får vi också en positiv omsättningstillväxt i restaurangbranschen 2016 men på en lägre nivå. Diagram 9 8,0 Samvariationen mellan utvecklingen av omsättningen i privat tjänstesektor (volym) och omsättning på den svenska restaurangmarknaden (volym) tom sep 2015 %-utveckling jämfört med föregående år, 12-månaders rullande medelvärde 8,0 4,0 Prognos Konjunkturinstitutet 4,0 0,0 0,0 - - -4,0-4,0 - - -8,0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Restaurangsektorn Tjänstesektorn (exkl. bank och försäkring) Källa: Konjunkturinstitutet & Restaurangindex (SCB) -8,0 Sid 13 av 15

Svagt positiv prognos för utvecklingen i restaurangbranschen för 2016 Utvecklingen av restaurangomsättningen följer mycket väl den bedömning vi gjort i rapporten i juni. Vi bedömer att den prognos för helåret vi gjorde då fortfarande håller, se tabell 1. Vi bedömer att omsättningstillväxten i volym landar på två procent för helåret 2015, vilket betyder att tillväxten sista kvartalet landar på ca en procent jämfört med motsvarande kvartal 2014. Vi bedömer att omsättningstillväxten i volym för 2016 också blir två procent. Den relativt goda utvecklingen av den svenska ekonomin bidrar till att hålla uppe efterfrågan på restaurangtjänster under 2016. Den starka utvecklingen i restaurangbranschen vi sett under flera år gör dock att det uppnåtts en viss mättnad på restaurangtjänster. Vi bedömer att prisutvecklingen på restaurangtjänster landar på en nivå kring tre procent. I det ligger också att branschen får en ytterligare kostnadsökning i form av höjda arbetsgivaravgifter för unga från och med halvårsskiftet 2016. Den högre prisökningstakten håller tillbaka efterfrågetillväxten något. Vi bedömer därför att omsättningstillväxten i volym ligger lägre än för tjänstesektorn under 2016 och landar på ca två procent. Sammantaget innebär detta att omsättningsökningen i kronor blir fem procent 2016. Tabell 1 Prognos för den svenska restaurangmarknaden 2015 och 2016 Prognos 2015 Prognos 2015 Differens Prognos 2016 (juni) (oktober) (juni-oktober Omsättning (volym), %-utv. +-0 Prisutveckling, %-utv. 2,5 2,5 +-0 3,0 Omsättning (värde), %-utv. 4,5 4,5 +-0 5,0 Sid 14 av 15

Bilaga 1: Kategoriindelning Hotellrestauranger - Restaurangverksamhet som bedrivs på hotell eller konferensanläggning eller i samband med annat boende. Kaféer/konditorier - Kaféverksamhet i alla former med begränsad matservering. Specialister på kaffe. Har oftast inget serveringstillstånd för alkohol. Snabbmat - Kännetecknas av snabb service och tillgänglighet. Take away är vanligt förekommande. Har oftast inget serveringstillstånd för alkohol. Exempel på företag är hamburgerkedjor, gatukök och salladsbarer. Lunch- och kvällsrestauranger - Traditionella restauranger med bordsservering, gourmetkrogar, kvarterskrogar, etniska restauranger, pizzerior etc. Trafiknära restauranger - Alla typer av restauranger i anslutning till flygplatser, järnvägar, båttrafik och landsvägar där stora flöden av restaurangbesökare förekommer. I den här gruppen finns även restauranger i anslutning till mässor, djurparker och idrottsanläggningar. Även restauranger för separata evenemang och cateringverksamhet ingår. Nöjesrestauranger, pubar och barer - Verksamhetens fokus är på drycker men mat serveras också. En mötesplats där man stannar sent. Exempel på verksamhet är pubar, barer, sportbarer, nöjeskrogar, och nattklubbar. Personalrestauranger - Personal- eller företagsrestauranger som bedriver restaurangverksamhet ofta på uppdrag, och inte sällan med begränsat öppethållande. Här finns särskild branschkod för drift av personalmatsalar. Exempel på företag är personalrestaurangföretagens verksamhet som bedrivs på arbetsplatser med undantag av den offentliga sektorn. Sid 15 av 15