Habiliteringens roll för små barn med utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar Psykiatriveckan 2015 Insatser vid psykisk ohälsa hos små barn Susanna Danielsson Överläkare på Habiliteringscentrum, Länssjukhuset Ryhov
Utvecklingsrelaterade avvikelser 5-15% av alla barn har någon utvecklingsrelaterad avvikelse Förekommer ofta tillsammans Märks när det ställs krav på en förmåga som inte finns Tidig upptäckt och tidig intervention påverkar prognosen Inte i första hand diagnos utan bedömning och råd Upptäcka barn med egna svårigheter och ogynnsam social situation. Prioriteras!
Nyckelåldrar: 6;9-10;18mån 6mån Rullar mage rygg mage Drar sig upp mot sittande Neonatalreflexer borta Griper aktivt Flyttar mellan händerna Joller ömsesidigt, nyanserat Skiljer förälder från främmande Tittar efter tappad leksak
Nyckelåldrar: 6;9-10;18mån 9-10 mån Sätter sig upp, sitter stadigt Kryper, kravlar eller hasar Stöder på ben-fötter Har fallskyddsreflexer Oppositionsgrepp Använder händerna tillsammans Förstår enkla ord och sammanhang Kommunicerar aktivt Härmar (vinkar, leker tittut) Lokaliserar ljud
Nyckelåldrar: 6;9-10;18mån 18 mån Normalt gångmönster Normalt pincettgrepp Tvärhandsgrepp runt krita, klotterritar Talar 8-10 ord, förstår fler Pekar ut kroppsdelar Kommunikation, hämtar saker på uppmaning
Nytt barnhälsovårdsprogram Tidig upptäckt Att uppmärksamma behov hos barn med ökad risk för hälsoproblem Ger möjlighet till tidiga insatser när plasticiteten i barnets hjärna är som störst Ger möjlighet för familjen att få förklaring och kunskap om hur de bäst hjälper sitt barn
De basala insatserna Syfte - att barnet ska må bra, kunna förstå och bli förstådd! Gäller ALLA barn. Varierad kost i lagom mängd i lugn atmosfär Tillräckligt med sömn Behandla ev förstoppning Konkreta råd till föräldrar. T ex hjälp att hitta bra rutiner Behöver familjen extra socialt stöd eller avlastning?
Remiss till BUP eller Habiliteringen kan bli aktuell om insatserna på BVC och förskola inte räcker till och man har tagit ställning till att barnet har en funktionsnedsättning som behöver utredas
Vad är habilitering? Habilitering Insatser som ska bidra till att en person med medfödd eller tidigt förvärvad funktionsnedsättning, utifrån dennes behov och förutsättningar, utvecklar och bibehåller bästa möjliga funktionsförmåga samt skapar goda villkor för ett självständigt liv och ett aktivt deltagande i samhällslivet 2015-11-18 Habiliteringscentrum
Habiliteringscentrum Eksjö (NAT/VES) Vuxenhabilitering och Barn- och ungdomshabilitering Värnamo (Gislaved, Gnosjö, Vaggeryd) - Vuxenhabilitering och Barn- och ungdomshabilitering Jönköping - Vuxenhabilitering och Barn- och ungdomshabilitering -Länsövergripande neuropsykiatriskt utrednings- och habiliteringsteam för barn
Barnhabiliterings uppdrag Att ge habiliteringsinsatser till barn och ungdomar 0 cirka 20 år med Rörelsehinder Utvecklingsstörning Autism (tillsammans med BUP) när diagnosen är ställd och
Habiliteringen har även ansvar för Neuropsykiatriska utredningar vid misstänkt autism och utvecklingsstörning hos barn med eller utan andra samtidiga funktionsnedsättningar Utredning Utbildning- Uppföljning Sjukgymnastinsatser på basnivå spädbarn med torticollis eller lindrig plexusskada, sen gångdebut, misstanke om motorisk koordinationsstörning
En remiss till barnhab och BUP innehåller Pedagogisk rapport Bedömning av utvecklingsålder Medicinsk bedömning Beskrivning av den sociala situationen
Neuropsykiatrisk utredning på Hab 1. Remiss 2. Introduktionsbesök inom 30 dagar 3. Teamkonferens beslut 4. Första insats inom 30 dagar från beslut
Utredningsgång, forts 5. Föräldrasamtal 1 med läkare / läkare och psykolog 6. Vinelandintervju 7. Förskole/skolbesök 8. Teamkonferens förberedelse 9. Utredningsdag psykologtest, lekobservation och läkarundersökning 10. Ev. kompletterande testningar/ bedömningar
Utredningsgång, forts 12. Teamkonferens sammanfattning 13. Föräldrasamtal 2 med läkare och psykolog 14. Teamkonferens info resultat 15. Föräldrasamtal 3 med psykolog 16. Informationsmöte 17. Föräldrasamtal 4 med kurator 18. Barn/ungdomssamtal med psykolog och specialpedagog
Utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar Eng: Neurodevelopmental disorders Defekter/dysfunktion i nervsystemet som uppkommit före, under eller strax efter förlossningen Livslånga konsekvenser Medicinsk diagnos behövs som förklaring och bas för behandling för psykologiskt, pedagogiskt och socialt stöd under uppväxten
Yrkeskategorier på Habiliteringen Arbetsterapeut Dietist Kurator Logoped Läkare Psykolog Sjukgymnast Sjuksköterska Specialpedagog
Habiliteringsprinciper Teamarbete Medskapande för meningsfullhet och kvalitet Informationen Alla i teamet ska kunna komplettera besked och svara på frågor om funktionsnedsättningen Barns starka sidor Kunna bedöma och betona det friska hos varje barn
Målgrupper för habiliteringen och förekomst bland barn (%) I. Utvecklingsstörning 0.5-1.5 (2.3)% II. Rörelsehinder 0.3% III. Autism 0.5-1% (historik: en på 1000 ) Jfr med utvecklingsrelaterad funktionsavvikelse 5-15%
I. Utvecklingsstörning (intellektuell funktionsnedsättning) Lindrig utvecklingsstörning Märks ofta först i 4-6åå: försenad talspråkutveckling, koncentrationssvårigheter, motorisk koordinationsstörning Måttlig, svår och djup utvecklingsstörning Märks ofta redan under 1a och 2a levnadsåret: milstolpar som halva kronologiska åldern, ökad risk för rörelsehinder, autism, epilepsi
II. Rörelsehinder Cerebral pares 1/3 har utvecklingsstörning, ¼ epilepsi, ca ¼ neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, 1/10 hörselnedsättning Ryggmärgsbråck med eller utan hydrocefalus, kognitiv funktionsnedsättning, epilepsi (15%), neurogen tarm- och blåsstörning, sår, skolios Neuromuskulära sjukdomar (0.05% incidens) söker för muskelsvaghet eller försenad motorisk utveckling, dålig koordination, snubblighet, trötthet, ortopedisk deformitet, bensmärtor, språk/röst-problem m.m.
Insatser, behandling vid CP Sjukgymnastik - styrketräning - målinriktad funktionell träning Arbetsterapi - handträning - hjälpmedel /ortoser Ortopedteknik - ortoser - ståhjälpmedel
Insatser, behandling vid CP(forts.) Medicinsk - bensodiazepiner - baklofen p.o. - inj botulinumtoxin lokalt Kirurgisk - ortopedi: skelett/mjukdelskirurgi - ortopedi: single/multi level kirurgi - handkirurgi - neurokirurgi: selektiv dorsal rizotomi (SDR), intrathekal baklofenpump (ITB)
Några problemområden vid CP Gastrointestinala problem Nutrition och tillväxt Urinvägar Luftvägar Syn/hörsel Epilepsi Sömn/smärta Kognition, perception, beteende Kommunikation Munhälsa, oralmotorik
Motorisk koordinationsstörning Prevalens 5% Signifikant grov- och/eller finmotorisk funktionsnedsättning, men inte CP eller neuromuskulär sjukdom Diagnostiseras från 5 åå ADHD hos hälften Sjukgymnast diagnostiserar och behandlar Krävs ej habiliterande teaminsatser, men habiliteringssjukgymnastens specialistkunskap, tills primärvården byggt upp egen kompetens
Motorisk koordinationsstörning (developmental coordination disorder, DCD) - behandling rörelseträning i barnets naturliga miljö inriktad på vardagliga färdigheter Exempel: BOLL (Kristina Gerge, sjukgymnast) Träna vid kast med en mjuk boll i handbollsstorlek vid de andra övningarna med en hårdare boll som studsar bra 1 Sparka boll kontrollerat med mamma /pappa 2 Kasta och fånga boll med mamma/ pappa Börja med kort avstånd utöka avståndet 3 Studsa bollen en gång i marken och fånga den 4 Kasta bollen igenom rockring som utgör ett mål Mamma /pappa håller i ringen. 5 Ställ upp en hink el liknande, upp och ner, på lagom avstånd. Sedan ska NN träffa hinken med bollen När han träffar ställer han upp hinken. Pricka hinken igen 6 Kasta bollen i hinken Jobba bara korta stunder och 10 gånger för varje moment men helst varje dag Utnyttja skogsutflykter för balansträning Lycka till!
III. Autism Ramsor och tramsor om Bill o Bolla (Gunilla Bergström 1978)
och lyssnar gör hon inte alls. Fast man ropar för full hals! och konstigt när vi säjer KOM.VÄNDER HON SIG INTE OM! Kan hon inte HÖRA? Är det fel på hennes öra? För pratet som börja så bra förut..det tog bara slut Inte vill hon ha nån docka. Hellre med prassliga papperena plocka!
1 av 150
Svår autism Min dotter går, springer, kan balansera på balkongräcken, men har inget tal och delar inga intressen med oss. Hon känner inte hunger, kyla, eller om det är dags att gå på toaletten. Hon förstår inte vad som är farligt. När hon blir stressad eller rädd biter hon sig, slänger sig på marken och dunkar sitt huvud. Hennes syskon blir så ledsna att hon gör sig illa, vi älskar ju henne så mycket (mamman till 7-årig flicka)
Autism av lindrigare svårighetsgrad Min storebror går naturvetenskapligt program på gymnasiet. Han är extremt duktig på de ämnen som intresserar honom. Filmer är hans stora intresse och det vill han gärna prata om. Han har inga vänner, och vägrar svara i telefonen hemma. Det blir pinsamt när han försöker hänga med mig och mina polare och det gör mig ledsen att han är så annorlunda. Han har frågat mig vad han gör för fel. Hur svarar man på det? Ibland är han arg på sin Asperger, men ibland stolt. Han vågar tänka själv, och inte alltid göra som andra (lillebror 13 år)
Habilitering vid autism ADL- aktiviteter i det dagliga livet Beteendeterapeutisk intensivträning Information om funktionsnedsättningen Bemötande, tydliggörande pedagogik, kognitiva hjälpmedel, kurser, föräldragrupper Kommunikation alternativa kommunikationssätt (AKK) Medicinering Motorik Pedagogiskt stöd Råd vid problemskapande beteenden Samtalsstöd Social information
Autismspektrumtillstånd Diagnostik och insatser, vårdens organisation och patientens delaktighet En systematisk litteraturöversikt av Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) April 2013 www.sbu.se
Samspelsövning Karolina Nilsson, logoped: Ta tur på roligt sätt i lek! Kort rolig sång, repetera många gånger, alltid på samma sätt Sitt gärna nära ansikte mot ansikte Minsta signal från barnet igen, svara och överdriv till en början
Hur träna social kommunikation? Varje dag intervention hela tiden! 3 ggr per dag 5-10 min?? Lustfyllt! Prästens lilla kråka. Lilla snigel, Det kommer en råtta, Titt ut, Blåsa såpbubblor eller ballong Coachning! Överdriva, ej ge upp fast barnet ej svarar till en början
Det behövs olika perspektiv och kompetens Psykologiskt perspektiv Medicinskt perspektiv Socialt perspektiv Pedagogiskt perspektiv