Regelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg

Relevanta dokument
Regelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011

2014 Information om rehabiliteringsgarantin till vårdgivare

Rehabiliteringsgarantin 2013

Frågor och svar om Rehabiliteringsgarantin 2012

REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2014

REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER Regionala medicinska riktlinjer 1 (4) Datum Diarienummer HS

Frågor och svar om Rehabiliteringsgarantin 2013

REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011

Frågor och svar om Rehabiliteringsgarantin 2014

Utdrag. Godkännande av en överenskommelse om rehabiliteringsgarantin för 2011

Rehabiliteringsgarantin

Rehabiliteringsgarantin 2016 = En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess, villkor 4

En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings - och rehabiliteringsprocess Multimodal rehabilitering ( M M R) för patienter med långvarig smärta

Kriterier och förslag till arbetsgång för KBTinriktad behandling av lättare/medelsvåra psykiska besvär enligt Rehabiliteringsgarantin

Frågor och svar om Rehabiliteringsgarantin 2015

Rehabiliteringsgaranti i Västerbotten

Rehabiliteringsgaranti förstärkt och tidigt insatt rehabilitering för patienter med vanliga sjukskrivningsdiagnoser

Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet

Rehabiliteringsgarantin 2015 Information om kriterier till vårdgivare

Rehabiliteringsgarantin Landstinget Gävleborg 2012

Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om rehabiliteringsgaranti

Multimodal rehabilitering (MMR) för patienter med långvarig smärta

I detta ärende föreslås att Stockholms läns landsting ansluter sig till statens satsning på en rehabiliteringsgaranti.

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen?

Villkor, redovisningar och utbetalningar inom villkor och (7) Se bilaga Se bilaga 1. 3

Ärendets beredning Ärendet har beretts i Programberedningen för äldre och multisjuka.

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen?

Multimodal rehabilitering, MMR2, enligt rehabiliteringsgarantin Charlotte Lövblom RS 2015/596

Ändra till startrubrik

TILLÄGGSAVTAL REHABILITERING VID LÅNGVARIG OSPECIFIK SMÄRTA

Frågor och svar om överenskommelsen sjukskrivning och rehabilitering 2016

Rehabiliteringsgarantin 2012

1 (5) Vår beteckning

En processutvärdering av multimodala team inom ramen för rehabiliteringsgarantin

Rehabiliteringsgarantin 2014 ERFARENHETER OCH RESULTAT

1 (7) Se bilaga Se bilaga 1.

Christina Edward Planeringschef. Bilaga Slutredovisning utredningsuppdrag 14/10 daterad den 30 oktober TJÄNSTESKRIVELSE

Utdrag. Godkännande av en överenskommelse om rehabiliteringsgaranti för 2014

Tidig och samordnad rehabilitering Årsrapport 2009

Utvecklingen av kompetens inom evidensbaserad psykologisk behandling. Redovisning av utbetalda medel till landstingen

Rehabiliteringsgarantin - länsgemensam rutin hälso- och sjukvård

c) Vilken påverkan har teamet, dess arbetssätt, sammansättning, egenskaper och samarbete för effekten av MMR när det gäller att minska sjukfrånvaro?

1. Namn på arbetsplats: 2. Namn på arbetsgivare: 3. Vilken ackrediteringsnivå hade teamet år 2013?

Kommunikation med arbetsgivare/af

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT 2010

Nationella överenskommelser En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsoch. rehabiliteringsprocess

Villkor 3 Insatser för lindrig och medelsvår psykisk ohälsa och långvarig smärta

Rehabiliteringsgarantin 2013

Rehabiliteringsgarantin 2014 ERFARENHETER OCH RESULTAT

Yttrande över Bättre samverkan Några frågor kring samspelet mellan sjukvård och socialförsäkring

Tidig samverkan i rehabiliterings- och sjukskrivningsprocessen. Bedömning/behandling vårdgivare. Information om medicinska förutsättningar för arbete

Projektet Bra Sjukskrivning

Rehabiliteringsgarantin 2011 RESULTAT 2011

Rehabiliteringsgarantin 2013

GOTLANDS HSN 2009/326 1(6) KOMMUN 30 november 2009

Rehabiliteringsgarantin, MMR2 Före- och eftermätningar utifrån EQ5-D Självskattningsformulär

Utbildning i Försäkringsmedicin ST-läkare

Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge?

Sjukskrivningsprocessen och rehabkoordinering

Rehabiliteringskoordinering. Anna Östbom Ann-britt Ekvall

Rehabiliteringsgarantin, MMR2 Före- och eftermätningar utifrån EQ5-D Självskattningsformulär

Rehabiliteringsgarantin

Långvarig smärta och utmattning. likheter och olikheter vid rehabilitering

En förändring av förordningen (SFS 2009:1423) samt ändrade riktlinjer vid sjukskrivning och komplettering av rehabiliteringsgarantin.

Utbildning i Försäkringsmedicin ST-läkare

Grön rehabilitering. Pilotverksamhet på Tenhults naturbruksgymnasium och Stora Segerstad och Värnamo naturbruksgymnasium

Anvisningar. tillkommande ersättning. En kvalitetssäker och effektiv. sjukskrivnings- och. rehabiliteringsprocess. Styrelsen för Kungälvs sjukhus

Rehabiliteringsgarantin 2011 RESULTAT FRÅN FÖRSTA KVARTALET 2011

Projekt Multimodal Rehabilitering - MMR 2

Förslag till förfrågningsunderlag enligt lagen om valfrihetssystem för rehabilitering vid långvarig

Rehabkoordinering. 2 december. Ann-Britt Ekvall Åsa Sturesson Johansson Region Skåne

Nationell överenskommelse En effektiv, kvalitetssäker sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess

regionvastmanland.se Smärtrehab Västmanland

1. Vad menas med funktion för koordinering av sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen?

Rehabiliteringsgarantin ERFARENHETER 2009 OCH RESULTAT FRÅN FÖRSTA HALVÅRET 2010

Anvisningar. tillkommande ersättning. En kvalitetssäker och effektiv. sjukskrivningsprocess. Styrelsen för NU-sjukvården. Dnr HS

Yttrande över Bättre samverkan. Några frågor kring samspelet mellan sjukvård och socialförsäkring, SOU 2009:49

Riktlinjer för rehabilitering av patienter med långvariga ickemaligna smärttillstånd i Kronobergs län

Förlängning av avtal fortsatt försöksverksamhet med rehabilitering vid stressrelaterad psykisk ohälsa

Bilaga Avtal mellan Stockholms läns landsting och Försäkringskassan i Stockholms län om gemensamt åtagande rörande rehabiliteringsgaranti.

Anvisningar. tillkommande ersättning. En kvalitetssäker och effektiv. sjukskrivnings- och. rehabiliteringsprocess. Styrelsen för Sahlgrenska

Naturliga Experiment en underskattad möjlighet I medicinsk registerforskning

Multimodal smärtrehabilitering

Sjukvårdens sjukskrivningsoch rehabiliteringsprocess

Rehabiliteringsgaranti. Kunskapsunderlag om psykiska diagnoser och smärta

REHSAM. REHSAM forskningsprogram

Fast vårdkontakt vid somatisk vård

Utlysning av REHSAM, ett forskningsprogram inom ramen för rehabiliteringsgarantin. Inbjudan

Utbildning i Försäkringsmedicin ST-läkare

Sjukskrivningsprocessen och rehabkoordinering

Tidig samverkan i rehabiliterings- och sjukskrivningsprocessen

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring

REMISS 1 (1) Datum. Postadress Kundcenter för privatpersoner Bankgiro Stockholm

Aktuell information till sjukskrivningskoordinatorer och verksamhetschefer nr 2, oktober 2012

Yttrande över motion 2017:31 av Karin Michal (MP) om utökade psykiatriska resurser

Rehabiliteringsgaranti. Kunskapsunderlag om psykiska diagnoser och smärta

Tillgång och resultat. Behandling psykisk ohälsa och ospecifik smärta

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Förslag till sjukskrivningspolicy

Transkript:

Utvecklingsavdelningen 2013-03-06 Fredrik Wallertz Regelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg Nationell överenskommelse för 2013 Socialdepartementet och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har för 2013 tecknat en överenskommelse om en rehabiliteringsgaranti för evidensbaserade och medicinska rehabiliteringsinsatser där det primära målet är en ökad arbetsåtergång eller att förebygga sjukskrivning. Rehabiliteringsgarantin omfattar personer i yrkesför ålder mellan 16-67 år med diffus långvarig (mer än 3 månader) smärta från nacke, axlar, rygg eller generaliserad smärta som till exempel fibromyalgi med lättare eller medelsvår depression, ångest eller stressrelaterade tillstånd bedöms kunna återgå i arbete eller stanna kvar i arbete efter genomgånget rehabiliteringsprogram Det primära målet med rehabiliteringsgarantin är en ökad återgång i arbete eller att förebygga sjukskrivning, patienten behöver således inte vara sjukskriven. Även personer som studerar eller har sjukersättning omfattas. För att målet skall uppnås bör insatser inom ramen för rehabiliteringsgarantin sättas in med god selektering så att rätt patient får rätt insats i rätt tid. En viktig uppgift är att stärka patientens ställning i sjukskrivningsprocessen så att han/hon får tillgång till medicinsk behandling och rehabilitering. Vårdgarantins tidsgränser gäller I den nationella överenskommelsen har vikten av rätt insats vid rätt tid betonats. Åtgärden ska omfattas av vårdgarantins tidsgränser men målsättningen är att berörda patienter skall få behandling/rehabilitering snarast eller inom 6-8 veckor från det att sjukskrivning påbörjats. Patienter som omfattas av rehabiliteringsgarantin ska inte prioriteras före andra patienter med större vårdbehov. Prioriteringen ska göras enligt hälso- och sjukvårdslagen. Behandlingsmetoder som omfattas av rehabiliteringsgarantin är kognitiv beteendeterapi (KBT), interpersonell psykoterapi (IPT) och multimodal rehabilitering på två nivåer, MMR 1 och MMR 2. Samordningsansvaret Det är alltid den vårdcentral där patienten är listad som har samordningsansvaret för rehabiliteringen. Vårdcentralen erhåller ersättning efter genomförd behandling. Regelverk rehabgarantin 2013

LANDSTINGET KRONOBERG 2013-03-06 2 (5) För samtliga landstingsfinansierade vårdcentraler finns det möjlighet att vid behov remittera till landstingets specialistenheter och/eller de leverantörer som Landstinget Kronoberg har avtal med. Vuxenpsykiatrin och Hjärnhälsan är specialistenhet när det gäller KBT/IPT- behandling. För multimodal rehabilitering (MMR 2) är det Smärtrehab Kronoberg och Rygginstitutet i Växjö. Ersättning tillfaller specialistenheten efter genomförd behandling. Landstingsfinansierade privata vårdcentraler som inte kan erbjuda multimodal rehabilitering (MMR 1 och/eller MMR 2) och/eller KBT/IPT- behandlingar kan behandling köpas från annan vårdleverantör, som uppfyller de krav som finns i rehabiliteringsgarantin. För MMR 2 ska alltid remissbedömning göras av Smärtrehab Kronoberg. Länk till remiss: Remiss till smärtrehab Behandling som omfattas av rehabiliteringsgarantin KBT/IPTbehandling Behandling kan erbjudas patienter med lättare eller medelsvår depression, ångest eller stressrelaterade tillstånd efter det att en medicinsk bedömning och diagnostisering gjorts samt en psykologisk bedömning. Läkaren ska journalföra bedömningen i Cosmic. Behandlingen ska innehålla beteendeterapi/ kognitiv terapi i syfte att påverka tankar, känslor och beteende i positiv riktning. Den ska omfatta en serie med minst 8 samtal som kan ske enskilt eller i grupp för att ersättning ska utgå. Besöken ska registreras med vårdtjänsten Besök enligt Rehabiliteringsgarantin i Cosmic. Enligt patientjournallagen ska alla besök noga dokumenteras. Undantaget är gruppbehandling där det räcker med att första och sista besöket hos varje vårdprofession noggrant dokumenteras individuellt för varje patient. Vid teamträffar/bedömningar måste minst en av teamdeltagarna från vårdenheten noggrant dokumentera i journalen. För KBT/IPT som avslutas senare än 6 månader efter påbörjad behandling utgår ingen ersättning. Pågår behandling under huvudsemestertid kan behandlingstiden utökas till 7 månader, till exempel på grund av behandlarens semester. Detta ska meddelas/konsulteras vid inrapportering för godkännande. För att få ersättningen inom ramen för rehabiliteringsgarantin krävs att utredning och behandling genomförs av legitimerad psykolog/psykoterapeut med KBT eller IPT- inriktning legitimerad psykolog/terapeut med annan inriktning men med kompetens att arbeta med KBT- metoder eller IPT behandlare som har annan adekvat grundutbildning som till exempel socionom, sjuksköterska, sjukgymnast, arbetsterapeut, läkare eller pedagog med påbyggnadsutbildning i KBT eller IPT motsvarande en steg 1-utbildning. Multimodal rehabilitering

LANDSTINGET KRONOBERG 2013-03-06 3 (5) Behandlingen kan erbjudas patienter med långvarig eller intermittent smärta (mer än 3 månader) från nacke, axlar, rygg eller generaliserad smärta som till exempel fibromyalgi. Patienter med smärta i huvudsak på grund av sjukdomstillstånden osteoartros eller rheumatoid artrit eller annan artrit ingår inte i rehabiliteringsgarantin. Den multimodala rehabiliteringen används i situationer med förhållandevis stora och komplexa behov och där arbetsåtergång eller förebyggande av sjukskrivning bedöms rimlig/trolig. Den multimodala rehabiliteringen innebär ett antal välplanerade och synkroniserade åtgärder under en längre tid, vilket förutsätter att personalen arbetar i ett integrerat team, är tränade att arbeta i nära samarbete med patienten och i nära samarbete med andra aktörer. Utredning ska göras innan multimodal rehabilitering En omfattande individuell utredning och bedömning ska göras (vanligtvis i primärvården) för att utröna om och vilken behandling/rehabilitering patienten är i behov av. Detta innebär bland annat att en strukturerad anamnes har tagits upp, att andra allvarliga tillstånd som skulle kunna vara orsak till smärttillståndet (till exempel cancer) har uteslutits, att screening för sociala riskfaktorer har gjorts, att patientens förväntningar och beredskap för förändring har kartlagts och att en grundläggande funktions- och aktivitetsutredning har gjorts. Bedömning och utredning ska journalföras av varje profession ( läkare, sjukgymnast, arbetsterapeut och vid behov även psykosocialresurs, psykolog/psykoterapeut) i Cosmic samt en samlad teambedömning. Om misstanke finns eller bedömning görs att patienten är i behov av MMR 2 ska alltid en strukturerad psykologiska utredning genomföras och journalföras. Om patienten efter detta bedöms vara aktuell för multimodal rehabilitering ska teamet tillsammans med patienten upprätta en rehabiliteringsplan. För utredning som leder till MMR 1 eller MMR 2 utgår en ersättning om 5 000 kronor till utredande enhet. För utredning som leder till annan behandling utgår ingen ersättning. MMR 1 Indikationer för MMR 1 finns om patientens problematik bedöms som komplex, det vill säga om patienten har låga eller måttliga nivåer av negativ affekt och smärta eller om hans/hennes förmåga att utföra nödvändiga vardagsaktiviteter har påverkats i måttlig omfattning. För MMR 1 ska teamen bestå av sjukgymnast, arbetsterapeut, psykosocial resurs/motsvarande och medverkan från läkare. Någon i teamet ska ha KBT steg 1. MMR 2 Indikationer för MMR 2 finns om patientens problematik bedöms som mycket komplex, det vill säga har starkt förhöjda nivåer av negativ affekt och/eller smärta eller om hans/hennes förmåga att utföra nödvändiga vardagsaktiviteter har påverkats i hög omfattning. För vidare vägledning för indikationer för MMR 1 respektive MMR 2, se: Indikation för multimodal rehabilitering vid långvarig smärta

LANDSTINGET KRONOBERG 2013-03-06 4 (5) För MMR 2 krävs att sjukgymnast, arbetsterapeut, psykolog, kurator/socionom och läkare ingår i teamet. Läkaren ska ha specialistkompetens i rehabiliteringsmedicin eller annan specialitet med tilläggsspecialiteten smärtlindring alternativt förvärvat motsvarande kompetens, som bedöms som likvärdig, genom mångårig arbetslivserfarenhet. Någon i teamet ska ha KBT steg 1. Det är önskvärt att någon i teamet har KBT steg 2. Om patienten efter den breda utredningen bedöms behöva MMR 1 är det den vårdcentral där patienten är listad som ska erbjuda MMR 1. Om patienten efter den breda utredningen bedöms behöva MMR 2 eller om det är osäkert om patienten ska ha MMR 1 eller MMR 2 ska remiss ställas till smärtrehab Kronoberg för remissbedömning. Smärtrehab Kronoberg bedömer sedan om patienten ska erbjudas MMR 1, MMR 2 eller annan behandling. Behandlingen ska omfattas av välplanerade och synkroniserade åtgärder i form av genomtänkt psykologiskt förhållningssätt fysisk träning och gradvis ökad fysisk aktivitet undervisning om smärta, dess konsekvenser och hanteringsstrategier åtgärder för att stärka den drabbade individens handlingskraft och ansvarstagande genom exempelvis hem- och tillämpningsuppgifter planering för framtiden och arbetsåtergång, till exempel via kontakt med arbetsgivaren, företagshälsovård, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, etc. Behandlingen ska ske med tillräcklig intensitet, det vill säga 2-3 dagar/vecka i 6-8 veckor (det vill säga minst 12 besök/behandlingstillfällen utöver utredningsbesök och slutbedömning). Varje dag ska omfatta minst 4 timmar. Vid undantag, sjukdom och dylikt, kan ett eller två av de 12 planerade besöken/behandlingarna ersättas med individuell behandling för att uppnå 12 behandlingstillfällen. Detta ska meddelas/konsulteras vid inrapportering för godkännande. Besök och åtgärder ska registreras med vårdtjänsten Besök enligt rehabiliteringsgarantin i Cosmic och varje professions bedömning ska journalföras. Förbedömning och slutbedömning ska dokumenteras av ansvarig läkare. För att en verksamhet (vårdenhet/vårdcentral) ska bedriva MMR är det eftersträvansvärt att enheten behandlar minst 20 patienter per år för att upprätthålla en hög kunskapsnivå i MMR-teamet. För att få tillräckligt många patienter kan flera vårdcentraler samarbeta och tillsammans etablera ett team för multimodal rehabilitering. Stickprovskontroller/kvalitetsgranskning av utredningar och behandlingar kommer att genomföras för att kontrollera att kraven i regelverket efterlevs. Om det finns avvikelser från regelverket kommer återkrav av utbetald ersättning att göras.

LANDSTINGET KRONOBERG 2013-03-06 5 (5) För KBT/IPT och multimodal rehabilitering som avslutas senare än 6 månader efter påbörjad behandling utgår ingen ersättning om inte synnerliga skäl finns (se ovan). Ersättning till vårdenheterna Ersättning utbetalas efter avslutad utredning/behandling. Utredning som leder till MMR ersätts med 5 000 kronor Multimodal rehabilitering (MMR 1) ersätts med 15 000 kronor Multimodal rehabilitering (MMR 2) ersätts med 36 000 kronor Kognitiv beteendeterapi (KBT) eller interpersonell psykoterapi (IPT) ersätts med 10 000 kronor. Ersättning kan inte fås för fler behandlingsperioder i rad för samma patient. Detta på grund av att behandlingen ska vara planerad och ingå i en behandlingsserie som är tillräckligt omfattande. I undantagsfall kan en patient behöva ytterligare en behandlingsserie under samma år. För att det ska godkännas ska en rimlig tid finnas mellan behandlingsinsatserna. Ersättning utgår inte om patienten avbrutit sin behandling och sen påbörjar den igen. Om patienten återigen påbörjar sin behandling räknas de båda behandlingsserierna som en och ersättning utgår endast för en behandlingsserie. Redovisning För KBT/IPT-behandling krävs ett intyg som vidimerar behandlarens utbildning. Detta ska skickas in innan behandling påbörjas. Avslutad behandling ska redovisas kvartalsvis i respektive enhets Excel-fil, som ligger under: \\ltp\ltgem för att ersättning ska kunna utbetalas. Samtliga fält ska vara ifyllda. Vid multimodal rehabilitering krävs en beskrivning av programmets innehåll, omfattning och de kompetenser som ingår i teamet (ska vara namngivet). Programmet och dess kompetenskrav ska vara godkänt enligt ovanstående kriterier innan behandling påbörjas. Avslutad utredning/behandling ska redovisas i respektive enhets Excel-fil, som ligger under: \\ltp\ltgem för att ersättning ska kunna utbetalas. För utredning är det två fält som ska ifyllas för att ersättning ska kunna utbetalas. För behandling ska samtliga fält vara ifyllda för att ersättning ska kunna utbetalas. Intyg, program och kompetenser skickas till Fredrik Wallertz Emil Lindells Väg 9 352 57 Växjö Telefon: 0470-58 65 17 Mobil: 0709-67 32 55