Riktlinjer för dagvattenhantering i Trelleborgs kommun 2012-09-19
Innehåll 2 Inledning 3 Syfte 3 Målsättning 3 Riktlinjer för dagvattenhantering 4 Vid exploatering 4 I befintliga bebyggda områden 5 I allmän platsmark: trafikerade ytor 6 I allmän platsmark: parker och grönytor 6 Ansvar för dagvattenhantering i olika skeden 7 Planeringsskede 7 Projekteringsskede 7 Byggskede 7 Driftskede 8 Ansvar hos fastighetsägare 8 Vad säger lagen 8 Klimatanpassning 9 Ekonomiska konsekvenser 9 Fortsatt arbete 10 2
Inledning Med anledning av kraftiga regnväder åren 2006 och 2007 beslutade kommunfullmäktige 2009-01-26 att anslå medel för att belysa dagvattenhanteringen i kommunen samt att ta fram en dagvattenpolicy. Arbetet har utförts förvaltningsövergripande med förvaltningscheferna ingående i en styrgrupp där tekniska förvaltningen har varit sammankallande. Flera år av utdikningar och hårdgörning av ytor har gjort att dagvatten leds med stort flöde till Östersjön och på sin väg sköljer med sig föroreningar. Till följd av ett förväntat varmare klimat som medför en högre havsnivå och regn som är häftigare och mer nederbördsrika, höjs även kraven på hur dagvattnet avleds och tas om hand. Under många år var deponier en belastning. Idag är det energin från avfall som omformas till värme för många bostäder. Samma positiva omvärdering är på god väg med avloppsslam, från belastning till näringsresurs. Rörande synen på dagvatten är även den på väg att förändras. Från att för 30-40 år sedan främst ha varit något man velat bli av med till att idag ses som en tillgång som bidrar till en trivsammare miljö och berikar den biologiska mångfalden. I vissa fall höjer det även de estetiska värdena i stadsbilden. Syfte Syftet är att få kunskap om dagvattnets innehåll och avledning som ska resultera i gemensamma riktlinjer för beslutsfattare i nämnder och tjänstemän inom förvaltningar. Målsättning Dagvattenpolicyn ska vara till stöd vid hantering av dagvatten i kommunen. Riktlinjerna i dagvattenpolicyn berör i första hand beslutsfattare och tjänstemän inom de kommunala nämnderna och förvaltningarna, men även fastighetsägare och verksamhetsutövare i Trelleborgs kommun. Policyn ska bidra till att ta ett tydligare grepp om frågor som berör dagvattenhantering. I målsättningen ingår även att ta fram frågeställningar att arbeta vidare med för att öka kunskapen i hanteringen av dagvatten, som t.ex: Hur ska vi planera för avledning och omhändertagande av dagvatten vid utbyggnader? Vem har ansvaret för dagvatten? Vilka föroreningar följer med dagvattnet till recipienten? Är de farliga? På vilket sätt ska vi utföra drift och underhåll inom allmän platsmark, så att vårt dagvatten blir renare? Hur ska vi utforma dagvattenavledning, så att den blir mer öppen och på så sätt tydligare för gemene man? Hur skapar vi mer estetiskt tilltalande och biologiskt berikande dagvattenlösningar? 3
Riktlinjer för dagvattenhantering Dagvattenpolicyn ska tillämpas vid all form av dagvattenhantering. Anläggningar och åtgärder utförs i överensstämmelse med överenskomna riktlinjer. Utformningen av dagvattensystemen anpassas efter respektive områdes topografi och karaktär. I planeringen är det väsentligt att väga nyttan mot totalkostnaden för den tekniska anläggningen. I totalkostnaden utgör drift och underhåll en viktig delkostnad. En förutsättning för en långsiktigt hållbar och fungerande dagvattenanläggning är att drift och underhåll prioriteras. Nedan beskrivs kortfattat riktlinjerna inom olika typer av planlagda områden. Vid exploatering I översiktsplanen studeras de geotekniska och geohydrologiska förutsättningarna. Det är viktigt att identifiera platser som riskerar att, ur dagvattensynpunkt, bli instängda för att där vara restriktiv med förslag till bebyggelse. I översiktsplanen redovisas dagvattnets planerade väg till recipienten. I flera fall leds dagvatten på mark från ett detaljplaneområde till ett angränsande. Det är väsentligt att ha kunskap om markvattnets väg genom planlagda områden. Öppna lösningar kan ofta vara lämpliga att använda i områden som ligger naturligt lägre än omgivningen och i anslutning till befintliga vattendrag. I första hand bör mark som inte lämpar sig för byggnation tas i anspråk för öppna lösningar. Planen ska också ge plats för vägdiken etc. som behövs för att avskilja föroreningar i dagvattnet. Om förutsättningar finns, strävar vi efter att utforma dagvattenhanteringen enligt följande prioritering: 1. Genom lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD) För att en god infiltration ska kunna ske måste dagvattnet kunna infiltrera i lagom hastighet. Vid infiltration av dagvatten i högre hastigheter, följer även eventuella föroreningar med ner till grundvattnet. Om marken istället består av mycket små partiklar, vilket förekommer på våra goda lerjordar, sker en långsam infiltration. I värsta fall blir infiltrationen nästan obefintlig och i kombination med hög grundvattennivå blir ett lokalt omhändertagande av dagvattnet svårt att åstadkomma. Det är viktigt att vid infiltration i förorenad mark beakta risken att föroreningar lösgörs och når grundvattenytan. I första hand ska dagvatten omhändertas lokalt genom infiltration. Det finns olika tekniker för att främja infiltration. Att avleda via svackdiken ger flera positiva effekter. Förutom den infiltrerande egenskapen har svackdiken även en avskiljande och magasinerande effekt. För att underlätta infiltration bör, där så är möjligt, ytbeläggning med genomsläppliga egenskaper väljas. Användning av gröna tak är en annan form av lokalt omhändertagande av dagvatten. 2. Med öppen dagvattenhantering I andra hand ska vi planera för en öppen avledning och fördröjning av dagvattnet. En god utformning av dammar, vegetation, bäckar och rännilar ger även mervärden i form av biologisk mångfald och plats för rekreation. För att inbjuda till en trygg vistelse är det viktigt att t.ex. dammar utformas på ett säkert sätt utan att de omgärdas av stängsel! En utförlig redovisning av öppen dagvattenhantering presenteras i sammanställningen Ekologisk dagvattenhantering. För att skapa förutsättningar för en öppen dagvattenhantering behöver ofta en större markyta tas i anspråk än vad som krävs vid underjordiska magasin. Vid anläggande av magasin ska det finnas möjlighet för dagvattnet att kunna brädda då magasinet är fullt. Bräddningen ska ske på ett säkert sätt, så att skador inte uppkommer. Nya områden som ska exploateras i Trelleborgs kommun ligger ofta i anslutning till befintlig byggnation. Inom större tomter, oftast industritomter, finns möjlighet att fördröja dagvattnet, företrädesvis i öppna magasin. 4
3. Via ledningsnät I de fall förutsättningar saknas för lokalt omhändertagande av dagvatten eller öppen dagvattenhantering gäller att fördröja i underjordiska magasin och med ett reducerat flöde avleda via ledningsnät. Detta sker i de fall då de geotekniska och geohydrologiska förutsättningarna för alternativa lösningar inte förekommer. I de fall då dagvatten från exploaterade områden leds till befintligt dagvattennät är det väsentligt att veta hur stort tillkommande flöde det finns utrymme för nedströms. I de fall mark behövs för omhändertagande av dagvatten ska detta ha tagits hänsyn till i detaljplaneskedet. I befintliga bebyggda områden Den mest förekommande typen av avloppssystem i Trelleborg är duplikat ledningssystem. Det innebär att det finns en ledning för spillvattenavlopp och en för dagvattenavlopp. Inom området Granlunda och söderut längs Johan Kocksgatan har vi ett kombinerat ledningssystem i vilket även dagvatten leds till reningsverket. Genom följande åtgärder förbättrar vi dagvattenhanteringen inom befintliga bebyggda områden: 1. Separera dagvatten från spillavloppsvatten Separering av ledningsslagen inom områden med ett kombinerat ledningsnät innebär att risken för källaröversvämningar minskar, att mängden bräddat vatten till Östersjön minskar och att det frigörs kapacitet i avloppsreningsverk. Denna åtgärd utförs av tekniska förvaltningen i samarbete med berörda fastighetsägare. 2. Omhänderta dagvattnet lokalt eller med öppen lösning I de fall då goda förutsättningar för infiltration på tomtmark förekommer, ska fastighetsägare uppmuntras att infiltrera rent dagvatten på tomten. Det kräver dock en viss kunskap om markens genomsläpplighet. Om förutsättningarna för infiltration på tomten är mindre bra, är risken stor att dagvattnet leds tillbaka mot huset och vidare till källardräneringen vilken i flera fall är ansluten till spillvattenservisen. 3. Dränering kring byggnader ska anslutas till dagvattenservis - helst genom pumpning I de fall befintliga byggnader, oftast med källare, inte har dräneringen ansluten till dagvattenservisen ska anslutning till denna utföras. Genom att pumpa dräneringsvatten minskar risken att baklänges fylla dränering och källare med översvämmande avloppsvatten. I vissa områden med högt grundvatten är idag avledningen till spillavloppsnätet via husdräneringar betydande. 4. Minska mängden föroreningar i dagvatten Det är kostnadseffektivare att hindra tillförsel av föroreningar till dagvattnet, än att i efterhand behöva ta bort dem. Biltvätt på hårdgjorda ytor som är anslutna till det kommunala dagvattennätet tillför både kemikalier och tungmetaller. Allmänhetens kunskap om kemisk ogräsbekämpning (t.ex. Roundup) bör också förbättras. Inom större tomter, oftast industritomter, ställs krav på rening av förorenat dagvatten enligt vedertagen praxis. 5
I allmän platsmark: trafikerade ytor Inom trafikerade ytor förorenas dagvattnet. Ju högre trafikintensitet desto mer föroreningar. I rapporten Dagvatten från gator och vägar redovisas resultatet av omfattande provtagningar och analyser från olika typer av trafikerade ytor. Här framkommer bl. a. att föroreningar, främst i form av tungmetaller men även i fosfor, häftar fast vid partiklar inom trafikerade ytor. Då mängden partiklar ökar i gatuområdet, ökar även den kvardröjande förekomsten av föroreningar. Följande är exempel på förbättrande åtgärder: 1. Fördröjningsytor vid nyanläggning Vid nyanläggning av trafikerade ytor ska utrymme planeras så att dagvattnet kan översila marken och om möjligt infiltreras och fördröjas. Översilning har både avskiljande och magasinerande funktion. 2. Förbättra gatuunderhållet Våra analyser visar att en intensivare trafik alstrar mer föroreningar. Flertalet av föroreningarna är bundna till partiklarna på vägytan. En frekventare gatusopning, särskilt på våren, kommer att förbättra kvaliteten på dagvattnet. Snödrivan vid den hårt trafikerade Hedvägen visar på en större mängd partiklar jämfört med snödrivan på parkeringen! I allmän platsmark: parker och grönytor Inom parker och grönytor är möjligheten att forma en naturlig dagvattenhantering som störst. I sammanställningen Ekologisk dagvattenhantering presenteras bra exempel på hur vi kan skapa en god närmiljö som förutom att ta hand om dagvattnet även ger oss andra mervärden. En väl utformad park eller grönyta kan ge utrymme för följande funktioner: 1. Fördröjning, infiltration och avdunstning av dagvatten 2. Inbjudan till vistelse och rekreation 3. Biologisk mångfald 6
Ansvar för dagvattenhantering i olika skeden Ansvaret för hanteringen av dagvatten ligger i första hand på de kommunala nämnderna och deras respektive förvaltning. De som ansvarar för planering, anläggande och drift är: Samhällsbyggnadsnämnden samhällsbyggnadsförvaltningen Tekniska nämnden - tekniska förvaltningen Planeringsskede Samhällsbyggnadsförvaltningen redovisar de nivåmässiga och geotekniska förutsättningarna. Med dessa som underlag skapas i förslag till översikts- och detaljplaner möjlighet att i så stor utsträckning som möjligt efterlikna vattnets naturliga kretslopp, i enlighet med riktlinjerna för dagvattenhantering. Varje detaljplan redovisar förutsättningar och lösningar för dagvattenhantering inom det aktuella området. I detaljplaners genomförandebeskrivning redovisas ansvar och krav inom de olika användningsområdena. I planarbetet tar förvaltningen fram förutsättningar för hur grönområden och parker kan utformas så att möjlighet till biologisk mångfald och inbjudande miljöer kan skapas. Samhällsbyggnadsförvaltningens uppgift i planeringsskedet är även att bevaka så att dagvatten ges förutsättningar att tas om hand på lämpligt sätt. Mängden föroreningar som når recipient eller som genom infiltration når grundvatten inom vattenskyddsområde ska förväntas kunna följa gällande krav. Tekniska förvaltningen upprättar underlag till avtal vid försäljning av tomtmark. I detaljplaner och avtal framgår vilka krav på omhändertagande av dagvatten, t.ex. maximalt utflöde, som fastighetsägaren ska rätta sig efter vid planeringen av tomtytan. Tekniska förvaltningen redovisar förutsättningar vid anslutning till befintligt kommunalt ledningsnät. Förvaltningen stödjer samhällsbyggnadsförvaltningen med sakkunskap i planarbetet. Projekteringsskede Samhällsbyggnadsförvaltningen upprättar nybyggnadskarta, vilken redovisar förutsättningar för byggnation på respektive fastighet. Förvaltningen prövar platsens lämplighet för byggnation och granskar bygglovsansökningar. I detta arbete är det mycket viktigt att nivåsättningen av färdigt golv föreslås tillräckligt hög i förhållande till tomtens nivåplanering och omgivande mark- och gatunivå. Förvaltningen ger förslag på utformning av grönområden. Tekniska förvaltningen utför, i de fall kommunen är exploatör, projektering och upphandling av utförande enligt detaljplan. I upphandlingen ska, ur dagvattensynpunkt, lämplig anläggning föreslås. Vid behov söker förvaltningen tillstånd för vattenverksamhet hos Länsstyrelsen. Skötselplaner upprättas. Förvaltningen redovisar de VA-tekniska förutsättningarna i nybyggnadskartan. Byggskede Samhällsbyggnadsförvaltningen ansvarar för handläggning av lantmäteriförrättning med bl.a. bildande av tomter och gemensamhetsanläggningar. Vid byggsamråd informeras om att en funktionell avvattning av hela tomten ska utföras. Tekniska förvaltningen byggleder i de fall kommunen är exploatör. Förvaltningen ser till att anläggningar för dagvatten utförs enligt projekterade anvisningar. I samband med slutbesiktning överlämnas relationsritningar och driftinstruktioner till driftavdelningen. 7
Driftskede Samhällsbyggnadsförvaltningen har tillsyn enligt Miljöbalken. Tekniska förvaltningen utför driftsåtgärder som är relevanta för dagvattenhantering. Genom en god skötsel av våra kommunala ytor lägger vi grunden för ett renare dagvatten. När t.ex. gatusopning, tömning av rännstensbrunnar, ogräsbekämpning, vinterväghållning, snöhantering, skötsel av grönytor och dammar utförs, påverkar det innehållet i vårt dagvatten. När våra ledningar, anordningar och utlopp för dagvatten underhålls, förbättras kapaciteten att avleda dagvatten till recipienten. I den bilagda rapporten Dagvatten från gator och vägar redovisas en sammanställning av innehållet i dagvatten från Trelleborgs gator. Rapporten framhåller att en frekvent gatusopning är lämplig som förebyggande åtgärd för att stoppa dagvattenföroreningar nära utsläppskällan. Ansvar hos fastighetsägare Varje fastighetsägare har ansvar för att ta hand om den nederbörd som faller på egen tomt. Det är därför viktigt att planera marken så att husgrunden inte anläggs för lågt eller att vatten inte leds in till granntomten. Nybyggnadskartan är ett viktigt instrument i nivåsättningen av tomtmarken. För att de privata dagvattenanläggningarna ska kunna fylla sin funktion har fastighetsägarna ett skötselansvar. Det är t.ex. viktigt att tömma sandfång så att funktionen i stenkistor, dagvattenkassetter och andra dagvattenmagasin upprätthålls. Fastighetsägarna påverkar även dagvatteninnehållet vid biltvätt och kemisk ogräsbekämpning. Kunskapen om hur kemikalier används bör bli bättre. Vad säger lagen Lagstiftning som påverkar hanteringen av dagvatten är Plan- och bygglagen (PBL), Miljöbalken och Lagen om allmänna vattentjänster. Inom översikts- och detaljplanering ger PBL förutsättningarna för dagvattenhantering i form av höjdsättning, lägsta tillåtna nivå för byggnation m.m. Miljöbalken hanterar vad som är tillåtet vid vattenverksamhet, reglerar reningskrav samt miljö- och vattenkvalitet. Lagen om allmänna vattentjänster ger VA-huvudmannen rätt att ta ut avgifter inom verksamhetsområde för dagvatten. Lagen ger däremot inget stöd för att kräva reducering av flöde eller ställa krav på rening. Genom ABVA regleras förhållandet mellan fastighetsägaren och huvudmannen. Här ställs som krav att dagoch dränvatten ska hålla sådan kvalitet att huvudmannen kan uppfylla sina skyldigheter enligt Miljöbalken. Målsättningen med det europeiska Vattendirektivet från år 2000 är att skydda och vårda våra vattenresurser. Syftet är bl.a. att de som är ansvariga för dagvatten inom avrinningsområden ska ha kontroll på hur ekosystem med vattenanknytning påverkas vid uppdämning och avledning. Direktivet ställer även krav på att dagvattnet ska bli renare. Principen bygger på att den som belastar och/eller förorenar också ska stå för de kostnader som uppkommer i samband med de förebyggande eller skadeersättande åtgärder som utförs. Enligt det nationella miljömålet för levande sjöar och vattendrag ska våra vattendrag ha uppnått god vattenstatus senast år 2020. Övriga lagar som hanterar dagvatten är Jordabalken, Lag med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet, Väglagen, Anläggningslagen och Lagen om förvaltning av samfälligheter. 8
Klimatanpassning Ett varmare klimat förutspås öka den totala mängden nederbörd. Under höst och vinter förväntas, fram till år 2100, en ökning av mängden nederbörd med 30-50 % och under sommartid förväntas en minskning med 10-30 %. Mängden nederbörd i de häftiga regnen förväntas öka med 20 % under en tioårsperiod och med 50 % år 2050. Detta innebär att vi oftare kommer att uppleva regn liknande det som kom i Trelleborg den 17-18 augusti 2010. De flesta av våra dagvattenledningar är dimensionerade för kortvariga regn med en återkomsttid på 2 år. Dikningsföretagen är dimensionerade för att avvattna odlingsytor och därigenom ge förutsättningar för en bättre skörd. För att kunna klara av att hantera större regn behöver fördröjningsanläggningar dimensioneras och anläggas. En höjning av havsnivån kommer att innebära att det blir svårare att avleda dagvattnet i framtiden. Det är vindar, lufttryck och vattenströmmar som till största delen påverkar den temporära havsytenivån. Hittills har kortvariga regnoväder oftast kommit från sydväst vilket har medfört att havsvattnet i Östersjön har tryckts norrut, upp mot Bottenhavet. Följden har blivit ett lägre vattenstånd längs Trelleborgskusten och ett någorlunda fritt utlopp i dagvattenledningarna. Väderförhållanden med långvariga regn och växlande vindriktningar kombinerat med en havsyta med högre normalnivå kommer i framtiden att leda till en trögare avledning av dagvattnet. Normalnivån för havsytan förväntas stiga med 0,5-1,5 m fram till år 2100. Ekonomiska konsekvenser Dagvattenpolicyns punkter berör, i stora drag, följande områden: Mängden skador på byggnader och anläggningar minskar och därigenom reduceras de kostnader och negativa upplevelser som drabbar oss som bor och vistas i staden. I dag har vi tillstånd från Länsstyrelsen att använda bräddavlopp i vårt kombinerade avloppssystem. Om kommunen åläggs att separera det kombinerade avloppssystemet innebär det kostnader för flera miljoner kronor. Åtgärder inom befintlig bebyggelse medför ofta stora kostnader. I planeringen av nya detaljplaneområden förespråkas en öppen, ekologisk fördröjning och avledning av dagvattnet. Det innebär att större markytor behövs i samband med framtida utbyggnader och att kostnader för byggnation och drift av grönområden blir större. Dagvattnet blir mindre förorenat vilket medför att recipienterna tillförs en mindre mängd föroreningar. I rapporten Dagvatten från gator och vägar framgår att en stor del av föroreningarna tillförs dagvattnet vid de mest trafikerade gatorna. Om vi utökar gatusopningen och tömningen av rännstensbrunnar med två gånger/år längs våra större gator medför det en ökad kostnad på ca 1 miljon kr/år. Denna åtgärd kommer även att minska mängden partiklar i luften. I de fall den kemiska ogräsbekämpningen utförs på ett felaktigt sätt, riskerar vi att giftiga ämnen hamnar i dagvattnet. Fram till och med år 2012 har den kommunala kemiska ogräsbekämpningen kostat ungefär 600 000 kr/år. Från och med år 2013 är den kemiska ogräsbekämpningen inte längre tillåten och därför kommer ogräsbekämpningen att utföras på ett alternativt sätt. Det medför att kostnaderna ökar till 3-4 miljoner kronor/år. En information om användning av t.ex. Round up bör gå ut till fastighetsägare i bostadsområden. Vid tillämpande av ekologisk dagvattenhantering avskiljs föroreningar i större omfattning. Ett mer synligt dagvatten ökar förståelsen för dagvattenhantering och skapar fler platser med upplevelse- och naturvärden. 9
En ekologisk dagvattenhantering innebär att större markytor tas i anspråk vid den framtida stadsplaneringen. I första hand bör mark som inte odlas idag användas. Befintliga vattendrag breddas och inbjudande miljöer skapas. Vid detaljplanering på åkermark kommer behovet av ytor för t.ex. dammar och svackdiken att medföra ett större ianspråktagande av åkermark. Fortsatt arbete För att öka förståelsen och samsynen rörande infiltration, fördröjning och avledning av dagvatten kommer riktlinjerna att vara ett stöd. Av riktlinjerna framgår att målsättningen är att infiltrera och/eller dröja kvar dagvattnet så nära källan som möjligt. En bedömning av i vilken mån detta är rimligt måste göras av kompetent personal i varje enskilt fall. Idag är det populärt att ta in vattnet i stadsbilden. Det tillför ett levande element som upplevs positivt av de flesta människor. Då stadsbilden smyckas med kanaler och dammar så är det viktigt, ur dagvattensynpunkt, att dessa planeras så att de kan fördröja och avleda dagvattnet på ett lämpligt sätt. Anläggningarna, som höjer de estetiska värdena i stadsbilden, har ofta en begränsad funktion med tanke på dagvattenhantering. I vår strävan att leva med dagvatten som en positiv tillgång kan de goda exemplen i den bilagda sammanställningen Ekologisk dagvattenhantering vara en bra förebild. I arbetet med dagvattenhantering i Trelleborg har olika frågeställningar behandlats mer eller mindre ingående. Bättre rutiner och mer kunskap kommer att hjälpa oss att förbättra dagvattenhanteringen. Exempel på lämpliga frågor att arbeta vidare med är: Bilagor Hur förebygger vi problem med översvämning i byarna, längs kusten och inom kända områden i tätorten? Redovisning av avledningskapacitet inom respektive avrinningsområde för dagvatten Redovisning av markvattnets väg genom planlagda områden. Hur förbättrar vi gatuunderhållet för att få ett renare dagvatten? Genomgång av drift- och skötselåtgärder som påverkar dagvattenhantering Klassning av dagvatten Hur påverkar bakterierna i dagvattnet vattenkvaliteten vid våra badplatser? I vilken kondition är våra recipienter? Information och regler för användning av bekämpningsmedel inom privata tomter och inom kommunal mark som är utarrenderad Regler vid materialval. Ska vi tillåta användning av koppar, obehandlad zink m.m.? Dagvattentaxa? Dagvatten från gator och vägar rapport sammanställd av Justyna Czemiel Berndtsson. Ekologisk dagvattenhantering sammanställning av Cathrine Ek, Matilda Gradin, Camilla Svedén och Per- Arne Johansson. 10