SkolFam 2 Skolprojekt i familjehemsvården. Ulla Axelsson, specialpedagog Rikard Tordön, psykolog



Relevanta dokument
Förebyggande samverkan ger bättre skolresultat för barn i familjehem. Rikard Tordön

Varför behövs Skolfam?

SkolFam. Vad är det? FoUiväst GR

SkolFam. Vad är det? FoUiväst GR

SkolFam Stockholm. Eva Lindström projektledare Anders Mäkitalo psykolog Mait Svanström specialpedagog. The Capital of Scandinavia

Förebyggande samverkan ger bättre skolresultat för barn i familjehem. Rikard Tordön

Medelbetyg i åk 9 justerade för resultat på kogn test vid mönstringen för olika grupper av pojkar f

Bilaga. Skolsatsning avseende familjehemsplacerade barn projektbeskrivning. Bakgrund

Vilka insatser hjälper placerade barn att klara sig bättre i skolan?

Skolans betydelse för placerade barns utveckling

Dåliga skolresultat en tung riskfaktor för fosterbarns utveckling

14647 Manual och rollfördelning Skolsatsning

Med utgångspunkt i barnkonventionen

SKOLFAM Gävle

SKOLFAM Gävle

Effektutvärdering av arbetsmodellen Skolfam bland familjehemsplacerade barn i Sverige

Skola och ogynnsam utveckling hos fosterbarn

A fair go Det har inte utsatta barn, t ex

Skolprojekt inom Familjehemsvården

Projektrapport Skolfam Gävle kommun

Barn i långvarig ekonomisk utsatthet hur kan samhället kompensera?

SkolFam Lägesrapport 1 från projekt SkolFam. stockholm.se

Skola, hälsa och socialt utsatta barns utveckling

Tjänsteskrivelse. Projektrapport Skolfam Malmö

Effektstudie av SkolFam. SkolFam Skolsatsning inom Familjehemsvården

Skolfam Lägesrapport 2 från projekt Skolfam. stockholm.se

Tjänsteskrivelse. 191 Delrapport 2015 Sociala investeringsfonden, Skolfam

Projektrapport Skolfam Gävle kommun

Skola och socialt utsatta barns utveckling

Projektrapport. Skolfam. Skolfam Malmö SLUTRAPPORT. Malmö stad

Effektstudie av SkolFam. SkolFam Skolsatsning inom Familjehemsvården

Socialinvesteringsfond Norrköpings kommun

Landskrona. ca invånare. Kommunens prioriterade områden -Skola -Sysselsättning -Trygghet -Näringsliv -Boende

SkolFam - Skolsatsning inom familjehemsvården Projektplan. Upprättad av: Gunilla Nilsson Monica Achá Sonesson Annika Åkerlind Huldt

Handlingsplan. för Herrestorpsområdets. barn/elever i behov av särskilt stöd. med utgångspunkt från våra styrdokument

Tack för att ni besökte Norrköping i torsdags och för trevliga samtal under dagen!

Skolfam En sammanställning av resultat och kvalitetsenkäter

Systematiskt kvalitetsarbete!!!!!!!!!!!!!!

Skolfam En sammanställning av resultat och kvalitetsenkäten för läsåret 2016/

Handouts från föreläsning Turners syndrom, Kristina Lalos, psykolog Barn- och Ungdomscentrum, Umeå

Rapport kring uppföljningen av Skolfam

Konferensen riktar sig till tjänstemän och politiker inom socialtjänsten, skola och hälso- och sjukvård.

Utvärdera metoder för att välja ut och stötta familjehem

Uppföljning av placerade barns utbildning

Helsingborg 20 sept Bo Vinnerljung. Professor, Inst för Socialt Arbete, Stockholms Universitet.

Familjehemsplacerade barns och ungdomars hälsa

Skolfam slutrapport. stockholm.se

Social investeringsfond i Norrköping

Skolgången för elever i familjehem, hem för vård eller boende (HVB), jourhem och stödboende ny modell Skolsam

II

Ett exempel på handling till social- och utbildningsnämnd inför beslut om Skolfam

Letterbox Club Sverige

Barn i familjehem Förslag på åtgärder som skulle göra skillnad för samhällets mest utsatta

Rapport Skolfam. Uppsala kommun

Redovisning av modell för uppföljning av skolsituationen för barn placerade i familjehem

Sävsjöviks förstärkta familjehem

Skola, hälsa och utsatta barns utveckling

Socialtjänstens barn & ungdomar - Skola och Hälsa

Skolfam En sammanställning av resultat- och kvalitetsenkäten för läsåret 2017/2018.

SPECIALPEDAGOGISKT ARBETE I

Öppna jämförelser 2018 placerades utbildning och hälsa

F Ö G L Ö G R U N D S K O L A 2010 FÖR ELEVER MED LÄS- OCH SKRIVSVÅRIGHETER DYSLEXI DYSKALKYLI INLÄRNINGSPROBLEM

Ks 781/2015

Skolfam En sammanställning av resultat- och kvalitetsenkäten för läsåret 2017/2018. Emma Tengwall och Rikard Tordön

Skolpsykologinsatser inom AcadeMedia

En studie av en grupp ungdomar på IV-gymnasiet. Ulla Ek Leg. Psykolog Professor Stockholms universitet

rt 2010 o p ap cial r o S

Paired reading En lovande metod för att förbättra läsförmågan hos barn i familjehem

FORSKNINGSRAPPORT 7. SkolMag. Rapport från Magelungens pilotprojekt Fredrik Ahlén Ingemar Oldenvi

Jämlikt Göteborg en god start i livet

Kartläggning av flerspråkiga elever Vad fungerar? Välkommen! Willkommen!

Förskolan och skolan social skyddsfaktor eller utslagningsmekanism? Erik Nilsson Avdelningschef utvecklingsavdelningen

Hemmasittare. Ia Sundberg Lax & Robert Palmér Magelungen Utveckling AB Hemmasittarprogrammet (HSP)

Främjande faktorer i projektarbetet med Skolkar

Trygg och säker vård i familjehem och HVB

Så här prövade vi Letterbox Club i Sverige

en lantlig idyll i händelsernas centrum

För vårdgivare: remiss för läs- och skrivutredning i årskurs 4 gymnasiet

Nya möjligheter med personlig tränare för elever med matematiksvårigheter - en metod som kan skräddarsys och passar alla åldrar

Familjehemsplacerade barn

Handlingsplan. För tidig upptäckt av läs-, skriv- och matematiksvårigheter Åk F-6, Mellanvångsskolan Staffanstorp

FÖR ELEVER MED LÄS- OCH SKRIVSVÅRIGHETER DYSLEXI DYSKALKYLI INLÄRNINGSPROBLEM

Effektutvärdering av arbetsmodellen Skolfam bland familjehemsplacerade barn i Sverige

- Fokus på barn i fosterhem Nordens Velfærdscenter 1

Är insatsen SkolFam lönsam? Utvärdering av SkolFam2 i Norrköpings kommun

Barn i samhällsv och utbildning

Förebyggande handlingsplan. Läs- och skrivsvårigheter 2013/2014. Utvärderas och revideras mars 2014

Breaking the vicious circle

en lantlig idyll i händelsernas centrum

Handlingsplan för kvalitetssäkring av barns/elevers språk- läs- och skrivutveckling

få barn/ elever barn/elever med språk-, läsoch/eller barn/elever med svårigheter vid språk- läs- och skrivinlärning alla barn/elever

Socialstyrelsens arbete med utredning och rekryteringskampanj. Rekryteringskonferens Linköping 2017 Sara Djupsund och Anna Svennblad

Lokal läs- och skrivplan för Ekenässkolan. Läsåret

Läs- och skrivutredningar. 31 augusti 2015, Stöd- och hälsoenheten

Skola, utbildning och ogynnsam utveckling hos socialtjänstens barn

barn/ungdomar är årligen placerade i HVB-hem eller familjehem. Det finns cirka 550 HVB-hem i Sverige idag.

Yttrande över motion (FP) - Bättre utbildning för alla barn

Att vända frånvaro till närvaro. En utredning om problematisk elevfrånvaro.

Skolprojekt inom Familjehemsvården

Skolprojekt inom Familjehemsvården

Transkript:

2011-03-08

SkolFam 2 Skolprojekt i familjehemsvården Ulla Axelsson, specialpedagog Rikard Tordön, psykolog

Vad är SkolFam 2? Skolprojekt inom Familjehemsvården, som syftar till att stärka förutsättningarna för goda skolresultat hos familjehemsplacerade barn Utvecklingsprojekt med forskarstöd av professor Bo Vinnerljung Samverkansprojekt mellan Norrköpings kommun och Stiftelsen Allmänna Barnhuset Replikation av Helsingborgs stad SkolFamprojekt 2005-2008

Forskning visar att familjehemsplacerade barn utgör en riskgrupp för: - sämre skolresultat - lägre utbildningsnivå - missbruk - kriminalitet - psykisk ohälsa - tonårsgraviditeter - och arbetslöshet Varför SkolFam 2?

Barn som växer upp i familjehem Får sämre skolbetyg i åk 9 - jämfört med andra barn med samma kognitiva förutsättningar Blir lågutbildade fler som har max grundskola, färre högskola - jämfört med andra barn med samma kognitiva förutsättningar - jämfört med andra barn med samma betyg Social Rapport 2010

Familjehemsplacerade barn: - födda 1972-1981 6,4 gånger högre risk för självmord och 6,2 för självmordsförsök 6,8 gånger högre risk för narkotikamissbruk 4,8 gånger högre risk för alkoholmissbruk 7,5 gånger högre risk för allvarlig kriminalitet 3,8 gånger högre risk för att bli tonårsförälder 9,7 gånger högre risk för att vid 25 år vara beroende av ekonomiskt bistånd Att inte ha låga betyg (<2,4) i åk 9 minskar riskerna för ovanstående med i snitt 43 % Social rapport 2010

Målgrupp Familjehemsplacerade barn, placerade av Norrköpings kommun Skolår 1 till 6, vid projektets start Stabila och långsiktiga placeringssituationer Inga neuropsykiatriska diagnoser eller annan svår problematik som kräver slutenvård eller institutionsvistelse

SkolFam 2 22 elever/ barn 15 familjehem 5 hemflyttade 20 skolor 10 i Norrköpings kommun 10 i andra kommuner

Nätverk Barnet

Arbetet med varje elev Utredning Genomförande Utvärdering Intervjuer Tester Analys Återkoppling Handlingsplan Uppföljning, konsultation & utbildning under 24 månader Tester Analys Återkoppling Framtidsplan

Den pedagogiska kartläggningen Läskedjor DLS läshastighet med förståelse DLS rättstavning DLS ordförståelse DLSM tal & språk DLSM läsning ord & texter Olof Magnes matematikdiagnoser

Den psykologiska kartläggningen WISC IV Skattningsformulär - Becks ungdomsskalor - SDQ, styrkor och svårigheter - Anknytningsskattning - ABAS-II, adaptiva färdigheter

Arbete i tre faser över tre år Utredning Genomförande Utvärdering okt 2008 sept 2010 juni 2009 maj 2011

Genomsnitt Medelvärde Wechsler WISC-IV SkolFam 2 Vad visar den första kartläggningen? 130,00 115,00 Begåvning genomsnittlig, men arbetsminne och snabbhet är i nedre delen 100,00 95,82 97,77 SkolFam 2 91,73 87,36 88,50 85,00 70,00 Verbalt Perceptuellt Arbetsminne Snabbhet Helskala Funktionsindex

Genomsnitt Medelpoäng Wechsler ABAS-II Lärar- & Fam iljehem sskattning Vad visar den första kartläggningen? 130,00 ABAS-II lärar- och familjehemsskattning 115,00 Adaptiva färdigheter låga värden Skillnader hem - skola 100,00 Lärare Familjehem 85,00 86,32 87,05 82,09 82,38 85,45 77,52 76,86 78,90 70,00 Kognitiva Sociala Praktiska Gen Adapt. Färd. Färdighetsindex

Stanine 1-9 Vad visar den första kartläggningen? 9,00 8,00 7,00 6,00 Ordförståelse Läshastighet med förståelse 5,00 Matematik 4,00 3,00 3,35 3,08 2,73 2,00 1,00 1

Vår gemensamma utmaning 9 8 Ordförståelse och matematik & matematik ABAS-II WISC-IV och ABAS-II 7 135 120 6 105 90 91,73 5 78,90 75 4 60 3,35 45 3 2,73 30 2 15 0 1

Utredning Genomförande Utvärdering Vad gör skolan: (exempel) Inkludering Beteendeanalys och beteendeträning Struktur och förutsägbarhet Inramning av skoldagen Läsning och skrivning Ord- och läsförståelseträning Matematik Anpassade läromedel Arbetsminnesträning

Utredning Genomförande Utvärdering Vad vi gör i familjehemmen: (exempel) Gemensam läsning, högläsning Social och praktisk färdighetsträning Läxrutiner, förutsägbarhet och struktur Nutidsbevakning av nyheter Färdighetsträning matematik Tidsuppfattning Sällskapsspel för koncentration och sociala färdigheter

Utredning Genomförande Utvärdering Utvärderande kartläggning Syfte: Motivation genom att uppmärksamma framgång Strategi för fortsatt skolframgång Kvalitetssäkring av verksamheten Vetenskaplig datainsamling

Resultat från de 13 första utvärderingarna Intellektuell begåvning Adaptiva färdigheter

Stanine Resultat från de 13 första utvärderingarna DLS och Magne 9,00 8,00 7,00 6,00 5,00 Utredning Utvärdering 4,00 3,00 2,00 1,00 Ordförståelse Läshastighet Matematik

Preliminära framgångsfaktorer Samsyn, Samarbete Läsning Allmänbildning Arbetsminnesträning Matematik Struktur Omedelbar respons Överlämningsmöten Social träning

Fallbeskrivning omedelbar respons Greta kom till ny skola, nytt stadium och hem till mamma Överlämning, lugn höst Krismöte tre dagar efter lärares oro Avtal med Greta Uppföljning efter tre veckor Gretas fokus rätt, kamrater följer med Telefonuppföljningar, mejl Enbart positiva resultat vid utvärderande kartläggning

Fallbeskrivning arbeta förutsättningslöst Malin, åk 6, annat modersmål Utredning: Omfattande luckor på grundläggande nivå i matematik Omstart i matematik Utvärderande kartläggning visar att Malin är i nivå med sin årskurs Malin har minst lärt in 4 års matematik på två läsår

Fallbeskrivning - RoboMemo Utredning Jens, åk 5, assistent, svåra koncentrationssvårigh eter IK 70, arbetsminne 62 Matematik stanine 1 Rekommendation RoboMemo Utvärdering Koncentrationen stadigt förbättrats IK 86, arbetsminne 99 Matematik stanine 5 Gillar skolan!

SkolFam 2 Socialtjänsten Skolan Barnet i centrum Familjehemmet

Referenslitteratur Socialstyrelsen (2010). Social rapport 2010 Jackson, S., Martin, P.Y. (1998). Surviving the care system: education and resilience. Journal of Adolescence 21: 569 583 Vinnerljung, B., Öman, M., Gunnarson, T. (2005). Educational attainments of former child welfare clients a Swedish national cohort study. International Journal of Social Welfare 14: 265 276 Kjellén, G. (2010). Att läsa är livsviktigt om familjehemsplacerade barns läsning och skolgång. Rapport från ett forskningsprojekt. Göteborgs universitet. Institutionen för socialt arbete. Stiftelsen Allmänna Barnhuset Osborne, C., Alfano, J., Winn, T. (2010). Paired reading as a literacy intervention for foster children. Adoption & Fostering 4: 17-25

TACK!