FÖRSTUDIE. Vattenskydd, Skogsdala. Objektnr. 50322 2005-12-16

FÖRSTUDIE Vattenskydd, Skogsdala Objektnr. 50322 2005-12-16

Titel: Förstudie. Vattenskydd, Skogsdala, objektnr 50322 Utgivningsdatum: 2005-12-16 Utgivare: Vägverket Region Skåne Kontaktperson: Mats Augbeck, telefon 044-195 227 ISSN: 1401-9612 Distributör: Vägverket Region Skåne, Box 543, 291 25 Kristianstad vagverket.kri@vv.se, telefon: 0771-119 119, fax: 044-195 195

Beställare: Konsult: Beställarens projektledare: Beställarens miljösakkunnig: Konsultens uppdragsledare: Övriga medverkande hos konsulten: Konsultens oberoende granskare: Kartmaterial: Vägverket Region Skåne SWECO VBB AB Mats Augbeck Anne Andersson Anita Hartwig Jan Lindberg, Mattis Johansson Martin Ljungström Copyright Lantmäteriverket 1999. Ur GSD Fastighetskartan Dnr: m2003_1111_09 SGU Ser. Ae 65, 2D/2E,Tomelilla SO/Simrishamn SV

Innehåll 1 Ingress 3 2 Sammanfattning 3 3 Bakgrund 3 3.1 Förstudiens mål 3 3.2 Geografisk avgränsning 4 3.3 Markanvändning 4 3.4 Riksintressen 4 3.5 Tidigare utredningar 5 4 Vattenförsörjning 5 4.1 Vattenförsörjningssystemet 5 4.2 Täktens legala status 6 4.2.1 Vattendom 6 4.2.2 Skyddsområde 6 5 Geologi, yt- och grundvattenförhållanden 7 5.1 Jordlager 7 5.2 Berggrund 7 5.3 Ytvattenförhållanden 9 5.3.1 Dikningsföretag 9 6 Förutsättningar och problemanalys 9 6.1 Naturligt grundvattenskydd 9 6.2 Vägsystem, trafik och trafikanter 10 6.2.1 Statliga vägnätet inom nuvarande skyddsområde 10 6.2.2 Trafikmängd 10 6.2.3 Hastighet 11 6.2.4 Begränsningar av bruttovikter och farligt gods 11 6.2.5 Olyckor 11 6.2.6 Skyltning av vattenskyddsområde 11 6.2.7 Vinterväghållning 11 6.2.8 Utsläpp från vägtrafiken och drift 11 7 Bedömning av att täkten skadas 12 7.1.1 Föroreningsrisk normal drift och trafik 12 7.1.2 Risk för tankläckage vid olycka med tung trafik 12 8 Tänkbara åtgärder, effekter och konsekvenser 13 8.1 Kommunala planer och önskemål 13 8.2 Nollalternativ 14 8.3 Uppdatering av skyddsområden och skyddsföreskrifter 14 8.4 Skyltning 14 8.5 Beredskapsplan 14 8.6 Fysiska förebyggande åtgärder 14 Sid 1 av 17

9 Fyrstegsprincipen 15 9.1 Prövning enligt steg 1 15 9.2 Prövning enligt steg 2 15 9.3 Prövning enligt steg 3 15 9.4 Prövning enligt steg 4 15 10 Samråd och syn 16 11 Förslag till beslut och fortsatt arbete 16 12 Källor 17 Bilagor 1 Bilaga 1 Vägverket, Maglehems vattentäkt, Kristianstads kommun Påverkan på kloridhalten i grundvattnet på grund av halkbekämpning med vägsalt på det statliga vägnätet, Förstudie SWECO VIAK 2005-12-16 Sid 2 av 17

1 Ingress Denna förstudie redovisar de utredningar som har gjorts för att kunna bedöma behovet av skydd längs det statliga vägnätet vid vattentäkten i Kivik, Skogsdala i Simrishamns kommun. 2 Sammanfattning Skogsdala vattentäkt tillsammans med Fästan förser Kivik samhälle med vatten. Inga andra försörjningsmöjligheter finns. Täkternas samtliga brunnar går för fullt under sommarmånaderna. Täkten är en artesisk bergtäkt. I anslutning till skyddsområdet för täkten ligger väg 9, väg 1596 och väg 1598. Uppmätta kloridhalter i täkten indikerar att täkten inte påverkas av trafik och vägdrift. Sprickkartering, som har utförts för anläggandet av nya brunnar tyder på att det tvärs väg 9 finns sprickzoner som kan ha förbindelse med grundvatten-magasinet vilket innebär att det inte kan uteslutas att ett läckage längs väg 9 väster om vägens högpunkt, där tätortsskyltarna står, skulle kunna söka sig ner i sprickorna. 3 Bakgrund Under senare tid har riskerna med att föroreningar från trafiken kan ge upphov till skador på vattentäkter blivit mer påtalig. En riskklassning avseende det statliga vägnätet gjordes för ca 390 vattentäkter i Skåne 1999. Kivik tar sitt dricksvatten från vattentäkten Skogsdala som ligger nordväst om väg 9 centralt i samhället. Jordlagren är inom största delen av området för vattentäkten tunna och genomsläppliga. Väg 9 passerar nära anläggningen vid Skogsdala. 3.1 Förstudiens mål Förstudiens mål är att klargöra i vilken mån Skogsdala vattentäkt nära Kiviks tätort, vid vägarna 9 och 1596, riskerar att förorenas av trafik på och drift av det statliga vägnätet samt om och i så fall vilka skyddsåtgärder som kan vara aktuella. Sid 3 av 17

3.2 Geografisk avgränsning Studien omfattar statliga vägar inom vattentäktens yttre skyddszon med tyngdpunkten på förslag till åtgärder på de vägavsnitt vilka bedöms kunna påverka ytvatten, som på grund av topografin, skulle kunna nå den primära skyddszonen. 3.3 Markanvändning Betydande arealer i anläggningens närhet är bebyggda för bostadsändamål eller används till fruktodling. Väster och söder om anläggningen förekommer jordbruksmark. 3.4 Riksintressen Längs med hela Simrishamns kommuns kustlinje finns ett område klassat som Riksintresse Kustzon. Från Vik och norrut mot Brösarps backar finns ett område klassat som Riksintresse Friluftsliv. Vid Kivik omfattar riksintresseområdena ett cirka 2 km brett område räknat från strandlinjen. Figur 1 Riksintressen (Ur Länsstyrelsens kartdatabas) Sid 4 av 17

3.5 Tidigare utredningar För hela Skåne gjorde VBB VIAK på Vägverkets uppdrag en inventering av 390 vattentäkters behov av skyddsåtgärder för att inte påverkas av det statliga vägnätet. Detta presenterades i rapporten Vattenskydd vid vägar i Skåne Inventering, Konsekvensklassning och förslag till skyddsåtgärder vid statliga vägar Malmö 1999-12-15. För cirka ett 50-tal vattentäkter har behov av skyddsåtgärder konstaterats. Cirka 150 har bedömts ha tillräckligt naturligt skydd. Cirka 190 bedömdes behöva utredas ytterligare för att slutgiltigt ta ställning. Av dessa senare har utredning prioriterats för 12 vattentäkter som påtalats i remissbehandlingen plus ytterligare någon täkt av stor betydelse. Täkten klassades 1997 till konsekvensklass 2, prioriterad. Klassningen utfördes utifrån anvisningarna i Vägverkets publikation 1995:1, Yt- och grundvattenskydd. Efter att nya uppgifter tagits fram gjordes 2000 en djupare studie som gav följande klassning. Väg: Värde: Sårbarhet: Konsekvensklass: Prioritet: 1596 7 1 2 2 9 7 3 3 1A 4 Vattenförsörjning 4.1 Vattenförsörjningssystemet Grundvattenanläggningen vid Skogsdala är belägen i södra utkanten av Kiviks samhälle. Den omfattar fem brunnar, varav fyra är borrade i urberg och en är en grund brunn i jordlagren. Dessutom finns det för den kommunala vattenförsörjningen i Kivik två bergborrade brunnar vid Fästan, cirka 2 km norr om Skogsdala. Täkten är huvudvattentäkt för den norra delen av Simrishamns kommun och ingen reservtäkt finns. Förutom till Kivik kan man distribuera vatten till Vitaby och Ravlunda. Samtliga 5 brunnar i Skogsdala samt de två i Fästan är i full drift under sommarmånaderna. Ingen överföringsledning finns mellan södra Simrishamn och den norra kommundelen. Sid 5 av 17

4.2 Täktens legala status 4.2.1 Vattendom Tre vattendomar finns för täkten dom A18/1952 max dygnsuttag 400 m 3 Melby 25:8, dom A9/1969 medeldygn 175 m 3 maxdygn 440 m 3 Melby 27:12 och DVA 28/1974 medeldygn 600 m 3 maxdygn 860 m 3 Melby 25:13 och 27:12. 4.2.2 Skyddsområde Nuvarande skyddsområde framgår av kartan i figur 2. Några uttagsbrunnar har etablerats senare än skyddsområdet fastställdes och två av dem ligger inte inom den inre skyddszonen. Det finns därför sedan 2002 ett förslag till översyn av de kommunala vattenskyddsområdena med ett utökat skyddsområde för Kivikstäkten. Hittills har dock inte kommunen valt att gå vidare med översynsförslaget. Figur 2, Vattenskyddsområde för Skogsdala och Fästan. Sid 6 av 17

5 Geologi, yt- och grundvattenförhållanden Området längs kusten reser sig från nordost mot sydväst. 5.1 Jordlager Jordlagren är relativt tunna och består av genomsläppliga sand och grusavlagringar. Se figur 3 Figur 3. Jordartskarta, utdrag ur SGU Ae 65,2D/2E,Tomelilla SO/Simrishamn SV De i figur 3 gröna områdena är isälvsavlagringar, det orangeprickiga är grus och de ljusblå sandig moig morän. Röda områden är urberg i dagen. 5.2 Berggrund Berget ligger nära markytan och på sina ställen går det i dagen. Berggrunden utgörs av gnejs, som ytligt är kraftigt vittrad. I samband med undersökningar för att lokalisera nya brunnar för Kivik i Skogsdalaområdet har geofysiska undersökningar i form av VLFmätningar utförts av VBB VIAK 1994. Ett stort antal sannolika sprickzoner lokaliserades. Huvuddelen av sprickorna har riktningen NV-SO. Zonerna redovisas på figur 4. Sid 7 av 17

Provpumpningar har visat att den dominerande sprickriktningen NV- SO kan vara dåligt vattenförande, bäst vattenföring tycks sprickor i riktning VSV/V-ONO/O ha. Figur 4 redovisning av VLF-mätningar Prickade linjer redovisar sannolika VLF-karterade sprickzoner. Figur 5 Bergartskarta hämtad från SGU översiktskarta Skånes bergrund De i figur 5 orangefärgade områdena är gnejs (urberg) Sid 8 av 17

5.3 Ytvattenförhållanden Strax söder om brunnarna rinner ett dike från söder mot norr och sedan öster mot Östersjön. Diket är delvis öppet delvis kuverterat. Det i diket avrinnande ytvattnet kan i normalfallet inte infiltrera ner till grundvattenmagasinet då magasinet står under övertryck dvs är artesiskt. Vid ogynnsamma förhållanden efter en långvarig torka och eller stort grundvattenuttag kan det dock inte uteslutas att vatten från diket och annan låglänt mark kan infiltrera ner till magasinet. 5.3.1 Dikningsföretag Dikningsföretag finns nästan för dikets hela sträckning. Figur 6, Dikningsföretag hämtad ur Länsstyrelsens kartdatabas. Blåmarkering av vattendrag anger att där finns legala dikningsföretag. 6 Förutsättningar och problemanalys 6.1 Naturligt grundvattenskydd Med hänsyn till de relativt tunna genomsläppliga jordlagren får det naturliga grundvattenskyddet för jordlagren bedömas som mindre bra. Huvuddelen av grundvattnet utvinns från sprickor på större djup ur gnejsberggrunden. Den övre delen av berggrunden är oftast kraftigt vittrad, vilket troligen ur skyddssynpunkt kan vara gynnsamt. Sid 9 av 17

6.2 Vägsystem, trafik och trafikanter 6.2.1 Statliga vägnätet inom nuvarande skyddsområde Skogsdala inre skyddsområde berörs av väg 9 och väg 1596 då vägdagvatten från de vägarna avvattnas till diket, som rinner genom den inre skyddszonen. Genom den yttre skyddszonen går väg 9, 1596 och väg 1598. Inom detta område är hastigheten 70 km/h. Kiviks tätortsskyltar sitter ca 500 m öster om korsningen med 1596. 6.2.2 Trafikmängd Figur 7. Årsdygnstrafik hämtad ur Vägverkets trafikdatabas Trafikmängder uttryckt som årsdygnstrafik (ÅDT) på vägar vid Skogsdala täkten Väg 9 ÅDT 3300 varav ÅDT tf 250 lastbilar(2002) 1596 ÅDT 380 varav ÅDT tf 35 lastbilar (2003) 1598 ÅDT 390 varav ÅDT tf 12 lastbilar (2003) Sid 10 av 17

6.2.3 Hastighet Tillåten maximal hastighet på väg 9 är 70 km/h ner till tätortsporten strax innan infarten till Skogsdala täkten där 50 zonen för samhället börjar och på väg 1596 är hastigheten 70 km/h. 6.2.4 Begränsningar av bruttovikter och farligt gods Inga begränsningar finns. 6.2.5 Olyckor Ur Vägverkets olycksdatabas STRADA Statistikrapport är följande olycksstatistik hämtad. Data avser polisrapporterade olyckor under perioden 2000-10-03 till 2005-10-03, De olyckor som inträffat på aktuella vägavsnitt väg 9 och väg 1596 är en mötesolycka, tre singelolyckor och två upphinnande olyckor. En av singel olyckorna var en dödsolycka och mötesolyckan medförde en svårare skadad. Samtliga olyckor har skett med personbil. 6.2.6 Skyltning av vattenskyddsområde Skyddsområdet är inte fastställt, varför ingen skyltning finns. 6.2.7 Vinterväghållning För halkbekämpning under vintern används grus blandat med vägsalt eller enbart vägsalt (natriumklorid). På mindre trafikerade vägar halkbekämpas med 25 till 40 överfarter/år med saltinblandat grus. Saltmängden är 2,5 gr/m 2 och gång. För mer trafikerade vägar halkbekämpas med saltlösning, antal överfarter är ca 80 till 100 st och givan är 5 gr/m 2. Det kan antas att väg 9 saltas med ca 100 överfarter, väg 1596 och väg 1598 med 25 överfarter. Den detaljerade beräkningen av vinterväghållningens påverkan på saltkoncentrationen redovisas i bilaga 1. 6.2.8 Utsläpp från vägtrafiken och drift Mängden utsläpp per liter dagvatten som härstammar från trafik kan beräknas enligt schablonvärden fastställda av vägverket 2001. Schablonvärdena är indelade i tre trafikmängdsgrupper. Grupp 1 med ÅDT 0 till 15 000, grupp 2 med ÅDT15 000 till 30 000 och grupp 3 med ÅDT 30 000 till 60 000. Både väg 9 och väg 1596 trafikmängd ligger i underkanten av grupp 1. Sid 11 av 17

De mängder av tungmetaller, kväve, fosfor, COD och suspenderat material som kan genereras av vägtrafiken kan vid en beräkning relateras till den totala grundvattenbildningen inom täkten och jämföras med Livsmedels-verkets gränsvärden för otjänligt dricksvatten. Sådana beräkningar har genomförts för vattentäkter i Bjuv, Klippan och Ängelholm, varvid beräknade värden blivit mycket små även i en konservativ bedömning. (Riskbedömning av tungmetallkontaminering av grundvattentäkt från vägdagvatten, Vägverket Region Skåne, Vattenskydd VSK upprättad av SWECO VBB 2004-04-23) 7 Bedömning av att täkten skadas 7.1 Föroreningsrisk normal drift och trafik Utifrån punkten 6.2.8 ovan bedöms inte trafiken i form av normala utsläpp utgöra någon risk för förorening av täkten. Mängden vägsalt som sprids för vinterväghållning blir ca 10 ton per år inom det område som ligger inom yttre skyddszon för vattentäkten. Mängden salt som via diket rinner in i den inre skyddszonen uppskattas till ca 2 ton. I bilaga 1 redovisas en beräkning av ökningen av kloridhalten i täkten på grund av vinterväghållningen på det statliga vägnätet. Det kan maximalt ge en förhöjd kloridhalt på 30 till 40 mg/l. Det förutsätter dock att allt salt som läggs på vägarna pumpas upp ur brunnarna. Om hänsyn tas till att en hel del följer med det ytavrinnande dagvattnet till dagvattenledningar, bäckar och åar blir värdet 10 till 20 mg/l. Uppmätta kloridhalter i Skogsdala täktens brunnar är ca 15 mg/l. Vilket också är den naturliga kloridhalten i grundvatten för denna del av Skåne (Aastrup, 1979; Lindevald, 1985). Gränsvärde för tjänlighet med anmärkning för klorid i dricksvatten anges till 100 mg/l enligt Livsmedelsverket (SLVFS 2001:30). Tolkas saltet som en indikator på hur pass mycket täkten smutsas ned av vägen kan slutsatsen dras att väg och vägtrafik under normala förhållanden har en försumbar påverkan på täkten. 7.2 Risk för tankläckage vid olycka med tung trafik Det finns skäl att anta att en olycka med lastbil eller tankbil inblandad kan resultera i att petroleum av större eller avsevärd omfattning läcker ut. Sannolikheten för att detta skall inträffa beräknas enligt Rädd- Sid 12 av 17

ningsverkets och Vägverkets publikation 98:064 Förorening av vattentäkt vid trafikolycka. Den årliga risken för större utsläpp av diesel ur drivmedelstank är 1 på 268 och större läckage ur tank är 1 på 892 på statliga vägar inom yttre skyddszon. Om endast den del av vägnätet betraktas vars dagvatten bedöms kunna rinna in i den inre skyddszonen blir den årliga risken 1 på 655 resp 1 på 2184. Det är inte orimligt att anta att en förorening som når de vattenförande sprickorna kan bli omöjlig att sanera, vilket innebär att täkten måste avställas och ersättas med vattenförsörjning från annat håll. Den årliga riskkostnaden för att detta skall inträffa är beräknad. Årsriskkostnaden är beroende av de kostnader som ansätts för sanering och för ersättningsförsörjning under tiden för sanering eller för ny täkt. Här har antagits att kostnaderna för sanering i omättad zon kommer uppgå till 1 miljon kronor vid läckage ur drivmedelstank och 2 miljoner vid tankbils läckage samt att sanering i mättad zon alltid kommer uppgå till 15 miljoner kronor. Om föroreningen når den mättade zonen ökar kostnaderna för provisoriska vattenförsörjningslösningar beroende på hur länge täkten eller delar av den måste vara avställd. Kommer täkten att behöva ersättas då kan en ny försörjningslösning kosta omkring 30 miljoner kronor. Den årliga riskkostnaden blir med antaganden enligt ovan 27 000 kronor och nuvärdet av 50 års risk med 2 procent ränta blir 870 000 kronor. Huvuddelen av riskkostnaden, 51 procent, härstammar från 70 sträckan på väg 9. 8 Tänkbara åtgärder, effekter och konsekvenser 8.1 Kommunala planer och önskemål Väg 9 har varit under utredning att ersättas med förbifart Kivik Vägverket Förstudie /Vägutredning, Väg 9 Förbifart Kivik SWECO FFNS 98-01-12. Tre alternativa sträckningar studerades. Kommunen förordar nu alternativ A det östligaste alternativet. En utbyggnad enligt det alternativet kommer att avlasta den del av väg 9 som utgör hotet mot täkten. Vid en eventuell förbiled enligt alternativ A måste sannolikt ett grundvattenskydd byggas in i vägutformningen. Sid 13 av 17

8.2 Nollalternativ Vid ett nollalternativ vidtas inga åtgärder. Konsekvensen blir att täkten högst sannolikt kommer slås ut i ett långt tidsperspektiv. 8.3 Uppdatering av skyddsområden och skyddsföreskrifter De för täkten fastställda skyddsföreskrifterna och skyddsområdet innefattar inte samtliga brunnar. Kommunen bör låta uppdatera och fastställa dem. Beträffande det statliga vägverket har det dock ingen större betydelse. 8.4 Skyltning För att uppmärksamma trafikanter och räddningstjänst på att man befinner sig inom vattenskyddsområde skall täkten skyltas enligt Naturvårdsverkets anvisningar. Tillstånd till skyltning och skyltar ombesörjs av kommunen. Vägverket sätter upp skyltarna. Skyltarnas placering och storlek bör dock anpassas till tätortsmiljön. 8.5 Beredskapsplan Kommunen skall initiera att en beredskapsplan tas fram. Den skall redovisa hur ett tankläckage skall saneras beroende på vilken typ av kemikalier det är. En detaljerad lista bör finnas där det klart framgår hur olika kemikalier tas om hand och huruvida de kan anses utgöra ett hot eller inte mot vattentäkten. Planen skall också innehålla kontaktlista till berörda tekniska förvaltningar inom kommunen och till vägverket. 8.6 Fysiska förebyggande åtgärder Möjliga åtgärder för att reducera risken för skador på täkten längs väg 9 väster om tätortsporten är att förse vägen med vägräcken för att förhindra avkörning samt att samla upp dagvattnet och via en brunn med möjlighet till saneringsinsats och eventuell kontinuerlig oljeavskiljning avleda dagvattnet till diket. Då vägmiljön är trång och av tätortskaraktär måste utrymme säkras för de oskyddade trafikanterna inom vägsektionen. Till exempel kan en förhöjd gångcykelbana anläggas längs väg 9 s nordvästra sida mellan korsningen med väg 1596 och tätortsskyltningen. Kostnaden blir ca för räcken 500 000 kronor, för ledningar och brunnar 900 000 kronor och för gångbana med kantstöd 1 500 000 kronor. Totalt 2,9 miljoner kronor. Sid 14 av 17

9 Fyrstegsprincipen Nedan redovisas en prövning enligt Vägverkets Åtgärdsanalys enligt fyrstegsprincipen publikation 2002:72. Ändamålet är att förslagen till lämpliga lösningar på identifierade problem diskuteras och prövas på ett förutsättningslöst sätt. 9.1 Prövning enligt steg 1 Steg ett innebär prövning av möjlighet att vidta åtgärder som påverkar transportefterfrågan och val av transportsätt och omfattar planering, styrning, reglering, påverkan och information med bäring på såväl transportsystemet som samhället i övrigt för att minska transportefterfrågan eller föra över transporter till mindre utrymmeskrävande, säkrare eller miljövänligare färdmedel. Åtgärder enligt steg ett är inte relevanta för skydd av vattentäkten. 9.2 Prövning enligt steg 2 Steg två innebär prövning av möjligheten att vidta åtgärder som ger effektivare utnyttjande av befintligt vägnät. Åtgärderna kan insatser av typen styrning, reglering, påverkan och information riktade till vägtransportsystemets olika komponenter för att använda befintligt vägnät effektivare, säkrare och miljövänligare. Åtgärder enligt steg två, utöver skyltning, är inte relevanta för skydd av vattentäkten. 9.3 Prövning enligt steg 3 Steg tre innebär prövning av möjligheterna att vidta vägförbättringsåtgärder som till exempel förbättringsåtgärder och ombyggnader i befintligt sträckning till exempel trafiksäkerhetsåtgärder eller bärighetsåtgärder. Åtgärder enligt steg 3 bedöms inte lösa problemet. 9.4 Prövning enligt steg 4 Steg fyra innebär prövning av möjligheten att vidta nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder som till exempel om- och nybyggnad som ofta tar ny mark i anspråk, till exempel nya vägsträckningar. Sid 15 av 17

Under avsnitt 8 ovan redovisas förslag till åtgärder till skydd av täkten. Kostnaderna för åtgärderna har ställts mot det i avsnitt 7 beräknade nuvärdet av årsriskkostnaden för täkten. Det bedöms vara möjligt att sätta kantsten, omhänderta dagvatten och sätt upp avkörningsskydd och för att klara de oskyddade trafikanterna då vägsektionen blir trängre måste det kombineras med en gångcykelbana längs körbanan. Det innebär att vägområdet måste utökas. Det bör kunna göras med frivillig vägrätt. Under punkten kommunala planer och önskemål redovisas att Simrishamns kommun önskar få en förbifart väster om Skogsdala. I samband med en eventuell sådan åtgärd skulle man behöva ta ställning till vattentäktens skyddsbehov. 10 Samråd och syn Samråd med kommun har hållits den 10 november 2005. Syn på platsen har genomförts den 6 oktober och den 10 november 2005. 11 Förslag till beslut och fortsatt arbete Det föreslås: o att Simrishamns kommun initierar att en beredskapsplan upprättas. o att Simrishamns kommun ansöker om att få täkten skyltad. o att Vägverket beslutar att bygga åtgärder enligt avsnitt 8.6 med syftet att omhänderta dagvatten. Sid 16 av 17

12 Källor Underlag till föreliggande förstudie kommer från Vägverkets tidigare inventering av täkten, SGU:s jord- och berggrundsgeologiska kartor samt de geologiska och tekniska beskrivningar av vattenskyddsområdet som finns för täkten. Aastrup, M: Nederbördens betydelse för klorid och sulfat i grundvatten. Vannet i Norden nr 1, 1979 (även SGU-rapporter och meddelanden nr 14) Dinesen, Birthe: Grundvandskemi ITG, Instituttet for teknisk geologi, Danmarks Tekniske Højskole Lyngby, 1982 Lindewald, Helgi: Salt grundvatten i Sverige SGU, Sveriges geologiska undersökning: Rapporter och meddelanden 39 ISBN 91-7158-327-0, ISSN 0349-2176 Uppsala, 1985 Livsmedelsverket: Statens livsmedelsverks föreskrifter om drickvatten, SLV FS 2001:30 Naturvårdsverket: Grundvatten bedömningsgrunder för miljökvalitet, rapport 4915, 1999-02, SGU, Sveriges geologiska undersökning: Rapporter och meddelanden 114 Fördjupad utvärdering 2003, Grundvatten av god kvalitet ISBN 0349-2176, ISBN 91-7158-685-7 Elanders Tofters, Östervåla, 2003 Vägverket Förstudie /Vägutredning, Väg 9 Förbifart Kivik SWECO FFNS 98-01-12 Vägverket Region Skåne och VBB VIAK: Vattenskydd vid vägar i Skåne inventering konsekvensklassning och förslag till skyddsåtgärder vid statliga vägar, 1999-12-15 Vägverket Region Skåne, Vattenskydd VSK och SWECO VBB. Riskbedömning av tungmetallkontaminering av grundvattentäkt från vägdagvatten 2004-04-23. Vägverket publikation 1995:1, Yt- och grundvattenskydd. Vägverket Räddningsverket publikation 98:064 Förorening av vattentäkt vid vägtrafikolycka. Hantering av risker med petroleumutsläpp. Vägverkets publikation 2002:72, Åtgärdsanalys enligt fyrstegsprincipen. Sid 17 av 17

BILAGA 1 Vattenskydd, Skogsdala Objekt 50322 Förstudie Vägverket Region Skåne VSK VATTENSKYDD Skogsdala vattentäkt, Simrishamns kommun Påverkan på kloridhalten i grundvattnet på grund av halkbekämpning med vägsalt på det statliga vägnätet Objekt 50322 Malmö 2005-12-16 SWECO VIAK AB Södra regionen Mattis Johansson ra01s 2005-01-17

Bakgrund Vägverket använder NaCl (koksalt) för halkbekämpning. Ett argument mot vägsalt är att kloridhalten i grundvattnet kan påverkas. Vägverket har som mål att minska mängden salt på vägarna, figur 1. Mängden salt som används uppskattas för år 2003 ligga runt 265 000 ton (SGU). Figur 1. Saltförbrukning mellan vintern 1990/1991 och vintern 2001/2002 (SGU, 2003). Under 1990-talet utförde Vägverket Region Skåne med hjälp av Skånes kommuner och VBB VIAK, en inventering av vattenskyddsintressen. Vid inventeringen framkom ca 390 vattenskyddsintressen i Skåne. Det utrycktes även oro för vägsaltets effekter på grundvattenkvaliteten. Vägverket Region Skåne har givit SWECO VBB i uppdrag att göra en förstudie för förslag till åtgärder beträffande vägnätet invid Skogsdala vattentäkt vid Kivik, Simrishamns kommun. Som en del av denna förstudie ingår föreliggande massbalansberäkning avseende vägsalt. Grundvattenuttag vid vattentäkten i Skogsdala ra01s 2005-01-17 Skogsdala vattentäkt är belägen i utkanten av Kiviks samhälle. Totalt ingår 7 brunnar varav 5 är belägna vid Skogsdala vattenverk och 2 brunnar är belägna vid Fästan, bilaga 1.1. Brunnarna vid Fästan har borrats i urberg. Fyra brunnarna vid Skogsdala vattenverket är borrade i urberg och en är en grund brunn i jordlagren. Inom delar av vattenskyddsområdet går urberget i dagen. Jordlagren är inom stora 1 (10)

områden tunna och genomsläppliga, vilket framgår av jordartskartan (SGU, 1986). Det i vattendom lovgivna medelgrundvattenuttaget i vattentäkten (DVA 28/1974) är 600 m 3 /dygn och det maximala uttag får uppgå till 860 m 3 /dygn. Det faktiska, årliga grundvattenuttaget är av storleken 150 000 m 3 /år. En uppgift från år 2001 anger 145 000 m 3 /år eller ca 400 m 3 /dygn (Simrishamns kommun, 2003, s.3-4). År 2000 utreddes vattenskydd vid Skogsdala/Fästan. Grundvattenuttaget anges på Vägverkets faktablad från 2000 till knappt 1 000 m 3 /dygn (Vägverket, 2000). Simrishamns kommun har bekräftat att uttaget är av storleken 150 000 m 3 /år (2005). Förväntad transportväg för klorider från vägdagvatten till vattentäkt Den tänkbara transportvägen för vägdagvatten, innehållande klorider, från väg till grundvattentäktens brunnar går i princip från vägområdet, vertikalt, genom den omättade zonen och genom jordlager, ned till berg. Berget ligger ytligt och utgörs av gnejs. En horisontell transport förväntas genom sprickor i berget fram till produktionsbrunnarna. Grundvattentransport i berg beror till stor del på sprickfrekvens och sprickornas riktning och karaktär. Geofysiska undersökningar utförda 1994, bilaga 1.2-1.4, lokaliserade sannolika sprickzoner i berget. Huvuddelen av dessa har riktningen NV-SO. Utförda provpumpningar indikerar att dessa kan vara dåligt vattenförande och att bäst vattenföring verkar sprickor i riktning VSV/V-ONO/O ha (Simrishamns kommun, 1994). Eftersom klorider från vägsaltet, har hög löslighet i vatten, antas kloriderna följa vattentransporten utan någon fördröjning eller fastläggning. Den horisontella transporten förväntas styras av dels den naturliga tryckgradienten, dels av den tryckgradient som skapas invid uttagsbrunnarna till följd av grundvattenuttaget. Grundvattenmagasinets genomsläpplighet ra01s 2005-01-17 I tillgängligt material finns två provpumpningar redovisade med utvärderade magasinsegenskaper. Provpumpningarna utfördes sommaren 1993 efter en serie provborrningar (Simrishamns kommun, 1994). Resultaten framgår av tabell 2 och visar en transmissivitet, genomsläpplighet, som tolkats vara ca 5 gånger högre i PB8 jämfört med i 2 (10)

PB3, trots att PB3 är djupare. Detta illustrerar variationerna i sprickakviferers genomsläpplighet. PB betyder i detta fall provborrning. PB3 PB8 Transmissivitet (m 2 /s) 2.7 x 10-5 1.2 x 10-4 Brunnsdjup (m) 152 91 Magasinskoefficient (-) - 5x10-5 - 1x10-4 Läckagekoefficient (1/s) - 7.8 x 10-10 Tabell 2. Utvärderade värden på magasinsparametrar efter provpumpning i brunn PB3 och PB8. Hydraulisk konduktivitet uppskattas, baserat på data i tabellen ovan, till värden av storleken 2x10-7 - 1x10-6 m/s. På SGU:s Karta över grundvattnet i Skåne län anges området vid Kivik som en sprickakvifer med goda uttagsmöjligheter. Detta intervall uppges motsvara 2000-6000 l/timme eller 0.5-2 l/s (Gustafsson, 1999). Vattenbalans Nederbörden vid Kivik uppskattas till 700-800 mm/år och avdunstningen till ca 500 mm/år. Nettonederbörden, dvs korrigerad nederbörd minus avdunstningen, ligger inom intervallet 200 till 300 mm/år (SNA,1995), vilket motsvarar en total avrinning på 6 till10 l/s och km 2. Nettonederbörden fördelas som en ytlig avrinning (avrinning på och nära markytan) och som grundvattenbildning. Grundvattenbildning sker där det finns förutsättningar för vatten att infiltrera och tränga ner till grundvattenmagasin. I princip är alla jordarter mer eller mindre genomsläppliga. Minst genomsläppliga är sedimentär lera, moränlera och lerig morän. I områden där dessa sediment dominerar blir grundvattenbildningen liten, uppskattningsvis endast 20 till 80 mm/år. I områden med grovsediment (sand, grus) kan emellertid större delen av nettonederbörden bilda grundvatten. Grundvattenbildningen kan då uppgå till 200 till 300 mm/år (Simrishamns kommun, 2003). Massbalansberäkning avseende förhöjda kloridhalter ra01s 2005-01-17 Nybildning av grundvatten till bergakvifären sker som ett vertikalt läckage genom ovanliggande jordlager. Därefter sker grundvattentransport genom sprickor i berget fram till vattentäkten. 3 (10)

Enligt uppgifter från Vägverkets driftavdelning medför halkbekämpning inom skyddsområdet, en total, årlig saltgiva motsvarande ca 10 ton, tabell 3. Det totala grundvattenuttaget ur akvifären är ca 150 000 m 3 /år eller ca 400 m 3 /dygn (Simrishamns kommun, 2003). Beräkning av maximal kloridhaltsförhöjning på grund av vinterväghållning görs med förutsättningen att samma saltgiva upprepas år efter år till dess att fortvarighetstillstånd inträder. Då kan kloridhalten maximalt uppgå till 30-40 mg/l. Det förutsätter att allt vägsalt, som sprids, löses i grundvattnet och pumpas upp i uttagsbrunnarna. Vägsalt (NaCl & KCl) består av 50 till 60 procent av klor. Av ovanstående avsnitt om vattenbalans visar att väsentliga delar av nettonederbörden inte når grundvattenmagasinet i berget utan avrinner ytligt. Om andelen ytlig avrinning antas vara 50 procent kan kloridhaltens förhöjning vid vattentäkten beräknas till 10-20 mg/l. Läge Vägnummer Vägbredd (m) Väglängd (km) Metod Överfarter (#/år) Saltgiva (g/m 2,år) Total saltgiva (kg/år) 9 7 2.3 Salt 100 600 9660 1596 7 0.4 Sand 25 40 112 1598 5 0.8 Sand 25 40 160 Totalt 9932 Tabell 3. Årlig total saltgiva vid skyddsområde för Skogsdala vattentäkt Översiktlig beräkning av transporttider från vägdagvatten till vattentäkt Grundvattenuttag görs i brunnar borrade i berg och jordlager. Darcys lag har använts för en översiktlig skattning av transporttider från väg till grundvattenmagasinet. ra01s 2005-01-17 Inströmning av grundvatten till produktionsbrunnarna sker från sprickor i urberget. Transporttiden från väg till vattentäkt uppskattas i denna beräkning enbart som den horisontella transporttiden genom berget. Anledningen till detta är att jordlagren bedöms vara genomsläppliga och att jordlagermäktigheten visat sig vara tunn. Den vertikala transporttiden från markyta till grundvattenmagasinet i urberget kan i detta område vara snabb. 4 (10)

Horisontell hydraulisk konduktivitet har utifrån provpumpningen vid PB8 beräknats till ca 1x10-6 m/s. Årsmedeluttaget 150 000 m 3 /år motsvarar ett medeluttag på ca 5 l/s. Vid en hypotetisk drift med uttaget 2 l/s i en 100 m djup brunn med genomsläppligheten, K= 1x10-6 m/s, skulle teoretiskt sänka grundvattentrycket ca 20m. Avståndet mellan väg 9 och Skogsdala vattentäkt ansätts för överslagsberäkningar nedan till 300 m. Gradienten mellan väg 9 och produktionsbrunnarna uppskattas till 0.1. v t horisontell horisontell = K h s = v dh dx horisontell horisontell medel Med ovanstående materialparametrar beräknas den horisontella transporttiden till ca 100 år. Det avser en medelhastighet för vattnet i ett homogent, isotropt medium. Sprickakviferer är inte homogena eller isotropa. För att uppskatta en mer relevant transporttid för grundvattnet måste hänsyn tas till materialets effektiva porositet och hur vattentransporten sker genom sprickorna. Med en effektiv porositet på 1 procent beräknas transporttiden till ungefär 1 år. För enskilda sprickor kan avsevärt snabbare transporttider förväntas. Uppmätta kloridhalter i vattenanalyser Vattenanalyser från brunnar i Skogsdala visar på kloridhalter i intervallet 10 till 15 mg/l. Vattenanalyser från brunnarna vid Fästan visar kloridhalter på 20 till 25 mg/l. Vattenanalyserna har tillhandahållits av Simrishamns kommun och avser år 1993 och 2003, tabell 3. Vattenanalyserna visar mätvärden som ligger nära naturliga värden på kloridhalten. Detta tyder på ingen eller minimal påverkan från såväl vägsalt som saltvatteninträngning från Östersjön. ra01s 2005-01-17 Salt i grundvatten förekommer och kan ha olika orsaker. Det kan vara resultatet av mänsklig aktivitet eller saltvatteninträngning från havet, men kan också utgöra en rest av en salt vattenvolym som isolerats från det hydrologiska kretsloppet vid någon tidpunkt (Dinesen, 1982). Ett sådant grundvattenmagasin kan aktiveras igen genom förändrade 5 (10)

tryckförhållanden, exempelvis genom vattenbortledning ur ett närbeläget grundvattenmagasin eller genom håltagning av ett avskiljande geologiskt lager. Tidpunkt för vattenanalys Brunnsbeteckning Kloridhalt (mg/l) 1993-06-23 Råvatten, borra 3 13 1993-07-07 Råvatten, borra 3 13 1993-06-30 Råvatten Fästan I 23 1993-07-14 Råvatten Fästan II 21 2003-02-05 Råvatten, Skogsdala VV 13 2003-08-20 Råvatten, Skogsdala VV 14 Tabell 3. Uppmätta kloridhalter från råvatten, Skogsdala vattenverk Kloridinnehåll i nederbörd ra01s 2005-01-17 Figur 2. Nederbördens och grundvattnets kloridhalt (mg/l). Punkterna visar mätstationernas lägen (Aastrup, 1979). 6 (10)

Salthalten i nederbörd varierar i såväl tid som rum. Nära västkusten innehåller nederbörden mer salt jämfört med inåt landet (Aastrup, 1979; Lindewald, 1985). Registrerade salthalter är högre i grundvattnet jämfört med i nederbörden. Detta antas bero på att en anrikning sker genom avdunstning och växternas transpiration (Lindewald, 1985). Utifrån figur 2 kan man inom Skåne använda tumregeln att kloridhalten i nederbörd varierar mellan 2 och 5 mg/l, medan kloridhalten i grundvatten varierar mellan 10 och 20 mg/l. Gränsvärden Gräns för kloridhalter i dricksvatten anges till 100 mg/l enligt Livsmedelsverket (SLV FS 2001:30: Statens livsmedelsverks föreskrifter om dricksvatten). I Naturvårdsverkets rapport 4915 Grundvatten anges en effektrelaterad tillståndsklassning för grundvatten med avseende på kloridhalt, mg/l, tabell 4. Klass Benämning Kloridhalt (mg/l) 1 Låg halt <= 20 Beskrivning 2 Måttlig halt 20-50 3 Relativt hög 50 100 halt 4 Hög halt 100 300 Risk för korrosionsangrepp på ledningar 5 Mycket hög >300 Risk för smakförändringar halt Tabell 4. Effektrelaterad tillståndsklassning för grundvatten enligt Naturvårdsverket, rapport 4915, 1999-02 ra01s 2005-01-17 7 (10)

Diskussion Denna massbalansberäkning avseende spridning av vägsalt ingår i en förstudie avseende vattenskydd vid statliga vägar invid vattentäkten vid Skogsdala. Vägsalt sprids i samband med halkbekämpning och medför en förhöjd kloridkoncentration i vägdagvatten. Beräkningen har utförts genom att i uppdraget tillgängliga uppgifter avseende grundvattentäkt, halkbekämpning, grundvattnets transportvägar och genomsläpplighet i jordlager sammanställts. Uppgifter från Vägverkets driftavdelning visar att en årlig saltgiva motsvarande ca 10 ton används på vägar invid skyddsområdet för Skogsdala vattentäkt. En massbalansberäkning under fortvarighetstillstånd indikerar att vägsaltningen som mest kan innebära en maximalt förhöjd kloridhalt i storleksordningen 30-40 mg/l. Med ovan redovisade värden på genomsläppligheter och gradienter kan en horisontell transporttid genom sprickor vid Skogsdala beräknas till mindre än 1 år. Vattenanalyser från Skogsdala 1993 och 2003 visade kloridhalter i storleksordningen 15 mg/l, vilket motsvarar intervallet låg halt. Vid Fästan 1993 påvisades kloridhalter i storleksordningen 20-25 mg/l, vilket motsvarar intervallet måttlig halt. Från de vattenanalyser som varit tillgängliga, är det inte möjligt att säga om en förhöjning av kloridhalten har skett. Uttag ur några brunnar med djup omkring 100 m skulle kunna orsaka transport av salt vatten från Östersjön mot brunnsområdet. De låga till måttliga kloridhalterna tyder på ingen eller minimal påverkan från vägsalt eller saltvattentransport från Östersjön. ra01s 2005-01-17 8 (10)

Referenser Aastrup, M: Nederbördens betydelse för klorid och sulfat i grundvatten, Vannet i Norden nr 1, 1979 (även SGU-rapporter och meddelanden nr 14) Dinesen, Birthe: Grundvandskemi ITG, Instituttet for teknisk geologi, Danmarks Tekniske Højskole Lyngby, 1982 Daniel, E: Beskrivning till jordartskartorna Tomelilla SO/Simrishamn SV och Ystad NO/Örnahusen NV, SGU, Sveriges Geologiska Undersökning, Serie Ae nr 65-66, Jordartsgeologiska kartblad skala 1:50.000, Uppsala 1986 Gustafsson, O: Karta över grundvattnet i Skåne län, skala 1:250.000, Sveriges Geologiska Undersökning, SGU, 1999, Serie Ah 15 Lindewald, Helgi: Salt grundvatten i Sverige Sveriges geologiska undersökning, SGU: Rapporter och meddelanden 39 ISBN 91-7158-327-0, ISSN 0349-2176, Uppsala, 1985 Livsmedelsverket: Statens livsmedelsverks föreskrifter om drickvatten, SLV FS 2001:30 Naturvårdsverket: Grundvatten bedömningsgrunder för miljökvalitet, rapport 4915, 1999-02, SGU: Jordartskartan Tomelilla SO/Simrishamn SV Sveriges Geologiska Undersökning, Serie Ae nr 65-66, Jordartsgeologiska kartblad skala 1:50.000, Uppsala, 1986 Simrishamns kommun och VBB VIAK: Kiviks vattenförsörjning - Utvärdering av grundvattenundersökningar och förslag till utnyttjande av grundvattentillgångar, S6638, 1994-03-08 Simrishamns kommun, Tekniska kontoret och SWECO VIAK: Grundvattenöversikt för Simrishamns kommun Uppdragsnummer: 1240247000; 2003-01-09 ra01s 2005-01-17 SNA: Klimat, sjöar och vattendrag, s. 106-107 Sveriges Nationalatlas, SNA, 1995 Sveriges geologiska undersökning, SGU: 9 (10)

Fördjupad utvärdering 2003, Grundvatten av god kvalitet Rapporter och meddelanden 114 ISBN 0349-2176, ISBN 91-7158-685-7 Elanders Tofters, Östervåla, 2003 Vägverket Region Skåne och VBB VIAK: Vattenskydd vid vägar i Skåne, Inventering, konsekvensklassning och förslag till skyddsåtgärder vid statliga vägar. 1999-12-15 Vägverket Region Skåne och J&W: Faktablad om vattentäkten vid Skogsdala/Fästan, Kivik, 2000-12-29 ra01s 2005-01-17 10 (10)

Bilaga 1.1 9 1598 1596 0 500 1 000 m Copyright Lantmäteriverket 1999. Ur GSDFastighetskartan Dnr: m2003_1111_09 Teckenförklaring Uttagsbrunnar Inre skyddszon Yttre skyddszon Vägsträcka som använts för massbalansberäkning av klorider P:\2212\2212005\Arbfiler\008-SK\P\modell\mapinfo\vsk_skogsdala_bilaga11.wor majn 2005-11-07 Vägverket Region Skåne Vattenskydd VSK Skogsdala, Simrishamns kommun Beräkning avseende kloridhalten i grundvattnet pga halkbekämpning med vägsalt på statligt vägnät Objekt 50322 Plankarta, skala 1:25 000 Malmö 2005-12-16 Uppdragsnummer: 2212005.008

Bilaga 1.2 Resultat av översiktliga undersökningar Kartan tidigare redovisad i: Simrishamns kommun och VBB VIAK Kiviks vattenförsörjning Utvärdering av grundvattenundersökningar och förslag till utnyttjande av grundvattentillgångar S6638; 1994-03-08 P:\2212\2212005\Arbfiler\008-SK\P\modell\mapinfo\vsk_skogsdala_fu1.wor majn 2005-11-03 Vägverket Region Skåne Vattenskydd VSK Skogsdala, Simrishamns kommun Beräkning avseende kloridhalten i grundvattnet pga halkbekämpning med vägsalt på statligt vägnät Objekt 50322 Plankarta, skala 1:20 000 Malmö 2005-12-16 Uppdragsnummer: 2212005.008

Bilaga 1.3 VLF-profiler och sprickzoner Kartan tidigare redovisad i: Simrishamns kommun och VBB VIAK Kiviks vattenförsörjning Utvärdering av grundvattenundersökningar och förslag till utnyttjande av grundvattentillgångar S6638; 1994-03-08 P:\2212\2212005\Arbfiler\008-SK\P\modell\mapinfo\vsk_skogsdala_fu2.wor majn 2005-11-03 Vägverket Region Skåne Vattenskydd VSK Skogsdala, Simrishamns kommun Beräkning avseende kloridhalten i grundvattnet pga halkbekämpning med vägsalt på statligt vägnät Objekt 50322 Plankarta, skala 1:20 000 Malmö 2005-12-16 Uppdragsnummer: 2212005.008

Bilaga 1.4 Utförda och föreslagna provborrningar Kartan tidigare redovisad i: Simrishamns kommun och VBB VIAK Kiviks vattenförsörjning Utvärdering av grundvattenundersökningar och förslag till utnyttjande av grundvattentillgångar S6638; 1994-03-08 P:\2212\2212005\Arbfiler\008-SK\P\modell\mapinfo\vsk_skogsdala_fu3.wor majn 2005-11-03 Vägverket Region Skåne Vattenskydd VSK Skogsdala, Simrishamns kommun Beräkning avseende kloridhalten i grundvattnet pga halkbekämpning med vägsalt på statligt vägnät Objekt 50322 Plankarta, skala 1:20 000 Malmö 2005-12-16 Uppdragsnummer: 2212005.008