Salvadora persica Uppsats i Farmakognosi Uppsala Universitet Avdelning för Farmakognosi, Institutionen för Läkemedelskemi Farmakognosi A5, 5p Skriven av: Hossein Ashouri Handledare: Anders Backlund VT- 06 Figur I: Salvadora persica med tillstånd av Alsirhan. 1
Namn Salvadora persica L. tillhör familjen Salvadoraceae. Salvadora persica (Figur I) är ofta känd som tandborst buske på grund av att den fibrösa roten används allmänt hos araberna för att göra ren tänderna med. (Collenette, 1999). Denna buske är också känd under namnet Rak- eller Arakträdet. Busken är välkänd i hela Arab- världen. De avbrutna kvistarna masawik eller miswak (Mandaville,1990) används allmänt vid tandrengöring. Moderorganismen En stor buske med motsatta förgreningar. Kan bli 1-3,5 meter hög som ibland växer som ett tätt buskage och i ett nätverk på sandmark. Bladen är ovala, hela, skarpa eller trubbiga, 2-5 cm. långa samt 1-2 cm. breda. Salvadora persica är en öken planta som växer glest på kust eller inlands sand. Den förekommer i hela Sudan. Växer även i sydöstra, södra och västra Saudi-arabien. (Mandaville, 1990) Likaså i södra Iran (Ghahreman, 1981) Förekommer i hela Tanzania(Eckman and Hines,1993), likaså i södra Egypten, Tchad och västra delen av Indien.Trädet blommar under mars till maj. Blommorna är små 3-4 mm., färgen är gul med drag av vitt. Frukterna är runda, köttiga och saftiga (Figur II) Storleken är 2,5-5 mm i diameter. Frukten har en slät yta och vid mognad är den röd (Ghahreman, 1981).Trädet eller busken växer i plantager eller häck och har potential för att återvinna salthaltig jord. Det växer sakta. Förgreningar blir nedklippta gång på gång för att producera korta stjälkar som används som tandborstar (Eckman and Hines,1993). Figur II: Frukten av Salvadora persica med tillstånd av Alsirhan. 2
Historisk användning Unga stjälkar används som tandborstar. De brukas även som hjälp mot tandvärk och mun sjukdomar. Bladet används till munsköljning och för allmänna mun och tand problem. Barken sägs innehålla antibiotikum vilken minskar uppväxten av bakterier och bildning av plack i munnen. Roten bereds som salva och gnids över ansiktet mot huvudvärk. Den används för alla sorter av kroppsvärk, gonorré, ryggs smärtor, bröst sjukdomar och magsmärtor. Saften från barken används för påläggning på sår. Frön från växten används som en tonic och fröoljan smörjes på huden mot reumatism. Bladet är en bra föda eftersom det innehåller mycket vatten (15 till 36%) och är rikt på mineraler. Både bladet och barken innehåller alkaloider och trimetylamin. Fröerna är rika på olja och innehåller laurin syra, myristin syra och palmitin syra som är mättade syror. Dessa har potential för att användas vid tillverkning av tvål och ljus. De används även som en substitution för kokosnöt olja (Eckman and Hines, 1993). Barken av roten är ljust brun och den inre ytan är vit och trådigt och smakar hett och skarpt. Denna används av många muslimer på rekommendation av profeten Mohammed(Al-Washsha), vilken använde den under fastan, främst för att friska upp andedräkten före bön (Bos,1993). Den används även mot mjält- rubbningar, var bildningar, mun sjukdomar och magsmärtor (Boulos,1983; Ayensu,1979; Kokwaro, 1976 i Galati et al.,1999). Veden kokas i olja och av den upprättas ett liniment mot blåmärken (Bellakhadar,1978 i Galati et al.,1999). Barken har används mot bett av giftiga djur (Bouquet,1921 i Galati et al.,1999). Bladet, roten, barken och blomman innehåller en diuretisk olja (Ducros,1930; Ezmirly,1979 i Galati et al.,1999). Bladet har använts mot hosta, astma, stress, reumatism och som ett antiinflammatoriskt och antisyfilitiskt preparat (Farooqi and Srivastava,1968;Ezmirly,1979; Boulos,1983 i Galati et al.,1999). Drogen Kvistar av trädet och pinnar av roten tuggas (Figur III) för rengörning av tänderna. (Alali and Al-lafi,2002). Saften från barken användes för påläggning på sår. Frön används som en tonic och frö-oljan smörjas på huden mot reumatism. Roten beredes som salva och gnids över ansiktet för huvudvärk. Den används för alla sorter av kroppsvärk, gonorré, värk i ryggen, bröst sjukdomar och magsmärtor (Eckman and Hines,1993). För att kunna visa olika ämnen i barken används luft torkad bark av Salvadora persica s stam som extraheras med 80% etanol. Därefter extraheras den med eter genom en fullständig kemisk process (El-mostehy et al.,2002). I en studie användes en flyktig olje extraktions apparat. Färska blad läggs i denna apparat med destillerat vatten vid + 80 o C. Ångan kondenserad med hjälp av isvatten. Därefter återställes materialet genom skakning med hexan och avdunsning (Alali and Al-lafi, 2002). 3
Figur III: bunt av S. persicas kvistar, med tillstånd av Alsirhan. Kemi Plantan innehåller trimetylamin, besläktad till urea alkaloider, svavel, sammansatt organiskt svavel, -sitosterol, ascorbic syra, liten mängd av saponiner, lignan glykosider (Galati et al.,1999).vid en preliminär analys av miswak taget från Salvadora persica visades att det innehåller salvadorine, klorid, fluorid, silica, mustard oil, resin, kalcium, fosfor, tannin (Figur V), flavonider och sterol (Alali and Al-lafi, 2002). Laurin syra (Figur IV), myristin syra och palmitin syra (Eckman and Hines, 1993). Vid en GC-MS analys av bladets extrakt som framställdes genom en flyktig olje destillation identifierades eucalyptol, isoterpinolen, benzyl nitril (Figur VII), thymol (Figur VI), isothymol, eugenol och caryophyllene (Alali and Al-lafi, 2002). Figur IV: Laurin syra FigurV : tannin 4
Figur VI: thymol Figur VII: benzyl nitril Farmakologi Den mest kända farmakologiska verkningen är den betydande antibakteriella effekten mot flera olika aeroba bakterier i munnen i jämförelse med de kända antibiotika (Alali and Al-lafi, 2002). Extrakt gjord på stammen av Salvadora persica visar signifikant sänkning av kolesterol och LDL nivåer i plasma (Galati et al.,1999). Extraktet gjord på rötter av Salvadora persica visar signifikant skyddande effekt på magsår inducerade med etanol och inducerade med ASA(Monforte et al., 2001). Klinisk erfarenhet Klinisk undersökning gjordes på bladet av Salvadora persica som plockades i Jordan och patogena bakterier som isolerades från patienter i Medical center i Amman. Ingen av patienterna hade tagit antibiotika. De mikroorganismer som användes för studierna var: Staphylococcus.aureus, Escherichia coli, Klebsiella pneumonia, Proteus vulgaris och streptococcus. Användes Disc diffusion test som visade att extraktet av bladet hade en betydande antibakteriell effekt på flera olika aeroba bakterier i munnen. Jämför med resultatet från kända antibiotika (Alali And Al-lafi, 2002). Klinisk undersökning gjordes på pulveriserad stam av Salvadora persica som kokades i destillerat vatten och filtrerades sedan frystorkades och testades på diet inducerade hyperkolesterolemi råttor och triton inducerade hyperkolesterolemi råttor. Resultatet visade att extraktet har påverkan på lipid metabolismen och sänkte signifikant kolesterol och LDL i plasman 10% respektive 18% efter 15 dagar oral administration av S. persica extrakt (Galati et al.,1999). Klinisk undersökning gjordes på roten av S. persica som pulveriserades, kokades i destillerat vatten och filtrerades sedan frystorkades och testades på råttor som visade en anti-magsår effekt mot etanol och tvång inducerande magsår. Extraktet hade en ökande effekt på läkande process av ASA- inducerad magsår (Monforte et al., 2001). Biverkningar och toxikologi I en undersökning om toxiska effekt av extraktet från meswak (Salvadora persica) som gjordes på möss visades att exponeringen av extraktet har ogynnsam effekt på hannar och honors reproduktivbarhet och fertilitet (Darmani et al.,2003). Men i övrigt hittades inte någon annan artiklar om eventuella biverkningar och inte heller om interaktioner med andra läkemedel. 5
Medicinsk användning I stort sätt användes som folkmedicin i afrikanska och arabiska länder mot de nämnda sjukdomarna i avsnittet Historisk användning. Används som munsköljningsmedel i Iran. Säljs under namnet Persica i apoteken där.(figur VIII). Ingår i en tandkräm som säljs i England (Beckenham U.K. Sarakan Ltd.). Extraktet används som anti-bakteriellt medel. Figur VIII : munsköljnings medel som säljs i Iran (bilden är tagen av Hossein Ashouri). 6
Referenser 1-Alali, F. och Al-Lafi,T. GC-MS analysis and bioactivity testing of the volatile oil from the leaves of the toothbrush tree Salvadora persica L. Natural Product Research 2002, vol.17, no.3, pp. 189-194. 2-Al-Washash, op.cit., note 27 above, Brunnow edition, pp.140-1; Bellmann translation, vol. 2, p. 100. 3-Ayensu, E. S. Plants for Medicinal Uses with Special Reference to Arid Zones. I N: Goodin, J. R. and Northington, D. K. Arid Land Plant Resources. Lubbock, Texas 1979, pp.117-178. 4-Bellakhdar,J. Médecine traditionelle et toxicology oust-sa-harienne, contribution a l étude de la pharmacópee marocaine, Edition techniques nord- africaines, Rabat, 1978. 5-Bos, G. The miswak, an aspect of dental care in islam Medical History 1993, 37: 68-79. 6-Boulos,L. Medicinal Plants of North Africa. Reference Publications, I NC., Algonac, Michigan 1983, pp.158-162. 7-Bouquet, J. Matiére medicale indigene de l Afrique du Nord.Bull.Soc. pharmacol.1921,28,22-36,73-84. 8-Collenette, S. Wild flowers of Saudi Arabia, National commission for wildlife conservation and development kingdom of Saudi Arabia 1999, p.665, ISBN 9960-614- 09-3. 9-Darmani, H.,al- Hiyasat AS, Elbetieha AM. And Alkofahi The effect of an extract of Salvadora persica (Meswak, chewing stick) on fertility of male and female mice Phytomedicine 2003, 10(1), pp. 63-65. 10-Ducros, A. H. Essai sur le droguier populaire arabe de l inspectorat des pharmacies du Caire, Mém. Inst. Egypt 1930, 15 pp.1-162. 11-Eckman, K. och Hines, D.A. Indigenous multipurpose trees of Tanzania uses and economic benefits for people 1993, Food and Agriculture organization of the united nations homepage ;URL:http://www.fao.org/docrep/x5327e/x5327elj.htm 2006-03- 08. 12-El-mostehy,M.R.,Al jassem, A.A., Al-yassin,I.A.,El- gindy,a.r. och Shoukry,E. Siwak as an oral health device (Preliminary chemical and clinical evalution)2002, Science medicinal plants homepage, URL:http://www.islamset.com/sc/plants/siwak.html 2006-03-09. 13-Ezmirly, S.T., Cheng, J.C. och Wilson, S.R. Saudi Arabian medicinal plants Salvadora persica Planta med.1979, 35 pp.191-192. 7
14-Farooqi,M.I.H. och Srivastava, J. The tooth-brush tree (Salvadora persica). QUART.J. Crude Drug Res. 1968, 81,pp.1297-1299. 15-Galati, E.M., Monforte, M.T.,Forestieri, A.M.,Miceli,N.,Bade, A. och Trovato, A. Salvadora persica L. Hypolipidemic activity on experimental hypercholesterolemia in rat 1999,Phytomedicine, vol.6(3),pp.181-185. 16-Ghahreman,A. Flore de líran en couleur naturelle 1981,vol.8, no.983. 17-Kokwaro,J.O. Medicinal plants of East Africa; East African literature Bureau, Kampala,Nairobi, Dar Es Salam,1976. 18-Mandaville, J.P. Flora of Eastern. Saudi Arabia, First published in 1990 by Kegan Paul International Limited pp.197-198, ISBN 0 7103 0371 8. 19-Monforte, M.T., Miceli, N., Mondello,M.R., Sanogo, R.,Rossitto, A. och Galati, E.M. Antiulcer activity of Salvadora persica on experimental ASA-induced ulcer in rats: ultrastructural modifications, Pharmaceutical Biology 2001,vol.39,no.4, pp.289-292. 8