Artemisia abrotanum. Åbrodd

Transkript

1 Artemisia abrotanum Åbrodd Figur 1. Artemisia abrotanum (Woodville, 1792) Rawand Namik Farmakognosi 7,5 hp, A5, Apotekarprogrammet VT 2010 Handledare: Anders Backlund Avdelningen för farmakognosi, institutionen för läkemedelskemi Uppsala universitet 1

2 Namn Åbrodds vetenskapliga namn är Artemisia abrotanum L. och tillhör familjen Asteraceae, som omfattar cirka 1500 släkter och arter. Släkten Artemisia förekommer i form av örter (Anderberg och Anderberg, 2008). Artnamnet abrotanum kommer från det grekiska ordet abrotos som innebär gudomlig, odödlig vilket visar de mediciniska egenskaperna (Ljungqvist, 2007). Linné, Carl von ( ) beskrev växten. Han är växtens auktor (IPNI, 2005). Trivialnamn som används till växten är: lad's-love, old-man, slovenwood, southern wormwood, southernwood (engelska), abrotone, armoise aurone, aurone, citronelle aurone (franska), eberraute (tyska), abrótano macho, ajenjo común, boja (spanska) (GRIN, 2008). Moderorganismen Åbrodd är en halvmeterhög buske med en grågrön färg, har en citronliknande doft. Det är mest doften som gör att den inte förväxlas med de andra arterna i släktet Artemisia. Bladen är trådsmalt flikade och har små körtlar, gråludna på undersidan och små gula blomkrogar i de övre bladvecken. Örten är en lättodlad trädgårdsväxt, blommar under hösten. Den ger sällan frö i Sverige på grund av att den inte går i blom under våra förhållanden. Åbrodd är inhemsk i Asien (Anderberg och Anderberg, 2008). Historisk användning Åbrodden fördes till Sverige av munkar och nunnor under tidig medeltid. Den hade olika användningsområden, till exempel mot ormbett, ohyra, sårläkning och skallighet eftersom bladen liknar hår. Den anses enligt ny forskning ha även slemlösande och muskelavslappande effekt. Man trodde att åbrodd gjorde det lättare att få ut stickor ur fingrarna. Man gav en blandning av den urpressade växtsaften med ättika som medel till de som talade i sömnen för att motverka detta. Åbrodden var också en av de viktigaste växterna i kyrkbuketten på grund av doften (Ljungqvist, 2007). Drogen Drogen är ett extrakt av bladen och de ovanjordiska delarna av åbrodd. Halten av verksamma substanser varierar beroende på insamlingstid och om örten är torr eller färsk. Beredningen görs genom att färska örter samlas under juni-juli och skärs i bitar. Den eteriska oljan som består av terpener erhålls genom ångdestillation. Växtmaterialet blandas med vatten, lösningen värms upp och ångan tar med sig den eteriska oljan. Ångan kondenseras med kylare och insamlas i ett kärl. Oljan som lägger sig i botten av kärlet innehåller det eteriska oljan. Den gröna biomassan som blir kvar efter ångdestillationen innehåller flavonoider vilket förekommer bundna till socker molekyler i växten. För att kunna extrahera flavonoiderna så kokas den gröna biomassan i 60 minuter. Kokningen gör att de sockerbundna flavonoiderna 2

3 hydrolyseras till fria flavonoider och socker. Efteråt torkas den gröna biomassan och extraheras med etanol som de fria flavonoiderna löser sig i (Faergemann et al., 2007) Kemi Artemisia abrotanum innehåller framförallt terpener, flavonol och kumarin som sekundära metabolismer. Terpener består av davanone som är mest rikt i början av växtsäsongen och 1,8-cineol med störst halt i slutet av växtsäsongen. Flavonolen består av centaureidin, casticin och quercetin-dimetyl-etrar. Kumarin delen består av isofraxidine, scopoletinoch och umbelliferom. Växten producerar inte det toxiska ämnet tujon när den odlas i Sverige eftersom den inte hinner blomma (Remberg et al., 2004). 1.8-cineole Davanone Figur 2. Kemiska strukturer på två substanser (Brodin et al., 2007). Farmakologi De båda aktiva substanstyperna terpener och flavonoler i Artemisia abrotanum anses ha antiallergisk, antiinflammatorisk och kramplösande effekter. Den antiallergiska effekten mot allergisk rinit (snuva) verkar genom att flavonoider hämmar histamin och cytokinfrisättning från mastceller som stimuleras av IgE antikroppar. Histaminfrisättning gör att glatt muskulaturen kontraheras. Flavonoider hämmar även bildning av arakidonsyra genom att inhibera COX-1 och COX-2, detta leder i sin tur att tromboxan inte syntiseras. Den senare mekanismen spelar roll vid antiinflammatoriska effekten. Terpener har också ett hämmande effekt vid metabolisering av arakidonsyra och syntes av tromboxaner (Remberg et al., 2004). Artemisia abrotanum har dessutom en bakteriedödande effekt, men mekanismen bakom detta är okänd (Brodin et al., 2007). Klinisk erfarenhet En klinisk studie gjordes på patienter med allergisk rinit, allergisk konjunktivit och bronkial obstruktiv lungsjukdom. Studien omfattade 12 patienter, 10 män och 2 kvinnor i åldern mellan

4 Patienterna testade en nässpray som innehåll de aktiva substanserna eteriska oljan och flavonol från Artemisia abrotanum. Nässprayen togs från näsan precis efter att de karakteristiska allergiska symtomen uppträdde. Resultatet visade att 10 av 12 patienter med allergisk rinit med nästäppa, nysningar och rinorre fick en rejäl symtomlindring efter 5 minuter av administrering av nässprayen. Nässprayen hade liknande effekt som antihistamin preparat vilket patienterna använde sig av tidigare. Det fanns även en bronkial symtomlindring hos 3 patienter av 6 som hade en bronkial obstruktiv lungsjukdom. Slutsatsen från studien visar att en beredning av nässpray från Artemisia abrotanum verkar vara en lämplig terapeutisk behandling mot allergisk rinit (Remberg et al., 2004). En annan studie som gjordes in vitro med syfte att påvisa den antimikrobiella effekten av extraktet från Artemisia abrotanum, samt uppskatta det minsta hämmande koncentration (MIC). Studien omfattade olika bakterie familjer bl.a. Malassezia spp., Candida albicans och Staphylococcus aureus och gick ut på att bakterierna odlades i agar plattor och inkuberades med olja respektive etanol extraktet från växten. Resultatet visade en tillväxthämning av alla bakterierna och även de stammarna som var multiresistenta mot nuvarande antibiotikum. Det visade också att olja extraktet var mer potent än etanol extraktet (Brodin et al., 2007). Biverkningar och toxikologi Vid den kliniska studien angående nässprayen som jag nämnde ovan, observerades inga förmånliga biverkningar såsom mucosal irritation eller skada, blödning eller torr näsa hos de 12 patienterna. Men bara direkt efter administreringen av sprayen rapporterade patienterna en stickande känsla i näsan i 5 till 20 sekunder. Känslan tycktes inte som obehagligt och var inget hinder till upprepade användning av nässprayen (Remberg et al., 2004). Vad gäller toxiciteten så har det rapporterats att vissa genotyper av åbrodd kan innehålla det giftiga ämnet tujon som finns i oljaextraktet terpen. Men risken är betydligt mindre om växten befinner sig i ett nordiskt klimat eftersom den inte hinner blomma. Det är mest de blommande Åbrodden som innehåller toxinet (Brodin et al., 2007). I en studie som gjordes på fästingar och myggor visade att extraktet från Artemisia abrotanum hade en god giftighet effekt på dem. Alltså det är möjligt att använda växtextraktet som insektsmedel (Tunon et al., 2006). Medicinsk användning Det finns inga registrerade naturläkemedel i Sverige som innehåller Artemisia abrotanum, däremot finns det läkemedel som är registrerade i andra länder. Några exempel på detta är: Cefarheumin S (Tyskland), Gastrobonisol (Polen), Staphysagria Complexe No 92 (frankrike) etc. (Sweetman, 2010). Den effektiva verkan mot multiresistenta bakterier skulle kunna vara en bra grund för framtida utveckling av nya antibiotikum. 4

5 Referenser Anderberg, A. och Anderberg, A.-L. (2008) Den Virtuella Floran sökord Artemisia abrotanum. URL: Brodin, K., Alahyar, H., Hedner, T., Sterner, O. och Faergemann, J. (2007). In vitro Activity of Artemisia abrotanum Extracts Against Malassezia Spp., Candida albicans and Staphylococcus aureus. Acta Dermato-Venereologica, 87, GRIN (Germplasm Resources Information Network), USDA, ARS och National Genetic Resources Program (2008) sökord Artemisia abrotanum. URL: IPNI, The international plants name index, (2005) sökord Artemisia abrotanum. URL: Dartemisia%2Babrotanum%26output_format%3Dnormal Faergemann, J., Hendner, T., Sterner, O. och Björk, L. (2007). Antimicrobical and antiinflammatory composition. International application published under the cooperation treaty (PCT), WO 2007/ A1, Ljungqvist, k. (2007). Nyttans växter: Uppslagsbok med over tusen växter, Historik om svensk medicinalväxtodling; Calluna: Dals Rostock, Sverige; andra upplagan. Remberg, P., Björk, L., Hedner, T. och Sterner, O. (2004). Characteristics, clinical effect profile and tolerability of a nasal spray preparation of Artemisia abrotanum L. for allergic rhinitis. Phytomedicine, 11, Sweetman, S. C. (2009). Martindale: The extra pharmacopoeia; Biologic press, London, UK; 21 th ed. Tunón, H., Thorsell, W., Mikiver, A. och Malander, I. (2006). Arthropod repellency, especially tick (Ixodes ricinus), exerted by extract from Artemisia abrotanum and essential oil from flowers of Dianthus caryophyllum. Fitoterapia, 77, Woodville, W. (1792). Medical botany: containing systematic and general descriptions, with plates, of all the medicinal plants, indigenous and exotic, comprehended in the catalogues of the materia medica, as published by the Royal Colleges of Physicians of London and Edinburgh: accompanied with a circumstantial detail of their medicinal effects, and of the diseases in which they have been most successfully employed. London, printed and sold for the author, by James Phillips, vol. 2. 5