Ulrica Johansson Farmakognosi, 5 P Avdelningen för farmakognosi Institutionen för läkemedelskemi Uppsala Universitet VT-04. Solanum nigrum.

Transkript

1 Ulrica Johansson Farmakognosi, 5 P Avdelningen för farmakognosi Institutionen för läkemedelskemi Uppsala Universitet VT-04 Solanum nigrum. L

2 Namn Solanum nigrum L. tillhör familjen Solanaceae (potatisväxter) vilken omfattar cirka 90 släkten och mellan arter. Solanum är det största och mest komplexa släktet och har arter spridda runt om i världen. Solanum nigrum är bland de mest variabla arterna och med anledning av detta har den blivit indelad i många underarter. Linné beskrev Solanum nigrum år 1753 och sedan dess har över 300 nya namn publicerats på varianter av arten. (Edmonds and Chweya, 1997). Det svenska namnet är nattskatta och kommer av det tyska namnet Nachtskatten. På engelska benämns växten black nightshade (Lindeberg, I., et al., 1982). Moderorganismen Solanum nigrum är en ettårig potatisväxt som har sitt ursprung i Syd- och Mellaneuropa men är numera allmänt spridd. Den är ett vanligt ogräs och kan hittas i trädgårdar, på avfallsplatser, åkrar och vid vägkanter. I Sverige förekommer den allmänt från Skåne till Jämtland och längs kusten till Norrbotten. Örten finns i många olika varianter och är mellan cm hög, glatt eller luden, vanligen mörka greniga stjälkar. Bladen är spetsigt äggformade, ofta bukttandade eller flikiga. Den blommar i juli till oktober med små, vita blommor i glesa, kvastlika ställningar. De fem kronbladen är bakåtriktade och den gula ståndarknappkäglan är framträdande. Frukten består av bär som först är gröna och som blir svarta när de är mogna. Solanum nigrum innehåller bland annat alkaloiden solanin och på grund av detta är växten giftig (Fitter, R. et al., 1997), (Lindeberg, I. et al., 1982). Bild 1. Solanum nigrum. Photo/illustration by: Coe H.W. Image ID Historisk användning I Sverige har man hittat frön från nattskatta i gravhögar från bronsåldern (Lindeberg, I., et al., 1982). Örten användes förr som läkeväxt mot onda bettet i dess början (Anderberg, A., 2004). Solanum nigrum användes av grekerna som lokal applicering på inflammerade områden. Både Plinius den äldre (23-79 e.kr) och Dioskorides (40-90 e. 2

3 Kr) nämnde örten i sina verk, Historia Naturalis respektive De Materia Medica. I början av 1600-talet kunde man läsa i den brittiska boken om örter, Gerard s Herbals, att Solanum nigrum var bra mot bland annat Sankt Antonius eld (rosfeber), bältros, ögoninflammation och gikt (Edmonds och Chweya, 1997). Drogen Som nämnts ovan är Solanum nigrum ett vanligt ogräs men i ett flertal afrikanska länder är den vanligt förekommande i den vardagliga kosten och inom folkmedicinen. I Tanzania kokar man bladen och äter som grönsak. Rötterna tuggas råa om man har ont i magen. I Nigeria kokar man bladen och dessa äts som spenat. De kokta bladen rekommenderas för gravida kenyanska kvinnor för att de ska återhämta sig bra efter förlossningen. Kenyanerna använder de omogna frukterna mot tandvärk. Rötterna kokas i mjölk och ges till barn som stärkande medel. Blad som kokas med mjölk lindrar magont men ges även till gravida och ammande kvinnor för att stärka hälsan samt för att relaxera livmodern. Denna mixtur ges också mot ledvärk som är orsakad av reumatism och malariafeber. I östra Afrika behandlar man magsår och magont genom att tugga och svälja de råa frukterna. Infusion av blad och frön används mot sneda tänder (Edmonds och Chweya, 1997). I Indien anses växten vara bra mot bland annat heshet, illamående, hudsjukdomar och inflammationer. Den sägs även främja spermabildning samt ha en föryngrande effekt. Tillredning och använda växtdelar avgör vad den används mot. Om man gör ett dekokt av blad får man en urindrivande och laxativ effekt medan ett dekokt av bär och blommor ordineras mot förkylning och hosta. Om man lider av leversjukdomar ska saft från plantan tas. B Bild 2. Mogen frukt. Image: Robert Flogaus-Faust I Kina använder man beredningar av torkade ovanjordiska växtdelar med diuretiskt verkan vid urinvägsinfektioner och antihypertensiv verkan vid högt blodtryck (Edmonds och Chweya, 1997). Saft från bladen dämpar smärtan vid inflammation i njure och urinblåsa (Prashanth Kumar, et al., 2001). 3

4 Kemi Solanum nigrum är en giftig växt och anledningen till detta är dess innehåll av främst steroidalkaloiden solanin men även steroidalkaloiderna solasonin, solasodin och solamargin (Se figur 1). Sammansättningen av alkaloiderna varierar mellan olika underarter men generellt finns största mängden i de omogna frukterna, därefter bladen, stammen och den minsta koncentrationen finns i de mogna frukterna. De gröna, omogna frukterna innehåller 1,32 ± 0,18 % solasodin (Frohne och Pfänder, 1984). Utöver steroidglykosider innehåller örten vatten, protein, fibrer, fett, kolhydrater, eteriska extrakt, järn, kalcium, fosfor, betakaroten, oxalat, nitrat, askorbinsyra, fenoler och pigmentet anthocyanin (glykosid). Olika flavonoider (flavoler), kumariner samt steroidsaponinerna diosgenin och tigogenin har isolerats (Edmonds och Chweya, 1997). H 21 N RO O H O H 16 H H H R = -ß-D-Glc 4 a-l-rha a-l-rha Figur 1. Solamargin Farmakologi Man vet inte mycket om nattskattans farmakologiska verkningar men olika studier har genomförts för att försöka ta reda på detta. Frukt från Solanum nigrum används vid behandling av nervösa symtom inom den traditionella medicinen i Mexiko. En studie har visat att etanolextrakt av mogen frukt orsakar CNS-depression och detta antas korrelera med en ökning av parasympatiskt påslag. Man kan dock inte säga hur detta sker (Perez, et al., 1998). Vissa antibiotika är njurtoxiska bland annat på grund av att de ackumuleras i proximala tubuli. Gentamicin ökar bildning av superoxidanjoner och hydroxylradikaler i njurbarkens mitokondrier. En studie har visat att Veroceller (njurceller från afrikansk 4

5 grön apa) skyddas från den skadliga verkan av gentamicin när cellerna inkuberas med etanolextrakt av Solanum nigrum (Prashanth Kumar, et al., 2001). Olika störningar i mag-tarmkanalen har sedan länge behandlats med hjälp av Solanum nigrum inom folkmedicinen. I en studie har det visat sig att syrautsöndringen och pepsinnivåerna minskar signifikant med metanolextrakt av Solanum nigrum. Man anser att drogen verkar genom att minska utsöndringen och binder till saltsyra och pepsin. Ytterligare studier krävs dock för att ta reda på den aktiva substansen och den exakta mekanismen (Akhtar och Munir, 1989). Bild 3. Blad och blommor. Photo/illustration by: Arnoldo Mondadori Editore SpA. Image ID I den kinesiska traditionella medicinen används Solanum nigrum vid behandling av olika tumörer. I en studie undersöktes 250 arter och genom detta fick man fram att Solanum nigrum är en potent antitumör substans. Växten innehåller främst steroidalkaloider och flavonoler. I studien har man testat steroidglykosiderna 2- solamargin, solamargin och degalaktotigonin (Se figur 1. ovan). Det har visat sig att solamargin är den mest potenta substansen och står för den antineoplastiska effekten, dvs. den hämmar utvecklingen av tumörceller, hos Solanum nigrum (Hu et al., 1998). En nyare studie har visat att etanolextrakt av mogna frukter från Solanum nigrum kraftigt inhiberar DNA-syntesen i humana bröstcancerceller (MCF-7). Man tror att inhiberingen beror på cytotoxisk effekt som medieras via en apoptotisk mekanism. Den exakta mekanismen är inte känd men man tror att aktiviteten av intracellulära kinaser regleras vilket leder till apoptotisk celldöd. Solanum nigrum innehåller en stor mängd fenoler och dessa föreslås hämma tillväxt och inducera apoptos (Son et al., 2003). 5

6 Klinisk erfarenhet Såvitt vi funnit har ingen klinisk studie utförts med drogen Solanum nigrum eller någon av dess substanser. Biverkningar och toxikologi Inga kända biverkningar eller interaktioner med andra läkemedel finns eftersom varken drogen Solanum nigrum eller någon av dess substanser är registrerat som läkemedel. Solanum nigrum räknas som en giftig växt men trots detta ingår den i den dagliga födan i många afrikanska länder. Innehållet av giftiga substanser varierar beroende på plats, årstid och om bären är omogna eller mogna (Edmonds och Chweya, 1997). Den växer ofta på åkrar och betande djur får i sig den. En kanin som intog 35 g omogen frukt dog inom några timmar (Watt och Breyer-Brandwijk, 1962). Råttor som behandlades med relativt höga doser visade inga tecken på toxicitet vilket tyder på att växten är ganska ofarlig (Akhtar och Munir, 1989). Växtens giftiga egenskap beror inte bara på innehållet av alkaloiden solanin. Nitrat, oxalat och fenoler ingår också vilket medför att växtens giftighet ökar. Nitrat ombildas till nitrit i närvaro av syra, vilket finns i magsäcken. Nitrit oxiderar järngruppen i hemoglobin vilket leder till försämrat syreupptag. Oxalater binder till kalcium och bildar ett olösligt salt vilket leder till att kroppen får mindre kalciumnivåer. Fenoler binder till proteiner i kroppen (Edmonds och Chweya, 1997). Medicinsk användning I dagsläget förekommer inte någon substans från Solanum nigrum i något registrerat läkemedel. 6

7 Referenser Anderberg, A. Den virtuella floran. URL: Bilaga 1. Akhtar, M.S., Munir, M., Evaluation of the gastric antiulcerogenic effects of Solanum nigrum, Brassica oleracea and Ocimum basilicum in rats. Journal of Ethnopharmacology 27, Edmonds, J. M., Chweya, J. A.. Black nightshades. Solanum nigrum L. and related species. International Plant Genetic Resources Institute, IPK: Gatersleben, Germany Fitter, R.., Fitter, A., Blamey, M., Bonniers Flora i färg. William Collins Sons & Co. Ltd., Italy, ISBN Frohne, D., Pfänder, H., A Colour Atlas of Poisonous Plants. Wolfe Publishing Ltd, London. Hu, K., Kobayashi, H., Dong, A., Jing, Y., Iwasaki, S., Yao, X., Antineoplastic Agents III: Steroidal Glycosides from Solanum nigrum. Planta Medica 65, Lindeberg, I. et al., Eds Örtmedicin och Växtmagi. Reader's Digest AB, Stockholm. ISBN Perez, R.M., Perez, J.A., Garcia, L.M., Sossa, H., Neuropharmacological activity of Solanum nigrum fruit. Journal of Ethnopharmacology 62, Prashanth Kumar, V., Shashidhara, S., Kumar, M.M., Sridhara, B.Y., Cytoprotective role of Solanum nigrum against gentamicin-induced kidney cell (Vero cells) damage in vitro. Fitoterapia 72,

8 Son, Y.-O., Kim, J., Lim, J.-C., Chung, Y., Chung, G.-H., Lee, J.-C., Ripe fruits of Solanum nigrum L. inhibits cell growth and induces apoptosis in MCF-7 cells. Food and Chemical Toxicology 41, Watt, J. M. and Breyer-Brandwijk, M. G., Medicinal and Poisonous Plants of Southern and Eastern Africa. E. & S.Livingstone LTD. Edinburgh and London, Yen, G.C., Chen, H.Y., Peng, H.H., Evaluation of the cytotoxicity, mutagenicity and antimutagenicity of emerging edible plants. Food and Chemical Toxicology 39,

9 9