Källfräne (Nasturtium officinale)

Transkript

1 Källfräne (Nasturtium officinale) Källfräne, källkrasse (Nasturtium officinale) Flerårig ört med kantig, ihålig stjälk, 3-8 dm lång, rotslående, krypande eller uppstigande. Blad övervintrande, parbladiga med stort uddblad, de nedre skaftade, de övre oskaftade med bladöron. Blommor i klase, vita i juli till september Skåne, Halland sällsynt. Bäckar och diken. Odlas som kryddväxt Hela örten utom de underjordiska delarna insamlade under eller strax före blomning Senapsoljeglykosid, gluconasturtin, C-vitamin, flyktiga oljor, jod, mineralsalter och järnföreningar. Saft av växten eller en infusion mot bronkit, kroniska hudsjukdomar. Reumatism, blås- och njurstensbesvär och som ett stärkande medel. De färska bladen smakar bra i sallader. Inga kända biverkningar vid normal användning.

2 Valnöt (Juglans regia) Valnöt (Juglans regia) Ett stort lövfällande träd med vid krona med slät eller fårad bark. Vinterknopparna är oskaftade och har mörka knoppfjäll. Bladen stora, något läderartade, körtelprickiga samt aromatiskt doftande om de krossas. De är parbladiga med tre till nio par småblad, uddbladet är större än de övriga. Småbladen är rundade och har helbräddad kant. Den blommar i maj-juni. Hanhängen kan vara upptill 15 centimeter långa, mångblommiga, med hanblommor som har förblad och oansenligt hylle. Honblommorna sitter två till fem tillsammans i glesa klasar. Valnöten är här odlad främst i Skåne och Gotland, sedan mer sporadiskt upp till Mälardalen. Den hör hemma på Balkan och i Mindre Asien Nöten som näringsrikt livsmedel Förutom fett, kolhydrater och protein innehåller nöten bl.a. Betakaroten, folat, niacinekvivalenter, retinol, vitamin A, B1, B2, B3, B6, B12, C, D, E, K, Fosfor, jod, järn, kalcium, kalium, magnesium, natrium, selen och zink. Per 100 g är det 62 gram fett varav omega-6 är 31,8 gran och omega-3 6,8 gram Inga kända biverkningar vid normal användning.

3 Bovete (Fagopyrum esculentum) Bovete (Fagopyrum esculentum) Bovete är en ettårig ört med brett pillika blad och vita till rödlätta blommor. Stjälken är upprätt., ofta rödaktig, med strödda blad. De pillika bladen är tunna och vanligen längre än breda. Bovete blommar i juni-juli och de väldoftande blommorna sitter i kvastlika ställning i toppen av stjälken och de övre bladvecken. Frukten är en blank, svartbrun, slät, trekantig nöt. Arten hör ursprungligen hemma i Asien men infördes till Europa under medeltiden. Numer odlas den på otaliga platser i Sverige, en av de största nära Molkom. Det är viktigt att förstå att bovete inte är ett sädesslag utan en ört, en släkting till rabarber, men med helt andra egenskaper. Bl.a innehåller den ingen gluten som är ett stort problem för många. Bovete passar utmärkt som ersättare för mjöl. Fröna eller kornen.

4 Här har det forskas en hel del, tar bara med en del Proteiner, fett, kolhydrater, fibrer, tiamin, folat, fosfor, vitaminer B6.,2,12 C,D,E och K Järn, kalcium, kalium, selen, zink, jod Farmakologi Glutenintolerans, celiaki, innebär att man inte tål gluten. Gluten är proteiner som naturligt finns i vete, råg och korn. (se upp med havre). Gluten orsakar skada på slemhinnan i tarmen. Skadan gör att man inte kan tillgodoräkna sig maten på normalt sätt. Särskilt vete är en stor bov eftersom man tagit fram vetesorter som har omåttliga mängder med gluten allt för att tillfredsställa marknaden. Om bovete forskas det intensivt. Men klart är att det fungerar bra för glutenallergiker, vidare, sänker den kolesterolhalten i blodet, viktnedgång. Det forskas om bovetes inverkan på cancer, diabetes, astma och alzheimer, det är ju sjukdomar som kan ha inflammatoriska orsaker, som bovete skulle kunna påverka menar forskare Inga skadliga biverkningar vid normal användning Annan användning Näringsrikt livsmedel, en fullgod ersättare för mjöl i de flesta bakverk. Slån (Prunus spinosa) Slån (Prunus spinosa)

5 Flerårig rikt grenig, sommargrön buske m hög, som bildar täta snår. Grenar styva med vassa, torniga skott. Blad hela, 2-4 cm långa, äggrunda till lansettlika med kilformad bas och sågad eller tandad bladkant. Blommor radiära, tvåkönade, enstaka eller parvisa, tätt gyttrade. Blommar ofta på bar kvist med vita blommor i maj. Stenfrukt, rund 8-15 mm, svartblå, blådaggig. Fruktkött grönt med kärv, sträv smak. Norrut till Mälardalen och mellersta Roslagen, främst i kusttrakter i skogsbryn, hällmarker, kustband. Färska eller torkade blommor, samt de mogna frukterna Kolhydrater, spår av cyanogen- och flavonglykosider, garvämnen, organiska syror, pektin, socker, gummi. C-vitamin i färsk frukt. En infusion på drogen kan vara verksam mot diarré, blås- och njurbesvär, klen mage och magkatarr. Inga kända biverkningar vid normal användning Annan användning Den färska frukten, helst efter att den utsatts för frost, ätas råa eller beredas till saft, sylt och vin även till likör är den inte så dum.

6 Brunört (Prunella vulgaris) Brunört (Prunella vulgaris) Svagt hårig flerårig ört med kort jordstam och upprätt eller uppstigande 5-20 cm hög stjälk. Blad motsatta och kortskaftade, 1-4 cm långa, smalt äggrunda med kilformad eller rund bas. Bladkant helbräddade. Blommor oregelbundna i tätt gyttrade huvudlika blomställningar, blåviolett, ibland vita blommor i juli-augusti. Skåne till mellersta Norrland i gräsmarker, stränder och betesmark. Unga skott och blad som skördas före blomningen. Garvsyra, bitterämnen, eterisk olja, saponiner, glukosiden aucubin Farmakologi Adstringerande, inflammationshämmande, blodstillande och antiseptisk verkan. En infusion vid behandling av diarré, inre blödningar, behandling av sår i magsäcken. Bäst passar

7 den som mun- och gurgelvatten vid mun- och halsinfektioner. Inga skadliga biverkningar vid normal användning Stensöta (Polypodium vulgare Stensöta (Polypodium vulgare) En cm hög flerårig ormbunke med vintergröna blad. Från den kraftiga jordstammen växer bladen upp tämligen glest. De smalt triangulära och djupt parflikiga ända in till skaftet. På bladens undersidor finns på varje bladflik dubbla rader runda sporgömmesamlingar. Sporerna mognar och sprids ut under våren. Jordstam krypande, köttig, täckt med bruna fjällartade bildningar. Doft något skarpt, smaken är lakritsartad. Allmän över hela landet utom längst upp i norr, där den endast uppträder lokalt. Växer i klippbranter, på berg och skogsmark, någon gång som epifyt på träd.

8 Jordstam insamlad under mars-april eller september. Kuriosa Theofrastos är den förste som har nämnt användning av stensöta. Dioskorides och Galenos lämnade senare en noggrann beskrivning av stensötan och räknad upp des användningsområden, vilka är de samma idag som för 2000 år sedan. På grund av sin söta smak har den använts som sötningsmedel. Glycyrrhetinsyra, garvämnen, socker, slem, eteriska oljor, hartsartade bitterämnen. Farmakologi Urindrivande, slemlösande, laxerande, stimulerar gallbildning, maskdödande, lindrar menstruationssmärtor. Vid bronkitkatarr, gallbesvär, lätt förstoppning, menstruationssmärtor. Inga kända biverkningar vid normal användning. Stor ormrot (Polygonum bistorta) Stor ormrot (Polygonum bistorta)

9 Flerårig med ogrenade stjälkar och tjock, knäböjd jordstam. Nedre blad 5-15 cm långa, brett äggrunda med hjärtformad eller tvär bas och vingkantade skaft. Blommor toppställda i ax, ljusröd, blommar i juni-juli. Sällsynt, förvildad i Götaland och Svealand, trivs bäst på fuktig ängsmark, gamla skuggiga parker. Härstammar från Central- östra Europa och Asien. Den torkade, blommande örten eller den torkade jordstammen Garvämnen, galläppelsyra, stärkelse, albuim,. Farmakologi Sammandragande, inflammationshämmande, blodstillande. Infusion för behandling av inre och yttre blödningar, mag- och tarmkatarr, svårare diarré, dysenteri, inkontinens. Utvärtes i gurgel- och munvatten, kompresser och badvatten Inga kända biverkningar vid normal användning. Annan användning De unga bladen kan användas i sallad.

10 Tätört (Pinguicula vulgaris) Tätört (Pinguicula vulgaris) Insektsfångande flerårig ört som övervintrar med knoppar. Blad i rosett, 4-6 cm långa, äggrunda till avlånga, ljust guldgröna med uppvikt kant och slemavsöndrande körtlar. Blommorna oregelbundna, enstaka på 1-2 dm långa stänglar. Blommorna blåviolett med vit fläck i pipöppningen i juni-juli Hela Sverige, tämligen allmän i kärr och fuktig ängsmark. Den blommande örten, skall torkas snabbt, helst i solen. Slem, garvämnen, äggvitespjälkande enzymer, organiska syror. Farmakologi Svagt slemlösande, uppmjukande på hud.

11 Vid kikhosta och förkylning som infusion. Inga skadliga biverkningar vid normal användning. Näckros (Numphaea alba) Näckros (Nymphaea alba) Flerårig vattenväxt med kraftig jordstam. Blad flytande och stora, cm breda, nästan cirkelrunda. Sidonerverna förenade med varandra vid bladkanten. Bladöversida oftast mörkgrön, undersidan rödaktig. Blommorna stora vita, cm breda, flytande. Blommar i juni-augusti. Syd och Mellansverige i näringsrika sjöar, dammar och långsamt rinnande vatten. Den torkade jordstammen Kuriosa Den gula och vita näckrosen är besläktade, de tillhör olika släkten men samma familj och har klart lika medicinska egenskaper. Namnet Nymphaea syftar på nymf som enligt sagan förvandlades till denna ört. Forntidens och medeltidens läkare varnade för växten och ansåg att näckrosen fördärvade glädjen och var ett gift för kärleken.

12 Glykosiden nymphalin, alkaloiden nymphaein, garvämnen, stärkelse. Farmakologi Hjärtstärkande, stimulerar lever och mjälte. Kramplösande, Antibakteriellt Flytningar, afrodisiakum. Örten används numer sällan inom örtmedicinen Inga skadliga biverkningar vid normal användning. Källkrasse Källkrasse se källfräne