Shopping, Identitet och Hållbar utveckling är vi de kläder vi köper? Cecilia Solér
Bakgrund - relationen mellan inkomst, konsumtion och klimat. Ju mer vi tjänar desto mer bidrar vi till klimatförändringarna! Forskning visar på linjära samband mellan inkomst och konsumtionsnivå i monetära termer. Samt mellan konsumtionsnivå i monetära termer och bidrag till växthuseffekten i termer av koldioxidekvivalenter. Vår konsumtion drivs på av modets växlingar och teknikutveckling. Den svenska konsumtionen av kläder ökade med 50% mellan åren 1999 och 2009 (SCB, 2010). De konsumtionsområden som ökat mest mellan 2002 och 2012 är; kommunikation 84 %, möbler, hushållsartiklar och underhåll 60%, fritid, underhållning och kultur 57% samt hushållens konsumtion i utlandet 50% (Konsumtionsrapporten, 2013). Externa relationer
När köpte Du senast ett klädesplagg?
Tycker Du att Dina kläder säger vem Du är?
Hur reagerar Du när Dina kläder känns omoderna?
Konsumtion har kommit att bli existentiell vilket innebär att; Konsumtion anses vara den postmoderna människans främsta sätt att söka och finna sin identitet (I shop therefore I am). Konsumtion har fyllt det existentiella tomrum som antas existera i vårt samhälle och i vår tid. Konsumtionssystemet erbjuder ett oändligt antal möjligheter att särskilja oss från andra människor och finna svar på existentiella/ moraliska frågor. Vi konsumerar innebörder, ej funktioner.
Konsumtionens existentiella funktion är problematisk från ett hållbart perspektiv. Vi söker svar på existentiella frågor i den materiella/kommersiella sfären. Existentiell konsumtion innebär att ju mer pengar vi har desto mer konsumerar vi, vi tröttnar aldrig på att finna oss själva. Existentiell konsumtion leder till automatiserade konsumtionsökningar som påverkar vår miljö, vårt klimat och människors välmående och hälsa.
Några svåra problem som hänger ihop med dagens konsumtion av kläder Bomullsodling; vattenförbrukning, användning av kemiska bekämpningsmedel Produktion av kläder; levnadslöner, arbetsförhållanden, demokrati, kontroll av underleverantörer Användning; rester av farliga kemikalier i kläder
Att minska konsumtionen av kläder är svårt! Konsumtion av kläder har alltid varit en statussymbol men aldrig har konsumtion varit så förknippat med identitet. Vi måste, och vi kan, finna andra sätt att konsumera kläder på, om vi strävar mot ett hållbart samhälle. Detta är dock svårt, den existentiella konsumtionen låser in oss i ett sätt att förhålla oss till identitetsskapande som kräver nya upplevelser, ofta i form av konsumtion.
Automatiserade konsumtionsökningar kännetecknas av Tidspress i kombination med hög arbetsbelastning, vilket ger litet utrymme för att finna svar på existentiella frågor utanför den materiella sfären. Oro/stress orsakad av sociala normer (förstärkta av media) som uppmuntrar till konsumtion som identitetsbärare. Finansiellt utrymme
Konsumtion och lycka Forskning visar att happiness / life satisfaction och national income endast är relaterade vid låga inkomstnivåer. Utöver denna nivå antas inte ökad konsumtion bidra till ökad livskvalité. Forskningen visar också att vi bara blir lyckligare av att konsumera varor som vi förbrukar tillsammans med andra, t ex mat. Det finns inget stöd i forskningen att vi blir lyckligare av att köpa nya kläder.
Konsumtion, mode,oro och stress ett cirkulärt förhållande Materialism och konsumtionskultur har en negativ påverkan på människors identitetsarbete och välmående. Ständigt föränderliga ideal förmedlas genom reklam. Mode är en av de viktigaste drivkrafterna bakom ideal som är svåra att uppnå. Dessa ideal kan göra oss osäkra, oroliga och stressade. Konsumtionsrelaterad oro och stress beror även på att vi måste lägga så mycket tid på att arbeta (för att kunna konsumera) så att vi inte hinner med det som gör oss lyckliga. För reducera stress konsumerar vi.
Hållbar konsumtion av kläder ett moraliskt problem Moraliska problem innebär; Innefatta ett annat subjekt (miljön, människor, djur). En koppling mellan individens (eller kollektivens) handlingar och konsekvenserna för det andra subjektet. Konsekvenser uppfattas som rätt/fel. Konsekvenser uppfattas som väsentliga.
Det är svårt att konsumera kläder på ett hållbart vis Konsumenter har sällan kunskap om konsumtionens etiska dimensioner. Därför fortsätter vi att konsumera i enlighet med de senaste trenderna för att finna oss själva utan större tanke på konsekvenserna. Konsumenter anser bara det meningsfullt att köpa etiska produkter/ändra sina konsumtionsmönster om de ser en tydlig och konkret koppling mellan dessa produkter och mänskliga livsbetingelser.
Hur kan vi göra vår konsumtion mer hållbar samtidigt som vi klär oss väl och mår bra? Slow fashion istället för fast fashion. Ifrågasätt identitets paradigmet. Konsumtion kan lika gärna vara estetik kombinerat med funktion. Företag kan göra det andra subjektet meningsfullt genom att betona konsekvenser av olika konsumtionsalternativ. Vi kan finna andra vägar till oss själva än att shoppa.