arn och unga 2015 petter.akerblom@slu.se tionellt samordningsansvar för Skolan bör ej längre få göra barnen till både fysiska och moraliska krymplingar genom att proppa in dem hundradetals i små osunda kyffen och der göra minnesarbetet till en plåga och ett förderf på alla de andra sinnenas bekostnad Vikten av fysisk aktivitet Barnperspektiven Vuxenansvaret och stadsplanerarens utmaningar Har förutsättningarna någonsin varit bättre?
Typisk s.k. utsläppsgård 2015-05-20 Sida 10 Verkligheten? Folkrörelsen? Barns rätt till
Entusiasmen är den mäktiga kraft som får ungdomen att klättra upp i träden de vet inte varför, de bara gör det. Goethe, Sturm und Drang Periode, 1700 talet Utforska hög höjd klättra, hänga, hoppa, balansera på det mesta Barns perspektiv Uppleva hög fart gunga, glida, rutscha, springa, cykla och skejta i full fart Lekens drivkrafter (Elin Sandseter, 2011) lippor, eld, djupt vatten, tunn is
farliga verktyg älja, hugga, såga knivar, sågar, yxor, rep Fysisk kamp: rough and tumble rottas, slåss och kämpa med och utan vapen Gör plats för barn och unga! En vägledning för planering, utformning och förvaltning av skolans och förskolans utemiljö försvinna komma vilse, vara bortom vuxnas kontroll Skolgården NG OCH UTVECKLING AV SKOL- OCH FÖRSKOLEGÅRDAR
Problemet är tolkningen: tillräckligt stor friyta för lek och utevistelse (8 KAP 9 11 PBL) Friytan bör vara så rymlig att det utan svårighet eller risk för omfattande slitage går att ordna varierande terräng- & vegetationsförhållanden Friytan bör kännetecknas av goda soloch skuggförhållanden, god luftkvalitet samt god ljudkvalitet. Boverkets Allmänna råd BFS 2015:1 FRI: Vid placering och anordnande av friytor för lek och utevistelse vid fritidshem, förskolor, skolor eller liknande verksamhet bör särskilt beaktas friytans storlek, utformning, tillgänglighet, säkerhet och förutsättningarna att bedriva ändamålsenlig verksamhet. Allmänna råd Friytans placering i direkt anslutning till förskola, förskoleklass, skolor årskurs ett till sex eller tillhörande fritidshem och barnen och eleverna bör självständigt kunna ta sig mellan byggnadsverket och friytan. i direkt eller i nära anslutning till skola årskurs sju till nio och eleverna bör självständigt kunna ta sig mellan byggnadsverket och friytan. För gymnasieskolor bör friyta placeras och ordnas på det sätt som är skäligt med hänsyn till elevernas och verksamhetens behov. (BFS 2015:1 FRI1) Foto: Lena Ljungmark 2015-05-20 Sida 22 Med ändamålsenlig verksamhet avses i dessa allmänna råd att friytan kan användas till lek, rekreation samt fysisk och pedagogisk aktivitet för den verksamhet som friytan är avsedd för. Allmänna råd Säkra friytan långsiktigt Friytan bör inte senare kunna tas i anspråk för annat ändamål utan att ersättas med friyta med likvärdiga möjligheter till varierande lek och utevistelse. (BFS 2015:1 FRI1) Foto: Lena Ljungmark 2015-05-20 Sida 23
Gör plats för barn och unga! En vägledning för planering, utformning och förvaltning av skolans och förskolans utemiljö Kap 1. Friyta nödvändig för god livsmiljö Kap 2. Regelverk och ansvar Kap 3. Planering och prövning enligt PBL Kap 4. Principer för utformning Kap 5. Förvaltning som utvecklar gårdens kvaliteter Dimensionering för att rymma kvaliteter och ekosystemtjänster 40 m² friyta per barn i förskolan 30 m² friyta per barn i grundskolan. Totalt helst överstiga 3 000 m². 30 m²/barn motsvarar ca 2,5 parkeringsplatser, 40 m²/barn motsvarar lite mer än 3 parkeringsplatser.
PRINCIPER FÖR UTFORMNING Platsens förutsättningar styr Plats för lärande och samling Gårdens olika rum Varierade terrängoch vegetationsförhållanden Hälsoaspekter Tillgänglighet och säkerhet Samverkan 2015-10-15 Sida 27 Basera arbetet på kvalitetskraven i AR Ta vara på befintlig terräng, topografi och vegetation istället för plansprängning. Spara särskilt träd med lågt sittande grenar för klättring Skolgårdens pedagogiska förutsättningar (vatten, odling, experimentytor, utomhuslab) Ekosystemtjänster (biologisk mångfald, dagvattenhantering) Olika rum (öppet, slutet, zoner) Reträttplatser, vila Varierad terräng och vegetation som tål slitage (inte bara gummiytor) Tillgänglighet och säkerhet (maximalt lekvärde, tillräcklig säkerhet) Utveckla vår professionalism Samverka/samarbeta över traditionella gränser
Beställare Pedagog å Barnperspektiv på skötsel och underhåll: Det behövs ett skifte som innebär att barnets behov är normgivande istället för vuxnas estetiska preferenser. Kompetensutveckla Förskolegårdar och skolgårdar är hårt utsatta för slitage och erfarenhet av material, växtval och om hur barn använder sin miljö behöver säkras.