Öltypsdefinition 2004

S V E N S K A H E M B R Y G G A R E F Ö R E N I N G E N Öltypsdefinition 2004 Giltig som bedömningsunderlag i föreningens tävlingar till den 31 december 2004 1. LJUS LAGER... 2 A. Modern svensk lager... 2 B. Internationell lager... 2 C. Tjeckisk/böhmisk pilsner... 2 D. Tysk pilsner... 2 E. Dortmunder export... 2 F. Münchener helles... 2 G. Amerikansk lager... 2 2 MÖRK LAGER... 2 A. Wiener... 2 B. Märzen (traditionell oktoberfestbier)... 2 C. Münchener dunkel... 2 D. Mörk tjeckisk lager... 2 E. Schwarzbier... 2 F. Amerikansk dark lager... 2 3 PALE ALE... 2 A. English ordinary bitter... 2 B. English (best) special bitter... 2 C. English strong (extra special) bitter... 3 D. English pale ale... 3 E. India pale ale... 3 F. Amerikansk pale ale... 3 G. California common/steam beer... 3 H. Kölsch... 3 I. Belgisk pale ale... 3 4. BROWN ALE... 3 A. Brittisk brown ale... 3 B. Amerikansk brown ale... 3 C. English light mild... 3 D. English dark mild... 3 E. Altbier... 3 F. Scottish light ale, 60/-... 3 G. Scottish heavy ale, 70/-... 3 H. Scottish export ale, 80/-... 3 I. Belgisk brown ale... 4 5 VETEÖL... 4 A: Weizen/weissbier (sydtysk typ)... 4 B: Dunkelweizen... 4 C: Belgisk wit... 4 D: Amerikansk veteöl... 4 6 STOUT/PORTER... 4 A. Classic irish style stout... 4 B. Amerikansk stout... 4 C. Foreign stout... 4 D. Sweet stout... 4 E. Oatmeal stout... 4 F. Porter... 4 7 STARKA SPECIALÖL... 4 A. Barley wine... 4 B. Engelsk old/strong ale... 4 C. Dubbel... 5 D. Trippel... 5 E. Helles bock/majbock... 5 F. Traditionell bock... 5 G. Dubbelbock... 5 H. Eisbock... 5 I. Ljus stark belgisk ale... 5 J. Mörk stark belgisk ale... 5 K. Scottish strong ale, 90/-... 5 L. Imperial stout... 5 8 ÖVRIGA SPECIALÖL... 5 A. Frukt/grönsaksöl... 5 B. Kryddöl... 5 C. Modifierade öl... 5 D. Övriga klassiska öltyper... 5 Rököl typ Bamberg... 5 Gotlandsdricka... 5 Weizenbock... 5 Oud bruin/flanders brown... 6 Belgian style lambic... 6 Belgian style geuze lambic... 6 Belgian style fruit lambic... 6 Svagdricka... 6 Biere de Gardè... 6 Saison... 6 Berliner Weisse... 6

1. LJUS LAGER A. Modern svensk lager 1.044 56 1.010 17 4,5 5,6 35 45 6 14 Ett ljust helmaltsöl med mycket karaktär och stora humlegivor, ofta från moderna amerikanska sorter. Bouquet/Arom: Humlingen skall vara klart tydlig till kraftig. Alla humlesorter tillåtna. Smörkola/diacetyl OK. Ingen DMS/grönsakston är tillåtet. Färg/Utseende: Färgen kan vara ljust halmgul till gyllengul. Kraftigt och tjockt skum. Ingen köldgrumling. Smak: Välhumlad med hög humlebeska och maltig smak. Den kan vara väl utjäst eller ha en tydlig maltighet. Inga fruktestrar. Diacetyl är tillåtet. Ingen DMS/grönsakston bör finnas. Kropp: Medium kropp Exempel: Hell 5,1%, Lundgrens Lager 4,9%, 1828 5%, NO3 God lager 5,3%. B. Internationell lager 1.044 50 1.010 16 4,5 5,3 20 30 6 12 Internationell lager är en avlägsen släkting till den tjeckiska pilsnern. I syfte att få en bredare publik minskade man på beskan och av besparingsskäl tillsatte man ofta råfrukt i form av majs eller ris vid bryggningen. Många gånger använder man humleextrakt för att ge ölet beska. Det är också vanligt att man jäser vid några graders högre temperatur än vid traditionell lagerjäsning. Bouquet/Arom: Saknar i princip humlearom, DMS/ grönsakstoner är OK, dock ej smörkola/diacetyl. Färg/Utseende: Färgen skall vara ljus till gyllene. Ingen köldgrumling. Smak: Söt/fet maltsmak. Högt kolsyreinnehåll. Låg beska och humlesmak. Inga estrar eller diacetyl bör finnas. Grönsakstoner får finnas. Majs, ris och annan råfrukt får användas Kropp: Liten till medium kropp. Exempel: Heineken 4,9%, Grolsch 5%, Spendrups Original, Pripps Blå 5%, Stella Artois 5,1%. C. Tjeckisk/böhmisk pilsner 1.046 52 1.012 17 4,1 5,0 35 45 7 14 Den tjeckiska pilsnern bryggdes för första gången år 1842 i staden Pilsen. Den bryggs på ljus tjeckisk malt med ett mjukt, mineralfattigt vatten. Den har oftast en lite lägre alkoholhalt beroende på en större restsötma vilket gör att den tål stora humlegivor. Framförallt används den klassiska, tjeckiska humlesorten Saaz. Dekoktionsmäskning är vanligt förekommande. Bouquet/Arom: Högkvalitetshumle i doften. Smörkola/ diacetyl är vanligt förekommande. Färg/Utseende: Färgen kan vara såväl mörk som ljust bärnstensfärgad. Ingen köldgrumling. Kraftigt och tjockt skum. Smak: Stilen balanseras av en måttlig beska och högkvalitetshumle med en något söt maltighet. Diacetyl bör förekomma i mindre mängd, balanserad av humlesmak och beska. Kropp: Medium kropp men något större än för tyska pilsnern Exempel: Pilsner Urquell 4,4%, Budvar, Lobkov 4,4%. D. Tysk pilsner 1.046 50 1.006 12 4,5 5,3 30 40 7 10 Den tyska pilsnern är en variant av den tjeckiska, brygd efter de förutsättningar som finns i norra tyskland. Ett hårdare, sulfatrikare vatten används tillsammans med tyska humlesorter. DMS, ett ämne som härstammar från malten och påminner om burkmajs eller kokta grönsaker, kan vara en del av karaktären. Bouquet/Arom: Humledoften är måttlig till klart tydlig. Färg/Utseende: Klassisk tysk pilsner är mycket ljust halmgul till gyllengul i färgen. Kraftigt och tjockt skum. Ingen köldgrumling. Smak: Kantig och lätt metalliskt hård humlebeska. Välhumlad med hög humlebeska. Humlesmak är måttlig till klart tydlig. Den är väl utjäst men med en viss maltighet. Vare sig fruktestrar eller diacetyl skall märkas. Kropp: Medium kropp Exempel: Bitburger 4,8%, Warsteiner 4,8%, Old Gold 5%, Jever 4,9% E. Dortmunder export 1.048 56 1.010 14 5,0 5,8 23 29 8 13 Dortmunder export är ett ljust helmaltsöl med en lite högre vörtstyrka än de flesta andra ljusa lageröl. Ölet skall ha en balans mellan en viss maltsötma och en sulfattorr, moderat, beska. Bryggvattnet i Dortmund innehåller en lite högre nivå av sulfatjoner. Bouquet/Arom: Märkbar humledoft, men på låg nivå. Färg/Utseende: Färgen kan vara något mörkare än tysk pilsner. Ingen köldgrumling. Smak: Väl utjäst med tämligen torr karaktär. Något högre vörtstyrka och beska än Münchener helles. Kantig och lätt metalliskt hård humlebeska. Märkbar humlesmak, men på låg nivå. Vare sig fruktestrar eller diacetyl skall märkas. Kropp: Fylligare kropp, men fortfarande medium. Exempel: DAB Export 5%. F. Münchener helles 1.044 50 1.008 12 4,8 5,5 18 25 7 14 Münchner helles är ett ljust, mjukt, maltigt pilsneröl utan störande inslag av humle. Bouquet/Arom: Maltig, kan vara brödig. Färg/Utseende: Halmfärgad till gyl lengul i färgen Smak: Relativt låg beska med tydlig maltighet. I vissa varianter kan dock en balans mellan beska och maltighet finnas. Ingen karamellsmak. Inga estrar eller smörkola/ diacetyl får förekomma. Exempel: Weltenburger Barock-Hell 5,3%. G. Amerikansk lager 1.040 46 1.006 10 4,0 4,8 5 17 5 10 Amerikansk lager är i stort sett en lättare variant av den internationella lagern och härstammar från den danska pilsnertolkningen. Den bryggs med stora andelar råfrukt såsom majs eller ris. Ofta använder man malt med högt enzyminnehåll från sexradigt korn. Ölet skall vara mycket lättdrucket. Bouquet/Arom: Ingen doft eller smak av humle. Låga nivåer av DMS/grönsakstoner ok. Färg/Utseende: Mycket ljus i färgen, ingen köldgrumling bör finnas. Smak: Ren och krispig smak med högt kolsyreinnehåll. Ingen maltsötma. Majs, ris eller annan råfrukt används ofta och kan bidraga till smakbilden. Mycket låg beska. Inga estrar eller smörkola/diacetyl bör finnas. Kropp: Liten kropp Exempel: Budweiser 5,0%, Coors, Millers Genuine Draft 4,6%. 2 MÖRK LAGER A. Wiener 1.048 56 1.010 16 4,8 5,6 22 28 16 30 Wienerölet är föregångaren till tyska märzen och oktoberfestölet. Det bryggdes traditionellt av wienermalt som gav en mjuk maltighet. En wiener balanseras också av en viss nobel humlekaraktär. Bouquet/Arom: Mjuk och balanserad med en tydlig maltig doft, någon maltsötma, och en ren humlearom. Högkvalitetshumle ger liten till medium doft. Både karamell och torrare, mera brödiga och lättrostade komponenter kan ingå. Färg/Utseende: Kopparfärgad. Ingen köldgrumling skall märkas. Smak: Fyllig och maltpräglad. Karamelligt mjukt. Högkvalitetshumle ger liten till medium smak. Vare sig fruktestrar eller diacetyl skall märkas. Kropp: Lätt till medium i kroppen. Exempel: B. Märzen (traditionell oktoberfestbier) 1.052 60 1.012 20 5,2 6,2 22 28 10 35 Denna kategori har inget att göra med de moderna oktoberfestöl som idag påminner mer om en standard ljus lager. Märzen är en utveckling av wienerölet med en lite högre vörtstyrka som gör den hållbar över sommaren. Bouquet/Arom: Låg men märkbar humledoft. Färg/Utseende: Ett brett spektra av färger, från gyllengul till rödbrun. Ingen köldgrumling. Smak: Maltsötman skall dominera något över en ren humlebeska. Maltsmaken bör vara lättrostad snarare än stark karamell. Låg men märkbar humle smak. Inga eller mycket små mängder av fruktestrar. Ingen diacetyl Exempel: Ayinger Ur Maerzen. C. Münchener dunkel 1.052 56 1.014 18 4.8 5,5 16 25 40 80 En münchener dunkel skall vara mörkt maltig med en del icke brända, rostade toner. En bra münchener är fylligt maltig och mjuk medan en sämre är söt och sliskig. Bouquet/Arom: Doften är maltaromatisk med en hel del rostade toner. Vörtig, brödlik arom. Högkvalitets humle får användas för att ge en liten men märkbar doft av humle. Färg/Utseende: Köldgrumling får finnas. Smak: En klassisk dunkel skall vara mjukt fyllig med underliggande karamellkaraktär, riklig maltrostad brödliksmak som kommer från münchenermalt. (I en klassiska münchener dunkel används endast mörk münchenermalt). Högkvalitetshumle får användas för att ge en liten men märkbar kryddig smak av humle. Inga estrar. Diacetyl i mycket små mängder är godkänt. En bra münchener är fyllig medan en sämre är söt och blaskig. Kropp: Medium. Exempel: Ayinger Altbayrische Dunkel, Weltenburger Kloster Barock Dunkel. D. Mörk tjeckisk lager 1044 1052 1012 1016 4,8 5,3 22 30 40 80 Mörk tjeckisk lager är oftast vörtsöta, ibland med en artificiell sötma, och karamelligt chokladiga. Bouquet/Arom: Karamelligt rostad, diacetyl OK Färg/Utseende: Mörkbrun till svart i färgen. Smak: Lätt rostad och karamellig med söt maltighet. Kolatoner balanserad med medium humlebeska som inte får dominera. Diacetyl bör finnas. Exempel: Purkmistr, Herold, Primator, (Bohemia Regent (mörk)). E. Schwarzbier 1.044 52 1.08 12 4,6 5,5 22 30 80 100 Schwarzbier är en rostad mörk helmaltslager där olika rostade maltsorter skall bidra till arom, smak och färg. Bouquet/Arom: Humledoft från högkvalitetshumle är OK. Inga fruktestrar, låg diacetyl OK. Färg/Utseende: Mörkbrun till svart i färgen. Smak: Tydlig smak av rostat malt. Låg sötma, beska låg till medium. Humlesmak från högkvalitetshumle är OK. Inga fruktestrar, låg diacetyl OK. Exempel: Köstritzer Schwartzbier. F. Amerikansk dark lager 1.040 46 1.006 10 4,0 4,8 10 20 20 60 Bouquet/Arom: Lätt rostade toner. Låga nivåer av DMS/grönsakstoner. Liten humledoft. Färg/Utseende: Ljust koppar till mörkbrun. Smak: Maltigheten är ej speciellt tydlig, med en lätt kropp. Råfrukt används ofta, humlegivorna är små. Liten humlesmak och beska. Kolsyrehalten är hög och mer lik en amerikansk ljus lager än en mörk europeisk lager. Vare sig fruktestrar, köldgrumling eller diacetyl skall märkas. Exempel: (Michelob Dark). 3 PALE ALE A. English ordinary bitter 1.033 39 1.006 12 3,0 3,9 20 40 16 30 Bouquet/Arom: Humlearom och små mängder av fruktestrar. Smak: Medium till kraftig humlebeska. Humlekaraktären skall vara tydlig och om diacetylen finns så skall den hållas lågt. Lätt till medium maltkaraktär. Kan vara lätt fruktig. Exempel: Boddington s Pub draft, Bomardier, ( omas Hardy County Bitter). B. English (best) special bitter 1.040 46 1.006 12 4,0 4,8 20 40 30 35 Bouquet/Arom: Blommig humlearom och små mängder av fruktestrar. 2 SV ENSK A HEMBRYG G A R EF ÖR ENINGEN 2 0 04 DEFINITIONEN GILT IG T IL L DEN 3 1 DE CEMBER 2 0 04

Smak: Kraftigare smakhumlad än ordinary bitter. Medium i restsötma. Medel till kraftigare beska. Smörkola/diacetylen bör hållas lågt. Kan vara lätt fruktig. Exempel: Young s Ramrod, Fullers London Pride 4,7%. C. English strong (extra special) bitter 1.046 60 1.010 16 4,8 6,0 25 45 30 35 Bouquet/Arom: Blommig humlearom och små mängder av fruktestrar. Tydlig maltighet. Smak: Medium till kraftig humlebeska. Medium smakhumlad. Restsötman skall vara mera framträdande i strong bitter än i ordinary och special bitter. Fruktigheten kan vara medium till stor. Kropp: Stor kropp karakteriserar denna bitter. Exempel: Fullers ESB 5,9%, Young s Special London Ale. D. English pale ale 1044 1056 1008 1016 4,4 5,3 20 40 10 25 Bouquet/Arom: Tydlig humlearom av engelska humlesorter, maltig doft med fruktestrar. Köldgrumlmg är OK. Smak: Medium beska och humlesmak, engelska humlesorter. Låg till medium maltkaraktär. Lite karamellsmak är tillåtet. Estrar i måttlig till stor mängd. Ingen eller mycket lite diacetyl. Exempel: Bishops Finger, Bass, Spitfire. E. India pale ale 1.050 70 1.012 18 5,0 7,5 40 60 16 35 Bouquet/Arom: Stor blommig humledoft. Karamell och fruktestrar bör finnas. Alkoholtoner är OK. Färg/Utseende: Gyllene till mörkt kopparfärgade ale. Köldgrumling OK. Smak: IPA karakteriseras av en kraftig beska och hög alkoholhalt. Kraftigt smakhumlad och hög mineralhalt i vattnet ger ett krispigt torrt öl. Karamell och maltighet på låga till medium nivåer. Fruktestrar i måttliga till höga halter. Amerikanska och Engelska humlesorter är båda OK. Exempel: Ushers IPA, Goose Island IPA, Sea Dog IPA, e Shipyard Fuggle IPA 5,7%. F. Amerikansk pale ale OG FG %Alkohol IBU Färg (EBC) 1.044 56 1.008 16 4,4 5,9 20 40 10 25 Bouquet/Arom: Kraftigt aromhumlad med amerikanska humlesorter. Färg/Utseende: Färgen är gyllene till ljust kopparfärgad. Köldgrumling OK. Smak: Amerikanska humlesorter används för att ge hög beska och smak. Liten till medium maltighet. Lite karamellsmak är tillåtet. Fruktestrar bör förekomma i måttliga till höga nivåer. Ingen eller mycket liten diacetyl. Exempel: Anchor Liberty Ale OG 1 057 5,9%, Sierra Nevada Pale Ale. G. California common/steam beer 1.044 55 1.011 14 4,0 5,5 30 40 16 40 Amerikansk öltyp men bör ej bryggas med citruaktiga amerikanska humlesorter. Humledoft och smak bör vara kryddigt träiga t.ex. av humlesorten Northern Brewer. Bouquet/Arom: Lättrostad eller karamellaktigt fruktig doft. Låg humle doft. Färg/Utseende: Ljust bärnstens till kopparfärgad. Smak: Lättrostad eller karamellaktigt fruktig maltighet i smak. Medium till hög humlebeska. Medium humlesmak. Fruktestrar i små mängder. Låg nivå av diacetyl ok. Jäses med lagerjäst vid rumstemperatur, men lagras vid låg temperatur. Exempel: Anchor Steam Beer FG 1 013. H. Kölsch 1.042 46 1.006 10 4,8 5,1 20 30 8 14 Kölsch är överjäst och långlagras vid låg temperatur. En öl i klassisk torr tysk stil med elegant ljus maltkaraktär. Vete används ofta i små mängder (upp till ca 15%). Bouquet/Arom: Mycket liten humledoft. Lätt söt vinös med pilsnermalttoner. Mycket låg nivå av grönsakstoner/ DMS är önskvärt. Ingen eller låg nivå av estrar. Färg/Utseende: Färgen är gyllengul. Ingen köldgrumling. Kraftigt stabilt skum. Smak: Torr, lätt, elegant, vinös och subtilt söt. Mild, vinlik syra bör gärna förekomma. Ingen karamellsmak bör framträda. Låg till medelbesk, liten humlesmak. Ingen eller låg nivå av estrar. Grönsakstoner/DMS tillhör typen dock i mycket låga nivåer. Väl utjäst. Kropp: Lätt kropp. Hög CO 2. Exempel: Gaffel Kölsch 4,8%, Dom Kölsch 4,8%, Früh Kölsch 4,8%, Gilden Kölsch 4,8%. I. Belgisk pale ale 1.045 56 1.006 14 4,8 6,5 20 30 7 30 Vanligaste jäsningstemperaturspannet är 24 28 grader, ibland högre! Bouquet/Arom: Maltig med karamelliga toner. Syrligt fenoliska belgiska jästtoner. Färg/Utseende: Färgen är gyllene till mörkt bärnsten. Köldgrumling vid låga temperaturer är tillåtet. Smak: Belgisk pale ale karakteriseras av en låg men märkbar beska, smak och doft av humle. Belgisk jäst bidrar oftast med syrligt kryddigt fenoliska toner. Låg nivå av maltsmak. Högkvalitetshumle används genomgående. Fruktestrar får finnas i låga till måttliga nivåer. Lite karamell eller lättrostad maltsmak är OK. Ingen diacetyl. Jästen bidrar ofta med en kryddig syrlighet. Exempel: De Koninck 1833, De Konink Antoon. 4. BROWN ALE A. Brittisk brown ale 1.040 50 1.008 14 4,1 5,2 15 25 35 60 Bryggs oftast av pale ale och karamellmalt + bryggsocker, upp till 10%. Bland humlesorterna dominerar Challenger East Kent Golding, Northdown och Fuggle. Det är inte ovanligt att 100% av humlen används som bitterhumle. Bouquet/Arom: Lätt humledoft är OK. Malt skall dominera. Fruktestrar på låg till medium nivå är OK. Färg/Utseende: Mörk koppar till brun i färgen. Smak: Maltsötma dominerar smaken, med låg beska och låg humlesmak. Mjuk med lätt tvålig avslutning. Mycket låg nivå av diacetyl är godtagbart. Fruktestrar på låg till medium nivå är helt OK. Exempel: Newcastle Brown Ale 4,7%, Trooper Jane Crack Shot. B. Amerikansk brown ale 1.040 60 1.010 17 5,0 6 25 60 40 90 Amerikansk brown ale har sitt ursprung i den brittiska. Det som framförallt skiljer dem åt är att amerikanarna använder betydligt fler specialmaltsorter än britterna och dessutom brygger sin variant ett snäpp starkare. Förutom malt använder amerikanarna mindre mängder av olika sockerarter som melass, honung, lönnsirap, kornsocker och kandisocker. Amerikansk humle dominerar men även engelska och tyska sorter mixas friskt med amerikanska. Max. 25% av humlen används i bittergivan. Torrhumling är vanligt. Bouquet/Arom: Humlearomen, oftast citrusaktig, är mild till stark. Estrar och doft av mörkare maltsorter skall vara i nivån låg till tydlig. Ingen smörkola/diacetyl bör finnas. Färg/Utseende: Mörkt koppar till brun i färgen. Smak: Humlebeska och smak skall dominera den rika maltigheten som dock måste märkas tydligt bakom humlen. Något torrare än den engelska. Lättrostade toner skall finnas. Ingen diacetyl. Fruktesternivån bör inte vara hög. Kropp: Medium kropp, med en tydlig torrhet som kommer av humle och utjäst öl. Exempel: Pete s Wicked Ale OG 1 052 BU 29, Golden Gate Original Ale, Brooklyn Brown Ale OG 1 055 5,2% BU 33. Shipyard Moose Brown C. English light mild <1.040 1.006 10 3,0 4,0 10 20 16 40 Bouquet/Arom: Maltdominerad med fruktiga inslag. Låga nivåer av smörkola/diacetyl. Lätt humledoft är OK. Färg/Utseende: Ljus bärnsten till ljusbrun i färgen. Smak: Maltsötma med inslag av karamellmalt som ofta drar ofta åt bisquite (kakig) dominerar smaken. Fruktestrar tillhör smakbilden. Låg beska humlesmaken kan dock vara märkbar. Mycket låg nivå av diacetyl är godtagbart. Alkohol får inte märkas. Kropp: Lätt till medium. Exempel: McMullens AK 3,6%, Holdens Mild 3,8% D. English dark mild <1.040 1.006 10 3,0 4,0 10 24 40 90 Lätt med uttalad maltsötma och diskret beska. Bouquet/Arom: Lätt humledoft är OK. Maltigt fruktig med rostade toffe eller chokladtoner. Lätt humlearom. Färg/Utseende: Mörkt koppar till mörkbrun i färgen. Smak: Maltsötma dominerar smaken. Smaker som karamell, lakrits, plommon/russin och rostad malt är vanligt förekommande. Låg beska och låg humlesmak som inte alls får märkas på samma sätt som i den ljusa varianten. Mycket låg nivå av diacetyl är godtagbart. Låg nivå av fruktestrar är ok. Alkohol får ej märkas. Mjukt maltsöt med låg kolsyra. Exempel: Sainsburys Draught dark mild 3,4%, Batemans DM 3,7%, Highgate DM 3,5% E. Altbier 1.044 48 1.008 14 4,5 5,0 25 50 25 65 Bryggs som en ale, fast med tysk alejäst, vid förhållandevis låg temp. ca. 15 18 grader. Kallagras sedan för att ge en renare smak. Bouquet/Arom: Viss brödighet med lätt rostade/ chokladiga toner. Kan vara kraftigt humlad. Ingen smörkola/diacetyl bör finnas. Färg/Utseende: Koppar till brun i färgen. Ingen köldgrumling. Smak: Kan vara kraftigt humlad. (dock ligger beskan normalt mellan 30 och 35 IBU) Medium maltsmak. Diverse olika maltsorter kan användas, även vete. Smaken får inte ha för stort inslag av rostad malt, används sådan skall den endast vara smakförhöjande och inte dominant. Humlesmaken kan vara tydlig. Ölet ska ge ett rent, krispigt och smakfullt intryck. Låga nivåer av estrar. Ingen diacetyl bör märkas. Exempel: Uerige Alt 4,6% BU 50, Schlüssel Alt. Bolten Ur Alt, Bolten Alt, Diebels Alt 4,8% BU 32, Hannen Alt. F. Scottish light ale, 60/- 1.030 35 1.006 12 2.8 3,5 9 20 16 40 Den mildaste formen av skotsk ale. Enligt gammal skotskt tradition späds de ofta från en 90 eller 120 shilling. Bouquet/Arom: Låg humledoft, viss maltighet. Färg/Utseende: Bärnstensfärgad. Köldgrumling OK. Smak: Låg smak och beska. Tydligt maltig. Kropp: Lätt kropp. Exempel: Caledonian 60/- 3,2%. G. Scottish heavy ale, 70/- 1.035 40 1.010 14 3,5 4,0 12 20 30 75 Enligt gammal skotskt tradition späds de ofta från en 90 eller 120 shilling. Bouquet/Arom: Låg humledoft, viss maltighet. En lätt rökig ton kan förekomma i doften. Låg nivå av fruktestrar är ok. Färg/Utseende: Köldgrumling OK. Smak: Domineras av en mjuk maltsötma, balanseras med en låg och balanserande humlebeska. Låga halter av fruktestrar är ok. Exempel: Broughton Ales Greenmantle Ale 3,9% BU 24 34 EBC. H. Scottish export ale, 80/- 1.040 50 1.010 18 4,0 4,5 15 25 30 75 Enligt gammal skotskt tradition späds de ofta från en 90 eller 120 shilling. Bouquet/Arom: Tydligt maltig och med rökiga toner. Humlearom och choklad. Färg/Utseende: Köldgrumling OK. Smak: Söt, vinös, karamellig och maltig smak kännetecknar detta öl. Beskan upplevs som låg till måttligt. Fruktestrar bör bidra till smakbilden. Viss diacetyl/smörkola är ok. SVENSK A HEMBRYGGAREFÖRENINGEN 2004 DEFINITIONEN GILTIG TILL DEN 31 DECEMBER 2004 3

Exempel: Caledonian 80/- OG 1.043 4,1%, Caledonian Merman OG 1.052. I. Belgisk brown ale 1.045 56 1.006 12 4,5 6,5 20 35 30 75 Merparten av den belgiska alen är brygd med pilsnermalt som bas. Kandisocker är vanligt förekommande. Vanligaste jäsningstemperaturspannet är 24 28 grader, ibland högre! Bouquet /Arom: Maltig, sirapsaktig, karamellig, lätt fenolisk (dvs i regel mindre fenolisk än belgisk pale ale), fruktig och kryddig. Lätta rostade toner ok, men de drar i regel mer åt torr choklad än en hårdare rostad ton. Ingen smörkola. Lätta humletoner av klassisk europeisk sort är ok. Färg/Utseende: Köldgrumling vid låga temperaturer är tillåtet Smak: Maltigt mjuk där de chokladiga och milt rostade tonerna skall överväga. Hårt rostade toner skall ej finnas. Fruktig, karamellig och lätt kryddig. Fenoler är önskvärt i låga nivåer. Låg beska, men högre beska (uppåt 35 BU) kan förekomma i enstaka exemplar. Smakhumle på låga nivåer får förekomma, men då endast från klassiska europeiska aromsorter Ingen smörkola. Kan ha en lätt mineralig torr eftersmak. Smaken ska inte vara tung och söt. Kolsyrehalten bör som i de flesta belgiska öl vara relativt hög. Kropp: Lätt medium. Exempel: Leffe Bruin 6,5%, Westfleteren Special (röd kork) 6,0%, Maredsous 6 Donker 6,0% 5 VETEÖL A: Weizen/weissbier (sydtysk typ) 1.046 52 1.008 14 4,9 5,6 10 15 8 16 Ölet bryggs med minst 50% mältat vete, med små humlegivor. Bouquet/Arom: Aromen är helt klart fruktig och fenolisk. Bananestrar är ofta förekommande. Den fenoliska karaktären beskrivs ofta som kryddnejlika, muskot, kokt skinka och plåt. Kan vara rökig eller till och med vaniljlik. Ingen diacetyl/smörkola. Färg/Utseende: Halmgul. Kan vara blank eller disig av jäst. Smak: Den är väl utjäst. Bananestrar förekommer ofta. Om jäst finns kvar får ölet en tydlig jästsmak och ett mäktigare intryck. Vetemalten ger en tydligt mjuk och jordig maltkaraktär. Ingen diacetyl. Kropp: Den relativt höga vörtstyrkan och alkoholhalten ger ett öl med medium till stor kropp. Kraftigt kolsyrad. Exempel: Söldenauer, Erdinger Kristallklar 5,3%, Erdinger Hefe Weisse OG 1.050 FG 1.010 5,3%, Weinstephaner Hefe 5,4%. B: Dunkelweizen 1.046 52 1.008 14 4,9 5,6 10 15 35 95 Ölet bryggs med minst 50% mältat vete, med små humlegivor. Chokladmalt och rostad vetemalt ger en mjukt chokladig karaktär. Bouquet/Arom: Aromatiskt fenolisk och fruktig med chokladtoner. Färg/Utseende: Färgen kan vara mellan kopparbrun till mörkbrun. Smak: Viss maltsötma, med rostad och chokladig karaktär. Fenoliska och estriga smaker finns på låga nivåer. Normalt används mörk malt tillsammans med mörk karamell- eller färgmalt. Vetemalten ger en tydligt mjuk maltkaraktär, Ingen diacetyl/smörkola. Kropp: Medium. Kraftigt kolsyrad. Exempel: Erdinger Dunkelweissen OG 1.052 FG 1.010 5,6%, Franziskaner Hefe Dunkelweissen 5%. C: Belgisk wit 1.044 50 1.006 10 4,8 5,3 15 25 5 10 Bryggs med stora delar mältat eller omältat vete. Kryddad med koriander och apelsinskal (curacao). Bouquet/Arom: Lätt citrusaktig ton. Koriander och apelsinskal (curacao). Ingen diacetyl/smörkola samt endast låga halter av fruktestrar. Färg/Utseende: Mycket ljusa och oftast grumliga. Smak: Högkvalitetshumle används för att ge en låg till medel beska och humlesmak. Ölet skall vara torrt och friskt. Tydlig smak av koriander och apelsinskal (curacao). Ingen diacetyl samt endast låga halter av fruktestrar. Kropp: Liten till medium kropp. Exempel: Hoegaarden Wit, Dentergems, Blanche de Namur. D: Amerikansk veteöl 1.030 46 1.006 14 3,5 4,5 5 17 4 16 Kan jäsas på amerikansk under- eller överjäst, oftast överjäst. Bryggs med 30 50% vete. Amerikansk veteöl bryggs med liknande recept som en sydtysk weissen. Bouquet/Arom: Fruktestrar i smak och doft är typiska, men inte dominerande, dock skall inte fenoliska eller nejlikaktiga dofter märkas. Ingen eller mycket lite diacetyl. Färg/Utseende: Färgen är ofta gyllene till ljust bärnstensfärgad. Smak: Låg till medium humlesmak. Fruktestrar i smak och doft är typiska, men inte dominerande, dock skall inte fenoliska eller nejlikoaktiga dofter märkas. Ingen eller mycket lite diacetyl. Kropp: Kroppen är lätt till medium. Kolsyran är lägre än tyska veteöl. Exempel: Anchor Wheat Beer. 6 STOUT/PORTER A. Classic irish style stout 1.038 1044 1.008 14 3,7 4,4 30 50 120+ Bouquet/Arom: Torr, lätt bränd/rostad. Med inslag av choklad och kaffe. Ev. inslag av humle på låg nivå. Färg/Utseende: Djupt mörkt rödsvart. Kraftigt skum är viktigt. Smak: Klassisk irländsk stout har initialt en rostad maltsmak, med en tydlig torr beska i avslutningen. Torrheten kommer från rostat korn. De rostade maltsorterna bidrar ofta med toner av choklad och kaffe. En viss syrlighet kan anas, men är inte nödvändig. En låg karamellighet balanserar och ger ett mjukt öl. Fruktestrar överskuggas av malt, beska och brändhet. Ingen diacetyl. Kropp: Lätt kropp. Exempel: Guinnes Draught OG 1.039 4,2% BU 45 130 EBC, Murphy s Stout 4%, Beamish Stout OG 1.038 4,2%. B. Amerikansk stout 1.048 1060 1.012 18 4,4 5,3 30 40 120+ Bouquet/Arom: Torr, lätt bränd/rostad. Tämligen neutral. Amerikansk humle från märkbar till tydlig. Färg/Utseende: Djupt mörkt rödsvart. Kraftigt skum är viktigt. Smak: Initialt en malt och karamellsmak med en tydlig torrostad beska i avslutningen. Torrheten kommer från rostat korn. En viss syrlighet kan anas, men är inte nödvändig. Fruktestrar överskuggas av malt, beska och brändhet. Ingen eller lite diacetyl. Den amerikanska stouten har framträdande humlekaraktär av typiska amerikanska humlesorter. Exempel: Jämtlands Porter, Sierra Nevada Stout, North Coast Old #38 Stout OG 1056. C. Foreign stout 1.052 62 1.010 20 5,5 6,5 30 60 120+ Bouquet/Arom: Alkohol, bränd, vinös, syrligatoner, rostad malt, karamell och frukt. Färg/Utseende: Djupt mörkt rödsvart. Kraftigt och hållbart skum. Smak: Foreign stout har initialt en malt och karamellsmak, med en tydlig torrrostad beska i avslutningen. Viss syrlighet är tillåtet. Låga halter av fruktestrar. Ingen diacetyl. Vid längre lagring utvecklas ofta toner av torkad frukt. Kropp: En medium till stor kropp skall märkas. Exempel: Guinness Extra Stout OG 1.052 5,5% BU 50 130 EBC. D. Sweet stout 1.045 56 1.012 20 4,0 5,5 15 25 150+ Bouquet/Arom: Humlebeska ska balansera sötma utan att ge bidrag till smak eller doft. Färg/Utseende: Djupt mörkt rödsvart. Kraftigt och hållbart skum. Smak: Söt stout, även kallad gräddstout eller milk stout, har en mindre rostad karaktär än klassisk irländsk stout. Mjölksocker kan användas vid buteljering för att ge en sötare smak. Maltsötma, choklad och karamellsmak skall dominera. Humlebeska ska balansera sötma utan att ge bidrag till smak eller doft. Kropp: Kraftigare kropp än en dry stout. Exempel: Samuel Adams Cream Stout OG 1.056 FG 1.018 4,7%. E. Oatmeal stout 1.040 52 1.008 18 4,0 5,5 20 40 80+ Bouquet/Arom: Humle doft får förekomma men inte dominera mot det rostade och chokladiga. Få eller inga estrar. Färg/Utseende: Färgen ska vara mörkt koppar till kolsvart. Smak: I oatmeal stout används havre. Detta ger en mjuk och full smak utan att ha en sädeskaraktär. Rostad malt, karamell och choklad smak ska ge ett mjukt öl som balanseras av en medium till hög beska. Humlesmak och doft får förekomma men inte dominera mot övrig smak. Fruktestrar på låg till medium nivå. Exempel: Young s Oatmeal Stout 5%, Broughton Ales Scottish Oatmeal Stout 4,2%, Samuel Smith Oatmeal Stout OG 1.050 5%, Jämtlands Oatmeal Porter. F. Porter 1.046 60 1.008 16 5,0 6,5 20 40 80+ Inom denna underkategori kan både amerikansk-, brownoch robust porter förekomma samt över och underjästa exemplar. Brown porter är oftast ljusare och liknar mera rostad brown ale. Med denna definition är det den svenska portern vi avser. Bouquet/Arom: Humledoft från försumbar till medium. Malt, choklad och lätt fruktig och rostad. Färg/Utseende: Brun till mörkt brun, med dragning åt rött. Smak: Smaken är mjukt, maltigt, chokladig med söt, dock ej kladdig, karamellighet. Rostad maltsmak skall finnas och kan variera mellan tydlig till märkbart mjölkchokladmild. Fruktestrar bör finnas och vara i balans med den rostade karaktären samt humlebeskan. Humlesmak från försumbar till medium. Kropp: Kropp medium. Exempel: Carnegie Porter 5,5%. Slottskällans Svart. Övriga exempel: King & Barnes Old Porter, KOFF porter, A le Coqe Porter (underjäst), Jämtlands Porter (amerikansk). 7 STARKA SPECIALÖL A. Barley wine >1.075 1.018 32 7,4 12,0 50 100 25 60 Bouquet/Arom: Tydlig karaktär av fruktestrar och tydligt alkoholig. Humlearomen kan vara låg till mycket hög. Karamell och vinös arom. Långlagrade har ofta aromer av torkad frukt. Färg/Utseende: Gulbrun, gyllenbrun eller koppar till mörkbrun färg. Köldgrumling är tillåten vid låga temperaturer. Liten skumkrona OK. Smak: Hög restsötma. Tydlig karaktär av fruktestrar, russin, torkade plommon och aprikoser, och tydligt alkoholig. Balanseras av en låg till bestämd beska. Humlesmaken kan vara låg till mycket hög. Diacetylnivån skall vara mycket låg (om någon). Karamell och vinös smak är en del av karaktären. Kropp: Kraftig kropp. Låg CO2. Exempel: Tomas Hardy s Ale OG 1.120, Anchor Old Foghorn OG 1.100 BU 65, Big Foot OG 1.106 BU 80. B. Engelsk old/strong ale 1.060 1080 1.008 20 6,0 8,0 30 50 20 35 Största skillnaden mellan old ale och barley wine är beskan och förhållandet mellan stamvörtstyrka och beska. Bouquet/Arom: Fruktestrar och karamellmalt bör bidra till doft. Humlearom bör hållas låg. Färg/Utseende: Bärnsten till koppar i färgen. Köldgrumling OK. Smak: Maltigt söt men kan även vara lättare som en strong ale. Fruktestrar bör bidra till smak. En tydlig malt och karamellsötma skall balanseras av en medium humlebeska. Kropp: Kroppen är medium till stor. Exempel: Marstons Owd Roger OG 1.080. 4 SV ENSK A HEMBRYG G A R EF ÖR ENINGEN 2 0 04 DEFINITIONEN GILT IG T IL L DEN 3 1 DE CEMBER 2 0 04

C. Dubbel 1.056 70 1.010 16 5,9 7,4 18 25 20 55 Bouquet/Arom: En aning humlearom är tillåtet. Maltsötma, nötig, chokladig, rostad maltarom med fenoliska inslag. Färg/Utseende: Färg från mörk bärnsten till brun. Kraftigt och mousselikande skum är viktigt. Smak: Maltsötma, nötig, chokladig, rostad malt. Låg beska och ingen humlesmak. Låg diacetylhalt, fruktiga estrar (speciellt banan) är tillämpliga vid låga nivåer. Hög CO2. Exempel: Röd Chimay OG 1.063 7%, La Trappe Dubbel, Westmalle Dubbel OG 1.063 6,5%. D. Trippel 1.060 90 1.006 1.012 6,9 9,9 20 35 7 20 Bouquet/Arom: Tripplar karakteriseras ofta av en kryddig, fenolisk nejlikdoft med inslag av mandelmassa och aprikos. Kryddigt tung parfymig blommighet och korianderlik doft. Bananestrar förekommer vanligtvis. Färg/Utseende: Oftast ljus färg. Kraftigt och mousselikande skum är viktigt. Smak: Tydlig smak av alkohol. Kryddig, blommig fruktighet med aprikoser och mandelmassa. Lätt maltig med medium beska. Låg nivå av humlearom. Kropp: Kroppen ska vara medium+. Väl utjäst. Hög CO2. Exempel: Westmalle Trippel OG 1.080 9% BU 35 38 13 EBC, Vit Chimay, Bruggse Trippel, Steinbrugge Trippel, La Trappe Tripel. E. Helles bock/majbock 1.066 68 1.012 20 6,3 7,5 20 35 10 20 Bouquet/Arom: Maltkaraktären ska märkas i doften. Högkvalitetshumle ger en arom som kan variera mellan låg till medium. Färg/Utseende: Gyllengul till ljust bärnstensfärgad. Ingen köldgrumling. Smak: Maltkaraktären ska märkas i smaken. Högkvalitetshumle ger en låg humlebeska, medan humlesmak kan variera mellan låg till medium. Beskan bör öka med ökat OG. Helst inga fruktestrar, och ingen eller mycket liten mängd diacetyl. Underjäst. Exempel: Ayinger Maibock, Einbecker Ur bock Hell. F. Traditionell bock 1.066 74 1.018 24 6,3 7,5 20 30 30 60 De traditionella bockarna är underjästa och har en vörtstyrka över 16 Plato. Bouquet/Arom: Mycket liten humledoft. En mindre mängd fruktestrar kan anas. Maltig doft viktigt. Färg/Utseende: Bocköl kan variera i färg mellan mörkt koppar till mörkt brun. Smak: Maltigt ren smak med tydliga alkoholinslag. Måttlig beska som bör öka proportionellt med ökande OG. Liten humlesmak. En mindre mängd fruktestrar kan anas. Exempel: G. Dubbelbock 1.074 80 1.020 28 6,5 7,8 17 27 30 120 Bouquet/Arom: Ingen humledoft. Fruktestrar är vanligt förekommande men på låga till måttliga nivåer. Vinös med inslag av torkad frukt och choklad. Över 18 Plato. Färg/Utseende: Mörkt bärnsten till mörkt brun i färgen. Smak: Vinös med inslag av torkad frukt och choklad. Maltsötman med inslag av choklad dominerar, men ölen får inte vara sliskigt. Hög alkoholhalt. Humlegivorna ökar med vörtstyrkan. Låg humlebeska och smak, ingen humledoft. Fruktestrar är vanligt förekommande men på låga till måttliga nivåer. Kärvhet från rostad malt skall inte märkas. Underjäst. Kropp: Stor kropp. Exempel: Paulaner Salvator 7,5%, Lunator 7,9%, Samuel Adams Dubbel Bock, Weltenburger Asam Bock 6,5%. H. Eisbock 1.064 90 1.020 35 7,5 13 25 50 36 100 En extra stark bock (oftast dubbelbock) vars karaktär koncentreras och mjuknar genom att den fryses och isen avskiljs från ölen. Bouquet/Arom: Ingen humlearom. Dominerande maltkaraktär. Alkoholen skall vara tydlig men ej spritig. Låg till obefintliga fruktestrar. Färg/Utseende: Från gyllene bärnstensfärgad, brun till nästan svart. OK med lite skum p.g.a. den höga alkoholhalten. Smak: Maltkaraktären kan vara kraftigt söt med hög alkoholhalt. Sötman balanseras av låg humlebeska men ingen smakhumle. Fruktestrar förekommer men ej dominerande. Ingen smörkola/diacetyl. Kropp: Stor, låg CO2. Exempel: Kulmbacher EKU 28 28% stamwürsze 11 vol%. Kumlbacher Eisbock 18% stamwürsze 7,5 vol%, Niagara Eisbock. 8vol%. I. Ljus stark belgisk ale >1.066 96 1.012 24 7,0 10,8 20 50 7 30 Äldre exemplar blir ofta maderiserade och kan då upplevas som milt fruktigt chokladiga. Vanligaste jäsningstemperaturspannet är 24-28 grader, ibland högre! Bouquet/Arom: Vinöst fruktig, lätt syrlig och maltig. Bryggs ofta med kandisocker. Färg/Utseende: Köldgrumling tillåten. Smak: Ofta vinösa. Kandisocker bidrar till smaken. Domineras av maltsötma och kryddiga jästtoner av belgisk jäst. Humlebeska är allt mellan låg till hög. Kraftigt utjästa med tydlig alkoholkaraktär som ibland kan upplevas som spritig. Ofta en mintig ton, troligtvis härrörande från humlen. Lite eller ingen diacetyl. Hög CO2. Moussiga. Exempel: Kwak 8%, De Verboten Vrucht 8,8%, Bush Blond 10,5%, Moinette Blond 8,5%, Grimbergen Blond 7%, Leffe Blond 6,6%. J. Mörk stark belgisk ale >1.066 96 1.012 24 7,0 10,8 20 50 30 60 Bouquet/Arom: Vinöst fruktig, syrlig och maltig. Bryggs ofta med mörkt kandisocker vilket bidrar till doft och smak. Vanligaste jäsningstemperaturspannet är 24-28 grader, ibland högre! Färg/Utseende: Köldgrumlingen tillåten. Smak: Vinös sötma, mörkt kandisocker bidrar ofta till smaken. Maltsötma och belgisk jäst tillsammans med mjuk choklad från rostat korn och kandisocker ger ett öl som upplevs som mycket lena tack vare balansen mellan choklad, malt och humle. Humlebeska är allt mellan låg till hög men ökar med ökande maltsötma. Kraftigt utjästa med tydlig alkoholkaraktär som ger en värmande fruktighet mer än spritsmak. Mintiga toner, troligtvis härrörande från humlen, finns ofta. Lite eller ingen diacetyl. Kropp: Medium kropp och CO2. Moussiga. Exempel: Blå Chimay OG1.081 9%, Golden Caroulus d Or 8%, Ciney, Moinette Brune 8,5%. K. Scottish strong ale, 90/- 1.065 85 1.012 24 6,5 8,4 25 35 40 100 Skotish strong kokas ofta länge, upp till 4 6 timmar över öppen eld. Därav rökkaraktären i många exempel. Jäses vid ca 16 C och lagras svalt. Ölen tappas om innan primärjäsningen avstannat för att avbryta jäsningen och få en hög restsötma. Bouquet/Arom: Vinösa, maltiga och fruktiga. Obetydlig doft från humle. En liten rökig karaktär förekommer ofta. Färg/Utseende: Färgen går från mörkt koppar till brun, Köldgrumling är OK. Smak: Kraftigt maltiga. Obetydlig humlesmak och beska. Den rika dominerande maltsötman balanseras av en ren alkoholkaraktär. En karamellig karaktär hör ofta till. Fruktestrar finns i måttliga mängder. En liten rökig karaktär förekommer ofta. Låg diacetylhalt är OK. Kropp: Stor kropp. Exempel: Broughton Ales Old Jock OG 1.066 FG 1.016 6,7%, Traquair House OG 1.075 FG 1.012 8,3%, Old Izaak. L. Imperial stout 1.075 90 1.014 24 6,9 8,8 50 80 80+ Bouquet/Arom: Rostade kaffelika toner. Humlearomen kan vara subtil till tydligt blommig. Vinösa fruktiga toner förekommer ofta, vanligt med drag mot konserverade körsbär. Ingen eller endast lite diacetyl. Färg/Utseende: Färgen ska vara mörkt koppar till kolsvart. Liten skumkrona OK. Smak: En extremt rostad maltig smak och arom balanseras med en bestämd humling. Rostade maltsorter bidrar med smaker såsom kaffe, cappuccino, lakrits, krut, bitter choklad. Beskan kan vara från måttlig och balanserad till mycket hög i mörkare varianter. Den rostade maltens syrlighet och bitterhet bör vara måttligt och skall inte dominera. Fruktestrar hör även till smakbilden. I lagrade exemplar övergår fruktestrarna mer och mer i konserverade körsbär. Ingen eller endast lite diacetyl. Kropp: Stor. Låg CO2 OK. Exempel: (Courage Imperial Russian Stout), Samuel Smith Imperial Stout, Nils Oscar Imperial Stout 7%, Guinness Foreign Extra Stout (Strong Bottled) OG 1.073 7,5% BU 50. 8 ÖVRIGA SPECIALÖL A. Frukt/grönsaksöl 1.030 110 1.006 30 2,5 11,9 5 70 14 200 Ett öl där man tillsatt frukt eller grönsaker i antingen primär eller sekundärjäsningen, som ger en tydlig men balanserad, frukt eller grönsakskaraktär. Dessa öl skall inte domineras av humle. B. Kryddöl 1.030 110 1.006 30 2,5 11,9 5 70 14 200 Ett öl där man använder kryddor och/eller örter istället för humle, för att få en tydlig, men balanserad, kryddig/ örtig karaktär på ölet. Kryddningen får inte dominera över ölkaraktären. Om humle används tillsammans med övriga kryddor ska inte humlet få dominera. C. Modifierade öl Modifierade öl är; öl som är svårplacerade p g a t ex blandning av kryddor och frukt samt klassisk öltyp utanför gränserna. Det kan också vara rena experimentbryggder. Öl som kan placeras i en underkaterogi skall inplaceras där. Specificera på bryggprotokollet vilken typ som avses samt gärna referens och beskrivning. D. Övriga klassiska öltyper Klassiska öltyper som ej finns upptagna under annan huvud- eller underkategori. Exempelvis nedanstående. Andra typer kan förekomma. Specificera på bryggprotokollet vilken typ som avses samt gärna referens till litteratur och/eller till ett kommersiellt exempel. Rököl typ Bamberg 1.048 52 1.012 16 4,5 6,0 20 30 20 80 Rököl ska ha en tydligt rökig karaktär i smak och doft. Maltsötman är ofta lätt rostad med stor kropp och medelbeska. Högkvalitetshumle ger en liten men märkbar smak, liten eller ingen doft av humle. Doften skall vara balanserad av malt, humle och rökiget. Ingen fruktestrighet, diacetyl eller köldgrumling. Exempel: Aecht Schankerla Rauchbier 5,1%. Gotlandsdricka 1.048 70 1.020 30 5,0 7,5 20 30 20 80 Görs på malt som rökts på alved. Söt. Låg humlenivå, beska från ene. Tydlig rökighet. Ofta är rörsocker tillsatt i relativt stor mängd (20 40%) Vanlig pressjäst används oftast. Weizenbock 1.066 80 1.016 28 6,9 9,4 10 15 14 120 Har en hög vörtstyrka och alkoholhalt i jämförelse med sydtysk ljus och mörk weissen. Bouquet/Arom: Om den är mörk bör en ton av rostad malt till viss del komma fram i doften. Fenoliskt kryddig med inslag av estrar. Ingen diacetyl. Färg/Utseende: Färgen är från gyllene till svart. Jästgrumling OK. Smak: Maltsötman balanseras av det fenoliska, nejliklika och bananestriga smakerna. Små humlegivor. Om den är mörk bör en ton av rostad malt komma fram i smaken. Ingen diacetyl. Hög kolsyrehalt. Exempel: Erdinger Pikantus Dunkel Weissenbock OG 1 068 FG 1 013 7,3%, Graminger Weissenbock OG 1 068 FG 1 017 6,8%. SVENSK A HEMBRYGGAREFÖRENINGEN 2004 DEFINITIONEN GILTIG TILL DEN 31 DECEMBER 2004 5

Oud bruin/flanders brown 1.044 56 1.008 16 4,5 5,5 15 25 30 70 Bouquet/Arom: Kryddigt maltig doft med inslag av ättika eller mjölksyra. Ofta fruktig men aldrig humlearomatisk. Färg/Utseende: Djup koppar till brun i färgen. Smak: Karakteriseras av en lätt ättik eller mjölksyresurhet och kryddighet. Maltig och lätt fruktig men utan humlesmak. Medium beska. Mycket lite eller ingen diacetyl. Liten smak av rostad malt tillåts, vanligt med lätt chokladighet. Exempel: Liefmans Oudbruin, Rodenbach OG 1.052 5,2%. Belgian style lambic 1.040 56 1.000 10 4,0 6,0 3-22 15 33 Enligt traditionen är en oblandad spontanjäst lambic bryggd på omältat vete, minst 30%, och kornmalt varav 1/3 vinter och 2/3 sommarsäd. Gammal oxiderad humle, oftast tre år gammal, används. Denna definition beskriver den klassiska syrligare öltypen, de moderna ofta sötade varianterna passar ej in i denna definition utan bör istället lämnas in i underklassen Modifierade öl Bouquet/Arom: Syrlig och vinöst fruktig.kan ha tydlig doft av stall och gammal hästfilt. Färg/Utseende: Ljust gul oftast disig. Smak: Ung lambic är torr, syrlig och disig och drar åt ciderhållet. Äldre lambic är mer mogen och balanserade med lätt träighet i smaken. Smaker som påminner om stall hör till smakbilden. Beskan skall vara mycket låg men den trätorra syran kan ibland ge förnimmelse av beska. Kropp: Lätt till medium ganska dåligt kolsyrad med starkt syrlig och torr munkänsla. Exempel: Cantillion Lambic. Belgian style geuze lambic 1.044 56 1.000 10 4,1 6,0 11 23 15 33 Dessa icke smaksatta, blandade och sekundärjästa lambic kan vara mycket torra eller lätt söta. En traditionell geuze är tillverkad av en blandning av ung och gamal lambic som fått efterjäsa minst 1 år på flaska. Denna definition beskriver den klassiska syrligare öltypen, de moderna ofta sötade varianterna passar ej in i denna definition utan bör istället lämnas in i underklassen Modifierade öl Bouquet/Arom: Doften är ciderlik eller vinös som till och med kan dra åt gamal vermut. En ofta trätorr doft blant med en syrlighet som dock oftast är mildare än i ren lambic. Smak: Geuze brukar vara mildare och mer komplex än lambic även om syrligheten fortfarande är påtaglig. Trä, fruktighet och stall bidrar till den komplexa smaken. Färg/Utseende: Färgen är gyllene och en viss disighet hör till ölstilen.mycket låg beska. Tillåtet med disighet. Ganska torra med lätt kropp. Geuze är betydligt mer kolsyrad än lambic. Upplevs ofta torr och syrlig. Exempel: Lindemans Geuze 5%, Cantillion Geueze, Drei Fountainen Geueze, Hansen Geuze. Belgian style fruit lambic 1.040 72 1.008 16 4,2 7,0 15 21 Dessa öl kallas även Framboise (hallon), Kriek (körsbär), Peche (Persika) mm. och karakteriseras av smak och doft av vald frukt. Den kraftiga färgen visar oftast valet av frukt. Denna definition beskriver den klassiska syrligare öltypen, de moderna ofta sötade varianterna passar ej in i denna definition utan bör istället lämnas in i underklassen Modifierade öl Bouquet/Arom: Vald frukt skall kännas tydligt. Äldre exemplar är oftast mindre tydliga i sin fruktkaraktär. Smak: Vald frukt skall kännas tydligt. Syrligheten bör vara tydlig för att balansera det söta i frukten. Dessa smaksatta lambic kan vara antingen mycket torra eller möjligen söta. Exempel: Lindemans Kriek, Cantillion Kriek 5%, Mort Subite Kriek, Lindemans Framboise, Rose de Gambrinus 5%, Drei Fontainen Kriek, Boon Kriek Svagdricka 1.020 30 1.010 16 max 2,3? 70+ Kopparfärgad till mörkbrun sötaktig och maltdominerad dryck. Ganska låg halt av kolsyra. Måttlig beska, ingen eller låg humledoft och smak. Biere de Gardè 1.060 80 1012 16 5,8 8,5 25 30 16 30 Bouquet/Arom: Lätt till medium humlearom. Färg/Utseende: Djupt gyllengul till mörkt koppar/ljust brun i färgen. Smak: Medium till hög maltighet. Medium beska. Lätt till medium humlesmak. Kan ha lätt till medium fruktighet. Estrig. Lagerjäst kan användas. Jordiga, källarlika, mustiga aromer är ok. Traditionellt ett franskt öl som vinner på lagring. Kropp: Exempel: Jenlain 6,5%, Septante 5 7,5%, Castlein. Saison 1.050 96 1.012 24 5,0 9,0 20 50 7 40 Saisons bryggdes från början i fyra olika styrkor, barn, familj, dubbel och kunglig (regal). Numer bryggs endast den starkare, regal. Hög mäsktemperatur används för att öka mängden icke förjäsbara sockerarter. En del tillåter vörten att angripas av lactobcillus före eller efter vörtkoket för att ge en syrlighet. Ursprungtrakten för saison, västra delen av Belgien, har hårt vatten. Bouquet/Arom: Kryddigt aromatisk med tydliga toner av koriander som kommer från jästen skall finnas. Maltig. Vissa syrliga inslag kan förekomma hos lagrade exemplar. Färg/Utseende: Djupt gyllene gulorange med kraftigt skum. Smak: Koriandertoner från jästen bör finnas. Lätt syrlig med balanserande sötma som ger ett fräscht intryck. Äldre exemplar drar gärna åt oude bruin. Beskan är ofta tydlig och balanseras av maltighet. Ofta maltigt vinösa. Väl utjästa vilket ger en mjukt fruktig men torr avslutning. Ingen diacetyl/smörkola bör förekomma. Hög CO2. Moussig. Exempel: Silly Saison 5%, Saison Regal 5,4%, Saison Du Pont 6,5%, La Chouffe OG 1.070 8,4%. Berliner Weisse 1.025 32 1.004 06 2,5 3,4 3 6 5 10 Den lättaste/ljusaste av de tyska veteölen. Den unika kombinationen av jäst och mjölksyrebakterier ger ett öl som är syrligt, kraftigt utjäst och med en mycket liten kropp. Mycket hög kolsyrehalt. Små humlegivor. Varken smak eller doft av humle skall märkas. Tydligt inslag av fruktestrar. Ingen diacetyl. Exempel: Berliner Kindl 2,5% Förklaring till några fackuttryck som används i definitionen OG eng. original gravity. Vörtens densitet innan jästen tillsätts. OG anges här i gram/liter. FG eng. final gravity. Ölets densitet efter fullbordad jäsning, lagring och eventuell frysning vilket speglar dess skenbara restextrakt. FG anges här i gram/liter. IBU, International Bitter Units ett sätt att mäta beskan i ölet. IBU tar inte hänsyn till ölets sötma, alkoholstyrka eller fyllighet vilket gör att två olika öl med samma beska kan upplevas olika beskt. EBC, European Brewing Convention här en skala för att bestämma färgen på malt och öl. Infusionsmäskning är den enklaste formen av mäskning där malten mäskas in med varmt vatten och sedan får vila under 60 90 minuter vid en och samma temperatur. Dekoktionsmäskning en klassisk mäskningsmetod där mäskens temperatur höjs en eller flera gånger genom att en del av mäsken tas ut, kokas under omrörning och återförs. Dekoktionsmäskning praktiseras främst i Tyskland, Tjeckien och Sverige. Köldgrumling betyder att ölet blir grumligt av proteiner när det kyls ner. Grumlingen försvinner när temperaturen i ölet höjs igen. Acetaldehyd arom av gröna äpplen (jäsbiprodukt). Alkohol allmän effekt av etanol och andra högre alkoholer. Värmande smak. Arom av humleoljor. Aromatiskt. Ej beskt och kärvt. Astringent/Skalkärvhet känsla av ihopdragning/ rynkning av munnen, som att bita i ett druvskal. Ofta association till surhet. Tanniner. Kommer oftast från kok av dravrester, för lång mäskning, lakning med för mycket vatten, för varmt el hårt vatten. Bittert, beskt kommer från humle, brunjäst eller skalrester. Smaken känns på tungroten. Diacetyl/smörigt smör/margarin eller smörkola. Orsakas av för tidigt avbruten jäsning eller av bakterier. DMS söt, majsliknande arom/smak. Kan bero på malten eller för kort kok el för låg rörlighet i koket, långsam vörtkylning eller i extrema fall bakteriell infektion. Fenoliskt arom och smak av en el flera av följande i kombination: medicin, plast, sprakande elledning, gasbinda, rök, nejlika. Orsakas ofta av vildjäst el bakterier. Kan bero på maltet. Rester av rengöringsmedel kan bidra. Fruktigt/estrigt påminner om banan, hallon, päron, äpple, jordgubbe eller andra estriga/fruktiga smaker. Accentueras med högre jästemperaturer och vissa jäststammar. Jästig Antingen jäst i lösning (som ej sedimenterat) eller öl som mognat med bottensats av jäst för länge utan omtappning. Klorofenolisk uppkommer av en kemisk kombination av klor och mikroorganismer. Undvik klorerat vatten. Kokta grönsaker/kålliknande aromen och smaken beror ofta på att jäsningen kommit igång för sent och bakterier i vörten tagit över. Köldgrumling slöjor av protein-, tanninsammansättningar vid låga temperaturer. Påverkar inte smaken. Minskning av proteiner eller tanniner i bryggning eller jäsning minskar effekten. Ljusskadat Doft av skunk/katt pga exponering av dagsljus. Vissa humlesorter kan ge liknande karaktär. Lösningsmedel smak och arom som kommer från vissa alkoholer ofta beroende på höga jäsningstemperaturer. Som aceton el thinner. Metalliskt orsakas av exponering mot metall. Kan även beskrivas som tenn, mynt el blod. Kolla utrustningen. Oxiderat unken, instängd, gammal. Utvecklas i kontakt med syre allt eftersom ölet åldras. Påskyndas av höga lagringstemperaturer. Smaken kan bli vinös, som blöt wellpapp, ruttna grönsaker, sherrylik, barnblöjor. Undvik syreexponering vid all pumpning, dekantering, tappning mm och fyll flaskorna väl. Undvik värme! Salt grundsmaken salt påminner om bordssalt och uppfattas på sidan av tungan. Kan bero på överdriven vattenbehandling med natriumklorid (koksalt), kalciumklorid eller magnesiumsulfat (Epsomsalt) mm. Spannmålsaktigt smak av ren säd/spannmål. Viss karaktär är ok i vissa öltyper. Sur/syrlig skarp, bitter arom, skarp smak. Grundsmak som upplevs på sidan av tungan. Påminner om vinäger el citron. Associationer till mjölksyra el. ättiksyra Svavel ruttna ägg, tända tändstickor. Biprodukt från vissa jäststammar. Beroende av jäsningstemperatur. Minskar med ålder. Mest uppenbart i flaskjäst öl. Söt grundsmak, upplevs på spetsen av tungan. Domarkommittén i Svenska Hembryggareföreningen har förutom genom egna provningar bl.a. tagit hjälp av nedanstående litteratur i utvecklingen av dessa öltypsdefinitioner Amerikanska hembryggarföreningens öltypsdefinitioner (AHA guide to beerstyles) http://www.beertown.org/. CAMRA:s öltypsdefinition ang. mild, brown ale, ale, old ale, och barley wine. Classic Beer Style Series no 1 15. Stora boken om öl Michael Jackson. ISBN 91-0-056900-3. Stora ölboken Michael Jackson. ISBN 91-518-2875-8. Ölkunskap Jan Erik Svensson. ISBN 91-634-1462-7. ÄNDRINGAR från SHBF:s öltypsdefinition 2003 Justerat vol% för Biere de Gardè pga felräkning OG/FG ej ändrat Ny underklass som heter belgisk brown ale Kontrollerat underklassen amerikansk stout Flyttat rököl typ Bamberg och gotlandsdricka in i klass 8 Övriga klassiska öltyper Övriga öl bytt namn till Modifierade öl Klass 4. Stora omarbetningar i texterna samt viss modifiering av specifikationerna. Ändringar som kan komma: Ny definition för gotlandsdricka (Björn Arvidsson) 6 SV ENSK A HEMBRYG G A R EF ÖR ENINGEN 2 0 04 DEFINITIONEN GILT IG T IL L DEN 3 1 DE CEMBER 2 0 04