Fiskslam från problem till möjlighet-

Fiskslam från problem till möjlighet Resultat från provrötning och näringsåterföring Författare: Anette Jansson Dennis Wiström Rickard Wester Rapport: Dnr 2012/206 Titel: Fiskslam från problem till möjlighet- Resultat från pilotskalerötning och näringsåterföring Datum: 2013-01-24

Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 1. Bakgrund... 6 2. Målsättning med projektet... 9 3. Fiskslam- och gasledningar... 10 4. Rötning av fiskslam... 12 5. Rötrest... 14 6. Återföring av rötrest till åkermark... 16 7. Slutsatser... 18 8. Framtida möjligheter... 18 Bilagor B1. Gränsvärden 20 B1.1. Gränsvärde Kadmium / Fosfor kvot B1.1.1. Gränsvärde Revaq slam B1.2. Gränsvärde Metaller B1.2.1. Certifieringsregler för biogödsel SPCR 120 B1.3. Gränsvärde Organiska miljögifter B1.3.1. Gränsvärde Avloppsslam B1.3.2. Gränsvärde Fiskslam B1.3.3. Gränsvärde Avloppsslam och fiskslam 2

B1.4. Läkemedelsrester Inga gränsvärden B1.4.1. Analysresultat B1.4.2. Antibiotika B2. Utvärdering av rötresten som gödselmedel i lantbruket 27 B2.1. Analyser på biogödsel, slam och nötflytgödsel B2.2. Värdering av biogödseln B2.3. Innehåll av tungmetaller B3. Försöksplan för biogasrestprodukt på Bofalls Gård 30 B3.1. Utformning Appendix till B1. A1. Analysresultat och gränsvärden för kemiska analyser 32 A2. Analysresultat för läkemedelsrester 34 Referenser Rapport Linköpings Universitet : Rötning av fiskslam med återföring av avvattnat rötslam, 121219 Rapport Biototal AB Värdering av biogödsel från fiskslam, 121221 3

Sammanfattning I denna rapport presenteras de insatser och resultat som Västerviks kommun i egenskap av samverkanspart i projektet Biogas Nya substrat från havet, har genomfört och uppnått under hela projektperioden 2009-2012. Västerviks kommun har framförallt varit engagerade i de två delstudierna kring vass och fiskslam. Försöken med skörd och omhändertagande av vass för biogasproduktion beskrivs i en separat rapport framtagen av en av de andra samverkansparterna. Den här rapporten fokuserar på fiskslam från problem till möjlighet. Detta delprojekt har genomförts av Västerviks kommun i samverkan med Kalmar Biogas AB, Västervik Biogas AB samt Västervik Miljö & Energi AB. Expertinsatser har dessutom genomförts i samverkan med Linnéuniversitetet, Linköpings Universitet och företaget Biototal AB. Fiskslammet (egentligen flotationsslam) som uppstår i samband med mottagning från båt, sköljning och infrysning av skarpsill för huvudsakligen livsmedelsindustrin, var innan projektets start ett problem för såväl fiskindustrin som Västerviks kommun, då det innehöll stora mängder näringsämnen och organiskt material, vilket gjorde att det störde driften vid kommunens närbelägna reningsverk och innebar problem och kostnader för både industrin och kommunen, samt en risk för näringsläckage till Östersjön. Fiskslammet var dessutom mycket illaluktande och svårt att hantera. Efter inledande provrötning i laboratorieskala, där potentialen för biogasproduktion konstaterades, gällde det att få in fisklammet på ett beröringsfritt sätt i normalstora rötkammare. Detta innebar att enda möjligheten att testa slammets förmåga att alstra biogas vid fullskalerötning var att bygga en överföringsledning och pumpa detta slam direkt och beröringsfritt från fiskindustrins lagertank till rötkammaren vid Lucerna avloppsreningsverk. Detta var steg 1 i projektets genomförande här i Västervik 2009-2010. Under 2012 har sedan försöksrötning genomförts i en helt ren linje, där slammet rötas separat och efter rötningen återföres slammet till lantbrukare i kommunen som biogödsel. Analyser har genomförts på slammets innehåll av metaller och andra miljögifter och jämförelser med nötgödsel och avloppsslam från reningsverket har genomförts. Dessutom har försöksodlingar utförts sommaren 2012 för att kontrollera så att inte eventuella miljögifter tas upp av de växande grödorna. Även här har jämförelser gjorts mellan rötat fiskslam, rötat avloppsslam och nötgödsel. Resultaten av våra försök inom projektet är mycket goda. Rötningen fungerar tillfredsställande och ger t.o.m. en aning mer biogas än vad vi teoretiskt förväntade oss. Biogödseln klarar gränsvärdena för spridning till lantbruket och gödseleffekten och därmed biogödselns värde är gott. Dessutom är potentialen för att ta tillvara väsentliga mängder kväve och fosfor från den övergödda Östersjön god och kostnaden för metoden rimlig. 4

Västervik Miljö & Energi AB som numera äger och driver VA-verksamheten i Västerviks kommun har bedrivit de praktiska rötningsförsöken i pilotskala. Västerviks kommun har i samverkan med lokala bönder hanterat försöken med återföring av det rötade fiskslammet till lantbruket, försöksodlingar och jämförelser mellan biogödsel, avloppsslam och nötgödsel. Dessutom har experthjälp tagits in från dels Linköpings Universitet då det gäller att optimera rötningen av fiskslam, samt Biototal AB avseende spridning av biogödsel till lantbruket och beräkningar av biogödselns värde. Västervik Biogas AB som äger gasuppgradering, gasnät och biogasmack och därmed köper den producerade biogasen är en annan viktig partner och likaså fiskindustrin SweDan Seafood i Västervik, där fiskslammet uppstår. Västervik Miljö & Energi AB i samverkan med Västervik Biogas AB samt Västerviks kommun, är nu intresserade av att skala upp och fortsätta försöken med fisk och fiskslam. Ledig kapacitet finns för rötning och uppgradering av mer fiskslam till fordonsgas (biogas) på Lucerna avloppsreningsverk. Möjligheter finns också för spridning av större mängder rötat fiskslam till lantbruket och detta är ett effektivt sätt att hjälpa till med att ta upp kväve och fosfor från den svårt övergödda Östersjön med kända metoder (trålning) och till rimliga kostnader. För att möjliggöra uppskalade försök med syftet att se om metoden kan användas i större skala, som en del i ambitionen att minska de i Östersjön upplagrade mängderna kväve och fosfor, som bidrar till Östersjöns dåliga ekologiska status med resulterande döda bottnar och årligen återkommande algblomningar m.m, så måste dock myndigheter med ansvar för miljöfrågor i allmänhet och Östersjön i synnerhet delta aktivt i planeringen och genomförandet av dessa framtida försöksprojekt. Lucerna avloppsreningsverk i Västervik 5

1. Bakgrund Kan man använda en restprodukt från fiskindustrin för framställning av biogas och biogödsel? Fiskslam med sitt höga näringsinnehåll kan vara en belastning om näringen läcker ut i Östersjön. Vi har med detta EU-projekt Biogas nya substrat från havet undersökt om fiskslammet kan användas till något positivt som tillverkning av biogas och biogödsel. Genom framställning av biogas och biogödsel från fiskslam fås ett kretslopp från hav till land. Övergödningen som är en belastning för havet blir en resurs för samhället och lantbruksnäringen. Lucerna avloppsreningsverk uppfördes i början av 1970-talet och byggdes redan då med två rötkammare kopplade i serie för rötning och därmed minskning av slammängderna. Reningsverket försörjer Västerviks stad med omgivningar samt även området kring Gunnebo och Verkebäck söder om Västervik. Idag finns ett nytt miljötillstånd som tillåter en belastning på upp till 50 000 p.e. (personekvivalenter). Det nya miljötillståndet medger dessutom byggande av ytterligare en stor rötkammare samt uppgradering och produktion av fordonsgas. För ca 10 år sedan byggdes rötningen om till parallelldrift, då en rötkammare mer än väl täckte behovet för befintliga volymer avloppsslam (primärslam). På det sättet frigjordes den andra rötkammaren för rötning av andra rena substrat. Vi det läget fanns dock inga sådana behov och rötkammare 2 (RK2) ställdes i malpåse en tid. Parallellt med detta gjorde Västerviks kommun i samverkan med Tekniska Verken i Linköping och Regionförbundet i Kalmar län m.fl. en förstudie, med syftet att ta reda på om biogasdriven tågtrafik kunde vara ett sätt att ersätta de dieseldrivna tågen på Tjustbanan mellan Västervik och Linköping samt Stångådalsbanan mellan Kalmar och Linköping. Initiativtagare var Västerviks kommun. Förstudien gav så intressant resultat att ett tåg byggdes om till biogasdrift och det tåget (Amanda) gick sedan i försöksdrift i ordinarie tidtabell mellan Västervik och Linköping i ca 3 års tid. De världsunika tågförsöken gick utmärkt och anses på så sätt ha bevisat att biogas till tågdrift är ett utmärkt sätt att ersätta diesel och ett betydligt billigare alternativ än att elektrifiera en icke elektrifierad järnvägssträcka. Internationellt sett är dieseldriven tågtrafik vanligast och därför har Amanda en stor miljöpotential i världsperspektiv, men även för icke elektrifierade sträckor i Sverige samt för växellok på rangerbangårdar och stationer i Sverige, som ofta ligger mitt inne i städerna och där lägre ljudnivåer och kraftigt reducerade utsläpp med biogasdrift har stora lokala fördelar. 6

Tack vare försöken med Amanda togs i samverkan med Linköpings kommun och Tekniska Verken i Linköping AB initiativ till att uppföra en biogasmack i Västervik, som först var tänkt att försörja både biogaståget Amanda och lokala biogasbilar samt bussar m.m. Samtidigt ansöktes om KLIMP-stöd från Naturvårdsverket för att uppgradera befintlig biogasprduktion vid Lucerna avloppsreningsverk till fordonsgas, för en gasledning samt för en biogasmack. Pengar beviljades och alla anläggningar finns nu i drift sedan ca 3 år tillbaka. Försöksdriften med biogaståget Amanda avslutades då nya handikappanpassade tåg inköptes och dessa nybyggda tåg gick i det läget inte att få med biogasdrift. Tankarna på biogasdrift på Tjustbanan med framtida tåg finns dock kvar. Biogaståget Amanda 7

Västerviks kommun har i stället satsat på en fossilbränslefri bilpool, där biogas prioriteras som fordonsbränsle. Detta har givetvis inneburit en bra och välbehövlig baskund till biogassatsningen som ägs av Västervik Biogas AB och drivs med personal från Västervik Miljö & Energi AB. Hela biogassatsningen stöds av kommunens energi- och klimatstrategi, samt av lokala och regionala målsättningar om att bli en netto fossilbränslefri region senast år 2030. Satsningen på biogas som fordonsbränsle har inneburit att bygga upp en ny lokal infrastruktur. Allt eftersom konsumtionen av biogas ökar har också behovet av biogasproduktion ökat och därmed också behovet av att finna nya substrat att göra biogas av. Sedan 2012 levererar Västervik Biogas AB fordonsgas även till en biogasmack i Oskarshamn. Det är med den bakgrunden Västerviks kommun gått in som en av initiativtagarna och samverkansparterna i projektet Biogas nya substrat från havet. VA-verksamheten som driftar och sköter om rötning och uppgradering av biogas till fordonsgas samt gasledning och biogasmack m.m. övergick under projektperioden från kommunal förvaltning till att bli en del i det kommunala bolaget Västervik Miljö & Energi AB (VMEAB). VMEAB driver fordonsgasverksamheten åt Västervik Biogas AB enligt avtal. Västervik Biogas AB ägs till 60% av Västerviks kommun och till 40% av Tekniska Verken i Linköping AB (TVL), som är ett av Linköpings kommun helägt bolag. TVL äger i sin tur bolaget Svensk Biogas AB som är en av de största svenska aktörerna inom biogasområdet och som på det sättet bidrar med kompetens och resurser till Västervik Biogas AB. Ungefär samtidigt som projektet Biogas nya substrat från havet planerades insåg Västerviks kommun att ett befintligt problem med flotationsslam från en nära reningsverket belägen fiskindustri, eventuellt skulle kunna ändras till en god källa för ökad biogasproduktion. Fiskindustrins slam belastade stötvis avloppsreningsverket med så stora mängder näringsämnen och organiskt material, att reningsprocessen stördes med förhöjda utsläpp som följd. Genom en aktiv samverkan med fiskindustrin som uppfört en ny och förbättrad reningsanläggning och ett nytt lager för fiskslammet, samt att vi med projektpengar fick möjlighet att bygga en ledning för att pumpa slammet till det närbelägna reningsverket för rötning och biogasproduktion, har vi uppnått flera vinster: 8

Stabilare drift och minskade utsläpp från Lucerna avloppsreningsverk Omhändertagande av fiskslammet för biogasproduktion Rötat fiskslam får ett ännu bättre värde som gödning vid spridning av rötresten i lantbruket. Fiskindustrin får ett bra omhändertagande av sin slamrestprodukt Kväve och fosfor i ansenliga mängder tas tillvara, som annars kunde ha belastat Östersjön 2. Målsättning med projektet En övergripande målsättning för hela projektet Biogas nya substrat från havet är att lyfta bort näringsrika marina organiska material från havet och andra kustnära vatten, röta dessa substrat till biogas och därefter återföra den näringsrika rötresten till åkermark, där den kan ersätta konstgödsel. På köpet får vi dessutom antingen fram fossilbränslefri fordonsgas, som kan ersätta bensin och diesel och därmed motverka växthuseffekten, eller också kan man producera grön el av biogasen. I Västervik har vi i denna delstudie framförallt studerat om fisk (skarpsill) och slam från infrysning av skarpsill kan vara ett sätt att uppnå de övergripande miljönyttor hela projektet avser. Konkret för Västerviks delar i projektet Biogas nya substrat från havet har detta inneburit att bygga och driftsätta en ledning för överföringsfri pumpning av det svårhanterliga och illaluktande fiskslammet från en fiskindustri till det närbelägna Lucerna avloppsreningsverk. Installation av pumpar och annan styrutrustning samt driftsättning av ledningen. Provrötning i laboratoriskala genomfördes med lovande reultat. Efter detta vidtog rötning i fullkala och processanpassning i en helt ren rötningslinje i rötkammare 2 (RK2). För optimering av processen samt råd och hjälp har experter vid Linköpings Universitet anlitats. Pilotskalerötning och processoptimering har pågått sedan sommaren 2012. Vidare ingick i våra målsättningar att använda rötresten som gödning i lantbruket och studera hur bra den kan vara som ersättning för konstgödsel. I samband med detta gjordes diverse analyser för att bevisa att fiskslammet inte innehåller miljögifter i olämpligt höga koncentrationer. 9

3. Fiskslam- och gasledningar En nödvändighet för att få igång pilotskalerötningen av fiskslam var att förlägga en ledning för pumpning av slammet direkt från fiskfabriken till rötkammaren på avloppsreningsverket. Genom att snabbt komma igång med denna ledningsförläggningen inom projektet, kunde vi också samförlägga ledningen för fiskslam med fjärrvärmeanslutning av avloppsreningsverket, samt en förläggning av en gasledning för färdig fordonsgas ut från reningsverket. Detta innebar givetvis väsentliga kostnadsfördelar. Allt detta möjliggjordes genom en smart samplanering av KLIMP-stödet till uppgradering, gasledning och biogasmack med detta projekt. Ledningen för pumpning av fiskslam förlades från strax utanför fiskfabriken och fram till rötkammare 2 (RK2) redan senhösten 2009, en sträcka på ca 500 m. Under 2010 kom produktionen av fordonsgas igång från Lucernaverket, då enbart i rötkammare 1 (RK1) vid rötning av avloppsslam (primärslam). Biogasen från RK 1 har allt sedan dess varit huvudproduktionskälla för Västervik Biogas AB. Starten av biogasproduktionen möjliggjordes genom att vi bytte ut biogas och olja som uppvärmningskälla på reningsverket till fjärrvärme. P.g.a. en rättslig tvist med det bolag som skulle bygga om även RK2 för den nya produktionen av biogas från fiskslam, dröjde det ända till slutet av 2011, innan RK2 var ombyggd och klar för biogasproduktion. Slutet av 2011 samt början av 2012 användes därför för att gräva den sista sträckan från redan förlagd ledning och in i fiskfabrikens lokaler, fram till slamtanken. Vidare till att montera pumpar och annan styrutrustning m.m. så att man från reningsverket kan fjärrstyra hela pumpningsprocessen. Våren 2012 var allt klart för driftstart och rötkammaren fylldes med inympade bakterier och uppvärmningen av rötkammaren startades upp, bara det en process på ca 1 månad. Men här tillstötte det första problemet. Vi konstaterade att den nyrenoverade rötkammaren läckte och att laga den fick göras i flera omgångar. Innan allt tätats helt gick det ytterligare ca en månad. Pilotskalerötningen kom därför igång ca 1 månad försenat under sommaren 2012. Sedan dess har rötningen pågått utan avbrott. De första månaderna uppstod problem med att höga halter sand följde med fiskslammet in i rötkammare 2 (RK2). Källan till detta problem är inte helt bevisad, men sannolikt beror det på sand som släppte från den nya lagersilo i betong som uppförts för ändamålet hos fiskfabriken. Lärdomen från detta är att allt så småningom fungerar som man har tänkt sig, 10

men att man i den här typen av projekt behöver extratid för oförutsedda händelser. Detta resonemang stöds även av den försening som uppstod i samband med förläggningen av den ca 8 km långa ledningen för färdig fordonsgas, som samtidigt med byggandet av fiskslamledningen, förlades hela vägen från reningsverket till den nya biogasmacken vid infarten till Västervik. Här uppstod ett flera månader lång stopp, när ledningen skulle förläggas som sjöledning en sträcka på ca 100 meter genom Tre Bröders Sund mellan Lucerna-ön och fastlandet. Anledningen till detta var att man vid ledningsförläggningen hittade ett område oljeförorenad havsbotten som inte fick röras utan sanering. Lösningen blev så småningom en större U-sväng runt det förorenade området, som för övrigt ännu idag inte blivit åtgärdat, p.g.a. att man inte har hittat den ansvarige för föroreningen eller fram andra medel för genomförande av sanering. Detta är en typ av ärenden som ofta tar lång tid att hitta en lösning på och finansiering till. När sedan ledningen skulle fyllas med gas och trycksättas, tog det väldigt lång tid att torka ut all fukt från ledningen. En anledning till detta kan vara att ledningen p.g.a. stoppen vid förläggningen genom Tre Bröder Sund, stått tom så länge att mer vatten är normalt kommit in, som måste torkas ut helt före driftsättning. Även ledningen kom sedan i drift och sedan dess har inga driftproblem förekommit på denna. Även vid förläggningen av gasledningen samförlades den med bl.a. optiska fiberledningar och elkablar stora delar av sträckan. Även detta till ömsesidig kostnadsfördel. D.v.s. samförläggning är ett nyckelord som kan ge betydande kostnadsfördelar. Uppgradering av biogas till fordonsgas 11 Skarpsill

8 km ledning för fordonsgas genom Västervik (från Lucerna avloppsreningsverk till höger fram till biogasmacken längst uppe till vänster) 4. Rötning av fiskslam I ett tidigt skede gjordes provrötning av fiskslam hos Tekniska Verken i Linköping AB. Provrötningen i labskala genomfördes under ca tre månaders tid, då vi genom förlängd drifttid ville klarlägga att successivt ökande kloridhalter inte skulle hämma gasproduktionen. Balans erhölls så småningom och gasproduktionen från fiskslammet beräknades ligga på något under den siffra som gäller för vanligt avloppsslam (primärslam). För då beräknade mängder från fiskfabriken uppskattades utbytet av färdig fordonsgas från fiskslammet till ca 50 000 Nm3/år, att jämföra med ca 300 000 Nm3/år från avloppsslammet i RK1. Vi insåg i ett tidigt skede att det billigaste och mest effektiva sättet att producera mer biogas är att utnyttja tillgängliga substrat till deras fulla potential och då är det processoptimering som gäller. I dessa frågor finns hög kompetens hos Linköpings Universitet och därför anlitades de med ett samarbetsavtal för detta uppdrag. Se även rapporten från Linköpings Universitet. 12

Fiskslammet luktar väldigt kraftigt och illa innan rötning och man måste därför undvika att få ut det utanför ledning och rötkammare i detta skede. Förutom gasproduktionen innebär rötningen en kraftig luktminskning. Fiskslammet är rinnigt i sin konsistens med ca 4% TS och därför är det pumpbart utan problem. Metangas som avgår vid rötningsprocessen tas till vara för rening och uppgradering till fordonsgas, men konsistensen är fortsatt rinnig efter rötningen. Värt att notera är att metanhalten är över 70% vid rötning av fiskslam, ca 10% bättre än vad vi får ut vid rötning av det vanliga avloppsslammet. Försöken i Västervik inleddes med att i laboratorieskala verifiera tidigare provrötningar. Potentialen såg lovande ut och därför gjordes även analyser med avsende på metaller och andra miljögifter. Så snart stabil drift erhölls i RK2 vidtog provtagningar och analyser. Syftet var att genom att mäta och analysera, ta reda på om miljögifter i oönskade mängder följde med fisklammet och genom hela rötningsprocessen. Fiskslammet uppstår ju vid tvättning och infrysning av fet skarpsill fångad i Östersjön, och misstankar har funnits att slammet kanske innehåller oönskade mängder organiska fettlösliga miljögifter t.ex. PCB och dioxin. Vi ville också säkerställa att slammet inte innehöll olämpligt höga halter tungmetaller, samt se om det eventuellt fanns några läkemedelsrester i slammet. För att jämföra halterna i fiskslammet gjordes parallella analyser även på rötat avloppsslam i Lucerna avloppsreningsverk, samt av nötgödsel (kogödsel) från trakten. Vi ville också i detta sammanhang utvärdera fiskslammets kvalitet samt användbarhet och värde som gödning i lantbruket. För dessa analyser anlitades företaget Biototal, som är experter på detta område. Nu när vi drivit fullskalerötningen i drygt 6 månader kan vi konstatera att resultatet blivit gott och att gasutbytet t.o.m. blivit en aning högre än förväntat. Exakt hur mycket högre kan vi inte med säkerhet presentera ännu, men uppskattningsvis ca 20% bättre än förväntat. Ny mätutrustning som separat mäter produktionen från respektive rötkammare kommer att installeras under 2013. Först efter detta kan vi med exakthet kvantifiera biogasproduktionen från fiskslammet. Ett resultat av detta arbete är bl.a. en idé om att tillsätta spårämnen i mindre mängd, för att få rötningen av fiskslam stabil under längre tid. Enligt Linköpings Universitet finns annars en risk att rötningsprocessen och därmed även biogasproduktionen upphör om enbart fiskslam rötas. 13

Rötkammare 1 och 2 vid Lucerna avloppsreningsverk i Västervik 5. Rötrest Fiskslammet från fiskfabriken uppgår till ca 2 500 ton/år och är därmed volymmässigt ungefär 1/10 jämfört med mängden avloppsslam från RK1, innan detta avloppsslam avvattnas i centrifuger upp till ca 25% TS. Detta innebär att det i RK2 finns plats för betydligt mer fiskslam eller andra passande rena substrat, där rötresten kan användas som gödning i lantbruket, t.ex. pressat matavfall eller glycerol, som är en restprodukt från fett- och RME industrin. Ingen avvattning utförs idag och rötningen av fiskslam sker helt separat från den övriga verksamheten vid reningsverket. Detta rötade fiskslam hämtas av kontrakterade bönder och mellanlagras på bondgårdarna i slambrunnar, för spridning på åkermark de tider på året då detta är tillåtet. 14

För att ta reda på fiskslammets potential och värde som biogödsel har en mängd analyser utförts. Vi har också anlitat Biototal AB för en värdering och för att få fram tips kring framtida användning av fiskslammet som gödning. Se även nedan samt bilaga 2 och Biototal AB:s rapport. Analyser avseende organiska miljögifter och läkemedelsrester är komplicerade och ovanliga. Västervik Miljö & Energi AB har därför fått lov att anlita Eurofins istället för den ordinarie ramavtalspartnern Alcontrol. Eurofins har i sin tur gjort en del av analyserna vid sitt laboratorium i Frankrike. Laboratorieanalyserna avsåg näringsämnen, metaller, organiska miljögifter och läkemedelsrester. Vanligt avloppsslam från RK1 på Lucernaverket har använts som referens. Rötat fiskslam är det som analyserna avser, men som en ytterligare jämförelse har även flytgödsel från nötkreatur analyserats. Genom odlingsförsök inom projektet har vi också velat ta redan på huruvida växterna (vall) tar upp organiska miljögifter och om det är någon skillnad mellan vall gödslad med rötat fiskslam, avloppsslam och vall konventionellt gödslad med nötgödsel. Inga tendenser till upptag av organiska miljögifter och inte heller någon skillnad beroende på typ av gödsel kunde observeras i dessa försök. Vårt mål med det rötade fiskslammet är att producera en biogödsel som kan konkurrera med dagens handelsgödsel på åkermark. Gränsvärden för miljögifter och andra krav att ta hänsyn till framgår av bilaga 1 samt appendix 1 och 2. Vi har jämfört halterna i rötat fiskslam med rötat avlopsslam samt nötgödsel i lantbruket. Rötat fiskslam innehåller stora mängder fosfor och låga halter kadmium och är därför mycket intressant som biogödsel. Det rötade fiskslammet klarar med god marginal Revaq-gränsvärdet. Vi har även undersökt fiskslammet med hänsyn till gränsvärden för metaller i rötslam från biogasproduktion enligt SPCR 120 Certifieringsregler för biogödsel. Även här visar rötat fiskslam en god potential som biogödsel och klarar samtliga gränsvärden med marginal. Rötat fiskslam klarar också rekommenderade gränsvärden för organiska miljögifter och några nämnvärda halter läkemedelsrester förekommer inte. Det finns dock en del intressanta detaljnoteringar i bilaga 1. Då fiskslammet kommer från tvättning och infrysning av skarpsill som är en fet Östersjöfisk, kunde vi som förväntat se att halterna fettlösliga gifter såsom PCB och dioxin låg lite högre för fiskslammet än i avloppsslammet och nötgödseln. Sammanfattningsvis konstateras att rötat fiskslam ligger klart under samtliga undersökta gräns- och riktvärden avseeende gifter. Detta kombinerat med den höga fosforhalten och den låga kadmiumhalten gör rötat fiskslam till en utmärkt organisk gödning för lantbruket. 15

6. Återföring av rötrest till åkermark Förutom analyserna av rötrestens innehåll direkt efter rötningen (se ovan) har vi även utfört försök med testodling av vall som gödslats med fiskslam, jämfört med motsvarande ytor gödslade med avloppsslam och nötgödsel. Syftet med dessa provodlingar har varit att dels praktiskt jämföra de olika biogödselmedlens användbarhet, effekt på grödan och om vallen eventuellt tar upp några organiska miljögifter eller andra gifter, som kan följa med slam och rötrest ut på åkern. Resultatet av dessa försök visar att inga fettlösliga organiska miljögifter tas upp av växterna. Inte heller några andra gifter förekommer i grödan. Man ser också att man får en mycket god gödningseffekt och tillväxt med rötat fiskslam som gödning. Då provodlingsytorna varit små kan dock inga vetenskapligt belagda resultat presenteras. Våra resultat ska därför ses som tendenser. Biototal AB har fått i uppdrag att bedöma hur den biogödsel som produceras vid rötning av fiskslam fungerar som gödselmedel i jordbruket. Som underlag finns analyser på biogödseln. Det har också genomförts ett odlingsförsök, där biogödseln jämförs med ett rötslam och nötflytgödsel. Se även bilaga 2 och Biototal AB:s rapport. Då det gäller odlingsförsöken och spridningen på åkermark konstateras att rötat fiskslam för att få ett högre gödselvärde skulle behöva indunstas (avvattnas), så att TS halten kan höjas från nuvarande 4%. Dagens höga vattenhalt innebär att sträckan det lönar sig att transportera gödseln är begränsad till några mil inom Västerviks kommuns gränser. Detta är extra viktigt då det inom norra Kalmar län och Västerviks kommun är kotätt, vilket innebär att det finns så mycket lokal nötgödsel tillgänglig, att behovet av inköpt gödsel är förhållandevis litet. Helt annan är situationen t.ex. på Östgötaslätten där odlingen av spannmål dominerar över kreaturshållningen och behovet av inköpt gödning är stort. Detta är i sig ett upplägg för fortsatta försöksprojekt med lämpliga tekniska lösningar. Kostnadseffektiva metoder för indunstning av rötresten skulle dessutom få nytta oavsett substrat, för alla våtrötningsanläggningar i landet och världen. En annan aspekt på odlingsförsöken, vilka utfördes under sommaren 2012 var att dessa genomfördes i för liten skala för att med vetenskaplig säkerhet kunna fastställa resultaten, men inte desto mindre är tendenserna tydliga: 16

Växterna suger inte upp fettlösliga miljögifter såsom PCB och dioxiner Då det gäller metaller och andra föroreningar är rötat fiskslam lika bra som nötgödsel Det stora fosforinnehållet i rötat fiskslam gör detta till ett utmärkt gödningsmedel. Enligt Biototal finns det dessutom möjligheter att göra fiskslammet än mer intressant som gödningsmedel, om ytterligare spårämnen tillföres. Detta skulle kunna vara aktuellt vid en förädling och industning av slammet till kanske gödselpellets. Då skulle värdet också bli så högt att produkten skulle kunna konkurrera med konstgödsel på marknaden. Försöksodling av vall gödslad med rötat fiskslam Biogödsel 17

7. Slutsatser Det finns en stor potential för fiskslam i framtiden både som biogassubstrat och som gödsel till jordbruksnäringen. Denna slutsats kan vi dra utifrån de försök och analyser som genomförts i projektet. Fiskslammet ger bra gasutbyte och biogödseln klarar alla gränsvärden som krävs för certifiering. Genom framställning av biogas och biogödsel från fiskslam fås ett kretslopp från hav till land. 8. Framtida möjligheter Delstudien kring fiskslam inom projektet Biogas Nya substrat från havet har på ett tydligt sätt visat att biogasproduktion av fisk och fiskslam är en användbar metod för att kostnadseffektivt uppnå flera miljönyttor. Upptag av ansenliga mängder kväve och fosfor från Östersjön. Vi har bekräftat tidigare teoretiska mängder i enlighet med den tidigt i projektet framtagna potentialen för skarpsill. Se rapport framtagen av företaget Biototal AB Effekter på näringsflöden och klimat En förstudie. Förstudien visade en potential för näringsupptag från Östersjön motsvarande 25,9 kg N per ton substrat samt 2,30 kg P per ton substrat, vilket är de högsta siffrorna för samtliga substrat som undersökt i projektet Biogas Nya substrat från havet. Trålad skarpsill kan i dagsläget köpas in för ett par kr/kg vid hamn och sedan tillkommer kostnaden för processen att göra biogas och biogödsel, men även dessa produkter har ett värde. Vad får det kosta att rena Östersjön i kr/kg näringsämne? Produktion av miljövänlig biogas som ersätter bensin och diesel och därmed minskar växthuseffekten. Försöksproduktionen i fullskala av fiskslam ger minst 50 000 Nm3 biogas per år och mer kan det bli i uppskalad verksamhet. Rötresten blir till ett utmärkt gödningsmedel där näringen från havet kan återföras till åkermark. Gödseln är väl i klass med prima konstgödsel. Se även analysdata som framgår av bilaga 2. Det som nu vore intressant att ta reda på i ett uppföljningsprojekt är potentialen för lite större biogasproduktion med fisk och fiskslam. Tanken är att med trålning ta in lite större mängder hel skarpsill och/eller annan skräpfisk, som rötas på samma sätt i den lediga kapacitet vi har i rötning och uppgradering i Västervik. Fisken kan tas in vid hamnen intill 18

fiskfabriken, krossas och pumpas för rötning i samma ledning som fiskslammet och på så sätt bidra till ökad biogasprduktion. Vi ser här ett femårsprojekt som fullt möjligt. Syftet är att ta fram kostnader och resultat, för att testa metoden som en bland andra för att förbättra den ekologiska statusen i Östersjön. På köpet får vi fram miljövänlig biogas för fordon som ersätter bensin och diesel, samt ett utmärkt biogödselmedel. Som en del i denna studie vill vi också testa metoder att indunsta och förädla biogödseln för ökat värde och transporterbarhet/lagringsmöjlighet. För att få rätt stöd, kompetens och uppmärksamhet, samt kanske även tillgång till särkskilda försökskvoter för fångst av skarspsill eller annan fisk, är det mycket lämpligt om nationella myndigheter såsom Havs- och Vattenmyndigheten (HaV), Naturvårdsverket (NV), Energimyndigheten och kanske även Jordbruksverket aktivt deltar i detta försöksprojekt. Skarpsill en tänkbar framtida resurs på nytt sätt med flera miljönyttor 19

BILAGA 1 Analyser har gjorts på fiskslam (RK2), samt en jämförelse avseende avloppsslam (RK1) från Lucernaverket i Västervik. Som referens har även motsvarande analyser gjorts på lokal flytgödsel från nötkreatur. Analyserna är utförda av Eurofins laboratorier och Eurofins har även deltagit i utvärderingen. Jämförelserna avser de certifieringar och gränsvärden som finns att tillgå för den här typen av material. B1. Gränsvärden B1.1. Gränsvärde - kadmium/fosfor - kvot B1.1.1. Gränsvärde Revaq slam Revaq är ett certifieringssystem för återvunnen växtnäring och senast utkomna utgåva 2.2 kom 2012-01-01. Från 1 januari 2012 får slamproducent som vill certifiera sig inte ha en högre kadmiumfosfor kvot i sitt avloppsslam än 33 mg Cd/kg P. Rötat avloppsslam hade en kadmiumfosforkvot på 26 mg Cd/kg P och flytgödsel från nöt på 16 mg Cd/kg P. Däremot hade rötat fiskslam en väldigt låg kadmiumfosfor-kvot på endast 10 mg Cd/kg P, vilket är mycket bra. Anledningen till det är att rötat fiskslam innehåller höga halter av fosfor. Som jämförelse innehåller fiskslammet 5 ggr mer fosfor än gödsel och dubbelt så mycket fosfor än rötat avloppsslam. Det finns en intressant potential att använda rötat fiskslam som biogödsel. B1.2. Gränsvärde metaller B1.2.1. Certifieringsregler för biogödsel SPCR 120 Gränsvärde EU direktiv, förordning nr 1998:944 Gränsvärden enligt förordningen (1998:944) om förbud m.m. i vissa fall i samband med hantering, införsel och utförsel av kemiska produkter samt slamkvalitet 2006. För att få användas som gödselmedel på åkermark måste avloppsslam och fiskslam uppfylla gränsvärden på 7 metaller och här anges även medelvärden för halten av respektive metall i svenskt avloppsslam år 2006. Dessa metaller är bly, kadmium, krom, kvicksilver, nickel och zink. Gränsvärde för metaller i rötslam från biogasproduktion enligt SPCR 120 Certifieringsregler för biogödsel. 20

Bly Gränsvärdet för bly är 100 mg/kg TS och riksgenomsnittet år 2006 var 28 mg/kg TS. Som en jämförelse innehöll vårt rötade avloppsslam 19 mg/kg TS och det var lägre än riksgenomsnittet. Det rötade fiskslammet hade låga värden på bly, endast 1,1 mg/kg TS. Även flytgödsel från nöt hade låga värden på bly, endast 0,62 mg/kg TS. Kadmium Kadmium är en viktig metall att ta hänsyn till i jordbruksmark och som tas upp speciellt i revaqcertifieringen. Gränsvärdet på kadmium är 2 mg/kg TS och riksgenomsnittet år 2006 var 1 mg/kg TS. Vårt rötade avloppsslam innehöll 0,73 mg/kg TS och det var lägre än riksgenomsnittet. Som en intressant jämförelse hade det rötade fiskslammet ännu lägre kadmiumhalt, 0,38 mg/kg TS. Av naturliga skäl hade gödseln den lägsta kadmiumhalten på 0,18 mg/kg TS. Koppar Gränsvärdet på koppar är 600 mg/kg TS och riksgenomsnittet år 2006 var 358 mg/kg TS. Samma som tidigare, vårt rötade avloppsslam innehöll 270 mg/kg TS och det var ett lägre värde än riksgenomsnittet. Överraskande nog innehöll det rötade fiskslammet lika låg halt av koppar som flytgödsel från nöt. Det rötade fiskslammet låg på 25 mg/kg TS och flytgödsel från nöt på 29 mg/kg TS. Krom Gränsvärdet på krom är 100 mg/kg TS och riksgenomsnittet år 2006 var 29 mg/kg TS. Vårt rötade avloppsslam innehöll 27 mg/kg TS och det var ungefär som riksgenomsnittet. Det rötade fiskslammet innehöll 39 mg/kg TS. Av naturliga skäl hade flytgödsel från nöt den lägsta kromhalten på 2,5 mg/kg TS. Kvicksilver Gränsvärdet på kvicksilver är 2,5 mg/ kg TS och riksgenomsnittet år 2006 var 0,8 mg/ kg TS. Vårt rötade avloppsslam innehöll 0,61 mg/ kg TS och det är lägre än riksgenomsnittet. Eftersom kvicksilver är en tungmetall är det viktigt med ett lågt värde. Överraskande nog innehöll det rötade fiskslammet nästan lika låg halt av kvicksilver som flytgödsel från nöt. Det rötade fiskslammet låg på 0,05 mg/kg TS och flytgödsel från nöt på 0,03 mg/ kg TS. 21

Nickel Gränsvärdet på nickel är 50 mg/kg TS och riksgenomsnittet år 2006 var 19 mg/kg TS. Vårt rötade avloppsslam innehöll 11 mg/kg TS och det var ett lägre värde än riksgenomsnittet. Det rötade fiskslammet innehöll 14 mg/kg TS. Av naturliga skäl hade flytgödsel från nöt den lägsta nickelhalten på 3 mg/kg TS. Zink Gränsvärdet på zink är 800 mg/kg TS och riksgenomsnittet år 2006 var 552 mg/kg TS. Tyvärr innehöll vårt rötade avloppsslam ett högre värde än riksgenomsnittet med 660 mg/kg TS. Det rötade fiskslammet hade en lägre halt av zink på 320 mg/kg TS. Om man jämför med flytgödsel från nöt så har den en ännu lägre zinkhalt på 200 mg/ kg TS. B1.3. Gränsvärde - organiska miljögifter B1.3.1. Gränsvärde - Avloppsslam EU direktiv, förordning nr 1998:944 För användning av avloppsslam i jordbruket anges gränsvärdena för de organiska miljögifterna i Naturvårdsverkets rapport nr 4418. B1.3.2. Gränsvärde - Fiskslam EU direktiv, förordning nr 1881/ 2006 Nationell förordning nr 2002:569 Livsmedelsverkets föreskrifter LIVSFS nr 2002:33 Genom ett undantag från förordningen nr 1881/ 2006 får Sverige tillåta utsläppande på den egna marknaden av vissa fiskarter fångade i Östersjöområdet och produkter därav, även om dessa innehåller halter av dioxin och/ eller dioxinlika PCB som överskrider gränsvärdena i bilagan till förordningen. EG-förordningen kompletteras idag på nationell nivå av förordning (2002:569) om utförsel av fisk från Östersjöområdet och av Livsmedelsverkets föreskrifter (LIVSFS 2002:33) om utförsel och export av fisk från Östersjöområdet (s.k. frilistning). 22

B1.3.3. Gränsvärde - Avloppsslam och Fiskslam Nonylfenol Nonylfenoletoxylater, som mäts som nonylfenol, är en grupp kemikalier med bred användning, bland annat som tensider. Nonylfenoletoxylater är en av många grupper kemikalier där stränga restriktioner för användning har införts. Nedbrytningsprodukten nonylfenol är toxisk framför allt för vattenlevande organismer. Analysresultat, 4 nonylfenol Gränsvärdet på 4 nonylfenol är 50 mg/kg TS. Både rötat avloppsslam och rötat fiskslam innehåller ett lägre värde än gränsvärdet. Rötat avloppsslam innehöll 11 mg/kg TS och rötat fiskslam innehöll 17 mg/kg TS. Av naturliga själ hade flytgödsel från nöt den lägsta halten av 4 nonylfenol på mindre än 1 mg/kg TS. Toluen Toluen är ett av våra vanligaste organiska lösningsmedel. Organiska lösningsmedel får inte släppas ut i avloppet. Om toluenhalten är hög i slam är det en indikator på att lösningsmedel släpps ut. Toluen i sig utgör ingen fara för vare sig växter eller markdjur, eftersom ämnet är mycket flyktigt (avdunstar snabbt). Analysresultat, Toluen Gränsvärdet för toluen är 5,0 mg/ kg TS, med en viss reservation på grund av att avloppsslam kan tillverka toluen själv. Det rötade avloppsslammet hade en lägre toluenhalt än gränsvärdet, men högre toluenhalt än det rötade fiskslammet. Det rötade avloppsslammets toluenhalt var 2,5 mg/kg TS, jämfört med toluenhalt på det rötade fiskslammet på 0,16 mg/kg TS. Det intressanta var att toluenhalten i flytgödsel från nöt var högre än i det rötade fiskslammet. Toluenhalten i gödsel var på 0,75 mg/kg TS. Med tanke på det högre värdet i gödsel kan det vara sannolikt att även gödsel kan tillverka toluen själv, på samma sätt som det rötade avloppsslammet gör. Summa PAH (6 föreningar) Polyaromatiska kolväten PAH bildas framför allt vid förbränning. Halten PAH kan ge viss vägledning om att t ex starkt förorenat dagvatten, rökgaskondensat etc. är anslutet till avloppssystemet. Atmosfäriskt nedfall av PAH föreningar spelar en större roll när det gäller påverkan på mark och växtlighet, än vad PAH tillförsel via gödsling med slam gör. I slam mäts sex olika PAH föreningar. 23

Analysresultat, Summa PAH (6 föreningar) Gränsvärdet på PAH är 3,0 mg/kg TS. Alla tre; det rötade avloppsslammet, det rötade fiskslammet och flytgödsel från nöt, innehöll ungefär samma mängd PAH. Det rötade avloppsslammet hade en PAH- halt på 0,59 mg/kg TS, jämfört med det rötade fiskslammet som låg på 0,68 mg/kg TS och flytgödsel från nöt på 0,71 mg/kg TS. Summa PCB (7 föreningar) Polyklorerade bifenyler PCB är en grupp svårnedbrytbara miljöfarliga ämnen. Sedan 1970 talet är PCB användningen i Sverige starkt begränsad och har upphört idag. Att PCB ändå förekommer i t ex slam beror på en diffus tillförsel och läckage från diverse gamla produkter, bland annat en del golv- och väggmaterial, men även via livsmedel, eftersom PCB finns spritt i hela miljön. För att inte sprida PCB vidare i miljön bör endast slam med mycket låga PCB halter få användas inom jordbruket. I slam mäts sju olika PCB föreningar. Analysresultat, Summa PCB (7 föreningar) Gränsvärdet för PCB är 0,4 mg/kg TS. Det rötade fiskslammet innehöll en högre halt av PCB än det rötade avloppsslammet och flytgödsel från nöt. Anledningen är den högre fetthalten hos skarpsillen som gör att det organiska miljögiftet lagras i fiskkroppen. Det rötade fiskslammet innehöll en PCB halt på 0,1 mg/ kg TS, medan det rötade avloppsslammet hade ett lägre värde på 0,05 mg/kg TS, jämfört med flytgödsel från nöt som hade en ännu lägre PCB- halt på mindre än 0,02 mg/kg TS. Dioxiner Analysresultat Gränsvärdet för dioxiner är 4 ng/kg TS. Observera att enheten är ändrad från mg/kg TS till ng/ kg TS, som är samma som pg/g. Enheten pg/ g är den enhet som Livsmedelsverket använder i sina gränsvärden. Det rötade fiskslammet innehöll en högre halt av dioxiner än det rötade avloppsslammet och flytgödsel från nöt. Anledningen är den högre fetthalten hos skarpsillen som gör att det organiska miljögiftet lagras i fiskkroppen. Det rötade fiskslammet innehöll en dioxinhalt på 2 ng/kg TS, medan det rötade avloppsslammet hade ett lägre värde på 0,45 ng/kg TS, jämfört med flytgödsel från nöt som hade en ännu lägre dioxinhalt på mindre än 0,2 ng/ kg TS. Slutsatsen är att alla analysresultaten ligger klart under gränsvärdet för dioxin. 24

Dioxiner och dioxinliknande PCB Analysresultat Gränsvärdet för dioxiner och dioxinliknande PCB är 8 ng/ kg TS. Samma som ovan gällande enheter. Det rötade fiskslammets innehåll av dioxin och dioxinliknande PCB låg i ett intervall från 4 ng/ kg TS till 6,5 ng/ kg TS, medan det rötade avloppsslammet hade ett lägre värde på 0,85 ng/ kg TS, jämfört med flytgödsel från nöt som hade en ännu lägre halt på mindre än 0,4 ng/ kg TS. Samma slutsats som ovan, var att alla analysresultaten låg under gränsvärdet för dioxiner och dioxinliknande PCB. B1.4. Läkemedelsrester Inga gränsvärden B1.4.1. Analysresultat En intressant slutsats vid analys av läkemedelsrester är att bondens gödsel innehöll en högre koffeinhalt än det rötade avloppsslammet. Koffeinhalten hos flytgödsel från nöt var 0,07 mg/kg jämfört med det rötade avloppsslammet som hade ett lägre innehåll på 0,04 mg/kg. Koffein är den verksamma substansen i kaffe. Dessutom innehöll även flytgödsel från nöt en högre halt av det antiepileptiska ämnet epoxycarbazepine än det rötade avloppsslammet. Avloppsslam innehöll 0,17 mg/kg, jämfört med det högre värdet på bondens gödsel med 0,24 mg/kg. Antiepilepsi är som namnet anger, en medicin mot sjukdomen epilepsi. Noteras kan att det rötade fiskslammet hade en något förhöjd halt av 17 alfa estradiol, som är ett kvinnligt könshormon. Det används främst som ersättningsmedel vid behandling av klimakteriebesvär orsakade av östrogenbrist. Estradiol är en sterioid hormon som är en form av kolesterol och det är en typ av fett. Eftersom fiskslammet har en hög halt av fett gör det att estradiol anrikas där. Det rötade fiskslammet innehöll en halt på 0,014 ug/kg. Här är viktigt att notera att det är i enheten ug/ kg som är 1000 gånger mindre än enheten mg/kg. Det är alltså väldigt låga halter som det rör sig om. B1.4.2. Antibiotika Naturvårdsverkets rapport nr 5449, Höga halter av miljöfarliga ämnen i miljön? Noteras kan att det rötade primärslammet innehöll en något förhöjd halt av antibiotikan sulfamerazine, med en halt av 0,07 mg/kg. Det kan vara en varningsindikator på multiresistenta 25

bakterier och antibiotikaresistens, där bakterier utvecklar en motståndskraft mot antibiotika. Det finns idag flera typer av bakterier som har utvecklat en motståndskraft mot de vanligaste sorterna av antibiotika Detta innebär att man kan tvingas använda andra antibiotika med sämre effekt och mer biverkningar. Förutom att patienten riskerar att få en sämre behandling, kan det leda till att fler bakterier blir resistenta mot antibiotika. Att använda antibiotika klokare och att följa hygienrutiner bättre kan göra att den här utvecklingen bromsas. Detta gör att antibiotika utgör en miljörisk främst beroende på risken för att antibiotikaresistenta bakteriestammar kan utvecklas i miljön. De flesta antibiotika utsöndras ur kroppen i stor del oförändrad i form via urinen. Detta innebär att den dominerande transportvägen för antibiotika ut till miljön går via avloppssystemet. Reningsverken är viktiga platser för att undersöka spridningen av antibiotika ut till miljön. Elimineringsgraden i reningsverket är tillsammans med stabiliteten på substansen avgörande för halterna i recipienten. Även halterna i avloppsslam är av stort intresse, eftersom den stora risken med antibiotikaspridning är utvecklingen av resistenta bakterier. Då utgör förhöjda halter i slam ett väl så stort hot som höga halter i vattenfasen. 26

BILAGA 2 B.2. Utvärdering av rötresten som gödselmedel i lantbruket Utdrag från rapport upprättad av Biototal AB B2.1 Analyser på biogödsel, slam och nötflytgödsel Biogödseln hade i början en inblandning av sand. Sand följde med förmodligen från den nya lagringstanken hos fiskindustrin. Efter hand avtog dock detta problem och det finns fyra analyser från september-oktober 2012 utan sandinblandning. Variationerna i analysresultaten var stora och visar på svårigheten att ta ut ett representativt prov. För att få säkra analyser måste proverna tas ut i en homogen ström någonstans på anläggningen. För nötflytgödsel och rötslam finns en analys av varje gödselslag. Tabell 1. Analysresultat för biogödsel, nötflytgödsel och ej avvattnat rötslam Biogödsel, 4 prov Nötflytgödsel Avloppsslam (ej avvattnat) Torrsubstans, % 2,7-5,6 10,4 5,2 Totalkväve, g/kg ts 59-417 41 50 Ammoniumkväve, g/kg ts 50-107 22 7,1 Fosfor, g/kg ts 39-140 11 28 Kalium, g/kg ts 9,7-23 42 3,7 För att hantera den stora spridningen i analysresultaten på biogödseln har vi gjort en utvärdering där orimliga värden har sorterats bort och ett antagande om en rimlig nivå har därefter valts för att kunna jämföra med de andra gödselmedlen. Analysresultatet har jämförts med det teoretiskt framräknade värdet från en tidigare rapport i projektet som tagits fram av Biototal. 27

Tabell 2. Teoretiskt beräknat innehåll i biogödsel från rötad skarpsill och antagna värden på den biogödseln som produceras idag i Västervik Biogödsel, teoretisk Biogödsel, valda värden Torrsubstans, % 5 5 Totalkväve, g/kg ts 320 125 Ammoniumkväve, g/kg ts 240 100 Fosfor, g/kg ts 28 40 Kalium, g/kg ts 43 16 Proportion N:P:K 1:0,09:0,13 1:0,32:0,13 Analyserna tyder på att biogödseln inte innehåller så mycket kväve som den teoretiska beräkningen. Detta är rimligt eftersom den beräkningen är gjord på hel fisk och fiskslammet består av fiskrens. Ammoniumandelen antogs i den teoretiska beräkningen vara 75%. I tre av de fyra analyserna på biogödsel var ammoniumandelen 80%. Fosforinnehållet är högt i analyserna men här har ett av de lägre värdena valts och ändå är proportionen fosfor högre än teoretiskt beräknad biogödsel. För kalium har ett snitt av de fyra analyserna valts. Hanteringen av analysresultaten är inte på något sätt vetenskapligt korrekt men syftet är att få fram ett rimligt antagande för att kunna göra en värdering av biogödseln som gödselmedel. B2.2 Värdering av biogödseln I nästa steg har de antagna värdena på biogödsel använts för att sätta ett värde på växtnäringen i biogödseln. Värderingen görs per ton vara, alltså inte på torrsubstansen. Här värderas ammoniumkväve, fosfor och kalium till det pris som det kostar att köpa dessa näringsämnen i handelsgödsel. Denna värdering kan betecknas som ett bruttovärde på biogödseln. Hur en lantbrukare sedan värderar näringen beror på verkningsgraden på ammoniumkvävet och också på behovet av kalium och fosfor på det enskilda skiftet. Från detta värde ska sedan dras kostnaderna för hanteringen på gården. Lagring, spridning, kostnader för jordpackning och läglighetseffekter kan värderas till ca. 40 kr/ton biogödsel. 28

Tabell 3. Beräkning av växtnäringsvärdet på biogödsel från Västervik, nötflytgödsel och ej avvattnat avloppslam Biogödsel, valda värden Nötflytgödsel Avloppsslam (ej avvattnat) Torrsubstans, % 5,0 10,4 5,2 Ammoniumkväve, kg/ton vara 5,0 2,3 0,4 Fosfor, kg/ton vara 2,0 1,1 1,5 Kalium, kg/ton vara 0,8 4,4 0,2 Växtnäringsvärde kr/ton vara 113 78 47 Med denna värdering kommer biogödseln att vara mer värd än nötflytgödseln. Torrsubstanshalten i biogödseln har emellertid en stor betydelse. Trots att näringsinnehållet är högt per kg ts kan biogödseln vara mindre värd än nötflytgödseln om ts-halten hamnar på t.ex. 2,5 %. För en god totalekonomi är det alltså viktigt att fiskslammet är så tjockt som möjligt när det går in i rötkammaren. I praktiken kan det då bli så höga ammoniumhalter att det kan vara svåra att hantera i en rötkammare och en samrötning med något annat substrat med mindre kväveinnehåll kan vara nödvändigt. Jämförelsen med avloppsslam är inte helt relevant eftersom det alltid avvattnas och sprids framförallt som jordförbättring och fosforgödsling. B2.3 Innehåll av tungmetaller Av tungmetallerna är det kadmium som kan begränsa givan men på en hög nivå. Kvoten mellan kadmium och fosfor är låg, 10 mg Cd/kg P. Även zink ligger i närheten av gränsvärdena enligt certifieringssystemet SPCR 120 och skulle kunna begränsa givan men på en högre nivå än kadmium. I en av analyserna ligger nickel högt och skulle begränsa givan. Kvicksilver, bly, krom och koppar ligger väl under gränsvärdena. Eftersom denna biogödsel har höga halter av kväve och fosfor kommer inte tungmetallerna att leda till några begränsningar i praktiken. Analyserna från försöket kan inte användas för att värdera gödselmedlen eftersom avkastningen inte är uppmätt. Dessa analyser kan istället användas för att följa förekomsten av miljögifter och läkemedel i mark och gröda. 29