Manlig depression 1/6

Manlig depression 1/6 Depression är ett stigande folkhälsoproblem och en av de främsta orsakerna till sjukdomsbördan och dödligheten i nutidens Europa. Den ligger idag på andra plats efter hjärt- och kärlsjukdomarna. Enligt WHOs bedömning kommer depressiva tillstånd att stiga och ligga på sjukdomsbördans första plats med dödlighet framför allt i självmord. En stigande dödlighet i hjärt- och kärlsjukdomar kan också vara orsakad av eller förknippad med depression. Dagens depressionsdiagnostik baseras framför allt på rapporterade depressionssymtom. Mån brister dock påtagligt i sjukdomsinsikt gällande depressiva tillstånd och känns knappast vid sina symtom. De har sämre förmåga att be om hjälp i tid. Därför har den konventionella depressionsdiagnostiken hittills framför allt präglats av den kvinnliga depressionens symtombild. Detta gör att männens depressioner ofta inte blir igenkända eller behandlade, vilket troligen är den bakomliggande orsaken till paradoxen att män enbart hälften så ofta anses vara deprimerade, men tar livet av sig tre till fyra gånger oftare än kvinnor. Den oigenkända och obehandlade manliga depressionen har därför kunnat bli ett folkhälsoproblem i sig. Detta bara inte genom den höga självmordsrisken utan också genom depressionens konsekvenser som destruktivitet, alkoholism och annat missbruk. Idag anses 60% av mannens begynnande alkoholism vara orsakad av en bakomliggande depression. Alkoholrelaterat våld är en av huvudfaktorerna bakom familjevåld och övergrepp mot kvinnor i nära relation. Det är hjälplösa, vanmäktiga och desperata män i alla samhällskategorier och etniska folkgrupper som kan bli våldsamma och farliga för sig själva eller andra. Tidig igenkännande och behandling av männens annorlunda depression och hjälplöshet är viktigt och behandling är nödvändig också ur ett folkhälsoperspektiv. Vad är depression? Depression är en allvarlig störning och påverkar både den kroppsliga och den psykiska hälsan. Den som är deprimerad har svårt att fungera i sitt dagliga liv. Depressionsjukdom återspeglar tillstånd där förmågan att hantera stress, anpassningsförmågan (coping ability) och agressionskontrollen har gått förlorad och tillstånd av total hjälplöshet och svartsyn har trätt in. Tillståndet är förknippat med att serotonin-, nonadrenalin-, och dopaminsystemet har kommit ur sin ömsesidiga balans och oftast en följd av existensiell stress, svåra livshändelser eller psykologisk påfrestning. Detta sker mot bakgrund av biologiskt-genetiskt förankrad sårbarhet. Både män och kvinnor drabbas av depression, men mäns symtom är ofta annorlunda än kvinnors. Män uppvisar och talar oftare om kroppsliga symtom som trötthet, sömnlöshet, rastlöshet eller viktförändring. De kan vara irriterade och arga istället för att känna sig nedstämda och är ofta omedvetna om att de är deprimerade. Även omgivningen och vårdpersonal missar ofta detta, vilket leder till att mäns depression oftare förblir obehandlad och i värsta fall leder till självmord eller utåtriktat våld. ANSVARIG FÖR INNEHÅLLET WOLFGANG RUTZ Enheten för hälsofrämjande psykiatri

Manlig depression 2/6 Hur vanlig är depression? Depression är mycket vanlig. I Sverige drabbas 35% av befolkningen av depression någon gång i livet. Enligt hittills allmänt spridd uppfattning är kvinnor dubbelt så ofta deprimerade som män, 50% av kvinnorna och 25% av männen får diagnosen depression någon gång i sitt liv. Ny forskning tyder på att depression förekommer lika ofta hos män som hos kvinnor om man inräknar männens annorlunda symtombild och därmed odiagnostiserad depression. Tecken på manlig depression Ett tidigt tecken på depression hos män kan vara att mannens personlighet ändras. Denna personlighetsförändring kan vara svår att förstå både för mannen själv och hans omgivning. Han kan till exempel börja arbeta dag och natt, bli mycket aktiv sexuellt, aggressiv, utagerande, rastlös och irriterad. De tre vanligaste symtomen är kroppsliga smärtor, risktagande beteende och vrede eller agressivitet. Ofta finns en ärtlighet för alkoholism, suicid eller våld i de drabbade männens släkt. När deprimerade kvinnor ofta söker hjälp och får lugnande och bästa fall antidepressiv medicin så drar sig Mmånga män för läkarkontakt och börjar självmedicinera med alkohol och andra droger. Hur kan man veta om någon är deprimerad och inte bara ledsen? Ledsenheten i kris och traumatisering är oftast levande och kan avledas genom omhändertagande tröst och uppmuntran. Vid egentlig depression däremot fungerar inte detta längre. Tillståndet är inte avledbar och man känner sig nedstämd och oftast passiv och orkeslös nästan hela tiden. Ofta förlorar man intresset för aktiviteter som man förut haft glädje av, känner sig modfälld, hopplös och ser allting i svart. Deprimerade män visar ofta följande symtom: - Blir rastlös och beter sig inte som vanligt - Förlorar handlingskraft och beslutsförmåga - Har svårt för att komma igång på morgnarna, känner sig inte motiverad för en ny dag - Isoleringstendenser: Drar sig undan från familj och vänner - Blir lätt förvirrad, orolig och upprörd - Oförmåga att känna lust för aktiviteter - Ägnar sig åt risktagande: t ex farliga sporter, spelar för pengar, våghalsig bilkörning, tillfälliga sexkontakter - Ilska: kort stubin, reagerar överdrivet på kritik, uppvisar aggressivitet, våld - Försummar ansvar och bryr sig inte om hur han beter sig - Förnekar depressionskänslor Även tanke- och känslovärlden förändras: - Har förlorat självförtroendet - Återkommande tankar på döden eller självmord - Talar negativt om sig själv : jag är misslyckad person, det är mitt fel, livet är inte värt att leva. - Beter sig omoget och oftast självömkande - Oroar sig för ekonomin - Upplever att han har en ändrad status inom familjen

Manlig depression 3/6 Faktorer som ofta bidrar till depression hos män - Arbetsrelaterade problem - Relationsproblem - Förlust av nära anhörig - Kroppsliga hälsoproblem - Ekonomiska problem - Förändringar i livssituation t ex skilsmässa eller pensionering - Social isolering - Alkohol- eller drogmissbruk Olika typer av depression Olika typer av depression kan uppträda i olika sammanhang hos män säväl som hos kvinnor. Det finns depressioner som kan utlösas av plötslig stress eller dramatiska händelser som till exempel separation eller dödsfall. Om depressionen gör att man tappar realitetsförankring och funktionsförmåga - sök hjälp. (Se Gotlandsskalan sid 6). Vissa depressioner kan öka under året, vanligen på våren och på hösten. Denna årstidsökning är en av orsakerna bakom faktumet att suicidkurvorna, åtminstone på våra breddgrader, ofta svänger i takt med dessa årstider. Depressioner kan visa bipolära drag och kännetecknas av dramastiska svängningar i humöret mellan att vara mycket uppskruvad, intensiv eller irriterad eller av hopplöshet och depressioner. Ofta kan man ha perioder med normalt humör mellan dessa ytterligheter. En sådan person uppvisar mycket skiftande beteenden beroende på om han/hon är i en depressiv eller i en mera manisk fas. Svängningarna kan också visa sig genom alkohol- eller drogmissbruk, utmärkta eller dåliga prestationer i jobb eller skola eller relationsproblem med andra människor. Ibland ser vi mer eller mindre stabila gränstillstånd till den egentliga depressionen. Livet är för det mesta grått och trist, men kan avlösas av korta perioder med bättre humör. Man kan isolera sig socialt och vistelsen bland människorna kan upplevas som besvärlig. Det är också vanligt med olika psykosomatiska besvär som magont eller huvudvärk. Tillståndet uppvisar ibland stora likheter med depression blir sällan lika djup och förlamande som en egentlig depression. KOM IHÅG Depression är vanlig och man kan behandla den Det finns hjälp att få Det är viktigt att söka hjälp tidigt ju tidigare desto bättre Med rätt behandling blir de flesta friska från depression var ihärdig, det kan ta tid att bli frisk Depression kan drabba även den starkaste. Den är inte en svaghet som man behöver skämmas för

Manlig depression 4/6 Hur kan man behandla depression? Depressionsprognosen är i allmänhet god och man kan oftast bli besvärsfri om man söker professionell hjälp och olika typer av depression kan kräva olika behandlingar. Det kan handla om allt från fysisk aktivitet för att förhindra eller behandla mild depression, till psykoterapi och antidepressiv medicinering bsom kan kompletteras med livsstilsrådgivning och fysioterapi. Det är viktigt att söka hjälp tidigt. En husläkare kan hjälpa patienten att få kontakt med psykolog och psykiater för specialistbehandling. Avgörande för att hitta och behandla depression hos män, som oftast inte är benägna att söka hjälp själva, är att använda sig av andra arenor eller strategier för att hitta, känna igen och behandla dessa oftast desperata och ofta mycket självmordsbenägna män. Både psykoterapin och den farmakologiska behandlingen bör anpassas till mannens ofta bristfälliga förmåga att känna igen och prata om sin egen depression, att be om hjälp och att följa givna råd och ordinationer. På senare tid har den manliga symtombilden i stigande grad även rapporterats hos framför allt yngre kvinnor, där speciellt aggressivitet och dålig inpulsstyrning har blivit allt vanligare. Medicinering Det krävs ofta medicinering för svåra depressioner. Vid lättare depression räcker det ofta med enbart psykoterapi eller socialt stöd. Medicinsk forskning har kommit fram till att djupare depression är förknippad med en obalans i hjärnans signalsystem. Antidepressiv medicin hjälper till att skapa en jämvikt i denna obalans. Det kan ta några veckor innan medicinen har full effekt. Medicinen ska tas enligt läkarens ordination. Medicinering i kombination med psykoterapi påskyndar tillfrisknandet och förbättrar långtidsprognosen. I sällsynta och speciella fall som kännetecknas av mycket aktiv och utåtagerande självmordsbeteende, djup hämning, psykotiska inslag, förvirring eller terapiressistens kan elektrochockterapi vara befogad. Behandling ges enbart efter specialistbedömning. Var ska man söka hjälp? Husläkare Företagshälsovård Skolhälsovård Ungdomshälsan Studenthälsan Psykiatrisk akutmottagning Krismottagningar eller suicidrådgivning Brukarorganisationer

Manlig depression 5/6 Psykiatern Wolfgang Rutz svarar på frågor om mäns depressioner. 1. Blir allt fler män deprimerade? Det verkar så, särskilt de yngre och de i övre medelåldern. De får aldrig någon identitet eller tappar den. De förlorar jobbet, ekonomin rasar ihop, de skiljer sig, föräldrarna kanske dör. De kan ha haft en svår uppväxt och känna att livet är meningslöst. De har kanske inte fått sörja, gråta ut eller tala igenom problemen med någon. De har lagts på hög inombords tills det når en gräns. Mest utsatta är ensamstående män i 40-50-årsåldern. Deras dödlighet, i självmord bland annat, är fem gånger större jämfrt med män som inte lever ensamma. Varför får deprimerade män oftast inte vård? De söker inte hjälp. Män visar sällan sin förtvivlan. Det är huvudproblemet. De vill inte visa sig svaga och hjälplösa. Man ska råda och klara sig själv, tycker de. Denna oförmåga bland männen att i tid be om hjälp är ett stort handikapp för dem. De borde mer inse att det kan vara en styrka att även kunna visa sig svag. Men för att få den styrkan krävs självförtroende. Söker en del ändå inte hjälp? Då gäller det ofta kroppsliga besvär, som magsår, ryggont eller nageltrång fast det egentligen kan röra sig om djup själslig plåga. Även det som kallas kroniskt trötthetssyndrom kan vara depression. Andra kan bli avvisade från vården. De betrakras kanske som prykopater eller alkoholister, som icke rumsrena, konstiga strulpellar. De kan också vara aggressiva och utåtagerande, som ofta är ett tecken på hjälplöshet. En deprimerad kvinna kryper ofta tyst ihop medan en deprimerad man kan slå vilt omkring sig. Varför kan depression ligga bakom alkoholmissbruk? Det kan vara männens sätt att självmedicinera. Alkohol dämpar ångest för stunden, men på sikt fördjupas depressionen. Självmord kan bli yttersta utvägen? Ja. Det är oftast inte så att de tänker igenom sitt liv och beslutar sig för att ta det. Man gör det bara. Det är inte av fri vilja utan en tvingande lösning. Man ser sig enbart som en belastning. Så förmörkat har sinnet blivit av depressionen. Oftast sker det plötsligt, oväntat och drastiskt. En del kör kanske ihjäl sig, skjuter eller hänger sig. Man vill definitivt få slut på det. För kvinnor är självmordet samtidigt ofta ett rop på hjälp. De tar ofta till tabletter. Även när de bestämt sig kan andra få en chans att rädda dem. Hur förmörkas sinnet i depression? Kalla det ett slags hjärnans härdsmälta. Ett tecken är att omsättningen av signalsutstanserna noradrenalin och serotonin i hjärnan minskar. Sammanbrottet orsakas av ett komplext växelspel mellan en biologisk sårbarhet i hjärnan och vår förmåga att tackla yttre krisfaktorer - påfrestningar i livet, stressen. Graden av stress i livet och biologisk sårbarhet avgör om vi blir sjuka eller inte. Staten har försörjt oss från vaggan till graven. Det gäller inte längre. Kan det orsaka depressioner bland män? Ja, det talas om inlärd hjälplöshet. Män har förlorat förmågan att ta egna initiativ eller känner att de själva inte kan påverka sina liv. De måste, till exempel vid arbetslöshet, i hög grad passivt acceptera olika arbetsmarknadsåtgärder oavsett om dessa passar dem eller inte. De kan tappa sin identitet när de tvingas skola om sig till något helt annat. - I den själsliga nöden är det då lätt att ta till spriten i stället för att tala om det och be om hjälp. Källa: Delar ur tidigare publicerad intervju i Aftonbladet.

Manlig depression 6/6 Gotlandskalan för skatting av manlig depressivitet Wolfgan Wolfgang Rutz, M.D., Ph.D. Psykiater, Visby Zoltán Rihmer, M.D., Ph.D. Psykiater, Budapest Arne Dalteg, Ph.D. Psykolog, Visby Har du eller andra hos Dig under den senaste månaden n noterat beteendeförandringar som varken Du eller andra känner riktigt igen hos Dig själv och i så fall vilka? (Inte alls 0, I viss mån 1, Stämmer rätt väl 2, I hög grad 3) Inte alls I viss mån Stämmer rätt väl I hög grad 1. Minskad stresstolerans/ mer än vanligt lättstressad 2. Ökad aggressivitet, utagerande, svårt med impulskontroll 3. Känsla av utbrändhet och tomhet 4. "Kronisk" uförklarlig trötthet 5. Mer lättirriterad, rastlös, otillfredsställd 6. Svårt at fatta enkla vardagsbeslut 7. Sömnrubbningar, sovit för mycket/ litet/ oroligt/ insömningsproblem/ tidigt uppvaknande 8. Morgonoro/ängslan/obehagskänsla främför allt på morgonen 9. Har Du känt Dig beteendeförandrad på ett sätt som gör at varkan Du eller eller andra känner igen Dig/ er omöjlig att ha att göra med? 10. Har Du känt Dig eller verkat dyster, negativ eller hopplös til sinnes, "set allt i svart"? 11. Har Du känt eller andra noterat okände tendenser till självömkan, klagande, "ynklighhet"? 12. Finns i Din ursprungsfamilj anlag för missbruk, depression/nedstämthet, självmordsbeteende eller ökad henågenhet till riskbeteende? 13. Överanvänding av alkohol och tabletter i lugnande och avkopplande syfte. Överaktivitet eller avreagering med hjälp av hetsigt och rastlös arbete, jogging, annan idrott, för mycket/för litet ätande Poäng Poäng 0-13 Inga indikationer för föreliggande depressivitet 14-26 Depression är möjlig. Specifik,även psykofarmakologisk behandling möjligen indicerad 27-39 Klara indikationer för depressivitet. Specifik, även psykofarmakologisk behandling klart indicerat