RAPPORT FRÅN DET SYSTEMATISKA KVALITETSARBETE VID VÄSTERÅS WALDORFSKOLA 2014-09-09 I detta dokument redovisas skolans löpande kvalitetsarbete och utvecklingsprocess. Dokumentet uppdateras varje år och finns tillgängligt på skolans hemsida. Dokumentets struktur är alltid - hur vi arbetar i vardagen just nu - tidigare mål samt resultat av utvärdering - vad vi vill förändra och utveckla, och i vilket tidsperspektiv - vem som ansvarar för att förändringen sker - hur vi utvärderar och följer upp vårt arbete Elevantal Västerås Waldorfskola har den 8 september 2014 90 elever, fördelade på följande klasser: - klass 1 - klass 2/3 - klass 4 - klass 5 - klass 6 - klass 7/8 - klass 9 - Allmänna Linjen, särskolegymnasiet Sedan slutet av förra läsåret har ett antal elever slutat på skolan, bl a en klass 9. Skolans gymnasium har lagts ner. Samtidigt har flera elever börjat i olika klasser, och vi har en klass ett som är större än på många år. Regelverk, styrdokument, kvalitetsarbete Verksamheten regleras främst av Skollagen, Grundskoleförordningen och Läroplan för grundskolan, grundsärskolan och gymnasiesärskolan Lgr 11. Skolan använder sig också av Waldorfskolornas kursplan En väg till frihet, som vi har möjlighet att ha som komplement till nationell kursplan. Där finns kursbeskrivningar och mål angivna. I rutinerna för ett systematiskt arbete med att se tillbaka och reflektera över resultat ingår planering inför kommande läsår. Under studiedagarna kring påsk och
efterarbetsdagarna första veckan efter sommaravslutningen sker utvärdering, omprövning och identifikation av utvecklingsområden för kommande läsår. Det systematiska kvalitetsarbetet bygger på en kontinuerlig analys av verksamheten. Ett centralt forum för detta är kollegiets möte varje torsdag men även den pedagogiska konferensen där all pedagogisk personal deltar. Vid kollegiemötet diskuteras aktuella händelser, elevers och klassers utveckling och resultat och gemensamma aktiviteter. Rektor deltar i kollegiets möten. Alla kollegiemöten protokollförs. Trygghet och studiero, trivsel för elever och personal Skolan arbetar aktivt för att säkerställa att det råder studiero i skolan. Skolan är liten och har i allmänhet en lugn, trygg atmosfär. Arbetssätt och aktiviteter syftar till att öka trivsel, trygghet och studiero. Under vt 2014 uppdaterades skolans likabehandlingsplan och under ht 2014 skolans ordningsregler. I flera klasser har också lärare och elever gemensamt utvecklat klassrumsregler. Tidigare mål samt resultat av utvärdering: Under vårterminen 2014 genomfördes en medarbetarenkät bland personalen. Resultatet av den visar på att trivseln över lag är god, men att det finns brister vad gäller medarbetarsamtal och individuella utvecklingsplaner för personalen. Inför Skolinspektionens tillsynsbesök genomfördes också enkäter bland elever i klass 9 och vårdnadshavare på skolan. Resultaten av enkäterna var genomgående mycket goda. Resultaten av enkäterna för elever och vårdnadshavare finns att hitta på Skolinspektionens hemsida, Skolenkäten. Mål: Att trivseln på vår skola ska öka ytterligare och att eventuella orosmoment ska elimineras för eleverna. Hur går vi tillväga: Under ht 2014 görs en undersökning av vilka platser och/eller situationer som eleverna tycker är problematiska under skoldagen. Vi får hjälp av alla elever på skolan, även de mindre klasserna, att identifiera eventuella orosmoment vad gäller trivsel och trygghet, för att kunna eliminera dessa. Vem ansvarar: Rektor ansvarar för och planerar undersökningen. Alla lärare utvärderar tlllsammans resultatet. När ska vi utvärdera? Undersökningen ska vara genomförd i alla klasser innan höstlovet v 44 och en utvärdering ska ske därefter och färdigställas under höstterminen. Personalenkäten genomfördes anonymt. Den visade genomgående mycket goda resultat vad gäller t ex möjlighet att påverka, arbetsbelastning och allmän trivsel. Personalenkäten visar brist på medarbetarsamtal och individuell utvecklingsplan
vilket skolan naturligtvis var medveten om redan innan enkäten. Dessa brister ska åtgärdas under hösten. Rektor ansvarar för att så sker. Vision och mål för skolans verksamhet Skolan grundades 1986 och har under åren genomgått många olika utvecklingsfaser. Under 2013 vände skolans elevantal och ökade med 20 %. Inför läsåret 2014-15 har skolan för första gången på många år en klass ett med fler än tio elever. Skolan har gjort utrymme för ett fortsatt växande genom att anställa nya lärare och dela en klass. Skolan har sökt och fått tillstånd till att starta en förskoleklass som startar ht 2015. Mål: Förra årets mål, som är långsiktigt, kvarstår: att skolan år 2020 ska ha 150 elever, fördelade på en förskoleklass, nio grundskoleklasser samt en gymnasiesärskola. Gymnasiesärskolan behöver växa (f n är det endast tre elever). Hur ska vi gå tillväga? Under året planerar och förbereder skolan för att starta förskoleklass till hösten. Vi har också delat en klass (klass 5/6) för att skapa utrymme för intagning av fler elever. Dessutom görs ett utskick till alla blivande elever i klass 0 och 1 (eventuellt även klass 6) för att informera om vår skola. En lärare med utrymme i sin tjänst för att utveckla och marknadsföra gymnasiesärskolan har anställts. Vem ansvarar: rektor och ledningsgrupp När ska vi utvärdera? Under efterarbetsdagarna juni 2015. Undervisningens resultat (betyg och nationella prov) Bedömning av måluppfyllelse: Varje klass- och ämneslärare, för sig och tillsammans på konferenser, gör en bedömning av elevernas utveckling. Denna bedömning grundar sig på elevens hela skolgång, inlämnade uppgifter, resultat vid prov etc, arbete och delaktighet på lektioner, motivation m m. Enligt 6 kap. 8 Skolförordningen (2011:185) behöver inte Waldorfskolan sätta betyg innan ett ämne har avslutats. Detta ställer höga krav på skolan vad gäller att kontinuerligt informera elever och föräldrar om studieresultat och elevens utveckling. I utvecklingssamtal, individuella utvecklingsplanen och i läsårsbrev formuleras och kommuniceras dessa bedömningar som hjälp för vidare utveckling. I klass 9 visas detta som betyg i samband med intagningarna till gymnasieskolan.
Under vt 2014 genomfördes nationella prov i klass 9 i matematik, engelska, svenska, fysik och samhällskunskap. 100 % av eleverna klarade målen i alla prov. Varje höst har skolan betygsinformation i klass nio då elever och föräldrar får ett enskilt samtal med varje ämneslärare inför de preliminära betygen och gymnasievalet. Mål: Att eleverna ska ha möjlighet till större insyn och ta större eget ansvar för sina studier. Hur ska vi gå tillväga? Skolan inför fr o m läsåret 2014-2015 nya rutiner: Alla elever från klass 6 till klass 8 får vid särskilt tillfälle möjlighet till enskilda samtal med alla lärare för att diskutera hur studierna går i det aktuella ämnet. Eleven för själv anteckningar från samtalen, och dessa anteckningar är grunden för det utvecklingssamtal med IUP som sedan sker. Vem ansvarar: undervisande lärare, rektor När ska vi utvärdera: efterarbetsdagarna 2015 Elevhälsa, särskilt stöd Skolans elevvårdsgrupp består av skolsköterska samt två lärare på skolan. En skolläkare finns anställd på skolan. Vid behov anlitar man också skolpsykolog och kurator. Elevvårdsgruppen träffas varje vecka. Vid mötet förs protokoll, som sedan kommuniceras till rektor. Rektor deltar också minst en gång/månad i elevvårdsgruppens möte. Vid mötet ligger fokus på planering och uppföljning av stödåtgärder, den psykosociala situationen i olika klasser och samarbetet med elevernas vårdnadshavare. Med jämna mellanrum, minst en gång per läsår, genomförs en elevhälsogenomgång då elevvårdsgruppen träffar alla klasslärare och går igenom eleverna. Åtgärdsprogram färdigställs enligt gällande styrdokument och godkänns av rektor. Skolsköterskan finns på plats en dag per vecka. Skolläkaren besöker skolan ett par gånger per termin. Skolan följer den nationella planen för elevhälsa. Psykolog från Psykologpartners, Västerås, anlitas som extern konsult för bl a basutredningar. Skolan anlitar också kurator vid behov. Skolan har flera lärare som tillsammans ansvarar för det särskilda stödet, dels genom motorisk träning och reflexintegrering, dels genom Witting-metoden för läsoch skrivstöd. För elever med behov av extra stimulans och fördjupning erbjuder waldorfpedagogiken många möjligheter genom periodundervisningen och arbetet med periodhäften. Skolans bibliotek och internet är i det sammanhanget en viktig
resurs. Det finns goda möjligheter för eleverna att fördjupa sig i ett valt tema, göra sidoprojekt eller specialarbeten. Mål: Se till att fler elever utifrån sina behov får möjlighet till undervisning i mindre grupp eller stödundervisning. Hur ska vi gå tillväga? Stödläraren får mer tid till enskild undervisning under läsåret 2014 2015. I en klass skapas en mindre grupp för extra stöd vissa delar av skoldagen. I flera klasser finns det resurs. Vem ansvarar: rektor När ska vi utvärdera: Efterarbetsveckan juni 2015, samt kontinuerligt under läsåret vid de pedagogiska konferenserna. Elevinflytande Vid skolan finns ett elevråd som träffas var 14:e dag. Elevrådet består av representanter för alla klasser. Vid elevrådets möten deltar rektor och ibland någon lärare. I samtliga klasser finns klassråd/klasstimme som behandlar olika aktuella frågor och eventuella problem. Eleverna har i waldorfskolan, främst genom det lilla formatet på skolan och det faktum att avstånden mellan elever och personal är korta, omfattande möjligheter till inflytande över undervisningen. Det finns dock skäl att ytterligare förtydliga skolans policy vad gäller elevinflytande och deltagande i planeringen av undervisningen för att motsvara waldorfpedagogikens intentioner och skollagens krav. Kollegiet och rektor kommer att under vårterminen inleda ett arbete med att formulera skolans policy vad gäller elevinflytande. Tidigare mål samt resultat av utvärdering: Ett policydokument för elevinflytande skulle varit färdigställt tillsammans med elever under vt 2014. Detta har inte hunnits med. Mål: Att tillsammans med elever färdigställa ett policydokument för elevinflytande under ht 2014. Hur går vi tillväga? Rektor och elevråd diskuterar och initierar arbetet att färdigställa ett dokument. Tankar från elevrådet förs vidare till kollegiet av rektor. Vem ansvarar: rektor Utvärdering: sker innan höstlovet, v 44.
Studie- och yrkesvägledning Under hela klass 9 har en lärare ansvaret för studie- och yrkesvägledning i klassen. Årskurs 9 deltar i Gymnasiemässan samt har möjlighet att besöka de olika gymnasieskolornas Öppet Hus. Orientering om olika yrken förekommer förutom SYV-kontakten inom en rad skolämnen och undervisningsmoment samt vid praon i klass 8. Tidigare mål och utvärdering: En handlingsplan för studievägledning skulle finnas färdig till vårterminens slut 2014. Så skedde också. Skolbibliotek Skolan har ett elevbibliotek som ligger på skolans översta våning. På biblioteket finns såväl fack- som skönlitteratur samt referenslitteratur. Eleverna har möjlighet att besöka biblioteket under hela skoldagen efter att ha fått tillstånd från sin klasslärare. För inköp av böcker finns en årlig budget, fn på 5000 kr. Skolan har under ht 2013 köpt in 4 st elevdatorer för informationsinhämtning, som placerats i biblioteket. Tidigare mål samt utvärdering: Tidigare mål var att en lärare i sin tjänst ska ha ansvar för skolbiblioteket samt inköp. Budgeten för skolbiblioteket skulle också höjas inför läsåret 2014 2015. En lärare har nu i sin tjänst fått skolbiblioteksansvaret, däremot har inte budgeten höjts ännu (augusti 2014) p g a ekonomiska hänsyn. Fritidshemmet I skolans lokaler finns fritidshem som tar emot barn från klass 1-6. augusti 2014 är 42 barn inskrivna på fritidshemmet. Fritidshemmet har egna, rymliga lokaler, hög personaltäthet och ett väl genomtänkt waldorfpedagogiskt arbetssätt. Fritidshemmet erbjuder såväl fri lek som ordnade aktiviteter, i hög grad genom utomhusaktiviteter. Inomhusverksamhet inkluderar hantverk, och pyssel, bildskapande, spel och lek. Det övergripande ansvaret för fritidsverksamheten åligger rektor, medarbetarna organiserar dock i hög grad verksamheten själva och träffas varje vecka för att organisera och planera verksamheten. Flera av den personal som arbetar på fritids arbetar också i skolan som resurs. Detta gör att samverkan skola/fritidshem följer naturligt av den insyn i båda verksamheterna som personalen har. Det är skolans intention att ytterligare förbättra samarbetet mellan skola och fritidshem. Mål: Att samarbetet och kommunikationen mellan skola och fritidshem ytterligare förbättras. Hur ska vi gå tillväga? En tid för ett möte en gång/månad har planerats in, då de lärare som har klasser där barnen går på fritidshemmet och all fritidshemspersonal har möjlighet att träffas och samordna sitt arbete
Vem ansvarar: rektor När ska vi utvärdera? Efterarbetsdagarna 2015. Skolmat Skolan erbjuder i huvudsak vegetarisk mat som lagas från grunden av ekologiska eller biodynamiska råvaror. Två gånger per vecka serveras kött och/eller fisk, men det finns alltid ett vegetariskt alternativ. Varje dag serveras dessutom knäckebröd och/eller frukt. Maten serveras i klassrummen i den lägsta klassen, övriga äter i matsalen. Eleverna har möjlighet att påverka maten genom matråd 2 ggr/månad. Då bjuds också personal från köket in för att främja dialog och delaktighet. Mål: Att vi blir bättre på att kommunicera med omvärlden vilka värderingar som styr vårt val av skolmat. Hur ska vi gå tillväga? Föräldraföreläsning om mat på gemensamma föräldramöten. En grupp tillsätts för att formulera vår filosofi runt skolmaten i ett dokument som även ska publiceras på hemsidan. Vem ansvarar: rektor När ska vi utvärdera? Efterarbetsdagarna 2015. Skolaktiviteter Skolan präglas i hög grad av traditioner och årstidsfester som ofta inkluderar medverkan av föräldrarna. Under läsåret genomförs t ex upprop, Mikaelifirande med draklek, höstfest innan höstlovet (Gyllene Oktobers fest), julavslutning, Valborgsmässofirande, städdagar, konserter och sommaravslutning. Varje år i februari har också hela skolan gemensam friluftsdag med vinteraktiviteter, de äldre klasserna åker också till Romme för utförsåkning på skidor under en dag. Mål: Att skolan ska ha ännu fler tillfällen då elever från hela skolan får tillfälle att mötas och arbeta tillsammans. Hur vill vi gå tillväga: Under läsåret kommer hela skolan att ha fyra projektveckor, då alla elever arbetar tillsammans med t ex gjutning, smide, matlagning, bygge av eldstad, bygge av klätterställning, växtfärgning, trädgårdsarbete m m. Vem ansvarar: hela kollegiet, ytterst rektor och ledningsgrupp När ska vi utvärdera? Efter varje genomförd projektvecka, samt under efterarbetsdagarna juni 2015.
Kompetensutveckling Rektor studerar på Rektorsprogrammet. Studierna inleddes ht 2013 och tar tre år. Två lärare har gått utbildning i Wittingpedagogik för läs- och skrivträning. Två lärare har gått kurs i rytmisk rörelseträning och reflexintegrering. Alla pedagogiska medarbetare har deltagit i utbildning i Projekt Charlie, en ledarutbildning i livskunskap för skolpersonal. Alla lärare på skolan har inte utbildning i waldorfpedagogik. Waldorflärarhögskolan har under några år sett sin utbildning hotad genom indragen examinationsrätt och uteblivet stöd från staten för utbildningen. Nu har emellertid Waldorflärarhögskolan återfått examinationsrätten och även det statliga stödet. Skolan vill gärna prioritera kompetensutveckling som innebär att fler pedagoger på skolan får utbildning i waldorfpedagogik. Mål: Att personalen på skolan i högre utsträckning ska få kompetensutveckling, främst i waldorfpedagogik men även annan högre och kompletterande utbildning. Hur ska vi gå tillväga: Uppmuntra medarbetarna att söka utbildningar. Vem ansvarar: Rektor samt försteläraren ansvarar för detta. När ska vi utvärdera: Efterarbetsdagarna juni 2015.