Bioteknik till vardags



Relevanta dokument
Hållbarhetsbaserad indelning av livsmedel. Några livsmedelsrelevanta genus (ur Bergey s Manual)

LIVSMEDELS MIKROBIOLOGI

Kap 2 Kemiska reaktioner vid förskämning av livsmedel

Fermenteringsvetenskap

När man pratar bakterier förknippar man det oftast med något negativt. Det finns många för oss positiva och livsnödiga bakterier.

Sterilisering. Desinfektionsmedel. Joniserande. Torrvärme. Ånga. - Djupfilter. - Strålning - Tryck. Endosporer (Bacillus, Clostridium, m.fl.

Produktsortiment för gårdsmejerier 2011

Välj rätt typ av bakteriepreparat vid ensilering av din vallgröda

Lätt att skölja av. 0 C till 25 C Densitet/20 C: 1,07 1,09 g/cm³ * P-innehåll: 0,30 % N-innehåll: 0,00 % COD:

Teknik blad 2. Tillverkning av termofil inhemsk Gårdskultur

Livsmedelsmikrobiologi- innehåll

Anolytech Disinfection System

Integrerad kvalitetsstyrning för ökad lönsamhet i produktionen av norrländsk långlagrad ost

öka gammalt Surkålsfermenteringens kemi och biologi mathantverk IDA OLOFSSON 2012 En investering i framtiden

Medicintekniska produkter Ja Nej. Gel-clot Läkemedel Ja Nej Gel-clot Medicintekniska produkter Ja Nej USP 2013 <85>, <161> Gel-clot Läkemedel Ja Nej

Mikrolab Stockholm AB Sollentuna Ackrediteringsnummer 2028 A

Skrivet av: Anders Flodberg Galoppkurs

Matprat! Mjölksyrning och vegetarisk matlagning. Renée Geilsgård

Rapport från 2019 års ringtest för kliniska mastiter

3. Mikrobiell förskämning av olika typer av livsmedel

Koll på Kungsbacka Rapport 2:2016 Kebabprojekt Kebabprojekt 2016 Provtagning av kebabkött på pizzerior och restauranger i Kungsbacka kommun

Förvaring: 0-25 C Densitet (20 C): P-innehåll: 0,18 % N-innehåll: 0,00 % vatten) Konduktivitet: Skumkaraktäristik:

PROJEKT. Salladbufféer

Teknisk biologi ENZYMER teknisk användning Per-Olof Larsson, Tillämpad biokemi

Laboratorier AK Lab AB Borås Ackrediteringsnummer 1790 A SS , utg 1 Nej Ja. SS , utg 1 Nej Ja

Parameter Metod (Referens) Mätprincip Provtyp Mätområde

Laboratorier ALcontrol AB Malmö Ackrediteringsnummer 1006 Malmö A Livsmedel Ja Nej

Undersökning av glass i Landskrona kommun 2008

Sjukdomar, som har behandlats (4). Figur 2. Kefirkultur Zoogloea uppfångad på ett durkslag efter silning

Biologi 2. Cellbiologi

ALcontrol AB Malmö Ackrediteringsnummer 1006 Malmö A

Sockrets funktionella egenskaper

ProViva Fruktdryck. Blåbärsdryck. Nypondryck. Svartvinbärsdryck. Jordgubbsdryck. Mango

Laboratorier ALcontrol AB Karlstad Ackrediteringsnummer 1006 Karlstad A ten. en Bioluminiscens Sötvatten Ja Nej

Skånemejeriers Fruktyoghurt 0,1 %

Ingredienser. Ingredienser. Choklad ingredienser: Genomsnittlig Näringsvärde per / 100g. Allergener: Frozen Yoghurt skogsbär

Isomerer. Samma molekylformel men olika strukturformel. Detta kallas isomeri. Båda har molekylformeln C 4 H 10

Säkerhetsaspekter på praktiskt arbete med biologi i skolan. med undantag av genetiskt modifierade organismer (GMM)

Laboratorier SYNLAB Analytics & Services Sweden AB Umeå Ackrediteringsnummer 1006 Umeå A

Cellen och biomolekyler

Grupp 11-15: Mjölk, fermenterade produkter och veg. alternativ Stödjande instruktion för Livsmedelsverket och kommuner

VISSA PRODUKTER SOM TILLFÖR PROTEIN ELLER KVÄVE

Helt fria från soja, laktos och mjölkprotein.

ACKREDITERING AV MALDI-TOF FÖR MASTITPATOGENER. Anna Eriksson, labingenjör Enheten för bakteriologi, Mastilaboratoriet

Sverigefinal EUSO 2018: Biologi

Feedtech Silage. Feedtech Silage M20XCE Feedtech Silage F22 Feedtech Silage M60 Feedtech TMR Stabilizer

Laxrullar fyllda med kessella dill & gräslök:

Surdegsbröd Tidigt exempel på bioteknik

Förpackning 1 liter Pure Pak Antal/kartong 6 Artikelnummer Ean Artikelnummer Ean

Att arbeta med mat och måltid i fokus. Nätverk för hälsosamt åldrande 13 maj 2014

KRYDDA MED MER ENERGI OCH NÄRING

Mjölksyrejäsning med Tom Olefalk

Information till dig som ska ta ReFermin

Bilaga 1. Vetenskaplig definition av jäsningsprocesser

Fruktyoghurt. Fruktyoghurt. Lättyoghurt Solfrukt. Lättyoghurt Jordgubb. Lättyoghurt Björnbär Hallon. Lättyoghurt Päron Citron

Mängd laktos i olika livsmedel

Produktfaktablad. Artikel / Vara. Detta dokument är utfärdat. Produktbeskrivning och Användningsområde. Tillagnings / beredningsinstruktion

Värmens påverkan på livsmedel. Vad sker vid upphettning av vår mat?

TABLE 1. BACTERIA COMMONLY FOUND ON THE SURFACES OF THE HUMAN BODY

Konservering ur ett historiskt perspektiv

Mjölkfri kost. Julia Backlund, leg dietist Centrala Barnhälsovården Studiedagarna April 2010

Kemi A. Kap 9: kolföreningar

Produkter för gårdsmejerier 2018:1

Mikrobiologi - Livsmedel

Produkter för gårdsmejerier 2017:3

Bilaga 8 BIOPROTEINER 1. PROTEINER SOM FRAMSTÄLLTS AV FÖLJANDE GRUPPER AV MIKROORGANISMER. Den aktiva substansens beteckning eller mikroorganismens

Grevé-projektet - en sammanfattning ur mikrobiologisk synvinkel

Maten och måltiden på äldre dar.indd 1

Varifrån kommer... mjölk? Europeiska kommissionen Jordbruk och landsbygdsutveckling

KRAVs GMO-risklista - Livsmedel

2008R0273 SV

RÖTNINGENS MIKROBIOLOGI NÄRINGSLÄRA BIOGASPROCESSEN PROCESSDRIFTPARAMETRAR PROCESSTÖRNING

KRYDDA MED MER ENERGI OCH NÄRING

6 LAGRING. 10branschrådsmöten 20 CHARK VÄRMEBEHANDLADE PRODUKTER 21SÆRIMNER. ELDRIMNERS Nyhetsblad NR 1 MARS 2010 GARVADE YSTARE

Namnge och rita organiska föreningar - del 4 Alkoholer, karboxylsyror och estrar. Niklas Dahrén

Maten & måltiden, en risk- eller friskfaktor?

Näringslära. Författare: Leif Göransson Agr. Dr. i Husdjurens utfodring och vård, 2009

Näringsämnen. Kolhydrater, fetter och proteiner

Färskvaror. musselsoppa 4 port

Att göra ost hantverk och investering

Läsa och förstå text på förpackningar

Mikrobiologiska parametrar Stödjande instruktion för Livsmedelsverket och kommuner

Phoenix/Vitek/Lappdiffusion vs Sensititre. Stina Bengtsson Klinisk mikrobiologi Växjö NordicAST workshop 2012

Rapport från 2018 års ringtest för kliniska mastiter

KRAVs GMO-risklista - Livsmedel

TOTALA UTGIFTERNA

Lärare: Jimmy Pettersson. Kol och kolföreningar

MATSMÄLTNINGEN, NÄRINGSÄMNEN, CELLANDNING OCH FOTOSYNTESEN = KOST & HÄLSA

UTTAGNING TILL KEMIOLYMPIADEN 2013 TEORETISKT PROV nr 1. Läkemedel

Organiska föreningar del 5: Rita och namnge alkoholer, karboxylsyror och estrar. Niklas Dahrén

för god maghälsa inom vård och omsorg Ett resultat av svensk forskning

Får det vara en sängfösare?

Vad kan finnas under ytan?

Hem- och konsumentkunskap år 7

Vin och Kemi. Vad behövs för att göra vin?

Lägre förvaringstemperatur för kylda livsmedel

Olika degar! Teori: Vilka ämnen påverkar en deg, och vad har de för uppgifter i degen?

En ny serie hälsosamma mjölkdryck-, yoghurt-, & drickyoghurtprodukter

Sedan många tusen år utnyttjar människan svampar. Jästsvampen som är en encellig svamp får denhär degen att jäsa upp och bli luftig och porös.

Transkript:

Bioteknik till vardags PÅKLÄDNAD: Bomulsskjorta AMYLAS (Bacillus subtilis) Nytvättad PRTEAS (Bacillus licheniformis) + LIPAS (Rhizopus sp.) Jeans CELLULAS (Trichoderma reesei) Läderskor PRTEAS (Bacillus sp) FRUKST: stsmörgås Saccharomyces cerevisiae + + Lc. cremoris + Lc. diacetylactis + Propionibacterium sp. Juice PEKTINAS (Aspergillus sp) Kaffe PEKTINAS (Spontan mikroflora) LUNCH: Isterband m. mos Pediococcus pentosaceus Gurksallad plantarum + S. cerevisiae + Acetobacter acetii Lättöl + S. cerevisiae MIDDAG Enterocote med soyarört smör Aspergillus oryzae + + Saccharomyces rouxii + Lc. lactis + Lc.cremoris + Lc. diacetylactis S. cerevisiae m.fl Ö l / Vin Glass LAKTAS (Aspergillus sp) S.-. Enfors, KTH Fermenterade livsmedel / 2004 1 Produkt rganism Reaktion Öl Vin Bröd Yogurt/Fil Smör st Salami mfl. Saltgurka Surkål liver Jäst (Saccharomyces cerevisiae) Mjölksyrabakterier (mögelsvamp) Socker +C2 etanol Socker mjölksyra Citrat diacetyl Proteolys/ lipolys Mjölksyrabakterier Socker mjölksyra Sojasås Aspergillus + + Jäst+ Mjölks.bakt. Kakao Jäst + Ättiksyrabakterier Stärkelse/ proteinhydrolys mm Socker Etanol etanol ättiksyra Varför fermentera livsmedel? Konservering: salt, ph, mjölksyra, antibiotika Smak och konsistens fettsyror, estrar, peptider (metyl)ketoner Näringsvärde? digererbarhet, probiotika Kaffe Tobak Pektinhydrolys Lin Hampa S.-. Enfors, KTH Fermenterade livsmedel / 2004 2 Fytinsyra (inositolhexafosfat) komplexbinder Fe 2+ Distribution of lactose intolerance H - P - H 1 6 - P -H H - P -H H 2 - P -H H H - P - H - P -H H Nigeria,Fulani nomads Nigeria, Ibo Japan S. America, indians Canada indians Canada, white US,black children US,black adults US,white adults GreatBritan Switzerland Mikrobiella fytaser hydrolyserar en eller flera fosfatgrupper Finland Sweden 0 20 40 60 80 100 120 S.-. Enfors, KTH Fermenterade livsmedel / 2004 3 S.-. Enfors, KTH Fermenterade livsmedel / 2004 4

Nomenklatur: Mjölksyrabakterier och streptokocker Mjölksyrajäsning Mjölksyrabakterier: Fam. Streptococcacae: Streptococcus Enterococcus Lactococcus Leuconostoc Pediococcus Fam Lactobacillaceae Bifidobacterium Listeria Brochothrix thermosphacta bligat fermentativa men oftast syretåliga Katalsnegativa H 2 2 Kräver rikt odlingsmedium Ekologisk indelning av "streptokocker": 1. Mjölk-"streptokocker" Lactococcus thermophilus 2. Fekala "streptokocker (enterokocker) Enterococcus faecalis Enterococcus faecium 3. Hä molytiska streptokocker!-hä molytiska (viridans-grp) Streptococcus viridans ß-hämolytiska (pyogenes-grp) Streptococcus pyogenes Homofermentativ liten smakeffekt Heterofermentativ större smakeffekt EMP LDH Glucose Pyruvate > 70% HLac Slemhinnor, S.-. Enfors, i ruttnande KTH växter, mjölkmiljö Fermenterade livsmedel / 2004 5 S.-. Enfors, KTH Fermenterade livsmedel / 2004 6 Glucose Lactococcus Pediococcus HMP Pyruvate Bifidobacterium Leuconostoc (vissa) (vissa) HLac HAc EtH C 2 Diacetyl Filmjölk & Gräddfil Långfil Yoghurt Produkt Filmjölksprodukter rganism Lactococcus diacetilactis var. longis Jäsning vid 20 C i 24h ph! 4.5 bulgaricus Lactococcus thermophilus Jäsning vid 44 C i 4 h ph! 3.9 Funktion Syraväckare Arombakterier syra + polysackarid arom Syrabildare och svagt proteolytiska S.-. Enfors, KTH Fermenterade livsmedel / 2004 7 1. YSTNING Mjölk + + CaCl 2 + löpe Lactococcus diacetilactis ph sänkning proteolytisk avskiljning av hydrofila delen av kaseinmicellerna stmassa (kasein) + vassle 2. VASSLEAVSKILJNING 3. FRMNING 4. LAGRING Gasutveckling (C 2 ) Mjölksyrajäsning Proteolys pipor smak. konservering peptider, konsistens Aromämnen (mg/kg) 2-heptanone 2-nonanone 2-heptanol S.-. Lipolys Enfors, KTH syror Fermenterade ketoner livsmedel aldehyder / 2004 8 Brie 2.5 3.2 0.4 Grö nm Tröskel ögel 75 3 85 13 0.05

Kasein-miscell i mjölk Chymosin hydrolyserar specifikt en met-phe bindning i gränsen mellan kappakaseinets hydrofila och hydrofoba del och gör miscellens yta hydrofob vilket leder till hydrofob interaktion = ostutfällning. Resterande proteiner och vätska = vassle. Smakdominerande metylketoner och alkoholer i ädelostar Förening Brie (mg/kg) Grönmögelost (mg/kg) 2-hepatnone 2.5 75 3 Tröskelvärde för smak (mg/l) 2-nonanone 3.1 85 0.05 2-heptanol 0.4 13 S.-. Enfors, KTH Fermenterade livsmedel / 2004 9 S.-. Enfors, KTH Fermenterade livsmedel / 2004 10 Smör 1. Syrning av grädde: L. lactis m,fl. syraväckare L. diacetilactis m.fl. arombildare Diacetyl viktig smörsmak 2. Kärning: Fasomvändning (vatten i fett) smörkorn 3. Sköljning: Bakterihalt ned till 10 4 /ml 4. Saltning: 1-3 % 5. Ältning: Ger 16% ( allt salt) vatten dispergeras i fettfasen Smöret konserveras mikrobiologiskt genom att vattendropparna (10 10 /g) ä r många fler än bakterierna (10 4 /g). Salthalten i vattenfasen är hög (6-19%). Hållbarheten begränsas vanligen av härskning eller mögelkolonibildning på ytan. I södra Europa fermenteras smöret inte alltid S.-. Enfors, KTH Fermenterade livsmedel / 2004 11 Fermentering av korv Primärflora - G-negativa psykrotrofa stavar (! Pseudomonas ) - Mjölksyrabakterier Korvberedningen Malning spridning av mikrofloran Ympning hög koncentration mjölksyrabakterier Saltning låg a w ; HN 2 Stoppning syrebrist och å terinfektionsskydd Inkubering ph 5.1; 1-2% mjöksyra, antibiotika? R ökning vä rmeinaktivering; kemiska inhibitorer Starterkulturer: Pediococcus cerevisiae plantarum Micrococcus S.-. Enfors, KTH Fermenterade livsmedel / 2004 12

Barley + H 2 Air Hot air H 2 Hops Yeast Malt Worth C 2 Rootlets Husks Hops + tanninprotein C 2 MALTING (6d) MÄLTNING Steeping with water to raise the water content (45%) and germination to activate enzymes and initiate hydrolysis of the polymers KILNING (hrs) KÖLNING Drying with hot air to stop biochemical reactions and induce Maillard reactions (colors and aroma) MASHING (hrs) MÄSKNING Extraction and hydrolysis of starch, ß- glucans and proteins. Enzyme activity controlled by T-profile WRTH BILING VÖRTKKNING Extraction of bitter compounds from hops, interruption of hydrolysis, sterilization FERMENTATIN (days) and LAGERING (weeks) Growth, production of EtH, EtAc!- acetolactate etc. Formation/re-assimilation of diacetyl FILTRATIN PASTEURIZATIN S.-. Enfors, KTH Yeast Fermenterade livsmedel / 2004 BTTLEING 13 4 6 CH2H! -1,4 bindning 1! -amylas Stärkelsehydrolys vid bryggning CH2H Dextriner Pullulanas! -1,6 bindning ß-amylas CH2H Maltos + gränsdextriner Stärkelse består av amylos (raka kedjor) och amylopektin (grenade). Vid bryggning hydrolyseras stärkelsen till maltos (jäsbar) och dextrin + gränsdextrin( ej jäsbara) av maltets!- amylas och ß-amylas. Pullulanas (ej i malt) kan öka halten jäsbart socker. S.-. Enfors, KTH Fermenterade livsmedel / 2004 14 CH2 Konc. Jäst Lagring: Etanol EtAc,!-acetolaktat, mm. CH tid CH 3 - C - C - CH 3 H dekarboxylering!- acetolaktat sekretion CH CH 3 - C - C - CH 3 H Primär jäsning diacetyl CH 3 - C - C - CH 3 resorption under lagring Mjölksyrabakterier: brevis fermentum sanfransisco plantarum, m.fl. Jäst: Candida krusei Candida mirelli Saccharomyces cerevisiae, m.fl. Initialt även: Enterobacteriaceae (10 6 g -1 ) men de konkurreras ut av mjölksyrabakterierna ph: 5.5-5 Surdeg 4-3.8 på 10-20 timmar S.-. Enfors, KTH Fermenterade livsmedel / 2004 15 S.-. Enfors, KTH Fermenterade livsmedel / 2004 16

Surströmming A) Lekmogen strömming (maj-juni) B) 1-2 d. försaltning, 24% C) Rensning o. skö ljning D) Lagring på tunna >1mån/15-18 C salthalt: 17% 12% E) Lagring på förpackning till 3e To i aug. Totalantal bakterier: 10 3 10 6 ml -1 Dominerande mikroflora: Grampositiva, catalanegativa, proteanegative, halofila, mesofila, kocker! Pediococcus! Spadet: Stark proteolytiskt. Steril tillverkning utan ymp ger "fel smak". Patogentest (ympning): Bacillus cereus Clostridium perfringens Staphylococcus aureus Överlevnadstid < 1 dag < 1 vecka överlever men växer ej S.-. Enfors, KTH Fermenterade livsmedel / 2004 17