Dnr 0476/08 FÖRSTUDIE INFÖR UTVECKLING AV FRIHAMNSOMRÅDET PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR ANTECKNAD AV BYGGNADSNÄMNDEN 2011-05-31 STADSBYGGNADSKONTORET GÖTEBORGS STAD
Medverkande: Lena Jacobsson, stadsbyggnadskontoret, ansvarig handläggare Arbetsgrupp med representanter för: Stadsbyggnadskontoret Älvstranden Utveckling AB Fastighetskontoret Trafikkontoret Park- och Naturförvaltningen Referensgrupp med representanter för: Park och naturförvaltningen Kulturförvaltningen SDF Lundby Göteborgs Hamn Göteborgs Vatten Stadskansliet Kretsloppskontoret Miljöförvaltningen SID 2 FÖRSTUDIE INFÖR UTVECKLING AV FRIHAMNSOMRÅDET
FÖRORD Göteborg står inför stora förändringar inom stadsbyggandet i centrala staden. Norr och söder kommer inom en snar framtid att närma sig varandra när city tar ett steg över Göta älv. Göteborgs city som regionens kärna kommer att stärkas. För de områden som berörs kommer frågor att resas med utmaningar av stor betydelse av olika slag. För att möta detta initierade kommunstyrelsen 2010 projektet Centrala Älvstaden med uppdraget att till 2012 utarbeta en Vision och Strategi för de kommande årens stadsutveckling i Göteborgs centrala delar. Ambitionerna för projekt Centrala Älvstaden är högt satta. Projektets hörnstenar är hållbarhet social, ekologisk och ekonomisk öppenhet och dialog med göteborgssamhället, tvärfackligt samarbete och kunskaps- och erfarenhetsutbyte utbyte såväl nationellt som internationellt. En joker i leken i Centrala Älvstaden är Frihamnsområdet. Med sitt läge och sin utvecklingspotential utgör Frihamnsområdet en extraordinär resurs för framtida cityknutna verksamheter. I och med tillkomsten av en ny Göta älvbro, vilken planeras vara byggd före 2020, kommer Frihamnsområdet både fysiskt och mentalt att bli ännu mer centralt än idag. Byggnadsnämnden gav 2008 stadsbyggnadskontoret i uppdrag att utarbeta Förstudie inför utvecklingen av Frihamnsområdet. Arbetet har från början bedrivits som ett fristående projekt. Genom starten av Centrala Älvstaden m fl projekt har arbetet under senare tid mer fått karaktären av fortlöpande samverkan och samordning med pågående aktiviteter. Föreliggande förstudie skall därför ses som en lägesredovisning av Frihamnsområdets planeringsförutsättningar med syftet att kunna vara underlag för arbetet i Centrala Älvstadenprojektet och andra pågående projekt, av vilka detaljplanearbetet för en ny Göta älvbro är mest brådskande. FÖRSTUDIE INFÖR UTVECKLING AV FRIHAMNSOMRÅDET SID 3
Utdrag ur protokoll Sammanträdesdatum 2011-05-31 196, Dnr 0476/08 Frihamnsområdet - planeringsförutsättningar. Till behandling företogs ärende angående förstudien/planeringsförutsättningarna inför utveckling av Frihamnsområdet. Stadsbyggnadskontoret hade ingett en handling så lydande: Tjänsteutlåtande etc. bil. 31 Byggnadsnämnden beslöt: att anteckna förstudien/planeringsförutsättningarna som underlag för arbetet i projekt Centrala Älvstaden och detaljplanearbetet för den nya Göta Älvbron. Vid protokollet Agnetha Carlsson SID 4 FÖRSTUDIE INFÖR UTVECKLING AV FRIHAMNSOMRÅDET
INNEHÅLL SAMMANFATTNING UPPDRAGET Förstudiens syfte och avgränsning Samband med Centrala Älvstaden Arbetsformer OMRÅDET Områdets läge och storlek Historisk tillbakablick Frihamnsområdets kvaliteter och möjligheter Frihamnsområdets brister och begränsningar Samband och jämförelser med den omgivande staden SDN-området Lundby och Frihamnsområdet AKTUELLA PLANER OCH STÄLLNINGSTAGANDEN Stadens mål och inriktning Regionala strategier Projekt Centrala Älvstaden Samband med annan pågående planering NUVARANDE FÖRHÅLLANDEN OCH UTVECKLINGSMÖJLIGHETER Markens byggbarhet Höga vattennivåer Tänkbara alternativa framtidsbilder Kajer och kajkonstruktioner Nuvarande verksamheter Markägoförhållanden, gällande planer och avtal Riksintressen för sjöfart och vattenområden Naturvärden Kulturvärden Samband med omgivningen Förbindelser över älven Knutpunkt i Frihamnsområdet FRIHAMNSOMRÅDETS FRAMTIDA ROLL OCH INNEHÅLL FORTSATT ARBETE FÖRSTUDIE INFÖR UTVECKLING AV FRIHAMNSOMRÅDET SID 5
SAMMANFATTNING Bakgrund Frihamnsområdet har tidigare, under flera decennier, ingått som en viktig del av Göteborgs hamn. Efter att flera verksamheter med hamnanknytning lagts ner eller flyttats är området idag extensivt utnyttjat. Fram till 2008 har en uttalad inriktning från Göteborgs Stad varit att avvakta med planering av området för ett nytt innehåll. Uppdrag Hösten 2008 gav byggnadsnämnden stadsbyggnadskontoret i uppdrag att genomföra Förstudie inför utvecklingen av Frihamnsområdet med syftet att belysa frågeställningar som har betydelse för Frihamnsområdets utveckling utgöra underlag för fortsatt arbete diskutera inriktning och innehåll inför utveckling av området Studien har under arbetet utvecklats till en lägesredovisning av Frihamnsområdets planeringsförutsättningar. Samband med Centrala Älvstaden Frihamnsområdet ingår som en viktig och strategisk del av Centrala Älvstaden. Under arbetet med Förstudien/planeringsförutsättningarna har ett antal frågor väckts om hur de olika centrala förnyelseområdena kan utvecklas och vilken roll och vilket innehåll Frihamnsområdet kan få. Många frågeställningar är gemensamma och områdenas utveckling är beroende av varandra. Behovet av ett övergripande, gemensamt synsätt på utvecklingen har blivit tydligt under arbetet. Mot denna bakgrund gav kommunstyrelsen i november 2009 stadskansliet i uppdrag att skapa en projektorganisation direkt under kommunstyrelsen och i samverkan med förvaltningar och bolag ta fram vision och strategi för Centrala Älvstadens framtida utveckling, ett arbete som påbörjades under 2010 och som för närvarande bedrivs intensivt. Studien för Frihamnsområdet är bl a avsedd att utgöra aktuellt underlag i arbetet med vision och strategi för Centrala Älvstaden. Frihamnsområdets möjligheter och begränsningar Frihamnsområdet har ett extremt centralt och strategiskt läge med unika möjligheter för stadsutveckling i centrala Göteborg och Göteborgsregionen är till sin storlek jämförbart med Göteborgs city innanför Vallgraven och har därför möjlighet att rymma en stadsutveckling av dignitet har unik vattenkontakt med attraktiva utblickar mot älven och city är exponerat från omgivningen och kommer att vara ett betydande inslag i den framtida stadsbilden är en länk mellan såväl City och Lindholmen som City och Backaplan är i kommunal ägo och till större delen obebyggt och erbjuder stora möjligheter till omformning av mark och vatten med ny spännande bebyggelse med varierande innehåll, parker mm är omgivet av barriärer som måste överbryggas för att området skall bli tillgängligt SID 6 FÖRSTUDIE INFÖR UTVECKLING AV FRIHAMNSOMRÅDET
är, liksom andra centrala områden, utsatt för höga vattennivåer och påverkan av klimatförändringar är ett utfyllnadsområde med svåra grundläggningsförhållanden och kajer i dåligt skick innehåller skyddsvärda växtarter i och vid Kvillebäckens utlopp som måste beaktas vid förändringar innehåller pågående hamnverksamhet som måste flyttas alternativt kombineras med bebyggelse vilket kan innebära begränsningar i framtida markoch vattenanvändning är utsatt för risker och störningar som buller, luftföroreningar, transporter med farligt gods mm är beroende av vision och strategi för Centrala Älvstaden vad gäller tidsramar för utbyggnad, innehåll och roll i staden Förslag till fortsatt arbete När Frihamnsområdets roll och innehåll formulerats inom ramen för visionen om Centrala Älvstaden kan planeringen av området komma att ske i form av t ex fördjupad översiktsplan. Markanvändning, bebyggelse- och infrastruktur, bebyggelsetäthet, innehåll och utformning mm kommer att studeras. Medborgarprocesser, politisk förankring, arkitekttävlingar mm är inslag i den framtida planeringen av Frihamnsområdet. Exempel på övergripande frågeställningar inför det fortsatta arbetet är: Hur kan Frihamnsområdet på bästa sätt bidra till regionens och stadens utveckling? utvecklas med hänsyn till markens byggbarhet? användas med hänsyn till framtida infrastruktur? kompletteras/bli en del av City och regionkärnan? bli en integrerad del av Hisingen? bidra till stadens grönstruktur? Flera frågor behöver studeras vidare parallellt med arbetet i bl a projekt Centrala Älvstaden t ex: kostnader på sikt. liga markförutsättningar och risk för höga vattennivåer är nödvändigt. Detta kan förslagsvis ske i tävlingsform för att fånga upp främsta internationella kompetens. En fråga som är av brådskande art är hur en ny Göta Älvbro skall landa på Frihamnssidan. För att den pressade tidplanen för bron skall kunna hållas måste en antagen detaljplan där såväl landfästets utformning som anslutningen till det befintliga väg- och spårvägsnätet är utklarade finnas framme senast under hösten 2012. Det innebär att särskilda studier av dessa frågor behöver genomföras inom ramen för detaljplanearbetet under 2011, dvs parallellt med visions- och strukturarbetet för Centrala Älvstaden. Förslag till beslut i byggnadsnämnden: att anteckna förstudien/planeringsförutsättningarna som underlag för arbetet i projekt Centrala Älvstaden och detaljplanearbetet för den nya Göta älvbron FÖRSTUDIE INFÖR UTVECKLING AV FRIHAMNSOMRÅDET SID 7
UPPDRAGET Förstudiens syfte och avgränsning Hösten 2008 gav byggnadsnämnden stadsbyggnadskontoret i uppdrag att genomföra Förstudie inför utvecklingen av Frihamnsområdet med syftet att belysa frågeställningar som har betydelse för Frihamnsområdets utveckling utgöra underlag för fortsatt arbete diskutera inriktning och innehåll inför utveckling av området Studien har under arbetet utveckl ats till en lägesredovisning av Frihamnsområdets planeringsförutsättningar. Information i byggnadsnämnden I mars 2010 informerades byggnadsnämnden om det pågående arbetet med studien. Samband med Centrala Älvstaden Under arbetets gång har ett antal frågor väckts om hur de olika centrala förnyelseområdena kan utvecklas. Många frågeställningar är gemensamma och områdenas utveckling är beroende av varandra. Behovet av ett övergripande, gemensamt synsätt på utvecklingen har blivit tydligt under arbetet med delområdena. Mot denna bakgrund gav kommunstyrelsen i november 2009 stadskansliet i uppdrag att skapa en projektorganisation direkt under kommunstyrelsen och i samverkan med förvaltningar och bolag ta fram en vision och strategi för Centrala Älvstaden, ett arbete som pågår med inriktningen att redovisas under 2012 (se vidare sid 25). Arbetsformer Arbetet med studien har skett i samverkan med kommunala förvaltningar, markägaren Älvstranden Utveckling AB m fl, bl a i en arbetsgrupp. En brett sammansatt referensgrupp med kommunala förvaltningar har lämnat synpunkter under hand. Frihamnsområdet ligger mitt i Göteborgs centrum SID 8 FÖRSTUDIE INFÖR UTVECKLING AV FRIHAMNSOMRÅDET
Frihamnsområdets avgränsning i förstudien. I vissa frågor har även området närmast öster om Göta älvbrons landfäste behandlats i förstudien (streckad markering) Frihamnsområdet från väster FÖRSTUDIE INFÖR UTVECKLING AV FRIHAMNSOMRÅDET SID 9
Backaplan OMRÅDET Hamnbanan Hjalmar Brantingsgatan Kvillestan Lundbyleden Cityvarvet Frihamnen Lundbyhanmnen Kvillepiren Göta älv Norra Frihamnspiren Södra Frihamnspiren City I förstudien använda geografiska namn Frihamnsområdet ligger i Göteborgs centrum och är ungefär lika stort som Göteborgs city innanför Vallgraven Områdets läge och storlek Frihamnsområdet för hela Göteborg och Göteborgsregionen därmed möjlighet att kunna inrymma en stadsutveckling av dignitet (under förutsättning att de tekniska och ekonomiska förutsättningarna tillåter) vattenkontakt i den framtida stadsbilden Backaplan omformning av mark och vatten med ny spännande bebyggelse med varierande innehåll, parker mm City Frihamnsområdet SID 10 FÖRSTUDIE INFÖR UTVECKLING AV FRIHAMNSOMRÅDET
Frihamnsområdet är i jämförelse med andra områden i Göteborg och andra städers centrala utvecklingsområden av imponerande storlek och betydelse. Som närliggande exempel på pågående stadsutvecklingsprojekt i centrala, vattennära lägen kan nämnas Norra Hamnen i Malmö, H+området i Helsingborg och Nordhavnen i Köpenhamn. Ytterligare ett exempel på intressant stadsutvecklingsarbete i citynära läge som pågått under senare år, och fortfarande pågår, är HafenCity i Hamburg. Trädgårdsföreningen GöteborgsOperan Nordstan Ullevi Svenska Mässan Scandinavium Valhalla Liseberg Flera kända områden/byggnader i Göteborg ryms i Frihamnsområdet FÖRSTUDIE INFÖR UTVECKLING AV FRIHAMNSOMRÅDET SID 11
Historisk tillbakablick Frihamnsområdet ca 1970 Spår av tidigare verksamhet bananimporten till Södra Frihamnspiren i folkmun benämnd Bananpiren Från vassområde via utfyllnader till hamn Frihamnsområdet har under det drygt senaste århundradet varit föremål för omfattande förändringar från ett sankt vattenområde till ett aktivt hamnområde. Några hållpunkter i förändringarna genom åren är: 1870-talet och framåt Utfyllnader med muddermassor 1922 Frihamnsbassängerna och kajerna anlades 1950-talet Lundbyhamnen invigdes 1980-0ch 90-talen Planering och utbyggnad börjar på Norra Älvstranden Fortsatt verksamhet i Frihamnen med bl a kryssningstrafik 2000- Frihamnen börjar användas för evenemang (konserter och motortävlingar) 2008 Byggnadsnämnden ger uppdrag om förstudie inför utveckling av Frihamnsområdet Frihamnsverksamheten Området fungerade som frihamn mellan 1922-1996. Vid slutet 1990-talet avvecklades oceantrafiken helt i Frihamnen. Idag bedriver Stena godstrafik på tågfärjor, en verksamhet som på sikt förväntas komma att upphöra när området ges en förändrad användning. Förbindelserna Hisingen city Äldre kartor visar att förbindelserna mellan Hisingen och fastlandet varit kombinationer av bryggor, färjor och broar. Nuvarande Göta älvbron byggdes 1939. Idag utgör Lundbyleden och Hamnbanan barriärer som försvårar kontakterna mellan framför allt Frihamnsområdet och Kvillestaden-Backaplan. Även Göta Älvbron och dess anslutningar på Frihamnssidan kan betraktas som en barriär för kontakterna mellan Frihamnsområdet och Ringön (se vidare sid 52). Utsnitt ur omslaget till Översiktsplan för del av Hisingen (1989) Bebyggelsen För hamnverksamheten har främst enklare magasinsbyggnader förekommit. Idag finns ett begränsat antal byggnader av användbar kvalitet som kan integreras i en framtida, förändrad användning av området (se vidare sid 44) Kvillebäcken Kvillebäckens utlopp i älven har ändrats vid flera tillfällen de senaste hundra -hundrafemtio åren. Tidigare planering Under 1980-talet upprättades Översiktsplan för del av Hisingen (Norra Älvstranden mellan Älvsborgsbron och Göta älvbron). I denna föreslogs att Frihamnsområdet reserveras för fortsatt hamnverksamhet, samtidigt som möjligheter hålls öppna för att i framtiden omvandla området till en innerstadsdel med cityfunktioner och relativt stort bostadsinnehåll. SID 12 FÖRSTUDIE INFÖR UTVECKLING AV FRIHAMNSOMRÅDET
Frihamnsområdet under vatten. Observera pågående utfyllnad med muddring och brygga ut till färjeläge Ringön och Frihamnsområdet till stor del utfyllda. Bro byggd till Hisingen Verksamheter pågår i Frihamnsområdet. Göta älvbron byggd FÖRSTUDIE INFÖR UTVECKLING AV FRIHAMNSOMRÅDET SID 13
Frihamnsområdets kvaliteter och möjligheter Förutom områdets läge och storlek kännetecknas området även av andra kvaliteter och möjligheter inför en förändrad användning. Möjligheter att stärka staden och regionen Göteborgs city är av central betydelse inte bara för Göteborgs stad utan även Göteborgsregionen genom sitt diversifierade innehåll och lättillgängliga läge. Ett framtida Frihamnsområde med nytt innehåll kan öka Göteborgs citys betydelse och ytterligare stärka dess roll som regionens kärna. Attraktivitet, hamnkaraktär I Frihamnen pågår fortfarande yrkesmässig hamnverksamhet, bl a godsfärjetrafik på tåg samt kryssningstrafik. Pirar och kajer attraherar och påminner om Göteborgs historia som hamnstad. Utblickar och landskap Frihamnsområdets läge mitt i centrala Göteborg erbjuder fantastiska utblickar i alla riktningar. Härifrån avtecknar sig Göteborgs topografi och stadssiluett i olika årstider, ljus och mörker. Flacka pirområden med stora vattenytor kännetecknar Frihamnsområdet där Ramberget bildar effektfull fond Lokalt innehåller området, trots sin tradition av hamn och industriell verksamhet, inslag av orörd natur där Kvillebäcken mynnar i den nordligaste hamnbassängen. Aktiviteter Under senare år har Södra Frihamnspiren utnyttjats för konserter och motortävlingar, aktiviteter som är av temporär karaktär i avvaktan på en förändrad framtida användning av området Den inre hamnbassängen utnyttjas vintertid för pimpelfiske när isförhållandena tillåter. Från pirarna i Frihamnsområdet har man en oslagbar översikt över centrala Göteborg. I bildens mitt Masthuggskyrkan flankerade av kranarna på Cityvarv et Kalla vintrar är Lundbyhamnen en populär plats för pimpelfiske SID 14 FÖRSTUDIE INFÖR UTVECKLING AV FRIHAMNSOMRÅDET
Utblick från Södra Frihamnspiren med Ramberget i bilden mitt Frihamnsområdet från Radio TV-huset Frihamnsområdet sett från Göta Älvbrons södra landfäste Frodig grönska mitt i staden Kvillebäckens utlopp i Lundbyhamnen FÖRSTUDIE INFÖR UTVECKLING AV FRIHAMNSOMRÅDET SID 15
Frihamnsområdets brister och begränsningar Utsatt för höga vattennivåer Frihamnsområdet är liksom övriga delar av Göteborgs innerstad vid Göta älv lågt belägna. Det innebär att ett framtida utnyttjande av området måste säkerställas för klimatförändringar och höga vattennivåer (se vidare sid 40). Områden som riskerar att översvämmas. Blå färg visar områden med markhöjd lägre än + 12,8 meter Svåra grundförhållanden och dåliga kajer Även när det gäller grundförhållandena liknar Frihamnsområdet de centrala delarna av Göteborg, dvs med lera till mycket stora djup, upp till 100m och lokalt ännu störe djup. I kombination med höga vattennivåer innebär detta en stor utmaning för byggande vad gäller såväl möjligheterna för tekniska lösningar som ekonomi (se vidare sid 36). Kajerna, som är av varierande ålder, är i de flesta fall i dåligt skick, vilket innebär att de kan vara oanvändbara utan kostsamma åtgärder för ett annat, framtida utnyttjande (se vidare sid 38). Från översvämningen i februari 2008 (vattennivå + 11,7) Foto: Anna Karlsson, DHI Barriärer mot omgivningen Frihamnsområdet är omgivet av flera fysiska barriärer som förhindrar och försvårar kontakter med omgivande områden. De kraftigaste barriärerna utgörs av Lundbyleden och Hamnbanan som försvårar kontakterna med Kvillestaden och Backaplan, men även spårvägen på egen banvall försvårar möjligheterna att nå Frihamnsområdet från omgivande delar, framför allt Ringön. Avgifter i samband med att trängselskatter införs, vilket är planerat att ske 2013,. kan komma att bli en barriär av mer mentalt slag. Även Göta älv kan betraktas som en barriär men är av mer naturligt slag och uppfattas därmed som en mer positivt hinder än t ex Lundbyleden och Hamnbanan. Befintliga barriärer och samband Barriär Spårvagn Gång- och/eller cykelförbindelser Buss- och bilförbindelser Farled Göta älv Lundbyleden Hamnbanan SID 16 FÖRSTUDIE INFÖR UTVECKLING AV FRIHAMNSOMRÅDET
Störningar Buller Närheten till Lundbyleden och Hamnbanan innebär att den norra delen av Frihamnsområdet är utsatt för bullerstörningar. Idag finns inga störningskänsliga verksamheter i denna del av området men för ett framtida utnyttjande måste hänsyn tas till bulleraspekterna. Verksamheten vid Cityvarvet är tidvis bullerstörande vilket måste tas i beaktande vid en framtida användning för störningskänsliga verksamheter i Frihamnsområdet. Hamnbanan och Lundbyleden sedda från gångbron Transporter med farligt gods Farligt gods transporteras på Hamnbanan och Lundbyleden samt på väg och spår till/från Stenas godsfärja som angör Kvillepiren. Översiktplanen för Göteborg anger att: Längs vägar och järnvägar för farligt gods ska ett område på 30 m på ömse sidor om korridoren hållas bebyggelsefritt. Längs järnvägar med farligt gods medges en tät och stabil kontorsbebyggelse ända fram till 30 m från järnvägen. Sammanhållen bostadsbebyggelse medges fram till 80 m från järnvägen. Längs vägar för farligt gods medges tät kontorsbebyggelse fram till 50 m från vägkant och sammanhållen bostadsbebyggelse fram till 100 m från vägkanten. Risk- och bullerutredningar bör göras inför planerad förändrad markanvändning i Lundbyledens och Hamnbanans närhet. Hamnbanan och Lundbyleden med bullerzoner Hamnbanan och Kvillepiren med skyddszoner för farligt gods Stena godsfärjetrafik bedöms inte vara förenlig.med en framtida, ny användning av Frihamnsområdet. Luft De senaste beräkningarna av luftkvaliteten i Göteborg visar att miljökvalitetsnormer för kväveoxid överskrids i delar av Frihamnsområdet. Normen för kvävedioxid (NO2) för dygnsmedelvärden (98-percentil) är den som i allmänhet är svårast att klara. Inför framtiden kommer luftkvaliteten (vid oförändrade trafikmängder) att förbättras, eftersom förnyelsen av bilparken innebär mindre utsläpp av kvävedioxider. Kryssningstrafik Den kryssningstrafik som anlöper Frihamnen har under senare år ökat i omfattning och prognosen pekar på en ytterligare ökning de närmaste åren. Huruvida en kryssningstrafik kan förenas med en utveckling av Frihamnsområdet för andra ändamål än dagens behöver utredas i det fortsatt arbetet. Kartbild som visar spridningsberäkningar för kvävedioxid. Medelvärden för dygn 2009. Röda områden representerar platser där miljökvalitetsnormen överskrids Kryssningsfartyg vid Norra Frihamnspiren FÖRSTUDIE INFÖR UTVECKLING AV FRIHAMNSOMRÅDET SID 17
Jämförelser med den omgivande staden Att jämföra Frihamnsområdet med andra kända områden och dimensioner kan underlätta förståelsen av Frihamnsområdets storlek och potentiella möjligheter inför förändrad, framtida användning. Vidstående illustrationer visar några jämförelser med storlek och avstånd. Frihamnsområdet Gullbergsvass Lindholmen Norra Masthugget Skeppsbron Frihamnsområdets sammanlagda markoch vattenområde är ungefär lika stort som staden innanför Vallgraven Götaplatsen Stora Teatern Operan GA:s torg Operan GA:s torg Stora Teatern Promenaden Götaplatsen Operan kan jämföras i längd med avståndet mellan Lindholmen och hållplats Frihamnen Götaplatsen SID 18 FÖRSTUDIE INFÖR UTVECKLING AV FRIHAMNSOMRÅDET
2500 + 5000 2500? Större arbetsplatsområden Svarta siffror visar nuvarande antal sysselsatta, röda möjliga, framtida tillskott ca 1000 + 6000 9000 + 6000 ca 15000 + 10-20000 31000 Samband med stadens viktiga områden för utveckling av det framtida näringslivet Frihamnsområdet Lindholmen/ Lindholmen Science Park Mässan/ Evenemangsstråket/ Liseberg Chalmers/ Johanneberg Science Park Medicinarberget /Sahlgrenska FÖRSTUDIE INFÖR UTVECKLING AV FRIHAMNSOMRÅDET SID 19
SDN-området Lundby och Frihamnsområdet Stadsdelsnämndsområdet Lundby idag Frihamnsområdet ingår i och är en viktig och strategisk del av stadsdelsområdet Lundby. Lundby har en varierad befolkningssammansättning, bra balans mellan bostäder och verksamheter, många arbetsplatser och närhet till flygplats. Det finns en utbyggd infrastruktur och tillgång till universitet/högskolor på Lindholmen. Lundby är ett bra exempel på blandstad och i stora stycken något av ett mönster för de kvaliteter som eftersträvas i en stad. Behoven av en fortsatt utbyggd infrastruktur i Göteborg med vägar och järnvägar samt placeringen av framtida älvförbindelser påverkar stora delar av stadsdelen. Befolkning Sedan början av 1990-talet ökar antalet invånare och uppgår 2010 till drygt 41 000. En stor del av det planerade bostadsbyggandet i Göteborg sker i Lundby, och befolkningen beräknas öka till cirka 46 000 invånare fram till år 2015. Andelen barn och barnfamiljer är lägre än och andelen äldre är högre än genomsnittet för Göteborg. Genom bostadsutbyggnaden beräknas antalet barn och barnfamiljer öka. I Kvillebäcken har utbyggnad av 1600 lägenheter påbörjats Samhällsservice Viktiga samhällsfunktioner är lokaliserade i området kring Wieselgrensplatsen som t ex Lundby sjukhus, vårdcentral, bibliotek och stadsdelsförvaltning. På Lindholmen finns gymnasium, universitet och högskola med ett stort spektrum av utbildningar. Storskalig handel finns på Backaplan med ett stort utbud av specialbutiker, varuhus/stormarknader. Flera lokala, mindre torg finns i stadsdelen. Stadsdelsområdet Lundby med Frihamnsområdet markerat (utdrag ur Översiktsplan för Göteborg, stadsdelsvisa beskrivningar) Gröna områden och parker Småskalig bebyggelse Verksamheter/institutioner Storskalig bebyggelse Kvartersstad - öppna/slutna respektive stora/små kvarter SID 20 FÖRSTUDIE INFÖR UTVECKLING AV FRIHAMNSOMRÅDET
Arbetsplatser Totalt arbetar över 25 000 personer inom stadsdelen varav knappt ett tusental i Frihamnsområdet. Norra Älvstranden har successivt tagits i bruk för nya verksamheter under de senaste femton åren. Inom Lindholmen Science Park finns över 275 företag. Antalet arbetstillfällen överstiger idag 9 000. Chalmers och Göteborgs universitet finns etablerade med utbildning, forskning och kompetenscenter. Över 9 000 studerar på Campus Lindholmen Bebyggelse Det finns omkring 21 000 bostäder i Lundby varav ca 80% i flerbostadshus. Sammansättningen av bostäder är relativt allsidig, även om andelen smålägenheter är särskilt stor. Lundby kommer under åtminstone de närmaste 10 åren att vara en stadsdel under stark utveckling. Trafik Genom sitt läge på Hisingen är Lundby lätt att nå med bil men är också drabbat av en stor genomfartstrafik. Störningarna från trafiken är ett problem för stadsdelen. Behoven av en fortsatt utbyggd infrastruktur i Göteborg med vägar och järnvägar och placeringen av framtida älvförbindelser innebär risker för att nuvarande barriärer förstärks och att miljön i stadsdelen påverkas negativt. Även ur kollektivtrafiksynpunkt är det centrala Lundby lättillgängligt, och Hisingens enda spårväg med flera linjer går genom stadsdelen på sin väg mellan centrum och Biskopsgården. Knutpunkt Hjalmar har bussförbindelser över hela Hisingen. Nya spårvägslinjer utreds västerut till Norra Älvstranden. Till Lindholmen går Stombuss 16 från city med hög turtäthet morgon och kväll men behöver ytterligare ökad kapacitet. En omfattande pendling sker över älven mellan Rosenlund och Lindholmen. Bohusbanan tangerar stadsdelen i norr med möjlighet till framtida stationsläge. Lundby och det framtida Frihamnsområdet Hur ett Frihamnsområde med förändrat innehåll kan integreras i stadsdelen sammanhänger med hur tillgängligheten till stadsdelens service och arbetsplatser kan ordnas. Det är framför allt kollektivtrafik- samt gång- och cykelförbindelser med servicefunktionerna vid Wieselgrensplatsen och arbetsplatserna utefter Norra Älvstranden och Ringön som behöver ges en god standard. Att överbrygga barriärerna Hamnbanan/Lundbyleden och spårvägen är frågor av hög prioritet. Även trängselskatterna kan komma att bli en barriär för de interna kommunikationerna inom stadsdelen vilket bör observeras. Beroende på Frihamnsområdets framtida användning kan lokalisering av viktiga samhällsfunktioner behöva ses över i ett större sammanhang. Det kan t ex gälla handelsstruktur både vad gäller områdets relation till city, Backaplan och de lokala torgen men även dimensionering och lokalisering av skolor, daghem etc. Frågor som är viktiga inte minst ur etapputbyggnadssynpunkt. FÖRSTUDIE INFÖR UTVECKLING AV FRIHAMNSOMRÅDET SID 21
AKTUELLA PLANER OCH STÄLLNINGSTA- GANDEN Frihamnsområdet berörs av och berör ställningstaganden i och planering för pågående projekt. Följande är utdrag och sammanfattningar som bedöms vara av vikt för det fortsatta arbetet. Stadens mål och inriktning UTDRAG UR ÖVERSIKTSPLANEN, HUVUD- DRAG FRIHAMNSOMRÅDET EN DEL AV CENTRALA GÖTEBORG FÖRNYELSEOMRÅDEN Bygg blandat Skapa attraktiva mötesplatser och nya stora och små parker Ta tillvara och förbättra vattenkontakten Prioritera kollektivtrafik, gående och cyklande Förbättra kopplingar Skapa god regional tillgänglighet Kraftsamla kring knutpunkter Utveckla kulturmiljöerna Stadens budget Kommunfullmäktiges budget är Göteborgs Stads övergripande styrdokument. Ur stadens budget för 2011 avseende Stadsutveckling citeras följande: tiven unga får inflytande över hur deras stad utformas. ger möjlighet till reellt inflytande. nering vara en naturlig del av planprocessen. - paketet. - - och miljöfordon genom en medveten parkeringspolicy och utbyggnad av pendelparkeringar. Avsiktsförklaring och tilläggsbudget - SID 22 FÖRSTUDIE INFÖR UTVECKLING AV FRIHAMNSOMRÅDET
dagen Översiktsplan för Göteborg Översiktsplan för Göteborg, som antogs av kommunfullmäktige 2009-02-26, redovisar hur kommunen vill att mark- och vattenområden ska användas och ger vägledning för kommunens och andra myndigheters beslut. Frihamnsområdet är i översiktsplanen markerat som stadsutvecklingsområde för blandad bebyggelse. Göteborg är inne i en expansiv fas med växande arbetsmarknad och befolkning. Teorierna kring regionsförstoring som tillväxtfaktor är en av utgångspunkterna i översiktsplanen. Ur översiktsplanen kan följande citeras som berör Frihamnsområdet: Göteborgs roll i en växande region regionens mål och stategier. - raktiva bostadsmiljöer i kombination med kulturellt och kommersiellt stadsliv. - regionens invånare och göteborgarna. Utbyggnadsordning komplettering av den byggda staden i kombination med byggande i strategiska Ett hållbart Göteborg - energiförsörjning ska vara långsiktigt hållbar. FÖRSTUDIE INFÖR UTVECKLING AV FRIHAMNSOMRÅDET SID 23
Motioner 2003 föreslogs i en motion i kommunfullmäktige att utreda, samordna och föreslå lämplig placering och utformning av en central park på Hisingen vid Kvillebäckens mynning. Fullmäktige biföll motionen och beslutade att dess intentioner skall inarbetas i planer för området. Regionala strategier Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har arbetat fram dokumentet Uthållig tillväxt mål och strategier med fokus på hållbar regional struktur. GRs förbundsstyrelse beslöt 2006-05-16 att anta dokumentet och lägga det till grund för GRs arbete med att utveckla Göteborgsregionen. Strukturbild för Göteborgsregionen Mål för Uthållig tillväxt i Göteborgsregionen: en regionsförstoring ger nen stadsområdets möjligheter Kärnan ska, enligt den regionala strategin, stärkas med 30 000 nya boende och 40 000 nya arbetsplatser fram till år 2025. SID 24 FÖRSTUDIE INFÖR UTVECKLING AV FRIHAMNSOMRÅDET
Projekt Centrala Älvstaden Vision och strategi för Centrala Älvstaden Kommunstyrelsen gav i november 2009 stadskansliet i uppdrag att skapa en projektorganisation direkt under kommunstyrelsen att i samverkan med förvaltningar och bolag bl a Centrala Älvstadens framtida utveckling med utgångspunkt i den sociala, ekologiska och ekonomiska dimensionen. Hittills genomfört planarbete och övrig dokumentation skall användas i så stor utsträckning som möjligt. bedriva arbetet i dialog med Göteborgssamhället präglad av öppenhet. aktivt medverka till erfarenhetsutbyte kring stadsutvecklingsprojekt såväl nationellt som internationellt, som en del i visions- och strategiarbetet. Arbetet har påbörjats med inriktningen att en vision och strategi skall presenteras under 2012. Under hösten 2010 våren 2011 har ett flertal seminarier genomförts. Som en större satsning planeras under försommaren 2011 en workshop med nationella och internationella deltagare. Föreliggande planeringsförutsättningar kommer därvid att utgöra underlagsmaterial för de medverkande gruppernas arbete. Centrala Älvstaden som den presenteras i inbjudan till internationell workshop i juni 2011 Frihamnsområdet i Centrala Älvstaden FÖRSTUDIE INFÖR UTVECKLING AV FRIHAMNSOMRÅDET SID 25
Samband med annan pågående planering Ny bangårds- och älvförbindelse Nuvarande Göta älvbro är i ett sådant skick att den behöver ersättas snarast möjligt, dock senast 2020. Göta Älv Planerad ny Göta Älvbro Av kommunfullmäktige beslutat läge för en ny Göta Älvbro Illustration ur Fördjupad översiktsplan för Backaplan Programarbete med 6 alternativa brolägen genomfördes med samråd under hösten 2009. Kommunfullmäktige beslutade i april 2010 att en öppningsbar s k mellanbro över Göta älv som placeras i Stadstjänaregatans förlängning plus en viadukt från Gullbergsvass till Stampen för att leda brotrafiken över bangården och in i staden skall utgöra underlag för fortsatt arbete. Kommunfullmäktige gav 2010 byggnadsnämnden i uppdrag att ta fram detaljplaner för bangårdsförbindelsen och för älvförbindelsen, ett arbete som pågår med inriktningen att antagna detaljplaner ska kunna föreligga hösten 2012 (se sid 54). Backaplan För Backaplansområdet har förslag till fördjupad översiktsplan varit föremål för samråd och utställning. Förslaget anger att Backaplan på sikt skall förvandlas till blandstad med fördubblade handelsytor och ett stort inslag av bostäder. Planförslaget godkändes av byggnadsnämnden hösten 2009 och sändes till kommunstyrelsen inför antagande i kommunfullmäktige under 2010. Kommunstyrelsen återremitterade ärendet till byggnadsnämnden i januari 2011 efter avstämning med gruppen för Centrala Älvstaden. Genom Backaplans läge omedelbart i anslutning till Frihamnen är det naturligt att områdets betraktas som en del av Centrala Älvstaden och att innan beslut tas om innehållet i Backaplans delområden avvakta visions- och strategiarbetet. Lindholmen Planering och utbyggnad av kontor, hotell, bostäder mm pågår på Lindholmen. Senast har Lindholmspiren 3, kontor och konferensanläggning, färdigställts och byggande av Kuggen, Chalmers nya hus för innovation och entreprenörskap, pågår med beräknad inflyttning under våren 2011. Områdens som berör och berörs av Centrala Älvstaden-projektet SID 26 FÖRSTUDIE INFÖR UTVECKLING AV FRIHAMNSOMRÅDET
Vid Lindholmsalléns västligaste del är ett bostadskvarter med 125 hyreslägenheter och 125 bostadsrätter under uppförande med inflyttning 2012. Vid Lindholmshamnens inre del pågår detaljplanearbete för ca 400 bostäder. Ringön Utveckling av området har ännu inte startat. En ny Göta Älvbro och dess anslutningar påverkar och påverkas av förnyelsemöjligheterna i området. I områdets nordvästra del har en spårvagnsdepå föreslagits att anslutas till den framtida spårvägssträckningen vid den nya Göta Älvbrons landfäste. LINDHOLMEN CENTRUM Flera projekt är under uppförande/planeras på Lindholmen Ringön är ett område som idag är ianspråktaget för verksamheter av varierande slag och standard. Kommunen äger marken som upplåts med tomträtt. En mer genomgripande förändring av Ringön är sannolikt en fråga på lång sikt. Hur området kan förnyas och förädlas beror bl a på om och i vilken takt nuvarande verksamheter kan avvecklas/utvecklas utifrån gällande, ofta långtidsbundna avtal. Samtidigt behöver vissa frågor, som t ex effekter av klimatförändringar, påverkan av en ny Göta älvbro, dvs frågor som sammanhänger med omgivande områden analyseras. I Göteborgs översiktsplan anges en möjlig framtida utnyttjandepotential för Ringön av 300 000 kvm BTA. Gullbergsvass Planering för områdets utveckling har ännu inte startat. En sammanställning av planeringsförutsättningar motsvarande föreliggande rapport för Frihamnsområdet avses starta under hösten 2011. Området har stor potential som en del av utvecklingen av centrala Göteborg. Områdets framtida användning påverkas av ett flertal frågor, t ex: I samband med att dessa frågor varit föremål för preliminära utredningar har också områdets innehåll och utnyttjande prövats. I Göteborgs översiktsplan anges en möjlig utnyttjandepotential av ca 800 000 kvm BTA (inkl Gullbergsstrand). Ringön nära granne med Frihamnsområdet Gullbergsvass lika stor resurs till ytan som Frihamnsområdet Områdets utvecklingspotential kan jämföras med Frihamnsområdets. Älvstranden Utveckling AB äger en stor del av marken inom området med tillhörande byggnader. FÖRSTUDIE INFÖR UTVECKLING AV FRIHAMNSOMRÅDET SID 27
Hamnbanan och Lundbyleden Hamnbanan Banverket har tidigare gjort en förstudie för ny Hamnbana där ett flertal alternativ studerades och som sträckte sig över stora delar av Hisingen. Av beslutshandlingen från 2009-02-24 framgår att Banverket efter samråd med Göteborgs Stad, Västra Götalandsregionen och Länsstyrelsen i Västra Götalands län beslutade att bygga ut Hamnbanan bredvid eller i närheten av befintligt enkelspår. Hamnbanan av vital betydelse för Göteborg och näringslivet men också barriär för kontakterna mellan Frihamnsområdet och omgivningen...liksom... Som grund för utbyggnaden av Hamnbanan har en trafikanalys genomförts (2010-03-02). Trafikanalysen visar hur och i vilken ordning en etapputbyggnad av Hamnbanan bör ske. Utredningarna av Hamnbanan är indelad i fem etapper: gården. Beräknad start av järnvägsplan är hösten 2010 med möjlig byggstart 2014. Hamnbanan och Lundbyleden skapar en gemensam barriär mellan Älvstranden och Kville. Remiss och utställning våren 2011. Byggstart möjlig 2014. arbetet med anslutningen mot Pölsbobangården har klarlagts. Lundbyleden förstudie Trafikverket har gjort en förstudie för Lundyleden (juni 2008). I förstudien analyseras Lundbyledens framtida funktion och beskriver översiktligt olika tänkbara åtgärder. Lundbyleden är en av de mer belastade trafiklederna i Göteborg och har en varierande vägstandard. Den är en viktig länk i Göteborgs övergripande vägnät till hamnen, Torslanda och Öckerö. Leden har även en viktig lokal funktion....lundbyleden, som gränsar till Frihamnsområdet Den fortsatta utvecklingen av södra Hisingen från hamnverksamhet och tung industri till bostäder, kontor och handel ställer krav på god tillgänglighet och på ledens gestaltning. Det finns även miljöproblem för de boende i form av buller och luftföroreningar. Trafiken på Lundbyleden är omfattande, mellan 50 000 och 70 000 fordon per vardagsdygn, varav 7 000 8 000 är tung trafik. Ökningen har varit stor de senaste åren, särskilt för den tunga trafiken och denna beräknas fortsätta att öka trots att en växande andel av godset till och från hamnen går på järnväg. Lundbyleden och Hamnbanan är en stor barriär för gående och cyklister. I förstudien studeras hur anslutningar till leden och kopplingar tvärs leden kan se ut i framtiden. Etappen Kvillebangården-Eriksbergsmotet ingår inte i Trafikverkets nationella plan, dvs finansiering saknas. Trafikverket avser att utreda Hamnbanans framtida sträckning i en samordnad väg- och järnvägsutredning när finansierings- SID 28 FÖRSTUDIE INFÖR UTVECKLING AV FRIHAMNSOMRÅDET
frågan klarlagts. Därför föreslås att den fortsatta planeringen samordnas på den sträcka där vägen och järnvägen går parallellt. Planeringen utgår från att kringfartslederna ska ta en större del av den tunga trafiken som bland annat har hamnen som målpunkt. För att få en överblick över möjligheterna att attrahera en större andel av den tunga trafiken till kringfartslederna gör Trafikverket nu även förstudier för Hisingsleden (E6.20) och Halvors länk mellan Hisingsleden och Torslandavägen (väg 155) samt Söder-Västerleden (E620). Dåvarande Vägverket Region Väst har enligt beslutshandling daterad 2009-06-23 beslutat att gå vidare i planeringsprocessen enligt följande: På kort och medellång sikt Upprätta arbetsplan för ombyggnad av Lindholmsmotet. Upprätta arbetsplan för åtgärder vid Inlandsgatan om utrymme behöver tas i anspråk utanför befintligt vägområde. Kan utbyggnaden ske inom vägområdet krävs ingen ytterligare formell handläggning. Upprätta arbetsplan för ombyggnad av Lundbyleden på delen Brantingmotet Ringömotet. En genomförbarhetsstudie i samarbete med Göteborgs Stad har genomförts. På lång sikt Utreda framtida sträckningar för Lundbyleden och Hamnbanan, delen Eriksbergsmotet Kvillebangården i en genomförbarhetsstudie tillsammans med Trafikverket och Göteborgs Stad. Genomförbarhetsstudien har ännu inte påbörjats. Lindholmsmotet Trafikverket har beslutat att med närtidssatsningspengar från regeringen genomföra en ombyggnad av Lindholmsmotet. Skälet till ombyggnaden är dels att man vill öka trafiksäkerheten i korsningen, dels öka framkomligheten på leden. Ombyggnaden innebär att det blir ny bro över Karlavagnsgatan mellan de befintliga östergående och västergående körfälten, vilka idag är separerade av ett grönområde, samt en ny påfartsramp österut in mot centrum. Avfarten österifrån förbättras och görs mera trafiksäker. Den befintliga bron för östergående trafik kommer att rivas. Lindholmsmotet,som ingår i Västsvenska paketet, byggs om med en ny utformning FÖRSTUDIE INFÖR UTVECKLING AV FRIHAMNSOMRÅDET SID 29
Sjöfarten på Göta älv Diskussion pågår om behoven av älvförbindelser för att knyta ihop och utveckla stadsdelar i centrala Göteborg och sjöfartens framtid och behov längs älven. Göteborgs Stad deltar tillsammans med bl a Västra Götalandsregionen, Sjöfartsverket, och Länsstyrelsen i dessa diskussioner(se vidare sid 47). Höga vattennivåer En tvärkommunal arbetsgrupp har studerat och analyserat risker och åtgärder vid framtida höga vattennivåer i Göteborg. Gullbergsvass har varit modellområde(se vidare sid 40). K2020 Kollektivtrafiken i centrala Göteborg, regionens kärna Storkringen förbinder Norra Älvstranden med en ny spårvägslänk till Stigberget/Järntorget/ Linnéplatsen. Busstrafiken koncentreras till länkar utanför city med ett huvudstråk för busstrafik i Allén. Principstruktur för spårvägsnätet i centrala Göteborg enligt Kollektivtrafikprogrammet K2020 från 2009-04-03 Huvudstruktur i centrum för KomFort (blått), KomOfta (rött) enligt K2020 K 2020 Målbild för kollektivttrafiken K2020 Framtidens kollektivtrafik i Göteborgsområdet syftar till att skapa en gemensam framtidsbild för utvecklingen av kollektivtrafiken i Göteborgsregionen. En målbild för kollektivtrafiken antogs av GRs förbundsstyrelse i september 2007. Mål för utveckling av kollektivtrafiken är att K2020 ska vara genomförd senast 2025. Minst 40 procent av resorna i Göteborgsregionen ska göras med kollektivtrafik 2025. För Frihamnsområdet och andra centrala delar av Göteborg innebär det att kollektivtrafikandelen blir avsevärt större. Principerna för staden Enligt K2020 ska framtidens kollektivtrafik utformas utifrån olika krav beroende på vilken funktion den har. Följande Kom-begrepp ska tydliggöra de funktionella krav som ställs på olika delar av trafiksystemet: som förbinder olika delar av Göteborgsregionen och ger korta restider. stombuss ingår) som omfattar alla de tyngre kollektivtrafikstråken i tätbebyggda delar av Göteborgsregionen. som ansluter till de mer övergripande näten. komma till kollektivtrafiken. Bland annat parkeringslösningar för bil och cykel samt gångvägar och hållplatser. Kollektivtrafikprogram Förbundsstyrelsen vid Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) antog 2009-04-03 Kollektivtrafikprogram för Göteborgsregionen. Beslutet togs i egenskap av projektägare för K2020 i enlighet med den överenskommelse om 2006-11-10 tecknades mellan de i projektet samverkande parterna (Göteborgs Stad, GR, Västra Götalandsregionen, Västtrafik, Banverket och Vägverket). Det antagna programmet utgör därmed en gemensam framtidsbild som underlag för planering och beslut i respektive organisation. I kollektivtrafikprogrammet sammanfattas resultatet av K2020-projektets arbete. SID 30 FÖRSTUDIE INFÖR UTVECKLING AV FRIHAMNSOMRÅDET
Rapportens första del kollektivtrafikprogrammet i korthet är den del som de samverkande parterna aktivt tagit ställning till och som ligger till grund för det fortsatta gemensamma arbetet med att utveckla kollektivtrafiken i Göteborgsregionen. Programmets övriga delar sammanfattar förslag till åtgärder som kan ligga till grund för planering och beslut i de deltagande organisationerna. GR har fått i uppdrag att utreda stöd för genomförandet. Västsvenska paketet Det s k Västsvenska paketet är ett avtal om en samlad lösning och finansiering av transportslagsövergripande infrastrukturåtgärder i Västsverige. Avtalsparter är GR, Göteborgs Stad, Västra Götalandsregionen, Region Halland och Trafikverket. Paketet som beslutades av regeringen 2010-03-30 omfattar: Västsvenska paketet kostar 34 miljarder kronor och finansieringen består av 50% statliga och 50% lokala och regionala medel. Den regionala medfinansieringen med bl a trängselskatt är en förutsättning för att kunna finansiera paketet. Utan trängselskatt hade satsningarna inte varit möjliga att genomföra under samma tidsperiod. Trängselskatten, som införs den 1 januari 2013, kommer att minska trängseln och ge en förbättrad miljö. I januari 2010 beslutade kommunfullmäktige att föreslå en reviderad zon med 37 betalstationer. Förslag till skattezon (februari 2011) trängselskatt införs januari 2013 Västlänken byggstart 2018 Tidplan Hela Västsvenska paketet ska vara genomfört 2027. Ny Marieholmsbro för tåg Samråd om detaljplan för ny Marieholmsbro för tåg planeras under våren 2011. Den nya bron en lyftsvängbro ligger omedelbart söder om den befintliga Marieholmsbron. Planförslaget innebär att en ny järnvägsbro kan byggas över Göta älv som ett led i utbyggnaden av Hamnbanan. Dessutom möjliggörs dubbelspår in mot Göteborgs Central samt gång- och cykelförbindelse mellan Hisingen och Gamlastadstorget. Planen kan antas först efter att detaljplan för Marieholmstunneln vunnit laga kraft. Föreslaget läge (gul färg ) för ny lyftsvängbro för tåg vid Marieholm FÖRSTUDIE INFÖR UTVECKLING AV FRIHAMNSOMRÅDET SID 31
Ny Marieholmstunnel Marieholmstunneln är den andra etappen efter Partihallsförbindelsen som nu projekteras och ska ansluta till Partihallsförbindelsen vid den nya trafikplatsen i Marieholm och till E6 på Hisingen vid Tingstadsmotet/Ringömotet. Marieholmstunneln byggstart 2014 Över Göta älv råder idag kapacitetsbrist under högtrafik, ofta med långa kötider, och det blir särskilt tydligt vid såväl oväntade som vid planerade störningar. I det centrala älvsnittet har Tingstadstunneln för länge sedan nått sitt kapacitetstak. Marieholmstunneln ska avlasta Tingstadstunneln och minska sårbarheten i nuvarande vägsystem över Göta älv samtidigt som trafiksäkerheten, miljön och regional utveckling främjas. Med Marieholmstunneln ökar tillgängligheten till Norra Älvstranden, Göteborgs hamn och industrierna på västra Hisingen. Utbyggnaden planeras ske under åren 2014-2021. Framtida förbindelse Lindholmen-Masthugget I målbilden för kollektivtrafiken i K2020 slogs fast att spårvägsystemet utgör stommen i KomOfta-trafiken och att några nya länkar bör byggas så att spårvägssystemet utvecklas till att försörja större delen av centrala Göteborg. Utbyggnad av spårväg till Backa och Norra Älvstranden är därför viktiga och utveckling av den så kallade Storkringen knyter samman spårvägsnätet och förbinder Norra Älvstranden med Masthuggstorget/Järntorget. På längre sikt kan den fortsätta vidare i tunnel från Stigberget till Linnéplatsen. Med Storkringen ökar inte bara tillgängligheten till centrala delar, utan den innebär också snabbare resor förbi city. I city koncentreras spårvägstrafiken till färre stråk än idag. Huvudstrukturen för centrala Göteborg illustreras i figur på sidan 30. S2020 S2020 Socialt hållbar utveckling år 2020 är namnet på ett uppdrag som Social resursförvaltning fått av kommunstyrelsen och som ska leda till att sociala frågor blir utgångspunkt i kommunal planering på samma sätt som ekonomi och ekologi. All stadsutveckling ska ske utifrån ett barnoch ungdomsperspektiv Uppdraget innebär att bidra till att formulera hur Göteborg kan bli socialt hållbart. Att motverka segregation ingår som en viktig del i arbetet, och det ska ske i samspel mellan de tre dimensionerna den sociala, den ekonomiska och den ekologiska. Viktiga uppgifter för S2020 blir att beskriva - sociala faktorer som hindrar en oönskad respektive gör en önskvärd utveckling möjlig - hur de sociala aspekterna barnperspektivet, tillgång och tillgänglighet till det goda vardagslivet, trygghet mm kan hanteras i stadsbyggandet SID 32 FÖRSTUDIE INFÖR UTVECKLING AV FRIHAMNSOMRÅDET
Parkplanering Parkprogram och parkplan Göteborg har inte anlagt någon större park sedan början av 1900-talet. I samband med planeringen av förnyelseområdena runt älven finns anledning och tillfälle att se över park- och grönstrukturen.? Centrala Göteborg och särskilt Centrala Hisingen saknar en större park med möjligheter till aktiviteter som kräver plan mark. Park-och naturnämnden har 2007 antagit Parkprogram Ge rum för landskapet Strategier för landskapet i Göteborg. Parkprogrammet är startskottet för ett utvecklingsarbete som fortsätter med framtagande av parkplaner. Centrala stadens nuvarande parkstruktur I förslag till parkplan för Lundby (sammanställd i april 2009) föreslås följande för Frihamnsområdet: Beslut är inte tagna. Motion i kommunfullmäktige 2003 föreslogs i en motion i kommunfullmäktige att utreda, samordna och föreslå lämplig placering och utformning av en central park på Hisingen vid Kvillebäckens mynning. Fullmäktige biföll motionen och beslutade att dess intentioner skall inarbetas i planer för området. Ur förslag till parkplan för Lundby Ramberget och Keillers park är idag Frihamnsområdets närmaste större park- och grönområde FÖRSTUDIE INFÖR UTVECKLING AV FRIHAMNSOMRÅDET SID 33
T Illustration ur rapporten Klimatanpassat byggande. Alternativ DEFEND Mistra Urban Futures och Sweco 2010 Mistra Urban Futures I januari 2010 startade Mistra Urban Futures i Göteborg, ett internationellt centrum för hållbar stadsutveckling som drivs av ett konsortium av sju starka aktörer (Chalmers tekniska högskola, Göteborgsregionens kommunalförbund GR, Göteborgs stad, Göteborgs universitet, IVL Svenska miljöinstitutet, Länsstyrelsen i Västra Götalands län och Västra Götalandsregionen.). Fem större pilotprojekt har startats som ger en indikation på vad centrumet ska arbeta med; klimatpåverkat byggande är ett exempel. I nära samverkan mellan praktiker och forskare ska förstklassig, verkningsfull och relevant kunskap tas fram för beslutsfattare och medborgare. Centrumet ska bidra till att göra verklig skillnad för miljön och människors liv i världens städer. En av Göteborgskonsortiets främsta styrkor är just samarbetet mellan forskningen och den praktiska tillämpningen. Masthuggskyrkan Stigberget S:t Johanneskyrkan Masthuggsterassen Masthuggstorget Värmlandsgatan Nordhemsgatan Linnéstaden Linnégatan Järntorget Haga Nya Allén Första Långgatan Barlastparken Amerikakajen Isaac Béens Plats Amerikahuset Hälsingeg. Sänkverksg. Ö. Sänkverksg. Pustervik Masthamnsgatan Järnvågsgatan Folkets hus Olof Palmes Plats Järntorgsgatan Pusterviksgatan Oscarsleden Emigrantvägen Lindholmen Göta Älv Stena Danmarksterminal Frilagerhuset Heurlins Plats Älv- Rosenlund Inom ramen för Mistras pilotprojekt Klimatanpassat byggande har illustrationer tagits fram för Frihamnen utifrån olika klimatanpassningsstrategier (se sid xx). Norra Masthugget Norra Masthugget området mellan Rosenlundsverket och Stigbergsliden är ett av flera aktuella förnyelseområden inom Centrala Älvstaden. Området har stora möjligheter att utvecklas till en attraktiv del av innerstaden. Under 2010 upprättades planprogram där möjligheterna utretts för området att utvecklas till en stadsdel med blandning av stadspuls och lokalt liv som knyter samman Linné, Majorna och Centrum. Målet är att på sikt utveckla området med en blandning av bostäder, kontor, kultur, rekreation, service och handel mm. F n pågår arbete med att sammanställa de yttranden som kommit in som underlag för beslut om fortsättning. Målsättningen är att under våren 2011 inleda den första detaljplaneetappen i programområdets östra del. Kungshöjd Illustration ur Program för detaljplaner Norra Masthugget. SBK juni 2010 Illustration ur samrådsförslag till detaljplan för Skeppsbron. Stadsbyggnadskontoret 2010 Skeppsbron För Skeppsbron som ingår i Centrala Älvstaden har samråd för detaljplan genomförts och synpunkterna har sammanställts. Några frågor kräver ett ställningstagande av byggnadsnämnden inför det fortsatta arbetet, däribland om byggnaden SID 34 FÖRSTUDIE INFÖR UTVECKLING AV FRIHAMNSOMRÅDET