Att lyckas med hivprevention Ett verktyg för kvalitetsutveckling av projekt inom hivprevention och sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR)
Att lyckas med hivprevention Ett verktyg för kvalitetsutveckling av projekt inom hivprevention och sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR)
Citera gärna Folkhälsomyndighetens texter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det innebär att du måste ha upphovsmannens tillstånd att använda dem. Folkhälsomyndigheten, april 2014. Andra reviderade upplagan Grafisk produktion: AB Typoform
Innehåll 1. Inledning... 7 Att lyckas med hivprevention... 7 Verktygets olika delar: Fallbeskrivningar och formulär... 7 Vem kan använda Att lyckas med hivprevention?... 8 Hur ska verktyget användas?... 8 2. Fallbeskrivningar...10 Ensamkommande unga migranter...10 Tvärprofessionell samverkan för MSM...10 3. Frågeformulär Att lyckas med hivprevention...12 Projektets struktur...12 Projektets process...24 Projektets resultat...32 4. Exempel på svar från två projekt...38 Projektets struktur...38 Projektets process...48 Projektets resultat...55
1. Inledning Att lyckas med hivprevention Förebyggande arbete mot spridning av hiv och för sexuell hälsa handlar ofta om att förändra beteenden och sociala förhållanden. Sådana förändringar sker långsamt och förutsättningarna i samhället skiftar hela tiden, vilket kräver att arbetet anpassas. Det är därför ofta svårt att veta om projekt och insatser inom området utvecklas på rätt sätt och om man faktiskt är på väg mot sina mål. Det som behövs är metoder för att följa upp att arbetet genomförs med tillräckligt god kvalitet. Är målen tydliga? Når vi rätt grupp med insatserna? Är budskapen begripliga? Att lyckas med hivprevention består av ett frågeformulär som fångar och belyser viktiga kvalitetsområden inom det förebyggande arbetet. Positiva svar på frågorna pekar på att projektet eller insatsen har ett bra upplägg och beskrivs på ett sätt som bör leda till bra resultat. Negativa svar brukar peka på motsatsen eller åtminstone på att det behövs förbättringar i planeringen eller genomförandet. Verktygets olika delar: Fallbeskrivningar och formulär Verktyget innehåller fyra delar, just nu läser du en inledande beskrivning och därefter kommer två korta fallbeskrivningar av projekt som senare kommer användas för att visa hur frågeformuläret ska besvaras. Sedan kommer själva frågeformuläret och slutligen svaren från de två projekten i fallbeskrivningarna. Där finns alltså exempel på olika sätt som frågorna kan besvaras. För de allra flesta som deltar i en kvalitetsutvecklingsaktivitet räcker det med att läsa de fyra olika delarna i Att lyckas med hivprevention. Men den som ska leda genomförandet av aktiviteten bör även läsa Hur man använder Att lyckas med hivprevention? som finns tillgänglig på Folkhälsomyndighetens webbplats. Den innehåller en mer fullständig inledning samt konkret vägledning för hur man planerar, genomför och följer upp användningen av detta verktyg så att det leder till ökad kvalitet. Därutöver finns skriften Att lyckas med hivprevention ett kunskapsbaserat verktyg som ger en mer teoretisk bakgrund och förklaring till metoden. Även den finns att ladda ned på Folkhälsomyndighetens webbplats och bör läsas av den som söker mer kunskap om metoden och den forskning som finns bakom den. Att lyckas med hivprevention är ett kunskapsbaserat verktyg och omfattar tre aspekter av en insats eller ett projekt som är vanliga att utgå ifrån i kvalitetsarbete: struktur, process och resultat. Inom varje aspekt finns frågor kring viktiga framgångsfaktorer eller som det heter inom kvalitetsarbete indikatorer, vilka pekar på arbetets kvalitet. ATT LYCKAS MED HIVPREVENTION 7
Struktur gäller arbetets organisation och upplägg, det har indikatorerna 1. mål 2. preventionsgrupper 3. modell och metod 4. ansvar 5. organisation 6. resurser Process handlar om genomförandet och har indikatorerna 7. deltagande och förankring 8. nätverk 9. mottagande Resultat kan beskrivas med siffror eller tydliga verifierbara beskrivningar och har indikatorerna 10. måluppfyllelse 11. miljö-, verksamhets- och samhällsförändringar 12. vidmakthållande, hållbara resultat Vem kan använda Att lyckas med hivprevention? Verktyget är i första hand utformat för verksamheter som driver hälsofrämjande och förebyggande projekt och insatser vilka ska komma de viktiga preventionsgrupperna till del, direkt eller indirekt. Det kan vara stora eller små projekt. Det kan vara projekt som drivs av ideella organisationer eller avgränsade målinriktade insatser som drivs av skolor, hälso- och sjukvård eller lokala myndigheter. Hur ska verktyget användas? Verktyget kan med fördel användas i en ledd gruppdiskussion. Det kan också fyllas i av olika personer som sedan kan jämföra svaren och diskutera. Eller så kan det fyllas i av en eller flera i en projektledningsgrupp. Verktyget ger möjlighet till delaktighet av intressenter och målgrupper vilket kan stärka kvalitetsuppföljningen och utvecklingen. Vid en första anblick förefaller verktyget kunna användas som planeringsverktyg men detta har aldrig utvärderats och verktyget är inte avsett för detta. Däremot kan man kvalitetsutveckla en plan genom att använda verktyget. Frågorna kan besvaras med varierande ambitionsnivå. Stora projekt kan behöva mer detaljerade svar och dessutom behöva samla in data genom enkäter eller andra undersökningar för att kunna besvara frågorna. Små eller nystartade projekt kan ha en lägre ambitionsnivå även om detaljerade svar alltid bör eftersträvas. Alla frågor behöver inte besvaras men man bör motivera varför man inte anser vissa frågor relevanta. Ju mer man besvarar ju bättre bild får man av sitt arbete och av möjligheterna att förbättra det. Ibland kan man upptäcka att man behöver lägga till följdfrågor eller modifiera frågor. 8 ATT LYCKAS MED HIVPREVENTION
Det tar minst en dag att använda Att lyckas med hivprevention. Om projektet är komplicerat eller stort kan det ta 2 3 dagar med tid emellan för insamling av information. En person bör utses som har som huvuduppgift att dokumentera svaren på de olika frågorna i formuläret. Det går bra att dokumentera direkt i detta formulär. I de fall utrymmet i formuläret inte skulle räcka är det viktigt att ha förberett med extra papper som möjliggör ytterligare dokumentation. I samband med dokumentationen är det viktigt att tänka på att tydligt hänvisa till eventuella källor svaret bygger på, i de fall det är relevant. Om många av frågorna i ett indikatorområde besvaras med nej eller att det efterfrågade saknas pekar detta på behov av att ta fram förslag på förbättring inom området. Men projektteamet eller ledningen måste ta ställning till om förbättringarna är meningsfulla i relation till arbetsinsatser och resurser. Det är alltid bra att utse en diskussionsledare om verktyget används i grupp. Ledaren bör ha möjlighet att sätta sig in i verktyget och läsa guiden Hur man använder Att lyckas med hivprevention. Om organisationen saknar erfarenhet av kvalitetsarbete av detta slag kan det vara bra att engagera en utanförstående neutral moderator. Tänk alltid på att detta är en självdiagnostiserande metod för att förbättra kvaliteten. Det kräver att man är öppen och ärlig när frågorna besvaras, annars kommer man inte att kunna förbättra arbetet. Det är också viktigt att den information som dokumenteras används till sitt syfte inom arbetsgruppen och att arbetsgruppen bestämmer hur resultaten ska redovisas. Att lyckas med hivprevention bygger på verktyget Berensson K, Granath M och Urwitz V (1996): Att lyckas med folkhälsoprojekt, Landstingsförbundet. Detta generella verktyg finns i omarbetad version sedan 2012 på SKL:s webbplats www.skl.se. Det svenska generella verktyget har omarbetats av nätverket IQ hiv till en digital version på engelska anpassad för hivprevention som fått namnet Succeed. Succeed finns att ladda ned på www.iqhiv.org. Att lyckas med hivprevention är en svensk version av Succeed utarbetad av Viveca Urwitz och Kristina Ingemarsdotter Persson för Folkhälsomyndigheten. ATT LYCKAS MED HIVPREVENTION 9
2. Fallbeskrivningar Nedan beskrivs två projekt inom hivprevention. Det ena handlar om sexuell hälsa för ensamkommande unga och unga vuxna migranter i ett mindre svenskt landsortslän. Det andra handlar om samverkan bland aktörer som möter män som har sex med män (MSM) i ett större och demografiskt mer mångfacetterat län. I del 4 av detta dokument används svar från de två projekten för att exemplifiera hur frågorna i Att lyckas med hivprevention kan besvaras. Läs igenom de korta projektbeskrivningarna nedan innan du läser svaren. Fallbeskrivningarna bygger på verkliga projekt men har anonymiserats och anpassats till ett pedagogiskt syfte. De ursprungliga projekten har godkänt att de i denna form får användas i detta verktyg. Ensamkommande unga migranter Projektet drivs av en ideell organisation i ett av Sveriges minsta län till invånarantalet. Organisationen är aktiv och etablerad i flera mindre län sedan många år tillbaka och arbetar med förebyggande information samt stöd till personer som har hiv. Utifrån tidigare erfarenheter av stödgrupper, möten med hivpositiva och migranter identifierades ett behov av riktade insatser till unga nyanlända migranter för att öka deras kunskap om kroppen, sexualitet och samlevnad. Landstinget har ett uppdaterat handlingsprogram för sexuell och reproduktiv hälsa men samarbetar också med flera andra landsting samt med länsstyrelsen inom området. I länet finns ett tjugotal instanser för unga med vård och boende och det finns 125 platser för ensamkommande flyktingbarn på boenden. Gruppboenden i tre kommuner deltog i projektet som pågick mellan 2010 och 2012 och var indelat i tre faser som delvis löpt parallellt: Etablering av kontakt med enhetschefer på boenden samt föreläsningar och utbildning för personal som möter ensamkommande unga. Serieföreläsningar för ensamkommande unga samt besök på ungdomsmottagning. Skapande av nätverk inom gruppboenden i samverkan med länsstyrelsen för att fasa in arbetet i ordinarie verksamhet. I del fyra får du veta mer om projektet och se hur projektledaren svarat på frågorna i mallen efter projektet. Tvärprofessionell samverkan för MSM Projektet bedrivs på initiativ av landstinget i ett större län som rymmer landsort, storstad och småstad och som ligger i topp vad gäller befolkningstäthet bland svenska län. Trots enskilda informationsinsatser och projekt riktade till MSM visar studier och statistik att hivinfektion och andra sexuellt överförda infektioner är vanligare bland MSM i länet än i många andra delar av Sverige. 10 ATT LYCKAS MED HIVPREVENTION
Man har tidigare försökt samordna olika typer av förebyggande arbete i länet men erfarenheten är att det ofta blir HBT-fokus i diskussionerna snarare än MSM och hiv/ STI. Landstinget vill därför inom projektet utveckla hur de egna instanserna som hälso- och sjukvården kan ta ett större ansvar tillsammans med ideella organisationer, för att nå MSM på olika nivåer. Särskilt bedöms behovet av information kring hepatit vara stort. Som en del i projektet tar man därför fram en informationsbroschyr riktad direkt till preventionsgruppen. I del 4 får du veta mer om projektet och se hur man svarat på frågorna i mallen när projektet pågått ett halvår. ATT LYCKAS MED HIVPREVENTION 11
3. Frågeformulär Att lyckas med hivprevention Projektets struktur Mål Övergripande mål anger ofta vilken förändring man vill uppnå utifrån ett brett perspektiv och på längre sikt. Ofta samverkar en mängd förebyggande insatser till att uppnå ett övergripande mål. Projektmål beskriver hur situationen skall förändras, för vem den ska ha förändrats eller andra förändringar projektgruppen eller arbetsgruppen vill uppnå vid avslutat projekt. Därför är det viktigt att definiera det problem som projektet vill åtgärda för att kunna formulera tydliga delmål, det vill säga mål på kort sikt. Delmål beskriver det direkta resultatet av projektets aktiviteter. Ju tydligare delmålen är formulerade, desto lättare för aktörerna att sträva åt samma håll. Tänk på att ett enskilt projekt inte bör hantera flera stora problemområden och att indikatorer bör kopplas till målen. 1. Problemanalys a) Vilket är det huvudproblem som projektet arbetar med? _ b) Vad orsakar problemet? _ c) Vilka konsekvenser har problemet? _ 12 ATT LYCKAS MED HIVPREVENTION
d) Har situationen före projektet kartlagts? Om, Vad är det för typ av kartläggningar och vad visar i så fall dessa? _ 2. Ofta behövs ett långsiktigt visionärt mål. Har ni satt upp övergripande mål för vad ni vill uppnå med arbetet på lång sikt? Om, vilka? _ Har ni formulerat projektmål, dvs. vad som ska vara uppnått då just detta projekt avslutas? Om, vilka? _ SMARTa mål Tänk på att mål beskriver tillstånd, det vill säga hur något är när aktiviteterna inom projektet är genomfört. Projektmål och delmål bör formuleras så att de är SMARTa: S specifika M mätbara A angelägna och accepterade R realistiska T tidsbundna. ATT LYCKAS MED HIVPREVENTION 13
Har ni formulerat delmål? Om, vilka? _ 3. Är målen tillräckligt klara och tydliga för att ni ska kunna mäta projektets framåtskridande? _ Förslag på förändringar och förbättringar av målen Vad behöver göras? _ Vem ska göra det? _ När ska det vara klart? _ 14 ATT LYCKAS MED HIVPREVENTION
Preventionsgrupper Inom ett bra projekt finns mycket kunskap om preventionsgruppen som ska dra nytta av projektet i slutänden. Vilka är det? Vad vill och behöver preventionsgruppen? Vad kan projektet bidra med? Det är bra om det finns statistik eller andra fakta som stödjer valet och prioriteringen av projektets preventionsgrupper. Preventionsgrupp Preventionsgrupper är de grupper i befolkningen som prioriteras i preventiva insatser, det är dessa som ska dra nytta av insatserna i slutänden. Ofta är preventionsgruppen också direkt målgrupp för insatser, men inte alltid. Ibland riktar sig insatser till beslutsfattare eller till personalgrupper som i sin tur når personer i preventionsgruppen. Preventionsgrupper som identifierats i den nationella hivstrategin: män som har sex med män personer med injektionsmissbruk personer med utländsk bakgrund unga och unga vuxna utlandsresenärer gravida kvinnor personer som säljer eller köper sex personer som har hiv och deras anhöriga. Fundera på och specificera om ni har valt en preciserad del av en preventionsgrupp, exempelvis unga personer med injektionsmissbruk eller personer som åker till resmål där andelen hivsmittade är stor. Ange också om det inom insatsen riktas utbildnings- eller fortbildningsinsatser till andra direkta målgrupper som i sin tur möter preventionsgrupper, exempelvis lärare eller vårdpersonal. 4. Vilken eller vilka preventionsgrupper ska dra nytta av projektet? _ ATT LYCKAS MED HIVPREVENTION 15
5. Varför har ni valt denna grupp? Vad grundar ni bedömningen på? Finns den statistik eller de fakta ni behöver som underlag för beslut? _ 6. Finns det några inom preventionsgruppen som kan antas vara specifikt risk utsatta och därmed extra viktiga att nå? _ 7. Vänder sig projektets aktiviteter direkt till preventionsgruppen eller andra målgrupper? Vilka preventionsgrupper? Vilka andra målgrupper? _ Förslag på förändringar och förbättringar när det gäller dataunderlag eller val och prioritering av preventionsgrupper eller målgrupper Vad behöver göras? _ Vem ska göra det? _ När ska det vara klart? _ 16 ATT LYCKAS MED HIVPREVENTION
Modell och metod För att kunna genomföra en insats eller ett projekt är det viktigt att i förväg ha tänkt igenom tillvägagångssättet. 8. a) Finns det en projektplan som beskriver och analyserar hur de viktigaste delarna i projektet hänger ihop? b) Finns projektets olika delar och steg beskrivna i till exempel en LFA-matris, nätplan eller liknande? 9. Utgår ni från någon särskild teori? Om, beskriv vilken eller vilka. 10. Används specifikt definierade metoder i projektet? Om, beskriv vilken eller vilka. Beskriv också om de redan är utvärderade (kunskapsbaserade) eller är tänkta att utvärderas. 11. Hur planeras regelbunden uppföljning av kvalitet och resultat? Beskriver projektplanen när, hur och av vem uppföljningen ska göras? Krävs uppföljning av enskilda aktiviteter och resurser? ATT LYCKAS MED HIVPREVENTION 17
12. a) Har ni diskuterat etiska dilemman och integritetsproblem i samband med projektet? b) Finns det moraliska betänkligheter? Riskerar projektet att kränka någons integritet? Förslag på förändringar och förbättringar när det gäller modell och metod Vad behöver göras? Vem ska göra det? När ska det vara klart? 18 ATT LYCKAS MED HIVPREVENTION
Ansvar Erfarenheter visar att det är viktigt för förebyggande projekt att ansvarsfördelningen är klar och att projektet är tydligt förankrat hos politiker, styrelse eller liknande samt att beslut fattas på rätt nivå. 13. Vem har fattat beslut om att projektet ska genomföras? Är detta rätt nivå? 14. Har projektet stöd hos andra som är viktiga för projektets genomförande, till exempel politiker, styrelse, vd, facket, landsting, sjukvård, folkhälsoenheter? 15. Är ansvaret tydligt mellan projektledning och verksamhetsledning eller liknande? Har projektledaren sitt eget definierade ansvar och sina befogenheter? Förslag på förändringar och förbättringar när det gäller ansvar Vad behöver göras? Vem ska göra det? När ska det vara klart? ATT LYCKAS MED HIVPREVENTION 19
Organisation Projekt som är effektiva har en väldefinierad organisatorisk struktur med personal som känner till sitt ansvarsområde och har tillräcklig tid att genomföra arbetet på. 16. a) Hur är projektet organiserat? A. Fristående organisation med huvudsyfte att genomföra projektet. B. Projekt inom en större moderorganisation. Om B, är projektet tydligt avgränsat från organisationens övriga verksamhet? b) Har ni bestämt vem som ska leda projektet och hur organisationen ska se ut? c) Vem ska vara projektledare och vilka övriga ska medverka? d) Vilken självständighet har projektet i organisationen (om B, projekt inom större moderorganisation)? e) Finns det beslut eller dokument som visar på avgränsning och självständighet mellan projektet och annan verksamhet? Om, är avgränsningen tydlig? Finns problem med projektets avgränsning? 17. Har alla som arbetar i projektet klart för sig vilka arbetsuppgifter som var och en ansvarar för och vilka befogenheter de har? 20 ATT LYCKAS MED HIVPREVENTION
18. Har ni en realistisk tidplanering? Finns det tillräckligt med avsatt tid för genomförande av aktiviteterna i projektplanen? Kommer ni att hinna med på den tid som är beräknad? Förslag på förändringar och förbättringar vad gäller organisering Vad behöver göras? Vem ska göra det? När ska det vara klart? ATT LYCKAS MED HIVPREVENTION 21
Resurser Det är betydelsefullt att definierade och tillräckliga resurser har avsatts samt att projektet ska kunna vara flexibelt inför nya behov. En annan viktig förutsättning är kompetens och utveckling för de deltagande aktörerna. 19. Vilka finansieringskällor har projektet? 20. Är finansieringen tillräcklig för att genomföra projektet? Finns det tillräckligt med personal (anställda och volontärer) för att genomföra projektet? Om NEJ, vilka delar saknar finansiering och resurser? 21. Vem kan bestämma över resurserna i det vardagliga arbetet? 22. a) Har de deltagande i projektet tillräcklig kunskap om det som projektet ska jobba med? b) Har ni ordnat speciell utbildning? c) Finns det pengar i budgeten för kommande fortbildning/utbildning? 22 ATT LYCKAS MED HIVPREVENTION
Om, beskriv tänkta utbildningsinsatser. Förslag på förändringar och förbättringar angående resurser Vad behöver göras? Vem ska göra det? När ska det vara klart? ATT LYCKAS MED HIVPREVENTION 23
Projektets process Deltagande och förankring Det är viktigt att alla intressenter som berörs av projektets aktiviteter känner sig delaktiga, det vill säga att projektet är ordentligt förankrat. Projektet kan annars lätt drabbas av onödigt motstånd. För ett lyckat genomförande är det också viktigt att rätt parter tilldelas rätt roller i projektet. 23. Lista de intressenter som har fått delta i planeringen. Exempelvis preventionsgrupper, andra direkta målgrupper, aktörer och genomförare, beslutsfattare, finansiärer, övriga. b) Har alla intressenter förstått och samtyckt till projektets mål? Om NEJ, varför inte? c) Skiljer ni på intressenter och aktörer i projektet? 24. Vad ska de deltagande aktörerna göra? Lista de olika aktörernas åtaganden? 25. a) Vilka typer av samarbetsformer finns med externa aktörer? 24 ATT LYCKAS MED HIVPREVENTION
b) Har aktörerna själva beslutat om att delta? c) Finns kontrakt eller avtal med aktörerna? Om, vad innehåller dessa kontrakt? 26. Fördelar projektet ekonomiska resurser till andra aktörer och organisationer? Om, till vad/vilka? Kan ni beskriva fördelningsprocessen? 27. a) Kan ni följa upp i vilken mån intressenterna och aktörerna accepterar projektet? b) Om, är de med på projektets mål? c) Kan ni följa upp i hur stor utsträckning deltagande aktörer deltar i projektet och dess aktiviteter? d) Gör aktörerna vad som förväntas av dem och deltar vid möten och liknande? ATT LYCKAS MED HIVPREVENTION 25
28. a) Finns det inskrivet i projektplanen hur ni ska informera intressenter om vad som händer i projektet? b) Har ni planerat nyhetsbrev, möten eller liknande? 29. Har ni analyserat risker och motstånd mot projektet? a) På samhällsnivå? b) På organisationsnivå? c) På individnivå? Om, hur har det motståndet och riskerna påverkat planeringen? 26 ATT LYCKAS MED HIVPREVENTION
Förslag på förändringar och förbättringar för deltagande och förankring Vad behöver göras? Vem ska göra det? När ska det vara klart? ATT LYCKAS MED HIVPREVENTION 27
Nätverk Ett projekt kan ha flera grupperingar och nätverk av olika karaktär med intressenter till exempel beslutsfattare och inflytelserika personer eller nätverk som bidrar med kunskap och expertis. Vissa projekt förutsätter att det finns nätverk som hjälper till att genomföra aktiviteter, föra ut budskapet och nå målgruppen. Det är viktigt att bestämma och dokumentera vilka som ingår i projektets nätverk och syftet med nätverken för att säkerställa kommunikationen med dessa. 30. Har ni analyserat vilka nätverk med organisationer och individer som är viktiga för projektets måluppfyllelse? Har ni en lista? Om, vilka nätverk finns? 31. Saknas viktiga personer och organisationer i nätverken? 32. Kan nätverken och deras medlemmar följa upp sitt eget arbete? Finns det enkäter eller möten planerade? 33. Finns det möjligheter för nätverken att utveckla eller utbilda sig? Finns det resurser avsatta inom projektet eller nätverket för detta? 28 ATT LYCKAS MED HIVPREVENTION
34. Hur uppmuntrar och stöttar ni eldsjälar i projektet? Tänk på att eldsjälar håller igång arbetet och behöver extra energi för att ge energi tillbaka. Förslag på förändringar och förbättringar för att förbättra arbetet i nätverken Vad behöver göras? Vem ska göra det? När ska det vara klart? ATT LYCKAS MED HIVPREVENTION 29
Mottagande Ofta riktar sig förebyggande projekt till specifika preventionsgrupper med information för att kunna påverka och förändra kunskaper, attityder och beteende. I andra projekt riktas budskap, kunskaper och aktiviteter till målgrupper som i sin tur möter preventionsgrupper, exempelvis lärare eller vårdpersonal. Det är viktigt att följa upp om eventuella aktiviteter når ut och om de budskap som kommuniceras tas emot och används. 35. Kan ni mäta att aktiviteter/budskapet når målgruppen? Gör ni enkäter eller andra undersökningar? Mäter ni hur stor del av målgruppen ni når? Om, hur stor andel når ni och hur gör ni mätningen? 36. Kan ni följa upp hur preventionsgruppen uppfattar budskapet? Om, vilka reaktioner finns och hur används kunskaperna? 37. Kan ni följa upp hur målgrupper som personal och nätverk uppfattar budskap? Kan de använda budskapet för att kommunicera det vidare? 30 ATT LYCKAS MED HIVPREVENTION
Förslag på förändringar och förbättringar för att förbättra kommunikationen Vad behöver göras? Vem ska göra det? När ska det vara klart? ATT LYCKAS MED HIVPREVENTION 31
Projektets resultat Det är bra att ha återkommande kontrollstationer, inte minst om målen ligger långt fram i tiden. Syftet med kontrollstationerna är att se till att projektet rör sig mot de uppsatta målen. Det är även bra att diskutera oväntade och oönskade effekter av projektet. Måluppfyllelse Tänk på att det ofta är flera metoder som tillsammans krävs för att samla in information som beskriver måluppfyllelsen. 38. Det är en fördel om beteendeförändringar som kan antas leda till förbättrad hälsa, till exempel att använda preventivmedel, att hivtesta sig eller att våga tala om kondom, kan mätas. Mäter ni om preventionsgruppens eller andra målgruppers kunskaper, attityder och beteenden förändras? Om, hur mäter ni dessa förändringar (t.ex. enkäter, intervjuer, fokusgrupper eller liknande)? Är förändringarna i linje med projektets uppsatta mål? Om, vad visar mätningarna för projektets olika mål? Exempelvis ökad kunskap om riskbeteende, minskad stigmatisering och diskriminering, ökad hivtestning, ökad kondomanvändning, användning av rena injektionsverktyg. Om NEJ, varför inte? 32 ATT LYCKAS MED HIVPREVENTION
Förslag på förändringar och förbättringar för måluppfyllelsen eller för att kunna följa upp måluppfyllelsen Vad behöver göras? Vem ska göra det? När ska det vara klart? ATT LYCKAS MED HIVPREVENTION 33
Förändringar i miljön, verksamheten och samhället Vissa projekt syftar till att bidra till en hälsofrämjande miljö i form av till exempel ökad tillgång till kondomer, information eller ökad möjlighet till test och rådgivning. 39. a) Kan ni mäta eller beskriva sådana förändringar i miljön, samhället och viktiga verksamheter? b) Om, vilka förändringar har det blivit i service och utbud tack vare projektet? c) Ger projektets resultat förutsättningar för att olika intressenter kan uppnå nytta på längre sikt? Mäta förändringar Att mäta förändringar i sjuklighet och dödlighet är inte meningsfullt i alla projekt eftersom resultaten kanske inte visar sig förrän efter mycket lång tid. För vissa sjukdomar är det mer lämpligt att mäta exempelvis förändringar för hela läns nivån för vårdutnyttjande och STI-förekomst. 40. Är det möjligt för er att använda data från olika register för att mäta förändringar i vårdkonsumtion, sjuklighet och dödlighet? Använder ni data från olika register för att mäta förändringar i vårdkonsumtion, sjuklighet och eller dödlighet? Om, vilken data använder ni? 34 ATT LYCKAS MED HIVPREVENTION
Förslag på förändringar och förbättringar Vad behöver göras? Vem ska göra det? När ska det vara klart? ATT LYCKAS MED HIVPREVENTION 35
Vidmakthållande hållbara resultat 41. Kan och behöver projektet a) avslutas som planerat? b) fortsätta? c) integreras i ordinarie verksamhet? 42. Vilka planer finns för att göra effekterna av projektet bestående? 43. Har projektet ett slutdatum? Om NEJ, varför inte? 36 ATT LYCKAS MED HIVPREVENTION
Förslag på förändringar och förbättringar Vad behöver göras? Vem ska göra det? När ska det vara klart? ATT LYCKAS MED HIVPREVENTION 37
4. Exempel på svar från två projekt Nedan kan ni läsa hur de två projekten i avsnitt 2 svarat på formulärets frågor. Syftet är att ni skall få stöd att se hur man kan svara på olika sätt. Dessa fallstudier gjordes innan den sista omarbetningen av formuläret och mindre avvikelser i frågorna kan förekomma. Detta påverkar dock inte användbarheten. Projektets struktur Mål 1. Problemanalys a) Vilket är det huvudproblem som projektet arbetar med? b) Vilka är orsakerna till att problemet existerar? c) Vilka konsekvenser har problemet? Nyanlända unga migranter har inte mycket kunskaper om kropp och sexualitet. De sammanhang de kommer ifrån präglas av fattigdom och studieovana. Då blir sex- och samlevnad en lyxvara att diskutera. När ungdomarna kommer till det svenska samhället är de i en ålder då dessa frågor aktualiseras men de saknar de verktyg att hantera frågorna, särskilt i relation till den nya miljön. MSM är den viktigaste målgruppen för hivpreventionen i Sverige med tanke på den epidemiologiska situationen. Preventörerna behöver samla och rikta de förebyggande krafterna gemensamt. Det har funnits ett löst nätverk i länet i många år men det blev för brett och för mycket kafferep. Nätverket var otydligt i syfte och funktion och det fanns ingen sammankallande part. d) Har situationen innan projektstart kartlagts som jämförelsepunkt? NEJ Om, har ni gjort särskilda mätningar (baslinje) och vad visar i så fall dessa? NEJ 2. Ofta behövs ett långsiktigt visionärt mål. Har ni satt upp övergripande mål för vad ni vill uppnå med arbetet på lång sikt? Om, vilka? Minskad hivspridning och ökad kunskap om hiv/ STI och sexuell hälsa bland migranter i Sverige. Landstinget ska inte bara förlita sig på ideella organisationers insatser utan ha sin egen tydliga roll i relation till MSM som målgrupp. Landstingen och de ideella organisationerna måste ha ett arbete som kompletterar varandra där man drar nytta av varandras arenor 38 ATT LYCKAS MED HIVPREVENTION
Har ni formulerat projektmål, dvs. vad som ska vara uppnått då just detta projekt avslutas? för det första året Om, vilka? Personal har nåtts med fortbildning Unga har nåtts med insatser i grupp Personal är inspirerad att arbeta med frågorna inom sitt ordinarie arbete. Intern förankring genomförd Fyra utbildningsdagar genomförda Framtagen hepatitbroschyr Att beskriva målet Tänk på att mål beskriver tillstånd, det vill säga hur något är när aktiviteterna inom projektet är genomfört. Projektmål och delmål bör formuleras så att de är SMARTa: S specifika M mätbara A angelägna/accepterade R realistiska och T tidsbundna. Har ni formulerat delmål? NEJ, inte utöver projektmålen Om, vilka? NEJ, inte utöver projektmålen. 3. Är målen tillräckligt klara och tydliga för att ni ska kunna mäta projektets framåtskridande? Både ja och nej. Det är svårt att mäta efter projekttiden eftersom de unga flyttar vidare och en fara är att personal faller tillbaka i gamla rutiner. ATT LYCKAS MED HIVPREVENTION 39
Preventionsgrupper 4. Vilken eller vilka preventionsgrupper ska dra nytta av projektet? Unga ensamkommande flyktingbarn MSM 5. Varför har ni valt denna grupp? Vad grundar ni bedömningen på? Finns den statistik eller de fakta ni behöver som underlag för beslut? Länet tar emot många ensamkommande flyktingbarn. Vi har mött en del av dem i andra projekt och sett behovet av ökad kunskap kring hiv/sti och sexuell hälsa. Vi uppfattar att MSM prioriteras lågt i ett smittskyddsperspektiv trots gruppens höga hivprevalens och att MSM ofta försvinner i den bredare gruppen HBT. SMI:s vägledning och statistik stödjer denna bedömning. 6. Finns det några inom preventionsgruppen som kan antas vara specifikt riskutsatta och därmed extra viktiga att nå? I det inledande inventerings- och kartläggningsarbetet märkte vi att kommunerna valt att fokusera på att ta emot unga män. Bara en femtedel är kvinnor. Därför kom också projektet att fokuseras till männen. Vi har funderat på utlandsresenärer bland MSM eftersom dessa kan nås och motiveras till hepatitvaccination inför en utlandsresa. Unga MSM är en annan möjlig undergrupp för projektet i förlängningen eftersom tidigare studier visar att de yngre hivtestar sig i betydligt mindre omfattning än de äldre. 7. Vänder sig projektets aktiviteter direkt till preventionsgruppen?, serieföreläsningarna är riktade till unga., hepatitbroschyren. Om NEJ, vilka målgrupper vänder sig aktiviteterna inom projektet till? Personal på gruppboenden Personal inom landstinget och ideella organisationer 40 ATT LYCKAS MED HIVPREVENTION
Modell och metod För att kunna genomföra en insats eller ett projekt är det viktigt att i förväg ha tänkt igenom tillvägagångssättet. 8. Finns det en projektplan som beskriver och analyserar hur de viktigaste delarna i projektet hänger ihop? i ansökan till landstinget om projektfinansiering. NEJ Finns projektets olika delar och steg beskrivna, i till exempel en LFA-matris, nätplan eller liknande? 9. Utgår ni från någon särskild teori? NEJ, vi utgår från tidigare erfarenheter av möten med målgruppen. Om, beskriv vilken eller vilka. NEJ NEJ 10. Används specifikt definierade metoder i projektet? Om, beskriv vilken eller vilka? Vet ni om de är kunskapsbaserade eller behöver utvärderas Vi utgår från att insatser i grupp är verksamma och att flera mötestillfällen behövs för att väcka reflektion. (Detta har utvärderats) För de unga handlar det mycket om att skapa respekt och tillit i gruppen innan vi kan väcka nyfikenhet för frågorna. Insatserna riktade till personal sker också i grupp och fokuserar mycket på att visa och övertyga dem om att ungdomarna de jobbar med har kunskapsbehov i sexualitetsfrågor. Därför behöver personalen i sin tur kunskap och verktyg för att hantera frågorna på ett bra sätt. NEJ ATT LYCKAS MED HIVPREVENTION 41
11. Hur planeras regelbunden uppföljning av kvalitet och resultat? Beskriver projektplanen när, hur och av vem uppföljning ska göras? Krävs uppföljning av enskilda aktiviteter och resurser? NEJ vi har bara stämt av med landstinget och länsstyrelsen. Tidigare forskning pekar entydigt på att reflektion i grupp och återkommande träffar ger bäst resultat så vi räknar med att ett sådant upplägg garanterar kvaliteten. Nedladdning och spridning av broschyr Vaccinationsstatistik Provtagningsstatistik 12. Har ni diskuterat etiska dilemman och integritetsproblem i samband med projektet? Finns det moraliska betänkligheter? Riskerar projektet att kränka någons integritet? som en löpande del i projektet. Vid insatser i grupp är det viktigt att diskutera vad som är lämpligt att diskutera och dela med sig av i grupp. Vi har varit med om svåra tillfällen som krävt försiktighet. Det gäller unga som behöver stöd i att dela med sig lagom och personal som måste kunna diskutera utan att bryta tystnadsplikten. i arbetet med hepatitbroschyren diskuteras dilemman kring droganvändning. Vi vill kunna beskriva möjliga överföringsvägar tydligt utan att moralisera. 42 ATT LYCKAS MED HIVPREVENTION
Ansvar Erfarenheter visar att det är viktigt för förebyggande projekt att ansvarsfördelningen är klar och att projektet är tydligt förankrat hos politiker, styrelse eller liknande samt att beslut fattas på rätt nivå. 13. Vem har fattat beslut om att projektet ska genomföras? På vilken nivå? (chefsnivå, politiskt beslut, styrelse etc.) Moderorganisationens styrelse. På tjänstemannanivå inom en landstingsenhet i samråd med smittskyddsenheten. 14. Har projektet stöd hos andra som är viktiga för projektets genomförande? Till exempel politiker, styrelse, vd, facket, landsting, sjukvård, folkhälsoenheter? det var dessutom förankrat hos kommun, landsting, länsstyrelsen och boenden redan inför ansökan om finansiering. 15. Är ansvaret tydligt mellan projektledning och verksamhetsledning eller liknande? NEJ NEJ Har projektledaren sitt eget ansvar och sina befogenheter?, projektledaren har dock ett ansvar att projektets fokus är och förblir hiv eftersom det är styrelsens krav. Det kan vara utmanande att begränsa när andra behov uppstår som del i projektets framåtskridande. ATT LYCKAS MED HIVPREVENTION 43
Organisation Projekt som är effektiva har en väldefinierad organisatorisk struktur med personal som känner till sitt ansvarsområde och har tillräcklig tid att genomföra arbetet på. 16. Hur är projektet organiserat? A. Fristående organisation med huvudsyfte att genomföra projektet B. Projekt inom en större moderorganisation B Om B, är projektet tydligt avgränsat från organisationens övriga verksamhet? NEJ B Har ni bestämt vem som ska leda projektet och hur organisationen ska se ut?, två personer hjälps åt. Vem ska vara projektledare och vilka övriga ska medverka? På vilken nivå i organisationen sker arbetet (om B)? Vilken självständighet har projektet i organisationen (om B)? NEJ, det går delvis ihop med övrig verksamhet och andra projekt. Moderorganisationen vill att det ska finnas en gemensam linje i allt arbete som sker i organisationen. Än så länge ganska självständigt men behöver samtidigt kopplingen till organisationen för att få personal att medverka i olika delar. Finns det beslut eller dokument som visar på avgränsning och självständighet mellan projektet och annan verksamhet? Är avgränsningen tydlig? Finns det problem med projektets avgränsning? NEJ NEJ 17. Har alla som arbetar i projektet klart för sig vilka arbetsuppgifter som var och en ansvarar för och vilka befogenheter de har? 44 ATT LYCKAS MED HIVPREVENTION
18. Har ni en realistisk tidplanering? Finns det tillräckligt med avsatt tid för genomförande av aktiviteterna i projektplanen? Kommer ni att hinna med på den tid som är beräknad? NEJ Projektet fick mindre pengar än den sökta summan. Det är nästan alltid svårt som ideell organisation att komma igång och hinna med och den statliga finansieringen är inte alltid så flexibel för olika behov under olika år i långsiktiga projekt. Efter ett halvår har uppskattningsvis 2/3 av projektet genomförts. ATT LYCKAS MED HIVPREVENTION 45
Resurser Det är betydelsefullt att definierade och tillräckliga resurser har avsatts för att projektet ska kunna vara flexibelt inför nya behov. En annan viktig förutsättning är kompetens och utveckling för de deltagande aktörerna. 19. Vilka finansieringskällor har projektet? Statsbidrag via SMI finansierar projektledning och aktiviteter (600 000 för tre år). Moderorganisationen står för vissa lokal- och administrativa resurser. 20. Är finansieringen tillräcklig för att genomföra projektet? NEJ, inte enligt ursprunglig budget men ambitions nivån fick anpassas till den beviljade budgeten. Landstinget finansierar projektledarens lön och statsbidrag via SMI (75 000 kr för ett år) finansierar aktiviteterna. Finns det tillräckligt med personal (anställda och volontärer) för att genomföra projektet? Om NEJ, vilka delar saknar finansiering och resurser? 21. Vem kan bestämma över resurserna i det vardagliga arbetet? Styrelsen i moderorganisationen Enhetschefen i moderorganisationen 22. Har de deltagande i projektet tillräcklig kunskap om det som projektet ska jobba med?, projektledaren har lång erfarenhet av att arbeta med frågorna samt personlig erfarenhet av att vara migrant i Sverige och talar dessutom ett språk som kunde användas i mötet med unga i projektet. Har ni ordnat speciell utbildning?, projektledaren har bred utbildning och yrkesvana av frågorna., för deltagande personal som en del i projektet., det är ett av projektets mål. 46 ATT LYCKAS MED HIVPREVENTION
Finns det pengar i budgeten för kommande utbildning? NEJ, inte efter att projektet är avslutat. Om, beskriv utbildningsinsatserna. Fem olika tillfällen för personal för förankring och utbildning i landstinget. ATT LYCKAS MED HIVPREVENTION 47
Projektets process Deltagande och förankring Det är viktigt att alla intressenter som berörs av projektet känner sig delaktiga, det vill säga att projektet är ordentligt förankrat. Projektet kan annars lätt drabbas av onödigt motstånd. För ett lyckat genomförande är det också viktigt att rätt parter tilldelas rätt roller i projektet. 23. Lista de intressenter som har fått delta i planeringen. Exempelvis preventionsgrupper, andra direkta målgrupper, aktörer och genomförare, beslutsfattare, finansiärer, övriga. Anges inte i detta exempel på grund av att projektet ska vara anonymt Anges inte i detta exempel på grund av att projektet ska vara anonymt b) Har alla intressenter förstått och samtyckt till projektets mål? Om NEJ, varför inte? NEJ Alla är nog inte medvetna om att detta är ett faktiskt tidsbegränsat projekt med uppsatta mål utan tror att det är landstingets ordinarie arbete. c) Skiljer ni på intressenter och aktörer i projektet? NEJ 24. Vad ska de deltagande aktörerna göra? Lista de olika aktörernas åtaganden? Stå för sakkunskap, fakta och utbildningsinsatser. Ta ansvar för att vara kontinuerligt uppdaterade kring aktuell kunskap på området. 48 ATT LYCKAS MED HIVPREVENTION
25. Vilka typer av samarbetsformer finns med externa aktörer? Har aktörerna själva beslutat om att delta?, nätverksarbete, möten, vara uppdaterade. Finns kontrakt eller avtal med aktörerna? NEJ Om, vad innehåller dessa kontrakt? 26. Fördelar projektet ekonomiska resurser till andra aktörer och organisationer? NEJ Om, till vilka/vad? NEJ 27. Kan ni följa upp i vilken mån berörda intressenter och aktörer accepterar projektet? Är de med på projektets mål? Kan ni följa upp i hur stor utsträckning deltagande aktörer deltar i projektet? Gör aktörerna vad som förväntas av dem och deltar vid möten och liknande? De unga deltagarna har gett mycket positiv feedback. Vad gäller personal är det ibland svårt med samsyn. Alla håller inte med varandra och projektledningen har upplevt att vissa hittar undanflykter för att undvika att delta i de delar som de inte håller med om., uppföljningen hittills visar att alla är med och samtycker. 28. Finns det inskrivet i projektplanen hur ni ska informera intressenter om vad som händer i projektet? Har ni planerat nyhetsbrev, möten eller liknande?, regionala nätverksmöten med länsstyrelsen., det är planerat minst ett tillfälle då vi planerar att samordna kommande information från nationell nivå med egen info. ATT LYCKAS MED HIVPREVENTION 49
29. Har ni analyserat risker och motstånd mot projektet? a) På samhällsnivå? NEJ b) På organisationsnivå? NEJ c) På individnivå?, all personal är inte positiv till projektet. De unga kan också vara skeptiska. Projektet är bara en av många samhällsaktörer som kommer till de unga för att informera i förebyggande syfte. Detta är viktigt att komma ihåg då de unga ibland kan uppfatta att de ifrågasätts av olika samhällsinstanser. Varför kommer brandkåren? Jag har inte satt eld på något. Om, hur har riskerna påverkat planeringen? Vi satsade på att få med oss cheferna och fokuserade sen mer på den personal som är eldsjälar och brinner för projektet. Vi har inte uppfattat några risker. 50 ATT LYCKAS MED HIVPREVENTION
Nätverk Ett projekt kan ha flera grupperingar och nätverk av olika karaktär med till exempel beslutsfattare, inflytelserika personer. Det kan också finnas nätverk som bidrar med expertis. Vissa projekt förutsätter att det finns nätverk som hjälper till att genomföra aktiviteter, föra ut budskapet och nå målgruppen. Det är viktigt att bestämma och dokumentera vilka som ingår i projektets nätverk för att säkerställa kommunikationen med dessa. 30. Har ni analyserat vilka olika nätverk med organisationer och individer som är viktiga för projektets måluppfyllelse? Har ni en lista? NEJ Om, vilka nätverk finns? Anges inte i detta exempel på grund av att projektet ska vara anonymt 31. Saknas viktiga personer och organisationer i nätverken? NEJ, en stor viktig ideell organisation saknas. Vi hoppas få med den på sikt. 32. Kan nätverken och deras medlemmar följa upp sitt eget arbete? Finns det enkäter eller möten planerade? NEJ NEJ, inte i nuläget men en möjlighet skulle vara att använda denna frågemall gemensamt i nätverket. 33. Finns det möjligheter för nätverken att utveckla eller utbilda sig? Finns det resurser avsatta inom projektet eller nätverket för detta?, som del i projektet för deltagande personal. Även för projektledaren har arbetet inneburit personlig utveckling och lärande i och med processen att strukturera arbetet och få samman aktörerna. Detta är värdefullt i framtida projekt. ATT LYCKAS MED HIVPREVENTION 51
34. Hur uppmuntrar och stöttar ni eldsjälar i projektet? Tänk på att eldsjälar håller igång arbetet och behöver extra energi för att ge energi tillbaka. Lyssnar, ger extra feedback och behovsanpassar utbildning. Vi har också hjälpt eldsjälar i kontakten med sina chefer för att visa på vikten av projektet och därigenom kunnat lobba för avsatt och utökad arbetstid för detta vid behov. Vi vill gärna göra det men det är svårt om verksamheten bygger på enskilda personers intressen och sakkunskap. Vi vill samtidigt undvika positiv särbehandling. 52 ATT LYCKAS MED HIVPREVENTION
Mottagande Ofta riktar sig förebyggande projekt till specifika preventionsgrupper med information för att kunna påverka och förändra kunskaper, attityder och beteende. I andra projekt riktas budskap, kunskaper och aktiviteter till målgrupper som i sin tur möter preventionsgrupper, exempelvis lärare eller vårdpersonal. Det är viktigt att följa upp om de budskap som kommuniceras tas emot och används. 35. Kan ni mäta att budskapet når målgruppen? NEJ, inte kvantitativt men i återkopplingsdiskussioner Gör ni enkäter eller andra undersökningar? NEJ Nej, inte kvantitativt NEJ Mäter ni hur stor del av målgruppen ni når?, vi vet hur många som nåddes. Dock är det svårt att specificera en andel eftersom de boende flyttar och det kommer nya kontinuerligt. Detsamma gäller personal som slutar. NEJ Om, hur stor andel nås och hur gör ni mätningen? 36. Kan ni följa upp hur målgruppen uppfattar budskapet? NEJ, inte kvantitativt. Däremot får vi indikationer från t.ex. ungdomsmottagningen och boendena om att intresset för frågorna har ökat. Inte ännu, men förhoppningsvis nästa år. Om, vilka reaktioner finns och hur används kunskaperna? För de unga lossnar det ofta efter tre tillfällen då de börjar ställa frågor och reflektera. En viktig erfarenhet för projektledarna är att lägga fram projektet på rätt sätt från början så att ungdomarna ser träffarna som en möjlighet utifrån deras egna behov och inte som att projektet kräver någon motprestation av dem. ATT LYCKAS MED HIVPREVENTION 53
37. Kan ni följa upp hur målgrupper som personal och nätverk uppfattar budskapet? Kan de använda budskapet för att kommunicera det vidare?, det verkar så även i efterhand. Flera boenden håller kontakt med projektledningen och önskar bland annat kondomleveranser., åtminstone kvalitativt. Ett av syftena är att de ska kommunicera vidare så detta vill vi utveckla. 54 ATT LYCKAS MED HIVPREVENTION
Projektets resultat Det är bra att ha återkommande kontrollstationer, inte minst om målen ligger långt fram i tiden. Syftet med kontrollstationerna är att se till att projektet rör sig mot de uppsatta målen. Det är även bra att diskutera oväntade och oönskade effekter av projektet. Måluppfyllelse Tänk på att det ofta är flera metoder som tillsammans krävs för att samla in information som beskriver måluppfyllelsen. 38. Det är en fördel om man kan mäta beteendeförändringar som kan antas leda till förbättrad hälsa, till exempel att använda preventivmedel, att hivtesta sig eller att våga tala om kondom. Mäter ni om målgruppens kunskaper, attityder och beteenden? NEJ, det är en väldigt avgränsad undergruppgrupp som nås i projektet men i t.ex. kommande nationella sexvanestudier kan förstås unga migranters svar analyseras. NEJ, inte inom projektet men förhoppningsvis i förlängningen genom regionala folkhälsoenkäter samt genom att analysera länets svar från MSM i nationella enkäter. Om, hur mäter ni dessa förändringar (t.ex. enkäter, intervjuer, fokusgrupper eller liknande)? Är förändringarna i linje med projektets uppsatta mål? Om, vad visar mätningarna för projektets olika mål? Exempelvis ökad kunskap om riskbeteende, minskad stigmatisering och diskriminering, ökad hivtestning, ökad kondomanvändning, användning av rena injektionsverktyg. Om NEJ, varför inte? De unga är inte kvar på boendena så länge så det finns ingen möjlighet att återkomma till just dem vi mött. Det är ett ettårigt projekt och vi tror inte att det är en tillräcklig tid att mäta under. ATT LYCKAS MED HIVPREVENTION 55
Förändringar i miljön, verksamheten och samhället Vissa projekt syftar till att bidra till en hälsofrämjande miljö i form av till exempel ökad tillgång till kondomer, information eller test och rådgivning. 39. Kan ni mäta eller beskriva sådana förändringar i miljön, samhället och viktiga verksamheter?, vi vet att projektet har bidragit till att personal på både boenden och ungdomsmottagningen har reflekterat kring hur de hanterar tystnadsplikt i relation till ensamkommande flyktingbarn., delvis. Vi hoppas att på längre sikt se förändringar såsom ökad vaccinationstäckning, ökad tillgänglighet till hivtest. Vilka förändringar har det blivit i service och utbud tack vare projektet? De unga har en etablerad kontakt med ungdomsmottagningen vid behov. För tidigt att säga. Ger projektets resultat förutsättningar för att olika intressenter kan uppnå nytta på längre sikt? Mäta förändringar Att mäta förändringar i sjuklighet och dödlighet är inte meningsfullt i alla projekt eftersom resultaten kanske inte visar sig förrän efter mycket lång tid. För vissa sjukdomar är det mer lämpligt att mäta exempelvis förändringar på länsnivå för vårdutnyttjande och STI-förekomst. 40. Är det möjligt för er att använda data från olika register för att mäta förändringar i vårdkonsumtion, sjuklighet och dödlighet? NEJ, i förlängningen. Använder ni data från olika register för att mäta förändringar i vårdkonsumtion, sjuklighet och dödlighet? NEJ NEJ inte ännu i alla fall. 56 ATT LYCKAS MED HIVPREVENTION
Vidmakthållande hållbara resultat 41. Kan och behöver projektet a) avslutas som planerat?, de planerade insatserna är avslutade efter tre års projekttid., de hittills satta målen beräknas vara nådda efter ett år. b) fortsätta?, det finns ett återkommande behov av insatser så länge länet tar emot ensamkom - mande unga. c) integreras i ordinarie verksamhet?, vi hoppas att boendena kan förvalta och arbeta vidare själva med frågorna., förhoppningsvis har vi analyserat fortsatta behov under projektets andra halvår och kan fortsätta utveckla nätverkets arbete utifrån dessa. 42. Vilka planer finns för att göra effekterna av projektet bestående? Vi hoppas att de som är eldsjälar bland personalen på olika boenden ges förutsättningar och stöd från ledningen att fortsätta arbeta med frågorna. 43. Har projektet ett slutdatum? Om NEJ, varför inte? NEJ Vi behöver analysera vilken vidare information till målgruppen som kan vara aktuell för ett nästa steg. Kunskaper hos personal är en färskvara. Nya mottagningar och läkare behöver ständigt informeras och på sikt behöver tidigare deltagare få förnyad kunskap. ATT LYCKAS MED HIVPREVENTION 57