Vindkraftspark Tomasliden Underlag för samråd Mars 2013
2 (58)
Innehåll 1. ADMINISTRATIVA UPPGIFTER... 5 2. BAKGRUND... 7 2.1. Presentation av bolaget... 7 2.2. Varför vindkraft... 8 2.3. Ärendets gång... 9 2.4. Tidplan...10 2.5. Remisser...10 3. PROJEKTBESKRIVNING... 11 3.1. Områdets förutsättningar för vindkraft... 11 3.2. Planförhållanden... 13 3.3. Omfattning och utformning... 14 3.4. Alternativ lokalisering... 15 3.5. Nollalternativ... 16 4. TEKNISK BESKRIVNING... 17 4.1. Typ av vindkraftverk... 17 4.2. Anläggningsskedet... 17 4.2.1. Geotekniska förhållanden... 18 4.2.2. Vägar och transporter... 19 4.3. Driftskedet... 19 4.3.1. Ljud... 19 4.3.2. Skuggor... 21 4.3.3. Hinderbelysning... 21 4.3.4. Service och kontroll... 21 4.4. Avvecklingsskedet... 21 4.5. Elanslutning... 22 5. OMRÅDESBESKRIVNING... 23 5.1. Projektområdets användning och karaktär... 23 5.2. Skyddad natur... 23 5.2.1. Omkringliggande riksintresseområden... 24 5.2.2. Omkringliggande naturreservat och Natura 2000-områden... 24 5.2.3. Lokala naturvärden... 25 5.2.4. Rennäring... 26 5.3. Fåglar... 26 5.4. Fladdermöss... 26 5.5. Övriga djur... 27 5.6. Kulturmiljö och arkeologi... 27 5.7. Turism, rekreation och friluftsliv... 28 3 (58)
6. FÖRUTSEDD MILJÖPÅVERKAN... 29 6.1. Påverkan på människor... 29 6.1.1. Ljud... 29 6.1.2. Skuggor... 31 6.1.3. Visuell påverkan... 32 6.1.4. Friluftsliv... 37 6.1.5. Risker... 37 6.2. Naturvärden... 38 6.2.1. Planerade undersökningar av naturvärden... 38 6.3. Fåglar... 38 6.3.1. Planerade undersökningar... 39 6.4. Fladdermöss... 39 6.5. Andra däggdjur... 40 6.6. Kulturmiljö och arkeologi... 40 6.6.1. Planerade undersökningar... 40 6.7. Turism, rekreation och friluftsliv... 41 7. INVESTERINGAR, ARBETSTILLFÄLLEN, LOKAL NYTTA... 43 7.1. Lokal ägande... 43 7.2. Vindkraftsfond... 43 7.3. Synpunkter och frågor... 44 8. BILAGOR... 46 8.1. Bilaga 1 Ljudutbredning... 47 8.2. Bilaga 2 Skuggutbredning... 49 8.3. Bilaga 3 Visualiseringar... 51 8.3.1. Fotomontage Fraukälen... 51 8.3.2. Fotomontage Svartnäs... 53 8.3.3. Fotomontage Södra Lidsträsk... 55 8.3.4. Fotomontage Kattisträsk... 57 4 (58)
1. Administrativa uppgifter Sökanden: wpd Scandinavia vindkraftsprojekt 6 AB c/o wpd Scandinavia AB Ferkens Gränd 3 111 30 Stockholm Tfn: 08-501 091 50 Fax: 08-501 091 90 Organisations nr: 556898-0964 Projektledare Lukas Arklöf l.arklof@wpd.se +46 (0)8-501 091 074 +46 (0)70-222 87 83 Den planerade vindkraftsparken har Prövningskod 40.90. Verksamhet med två eller fler vindkraftverk som står tillsammans (gruppstation) och vart och ett av vindkraftverken inklusive rotorblad är högre än 150 meter. Kartmaterial: Lantmäteriet Medgivande I2013/0364 5 (58)
Figur 1 och 2. Översiktskartor över projektområdet med preliminärlayout. 6 (58)
2. Bakgrund wpd undersöker möjligheterna att uppföra en vindkraftspark på Tomasliden i södra delen av Norsjö kommun, cirka två km från gränsen mot Skellefteå kommun i Västerbottens län. I kommunens tilläggsplan för vindkraft är området kallat Bjärkliden. På grund av att den lokala befolkningen kallar området Tomasliden har wpd valt det som projektnamn. Projektområdet ligger cirka 10 km väster om Bastuträsk och 20 km sydost om samhället Norsjö. Projektetet planeras omfatta upp till 10 vindkraftverk med en maximal totalhöjd om 200 meter. Antal och storlek på vindkraftverken avgörs utifrån resultaten av vindmätningar och platsspecifika djupstudier. wpd avser att söka tillstånd enligt miljöbalken för vindkraftsanläggning med tillhörande vägar och tillhörande elektrisk utrustning hos Länsstyrelsen i Västerbottens län. Denna handling utgör samrådsunderlag och beskriver projektet översiktligt i ett tidigt skede. wpd genomför samråd för detta projekt enligt Miljöbalken, Ellagen och Kulturminneslagen. Samrådshandlingen har upprättats i enlighet med reglerna för samråd inför tillståndsansökan enligt 6 kap. 4 miljöbalken. Inför tillståndsansökan och tillhörande miljökonsekvensbeskrivning (MKB) kommer underlaget att kompletteras med bland annat fördjupade beskrivningar och resultat från samråd, olika fältstudier och inventeringar. I detta samrådsunderlag finns det information om den planerade vindkraftsparkens lokalisering, omfattning, utformning och den förväntade miljöpåverkan som hittills har kunnat förutses. Samrådshandlingen riktar sig till allmänheten, föreningar, företag, organisationer och myndigheter, och kommer att göras tillgänglig på hemsidan i god tid före samrådet. Boende och markägare i närheten av projektområdet Tomasliden kommer att få ett informationsblad om projektet med inbjudan till samråd och inbjudan kommer att annonseras i lokalpressen. Fakta, synpunkter och övriga frågor som framkommer under samrådsprocessen i dialog med de som bor eller vistas i närheten av projektområdet, kommer att vara ett viktigt underlag i wpd:s fortsatta arbete. Kunskaper som inhämtas under samråd kommer tillsammans med annan information att ligga till grund för projektets fortsatta utformning. 2.1. Presentation av bolaget Projektet drivs av projektbolaget wpd Scandinavia vindkraftsprojekt 6 AB. Detta bolag ingår i wpd-koncernen och ägs av wpd europe GmbH. I Sverige drivs utvecklingsarbetet genom wpd Scandinavia AB, även detta ett dotterbolag till wpd europe GmbH. wpd i Sverige arbetar för närvarande med projektering och utveckling av ett flertal vindkraftsprojekt, bland annat onshoreprojekten Tandsjö, Aldermyrberget, Hittsjön och Forsvidar samt offshoreprojekten Storgrundet och Finngrunden. wpd har erfarenhet av utveckling, byggnation, finansiering och drift av över 1 500 vindkraftverk, framförallt i Europa, med en sammanlagd kapacitet av 2 500 MW och en investeringsvolym på 1,6 miljarder euro. Vi är idag etablerade i 20 länder och har cirka 860 medarbetare utspridda över hela världen. Med en projektportfölj på 6 700 MW på land och 10 000 MW till havs räknas wpd till en av Europas ledande projektutvecklare av vindkraftsparker. År 2006 fick wpd utmärkelsen Ernst & Young Global Renewable Award 2006 för sina framgångsrika vindkraftsprojekt världen över. 7 (58)
2.2. Varför vindkraft Förnybar energikälla Utbyggnad av förnybara energikällor är, tillsammans med energieffektivisering, den viktigaste åtgärden för en omställning till ett hållbart energisystem. Vinden är oändlig, den skapar inga föroreningar och kräver inga bränsletransporter. Vindkraftens miljöpåverkan är liten i jämförelse med andra kraftslag. Dessutom kan vindkraftverk lätt tas bort efter avslutad drift varpå marken i princip kan återställas. Vindkraftsetableringar ger dock en lokal miljöpåverkan i form av ljud, skuggor, markpåverkan och en förändrad landskapsbild. Vindkraft är en inhemsk energikälla som kan göra Sverige och Europa mindre beroende av importerade bränslen som olja, kol och naturgas. 1 Vindkraften kan också ersätta en del av kärnkraften när denna har tjänat ut. Förra året, 2012, hade den äldsta kärnkraftsreaktorn hunnit bli 40 år gammal, och år 2025 når även de yngsta reaktorerna 40-årsstrecket. Sverige står därmed inför stora investeringar i ny elproduktion när 40-60 TWh elproduktion från åldersstigna kärnkraftsreaktorer ska ersättas. Med hänvisning för de långa ledtider som krävs för att bygga ut ny elproduktion och anpassa elnäten efter nya förutsättningar uppstår risken för ett kommande glapp i elförsörjningen under en övergångsfas mellan gammal kärnkraftsel och etablering av ny elproduktion, vilket gör att vi inte kan skjuta besluten framför oss. Inom en snar framtid förväntas en ny generation elbilar och elhybridbilar finnas på marknaden vilket gör att ren el från vindkraft kan bli en del av lösningen även för transportsektorn. Livscykelanalyser visar att energiåtgången för tillverkning, transport, byggande, drift och rivning av ett vindkraftverk motsvarar mindre än en procent av dess energiproduktion under dess livslängd. Detta innebär att ett modernt vindkraftverk placerat i ett bra vindläge har producerat lika mycket energi som det går åt för dess tillverkning redan efter 7-8 månaders drift. 2 Vindkraft är alltså mycket resurseffektivt. Vindkraft passar bra in i det nordiska kraftsystemet där det finns gott om vattenkraft som kan reglera produktionen efter behovet av elproduktion, men ett förnybart elsystem innebär också nya utmaningar. Elsystemet måste klara av situationer både när det blåser mycket och när det inte blåser alls. Detaljerade simuleringar från KTH har visat att den svenska vattenkraften har god förmåga att balansera för skiftande vindförhållanden vid 30 TWh vindkraft. 3 Sveriges mål Regeringens mål för förnybar el är en ökning med 25 TWh till år 2020 jämfört med 2002 års nivå. Av detta uppskattas vindkraften behöva bidra med cirka 10-15 TWh. Vindkraften i Sverige producerade år 2012 cirka 7,2 TWh el, vilket motsvarar drygt 5,1 % av elkonsumtionen i Sverige. 4 Detta kan jämföras med Danmark som får drygt 27 % av sin el från vindkraft. 5 Utbyggnadstakten av vindkraft i Sverige har ökat de senaste åren och uppgick under 1 Bruttoimporten av el till Sverige har varierat mellan 12-24 TWh per år mellan åren 2000-2011, enligt Statistiska Centralbyrån. 2 Livscyklusvurdering af hav- og landplacerede vindmølleparker. Elsam Engineering Rapport nr: 02-170261, Mars 2004. 3 Fredrik Obel, KTH, Skolan för elektro- och systemteknik (EES), Elektriska energisystem, Balansering av en storskalig vindkraftsutbyggnad i Sverige med hjälp av den svenska vattenkraften, 2012, http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-98672 4 Pressmeddelande, Svensk Vindenergi, 8 Jan 2013. 5 Wind in Power, European Statistic 2012, EWEA, Feb 2013. 8 (58)
2012 till 846 MW, vilket är ungefär 7 % av den totala utbyggnaden i EU-länderna, som år 2012 uppgick till 11 895 MW. 6 Vindkraftsutbyggnad är i linje med miljöbalkens intentioner där hushållning med ändliga naturresurser betonas. Enligt 2 kap. 5 miljöbalken ska ny elproduktion i huvudsak baseras på inhemska och förnybara energikällor. Då vindkraft används som energikälla uppfylls direkt eller indirekt de flesta av de 15 nationella miljökvalitetsmålen, såsom exempelvis Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft och Bara naturlig försurning. Samhällsekonomi Huvuddelen av den elproduktion som finns i dag har byggts ut till följd av statliga initiativ på en nationell och reglerad elmarknad. De stora investeringar som gjorts är mestadels avskrivna idag och befintlig vattenkraft och kärnkraft har relativt låga rörliga kostnader, om man bortser från kostnader för rivning av kärnkraftverk som riskerar att bli mångdubbelt högre än avsatt kapital. För den elproduktion som byggs i dag och som kommer att behöva byggas under kommande årtionden gäller helt andra förutsättningar. Den ska byggas av kommersiella aktörer på en konkurrensutsatt elmarknad där elproduktion med låga marginalkostnader kan pressa priserna under lång tid, och där långsiktig lönsamhet är avgörande för nya investeringar. Det går inte att blunda för att de första kärnkraftsreaktorerna närmar sig åldersstrecket, och även om man politiskt tillåter kärnkraft är det högst osäkert om någon vill investera. Färska uppskattningar från pågående och planerade projekt i flera länder visar att nya reaktorer blir allt dyrare. 7 Samtidigt sjunker kostnaderna för förnybar el. Landbaserad vindkraft är sannolikt redan i dag det billigaste alternativet för en klimatmässigt hållbar ny elproduktion. 8 För att uppnå målen för utbyggnad av ny inhemsk förnybar elproduktion har regeringen inrättat det s.k. elcertifikatsystemet. Systemet är delvis marknadsbaserat vilket innebär att de produktionsanläggningar som är mest kostnadseffektiva kommer att byggas först, om systemet fungerar som det är avsett. Kostnaden för stödet fördelas på alla elkunder, förutom elintensiv industri som är undantaget. Genom vindkraftsutbyggnaden kommer elmarknaden att få ett ökat utbud av elproduktion. Vindkraft på elmarknaden gör att produktionen av dyrare kolbaserad elkraft minskar och då förväntas elkundernas pris följaktligen att sjunka. Priset på marknaden beror på hur det totala utbudet och den totala efterfrågan utvecklas. 9 2.3. Ärendets gång Denna skrivelse utgör underlag för samråd enligt 6 kap 4 miljöbalken och innehåller information om den planerade verksamhetens lokalisering, omfattning och utformning samt dess förutsedda miljöpåverkan. Under samrådsprocessen ges tillfälle för bl.a. enskilda berörda, föreningar, organisationer, berörda företag och allmänheten samt myndigheter på lokal, regional och statlig nivå att lämna synpunkter till projektören. 6 Wind in power, European statistic 2012, EWEA, Feb 2013. 7 På väg mot ett förnybart elsystem - möjligheter till 2030 - Rapport med tre möjliga utvecklingsvägar för elproduktion och elanvändning fram till 2030. Westander Klimat och Energi på uppdrag av Svensk Vindenergi, Mars 2013. 8 Kostnader för ny elproduktion En jämförelse mellan olika aktörers bedömningar, Förnybart.nu, november 2010. 9 Samarbetsmekanismer enligt förnybarhetsdirektivet, ER 2011:16, Energimyndigheten. 9 (58)
Samråd med närboende och allmänhet sker via samrådsmöte samt i möjligaste mån även med en permanent utställning. Inför samrådet får fastighetsägare inom cirka 6 km från den planerade vindkraftsparken samrådsinformation brevledes. Inbjudan till samråd publiceras i lokalpressen. Information om den planerade vindkraftsparken vid Tomasliden, bland annat det här samrådsunderlaget, läggs även upp på wpd:s hemsida, www.wpd.se När samråd har genomförts och specifika djupstudier är klara planerar wpd att söka tillstånd enligt miljöbalken för vindkraftsanläggningen med tillhörande vägar och elektrisk utrustning. Tillståndsansökan ska enligt 9 kap. miljöbalken även inkludera en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) med en samrådsredogörelse där inkomna synpunkter från samrådet samt hur dessa har beaktats beskrivs. I MKB kommer även fördjupade beskrivningar från fältinventering och annan relevant information som framkommit att redovisas. Inom ramen för länsstyrelsens handläggning av tillståndsansökan kungörs den i lokalpressen och berörda ges tillfälle att lämna synpunkter på ansökan med tillhörande MKB till länsstyrelsen. 2.4. Tidplan Samrådsprocessen avses genomföras under 2013. Myndighetssamråd med Länsstyrelsen i Västerbotten och Norsjö kommun planeras att genomföras våren 2013. Även samråd med allmänheten sker under våren 2013. Samråd med övriga myndigheter, företag och organisationer sker främst skriftligen. Fältinventeringar och fördjupade studier planeras ske under 2013. Tillståndsansökan enligt miljöbalken med tillhörande MKB planeras att inlämnas till Länsstyrelsen i Västerbotten, under år 2013/2014. Vindmätning och fördjupade studier för elanslutning planeras ske år 2013/2014. Byggfas och dragning av elnät skulle kunna påbörjas tidigast år 2015. 2.5. Remisser I tidigt skede har remissförfrågan skickats till Försvaret, Luftfartsverket, Post- och Telestyrelsen och relevanta telekombolag. Teracom har ingen erinran beträffande vindkraftverkens positioner. 10 Försvarsmakten har inget att erinra gällande föreslagen etablering. Post- och Telestyrelsen har meddelat vilka telekombolag som har verksamhet i området. Telenor, 3Gis, Telia, och Tele 2 har inget att erinra gällande föreslagen placering. Luftfartsverket har inte lämnat något yttrande ännu. En ny remiss kommer att skickas till samtliga remissinstanser när slutlig layout är fastställd. Det här samrådsunderlaget skickas också till berörda organisationer och nationella myndigheter. 10 Teracoms applikation för kontroll av vindkraftverkens positioner: http://www.teracom.se/om_teracom/vindkraft/ansokan/ 10 (58)
3. Projektbeskrivning 3.1. Områdets förutsättningar för vindkraft Figur 3: Projektområdet (röd markering) ligger cirka 20 km sydost om samhället Norsjö. Projektområdet är beläget i Norsjö kommun, cirka 20 km från det största samhället som är Norsjö och cirka 10 km från Bastuträsk. En privat markägare samt skogsbolaget Sveaskog är berörda markägare inom projektområdet, där det bedrivs ett aktivt storskaligt skogsbruk. 11 (58)
Figur 4: Karta över projektområdet. Det närmsta belägna fritidshuset ligger vid Tomaslidens västra sluttning mot Söder-Lidsträsket. Närmaste permanenta bostad ligger ca 1,6 km sydost om projektområdet, beläget i Risberg. Ett flertal fritidshus är belägna inom en radie av 3,5 km från projektområdets mitt. En skoterled går längsmed Söder-Lidsträsket ned till Sandvik och viker sedan av mot Risberg. Tomasliden bedöms lämpa sig väl för en vindkraftsetablering tack vare de goda vindförutsättningarna, samt de relativt få konkurrerande markanvändningsintressen som finns inom området. Projektområdet omfattar cirka 600 hektar. Norsjö kommun har antagit en vindkraftsplan där Tomasliden finns med, benämnt som område nr 13, där kommunen bedömer att området är lämpligt för vindkraft. Inga remissinstanser har lämnat några synpunkter på en vindkraftsetablering på Tomasliden. I kommunens vindkraftsplan så kallas området Bjärkliden. Inom projektområdet finns inga naturområden speciellt utpekade som riksintresse för naturvård eller som naturreservat. Sydväst om projektområdet går en flyttled för rennäring som även är klassad som riksintresseområde för rennäring. Områden som omfattas av riksintresse i närheten av projektområdet redogörs i kapitel 5, Områdesbeskrivning. Enligt vindberäkningar utförd vid Uppsala universitet (MIUU-modellen) är årsmedelvinden i etableringsområdet över 7,1 m/s på 100-meters höjd. Att etableringsområdet ligger omringat av vatten och på ett berg, ger även indikationer på att det är bra vind i området. 12 (58)
3.2. Planförhållanden Norsjö kommun Norsjö kommuns översiktsplan från år 2010 omfattar inte vindkraft. Kommunen har tagit fram ett tillägg för vindkraft till översiktplanen i samarbete med Malå kommun, vilket fastställdes i slutet av år 2010. Kommunernas utredningsområden för vindkraft är utvalda genom att de skall uppfylla olika kriterier som: god årsmedelvind, området skall rymma mer än fem vindkraftverk, avståndet till bostadshus/fritidshus ska vara minst 1000 meter samt att etableringar ej skall göras i områden av riksintresse för andra intressen. Projektområde Figur 5: Karta från antangandehandlingen för vindkraft i Malå- och Norsjö kommun. Tomasliden är nummer 13 på kartan och bedöms som lämpligt. 13 (58)
Projektområdets utbredning jämfört med kommunens vindbruksplan Vindkraftverken placeras på Tomaslidens höjdlägen. Norsjö kommun har antagit ett tillägg för vindkraft till översiktsplanen där Tomasliden finns med som område nr 13. 11 Kommunen bedömer i planen att området är lämpligt för vindkraft, och inga remissinstanser har haft några synpunkter på en vindkraftsetablering på Tomasliden. Utifrån informationen som återfinns i kommunens vindbruksplan och översiktsplan, bedöms projektet vara i enlighet med kommunens syften gällande markanvändningen och förenligt med en god hushållning med naturresurser. 3.3. Omfattning och utformning På projektområdet planeras upp till 10 vindkraftverk med en maximal totalhöjd om 200 meter. En vindkraftspark kan utformas mycket olika utifrån de naturgivna förhållandena, men även utifrån lokala förutsättningar avseende avstånd till bostäder och annan markanvändning. I slutändan är det ekonomiska förutsättningar som avgör om en vindkraftsetablering byggs eller inte, det måste helt enkelt blåsa tillräckligt i förhållande till vad det kostar att bygga. Antal vindkraftverk och placering Antalet vindkraftverk och deras placering baseras bland annat på följande variabler: Rotordiameterns storlek Vindkraftverk i parker bör placeras med ett visst antal rotordiametrars avstånd emellan varandra för att de inte ska hamna i lä bakom varandra. En större rotor innebär därför att det behövs ett större avstånd och därmed att färre vindkraftverk ryms på en given yta. Färre stora vindkraftverk producerar dock som regel mer elektricitet än flera små vindkraftverk på samma yta. Större vindkraftverk har också en långsammare gång (rotation) vilket kan upplevas som mer harmoniskt. Parkens verkningsgrad Avståndet mellan vindkraftverken bör vara 400-600 meter för att vindkraftsparken ska få en god verkningsgrad. Teoretiskt vore det möjligt att placera dem tätare men då skulle produktionen per verk sjunka. Avstånd till fastigheter Vindkraftverken bör placeras med ett visst avstånd till fastigheter för att minimera olägenheter till följd av visuell upplevelse, ljud och skuggor. Det är främst begränsning av ljudpåverkan vid bostad som avgör avståndet till näraliggande fastigheter. Vindförhållandena Förutom att verken bör placeras där det blåser som bäst (den genomsnittliga vindhastigheten kan variera relativt mycket inom ett vindparksområde) måste placeringen ske med hänsyn till turbulensen i området. Dessutom måste hänsyn tas till den vanligaste förekommande vindriktningen. Vindmätning kommer i första hand ske med sodar, denna är beräknad att påbörjas våren 2013. 11 Antagandehandling, tillägg till översiktsplanen, Vindkraft i Malå och Norsjö, sid 60. 14 (58)
Områdesspecifika förhållanden Detta kan till exempel vara markens beskaffenhet (hårdyta/våtmark) och förekomst av skyddade biotoper, arter eller fornlämningar. Utifrån ovanstående faktorer har wpd tagit fram en preliminär parklayout med 10 vindkraftverk. Avstånden mellan vindkraftverken är cirka 400-600 meter. Inga vindkraftverk har placerats i utpekade områden med fornminnen, nyckelbiotoper, naturvärdeslokaler, sumpskogar eller i myrar och andra våtmarksområden. Parklayouten kommer att förändras utifrån resultat från vindmätning, remissvar och synpunkter som framkommer vid samråd samt för att ta hänsyn till resultatet av olika inventeringar. Figur 6: Exempel på en preliminär parklayout med 10 stycken vindkraftverk. 3.4. Alternativ lokalisering Det behövs många platser där det kan byggas storskalig vindkraft om Sverige ska kunna nå riksdagens uppsatta mål. Miljödomstolen har i ett fall tolkat alternativkravet för vindkraftverk så att alternativa lösningar inte behöver utgöras av andra geografiska lokaliseringar, utan att det vid vindkraftsetablering huvudsakligen blir fråga om att bedöma lokaliseringen i förhållande till andra konkurrerande intressen. 12 Generellt är det dock en viktig del i tillståndsprocessen att redovisa alternativa lokaliseringar av en verksamhet, varför tillvägagångssätt för urval och analys av alternativa områden kommer att redovisas i miljökonsekvensbeskrivningen (MKB). Tomasliden har angetts som lämpligt för vindkraft i Norsjö Kommuns översiktsplan. wpd har indikationer på att det är mycket goda vindförutsättningar på området som ligger långt ifrån 12 Dom 06-06-27 i mål nr M 2625-05 Vänersborgs Tingsrätt. 15 (58)
större befolkningscentra. Vindkraft bedöms kunna etableras på området med relativt liten påverkan på natur och miljö. Tomasliden bedöms därför vara lämpat för en vindkraftsetablering. 3.5. Nollalternativ Nollalternativet ska ge svar på vad som händer, eller inte händer, om ett projekt inte genomförs. I detta fall innebär det att landskapsbilden och naturmiljön förbli opåverkad. I området bedrivs modernt skogsbruk så skogen kan komma att avverkas oavsett om vindkraftsparken kommer till stånd eller inte. En parklayout med exempelvis 10 stycken 2 MW vindkraftverk skulle ge en årsproduktion på cirka 50 GWh och skulle räcka för att försörja cirka 10 000 villor med hushållsel. 13 Om vindkraftsanläggningen inte byggs innebär det en förlust av den beräknade elproduktionen om cirka 50 GWh per år, med tillhörande negativa konsekvenser för klimatet och miljön. Om vindkraftsparken inte byggs skulle dessutom ett flertal regionala och lokala arbetstillfällen inte komma till stånd. Sverige ingår i det nordiska kraftsystemet, dvs att elen vi producerar kan gå på export till andra länder, och vi kan ta emot och förbruka el producerad i andra länder. Den el som produceras av vindkraftverk ersätter idag nästan uteslutande importerad el producerad av kolkraftverk i Danmark, Tyskland, Polen eller Ryssland. Den importerade elen bidrar till växthuseffekten genom sina stora koldioxidutsläpp och orsakar även försurning av mark och vatten. Den förväntade produktionen från vindkraftsparken Tomasliden skulle räcka för att reducera utsläppen av koldioxid från kolkondenskraftverk med cirka 50 000 ton årligen, en reducering som skulle utebli om projektet inte genomförs. 14 Detta motsvarar CO 2 utsläppen från mer än 25 miljoner mil bilkörning. 15 13 Beräknat på 2500 fullastimmar, och en årsförbrukning på 5000 kwh i hushållsel. 14 Treibhausgasemissionen und Vermeidungskosten der nuklearen, fossilen und erneuer - baren Strombereitstellung, Öko-Institut e.v, 2007 (beräkningen bygger på att 1 kwh kolkondensgenererad el ger upphov till cirka 1 kg CO 2 utsläpp). 15 Personbilar nyregistrerade i Sverige år 2006 släpper i genomsnitt ut drygt 1,8 kg CO 2 /mil. 16 (58)
4. Teknisk beskrivning 4.1. Typ av vindkraftverk wpd:s planer baseras på vindkraftverk med en uteffekt på 2-4 MW per verk vid full produktion. Vindkraftverken kommer ha ett torn som är 100-150 meter högt, en rotordiameter på upp till 150 meter och en totalhöjd på upp till 200 m. Om det är mer fördelaktigt att använda vindkraftverk med stora rotordiametrar kommer avståndet mellan verken att öka och det blir då färre vindkraftverk i vindkraftsparken. Större rotordiametrar har även en lägre rotationshastighet. Detta ger ett mer harmoniskt intryck än valet av ett vindkraftverk med mindre rotordiameter som roterar snabbare. 4.2. Anläggningsskedet För att kunna veta vilken typ av fundament som skall anläggas så kommer wpd låta utföra geotekniska provborrningar på varje tilltänkt placering. Dessa provborrningar ligger sedan tillgrund för val av fundamentstyp. De fundament som kan anläggas är antingen gravitationsfundament eller bergfundament. Vid val av gravitationsfundament så schaktar man en cirka 20x20 m grop. Man behandlar och grundlägger sedan botten för att det skall bli en stabil grund för efterföljande arbeten som armering och gjutning. Dränering av schaktbotten kan tillkomma ifall man finner risk för frysande vatten under fundamentet. Den nedre delen av vindkraftverkets torn, ingjutningssektionen, förankras i armeringen och gjuts sedan fast i fundamentet. På fundamentet återfyller man sedan schaktmaterialet. Om morändjupet är grunt kan man anlägga ett bergfundament. Vid val av bergfundament förbrukas mindre betong och man gjuter den på berget, men detta är förutsatt att berget uppfyller specifika krav för detta. Vissa bergfundament kan förankras med stag som förs ned och gjuts fast i förborrade hål. Fundamentet återfylls sedan med schaktmaterial. Exempel på konstruktion av fundament. Foto: wpd. 17 (58)
Resning av vindkraftverken sker med en större mobilkran och en mindre hjälpkran. Tornet lyfts på plats i olika sektioner och därefter lyfts maskinhus och rotor på plats. Resningen av ett verk tar normalt några veckor och vindkraftverken kan efter genomfört kontrollprogram kopplas till elnätet och tas i drift. Utöver platsen för själva vindkraftverken kommer ytor temporärt att behöva tas i anspråk, vilket kommer att anges utförligt i ansökan till Länsstyrelsen. Det gäller exempelvis yta för montering av vindkraftverken och uppställningsplatser för kranar, byggbaracker, fordon, servicebyggnader med mera. Montering av vindkraftverk. Foto: wpd Beräknad sammanslagen yta som ianspråktas för vindkraftverk, vägar, uppställningsplatser samt serviceanläggning beräknas till cirka 6 hektar, och kommer att redogöras utförligt i MKB. 4.2.1. Geotekniska förhållanden Enligt SGU:s kartgenerator så består berggrunden på Tomasliden av ställvis gnejsig bergart i svekokarelska orogenen (1880-1740 miljoner år) av typen sur intrusivbergart (granit, granodiorit, monzonit m.m). Grundvattenförhållandena på området har en indikerad uttagsmöjlighet på 2000 6000 l/h i urberg. På de högst belägna höjderna på Tomasliden så finns det indikationer att det är tunt eller osammanhängande jordtäcke på berg. 16 16 SGUs kartgenerator: http://maps2.sgu.se/kartgenerator/maporder_sv.html 18 (58)
4.2.2. Vägar och transporter Vindkraftverken transporteras sannolikt med båt till närmaste hamn som i detta fall är Skellefteå hamn. Från hamnen transporteras de olika delarna av vindkraftverken med lastbil längs det allmänna vägnätet till Tomasliden. En senare transportstudie kommer att ta fram en lämplig transportväg och även utreda om vägen behöver förbättras på något ställe. Anläggning av vägar inom projektområdet är nödvändigt för att kunna installera vindkraftverken samt för att underlätta transporter vid service under anläggningens drift samt vid dess avveckling. Transportvägen behöver vara ungefär fem meter bred med en hindersfri (avverkad) yta på båda sidorna. Vägarna dimensioneras och underhålls löpande för att klara den påverkan som sker vid anläggningens installation, drift och avveckling. Nedanstående figur visualiserar preliminär dragning av nya vägar, vilket uppgår till cirka 6 km enligt denna layout. Detta kan komma att förändras vid detaljlokalisering av vindkraftverken. Befintliga vägar kan komma att förstärkas för att klara transporter till projektområdet. Figur 7: Exempel på tänkbar vägdragning inom området. 4.3. Driftskedet Vindkraftverken är automatiserade och producerar energi när det blåser cirka 4-25 m/s. Blåser det mer än 25 m/s ändras rotorbladens lutning så att verket stannar tills vinden minskar. Maximal produktion nås redan vid cirka 12 m/s. Man brukar räkna med att det blåser tillräckligt för att ett vindkraftverk ska producera el drygt 6 000 av årets 8 760 timmar, alltså cirka 80 % av tiden. 4.3.1. Ljud Vindkraftverk kan alstra två typer av ljud; mekaniskt och aerodynamiskt. Det mekaniska ljudet är metalliskt och kommer från pumpar och fläktsystem och i förekommande fall växellåda. I 19 (58)
moderna vindkraftverk har man nästan lyckats eliminera det mekaniska ljudet, genom att isolera maskinhuset och genom att montera växellådan elastiskt. Det aerodynamiska ljudet är svischande och kommer från turbinbladen. Vindkraftverk kan även alstra infraljud och ultraljud. Dessa är inte hörbara för människan och anses inte vara skadliga för människors hälsa. 17 Infraljud är ljud med frekvenser under 20 Hz, det vill säga ljud under människans hörselområde. Ultraljud är ljud med frekvenser över 20 000 Hz, det vill säga ljud över människans hörselområde. Källa: Boverket Beräkningar av hur ljudet från vindkraftverken kommer att breda ut sig har genomförts enligt branschpraxis, se kapitel 6.1. Beräkningen baseras på mätningar av den ljudemission vindkraftverket ger. Ljudemissionen mäts när det blåser 8 m/s på 10 meters höjd vilket är det förhållande då vindkraftverket bedömts höras mest. Vid högre vindstyrkor maskeras ljudet av bakgrundsljudet från vindbrus, lövprassel och annat. När vindkraftverket uppnått full effekt ökar inte ljudet ytterligare även om vindhastigheten ökar. Ljudberäkningen anger ett så kallat värsta fall ( worst case ) så till vida att ingen hänsyn tas till markdämpning eller till skog som kan absorbera ljudet och beräkningen sker utifrån antagandet att det alltid blåser från vindkraftverken mot det ljudkänsliga området (alltså från alla håll samtidigt). Resultatet motsvarar således det högsta ekvivalentvärdet 18 som beräknas höras från vindkraftverken. Naturvårdsverket har angett ett rekommenderat riktvärde på maximalt 40 db(a) utomhus vid bostad eller fritidshus, vilket även har blivit praxis i sakfrågan. 19 17 Kunskapssammanställning om infra- och lågfrekvent ljud från vindkraftsanläggningar: Exponering och hälsoeffekter, Nilsson, M.E, Bluhm, G. Institutionen för miljömedicin, Karolinska Institutet, 2011. 18 Ekvivalent ljudnivå avser en medelljudnivå under en given tidsperiod, oftast ett dygn. 19 MÖD 2010-05-14 (M 7411-09), MÖD 2009:11, MÖD 2009:32, MÖD 2008-07-29 (M 8489-07), MÖD 2007-12-17 (M 10247-06), MÖD 2006:8, MÖD 2006-01-13 (M 3914-05), MÖD 2005:59, MÖD 2005-11-01 (M 2966-04), MÖD 2004:40 20 (58)
4.3.2. Skuggor Vindkraftverk skapar under vissa förutsättningar roterande skuggor som kan upplevas som besvärande om de uppstår i nära anslutning till bostäder. Vad gäller påverkan från skuggor finns inget regelverk som styr tillståndshandläggningen, men utifrån rekommendationer från Naturvårdsverket har det skapats en praxis som anger att bostäder inte får utsättas för skuggor från vindkraftverk mer än 30 timmar per år eller 30 minuter per dag. 20 Beräkningsmodeller av skuggutbredning som idag används vid tillståndshandläggning anger den teoretiskt beräknade tiden, och inte den faktiska tiden. Vid beräkningen av den teoretiska skuggtiden antas att solen skiner från morgon till kväll från en molnfri himmel 365 dagar per år och att rotorbladen alltid roterar i den vinkel som ger störst skuggpåverkan på bakomliggande bostadshus. Vid beräkningarna tas heller ingen hänsyn till att träd och byggnader kan skymma skuggorna. Det verkliga antalet skuggtimmar brukar vara ungefär en fjärdedel av det teoretiskt maximala, och i de fall tillståndsvillkor återger den faktiska tiden som begränsningsvärde är det 8 timmar per år som är praxis. 20 4.3.3. Hinderbelysning I Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om markering av byggnader, master och andra föremål (TSFS 2010:155) regleras hur vindkraftverk ska markeras. Vid uppförande av vindkraftverk högre än 45 meter ska anmälan göras till Transportstyrelsen. Enligt föreskriften krävs att vindkraftverk med en totalhöjd över 150 meter markeras med högintensivt vitt blinkande ljus. Ljusintensiteten ska vara 100 000 candela vid gryning och skymning men får dämpas till 2 000 candela under mörker. Dessa ljus krävs på de yttre vindkraftverken i parken och fast rött ljus på de övriga verken. De blinkande ljusen synkroniseras så att de blinkar samtidigt. Om det finns samlad bostadsbebyggelse inom en radie på 5 km från ljuskällan, ska högintensiva ljus avskärmas så att ljusstrålen inte träffar markytan på närmare avstånd än 5 km från ljuskällan. Denna avskärmning gör inte att ljuset försvinner helt, utan det riktas nedåt för att inte upplevas som besvärande. 4.3.4. Service och kontroll Vindkraftverken kommer att kontrolleras på distans från en driftcentral via telekom. Verkens kontrollsystem identifierar problem tidigt och avger felmeddelanden. Genom en konstant övervakning ska fel kunna avhjälpas tidigt innan större skador uppkommer. Under driftskedet sker transporter till och från vindkraftverken med lättare fordon med undantag vid byten av större och tyngre komponenter då lastbil och mobilkran krävs. Under det första halvårets inkörningsperiod sker i regel täta besök. Planerad service är vanligtvis ett servicebesök per verk var sjätte månad, utöver detta kommer oförutsedd felavhjälpning. 4.4. Avvecklingsskedet Efter avslutad drift, cirka 25 år, demonteras vindkraftverken och transporteras bort från platsen. Liksom monteringen utförs demonteringen med mobilkran. Delar från kraftverken återvinns som industriskrot genom smältning eller nedmalning. Det finns även en marknad för begagnade vindkraftverk och enskilda delar. Ifall wpd beslutar för uppgradering av vindkraftsparken för fortsatt produktion av vindkraft, så kommer nya tillstånd för detta sökas. 20 MÖD 2009-12-07 (M 9960-08), MÖD 2005-11-01 (M 2966-04), MÖD 2005-09-20 (M 9959-04) 21 (58)
Det är alltid verksamhetsutövaren (i detta fall wpd) som är ansvarig för att finansiera nedmontering och återställande av marken där en vindkraftsetablering stått. I tillståndsvillkoren för vindkraftsetableringar anges idag oftast krav på finansiella garantier för denna nedmonteringskostnad, och den ingår även i wpd:s kalkyler över projekten. I kommande MKB kommer denna fråga att redogöras för. Om ägarbilden till projektet förändras, så följer de finansiella villkoren för garantierna med i tillståndet. 4.5. Elanslutning Elanslutningen kommer att utföras av ett separat bolag, och tillstånd för detta söks separat. Utredning pågår i samarbete med elnätbolagen, med avsikt att ta fram den bästa lösningen för att koppla samman vindkraftsparken med elnätet. Lämplig ägarstruktur för kabeln utreds för att ta reda på om wpd själv ska äga och driva nätet eller om det bör skötas av en lokal nätägare. Vid placering av anslutningskabeln är ambitionen att finna sträckningar som ger minst påverkan på berörda fastigheter, miljö med mera. Hänsyn tas bland annat till pågående markanvändning, topografi, befintliga anläggningar, planer, känsliga miljöer och förekommande restriktioner. I möjligaste mån används nedgrävd kabel istället för luftledning inom parken och elkabeln förläggs i huvudsak längs vägarna. Förläggningen av kabeln kommer att ske enligt gällande elsäkerhetsbestämmelser och med erforderligt fyllnadsdjup. 22 (58)
5. Områdesbeskrivning I detta kapitel beskrivs de fakta som är känd i ett tidigt skede av projektet. Inför tillståndsansökan och tillhörande miljökonsekvensbeskrivning (MKB) enligt 6 kap miljöbalken kommer dessa delar att undersökas och beskrivas mer utförligt. 5.1. Projektområdets användning och karaktär Projektområdet ligger i Norrlands skogsdominerade inland cirka 6 mil från kusten, i den södra delen av Norsjö kommun. Skogarna är brukade och det finns inga naturskyddade områden inom 10 km. Flera större sjöar ligger nära etableringsområdet varav Nörd-Lidsträsket och Söder- Lidsträsket är belägna i nära anslutning till projektområdet. Inom projektområdet finns det tre mindre våtmarker som avvattnas av tre små bäckar. De två nordligaste bäckarna rinner ut till Nörd-Lidsträsket och bäcken som är belägen i den södra delen av projektområdet rinner ut i Mensträsket. Fastigheterna inom projektområdet ägs av skogsbolaget Sveaskog samt en privat markägare. Projektområdet består av ett berg med flera toppar som är beväxt med barrskog. Den norra sluttningen är delvis avverkad år 2012. Jakt, fiske, vandring, svamp- och bärplockning bedrivs i området. Sommartid består friluftslivet huvudsakligen av fiske i de närbelägna sjöarna intill projektområdet. Vintertid består friluftslivet huvudsakligen av skidåkning och skoterkörning i och kring projektområdet. Två områden av riksintresse för olika bevarandevärden finns inom 10 km från den planerade vindkraftsparken. Ungefär 7 km norr om projektområde finns grusåsen Norakammen, som är av riksintresse för naturvården. Cirka 1 km väster om projektområdet finns en flyttled som är av riksintresse för rennäringen. Ytterligare riksintresseområden för rennäring finns 6 km österut och 6 km söderut, vilka beskrivs utförligare under respektive rubrik nedan. I övrigt finns inga riksintresseområden inom 10 km från vindkraftverken. Transporter till Tomasliden kan ske via den befintliga vägen som i dagsläget finns till projektområdet. Denna väg kan behöva förstärkas och/eller breddas. Transportvägen till projektområdet passerar ett cirka 170 meter brett biotopskyddsområde, vilket kan ställa krav på särskild hänsyn ifall vägen måste bräddas. Transporter och vägdragningar kommer att utredas ytterligare och beskrivs utförligt i kommande MKB. 5.2. Skyddad natur Bevarandevärd natur kan skyddas med olika former av lagstadgat skydd, vilket huvudsakligen regleras i miljöbalkens 3, 4 och 7 kapitel. Olika former av skyddad natur är bland annat riksintresse naturvård, nationalpark, naturreservat, biotopskyddsområde, naturminne och strandskydd. Natura 2000 är ett nätverk inom EU som verkar för att skydda och bevara den biologiska mångfalden. Områden vars natur är värdefull ur ett EU-perspektiv ska ingå i Natura 2000, vilket innebär att de klassas som områden med särskilda skydds- eller bevarandevärden. Dessa områden är även klassade som riksintresse enligt 4 kap. miljöbalken. 23 (58)
I kartläggningen av lokala naturvärden har information hämtats från Skogsstyrelsens databaser, länsstyrelsens GIS-lager och från skogsbolaget Sveaskog. 5.2.1. Omkringliggande riksintresseområden Cirka 7 km norr om projektområde finns grusåsen Norakammen som är av riksintresse för naturvården enligt 3 kap. 8 miljöbalken. Riksintresseområdet är avsatt av geovetenskapliga skäl för att skydda en mäktig och karakteristisk istidsbildning. Cirka 1 km väster om projektområdet finns en flyttled av riksintresse för rennäringen, och ytterligare riksintresseområden för rennäringen finns 6 km österut och 6 km söderut, vilka samtliga omfattas av Malå samebys renskötselområde. Figur 8: Karta över befintliga riksintresseområden runt projektområdet. 5.2.2. Omkringliggande naturreservat och Natura 2000-områden Det finns inga naturreservat eller Natura 2000-områden inom 10 km från etableringsområdet. Närmaste naturreservat är Flintbäcken som ligger 12 km norrut och som även är skyddat enligt Natura 2000. Området domineras av flerskiktad naturskogsartad granskog och skyddet avser bevarande av den biologiska mångfalden i naturskogsområde. 24 (58)
5.2.3. Lokala naturvärden Inom projektområdet har enligt Artportalen påträffats 7 olika rödlistade svampar. Fyndplatsen har avverkats i omgångar efter detta så det är tveksamt om tickorna finns kvar. Rödlistade tickor och lavar har även påträffats i nyckelbiotoperna vid uppfartsvägen. Figur 9: Fynd av rödlistade arter enligt Artportalen. 21 Inom projektområdet finns en restaureringsskog. Enligt Sveaskog är en restaureringsskog en skogsbiotop som ska utvecklas och bevaras i syfte att öka dess framtida naturvärde. Restaureringsskogen på Tomasliden består av en 78 år gammal lövrik skog längs en bäck. Längs transportvägen öster om projektområdet finns restaureringsskog i form av gammal granskog. Här finns också en nyckelbiotop som delvis omfattas av biotopskydd och ett par sumpskogar. Hänsyn till dessa områden behöver tas vid förstärkning av transportvägen vilket kommer att beskrivas utförligt i kommande MKB. 21 Artportalen: http://svalan.artdata.slu.se/ 25 (58)
Figur 10: Karta över lokala naturvärden. 5.2.4. Rennäring Tomasliden ingår i Malå samebys användningsområde. Samrådsmöten med Malå sameby kommer att ligga till grund för bedömning av påverkan på rennäringen och hur dessa intressen ska kunna samverka. Enligt kartmaterialet på Sametingets hemsida är Tomasliden klassat som förvinterland. 5.3. Fåglar Det finns inga skyddade områden inom 10 km som angetts vara särskilt viktiga för fåglar. Sammanfattningen av rovfåglar är likartad den man förväntar sig i stora delar av Norrlands inland och inom själva projektområdet finns inget som attraherar rovfåglar särskilt. Närmaste observation av örnar är att kungsörnar, och även enstaka havsörn, har setts på 11-15 km avstånd från projektområdet. Det är inte sannolikt att andra rödlistade arter ska påverkas i större utsträckning av störning eller habitatförluster då utredningsområdet nästan helt saknar viktiga naturmiljöer för de rödlistade arterna i regionen. wpd kommer att genomföra nödvändiga fågelinventeringar i området, och bedömning av eventuell påverkan kommer att beskrivas utförligt i MKB i samband med tillståndsansökan. 5.4. Fladdermöss wpd har inte lyckats hitta någon information om förekomst av fladdermus på Tomasliden. Den närmaste observationen av fladdermöss är cirka 30 km söderut. De enda fladdermusarter som har påträffats i den här trakten är Nordisk fladdermus och Brandts fladdermus. Dessa arter 26 (58)
tillhör de vanligaste i Sverige och är inte rödlistade även om de i likhet med alla fladdermusarter är fridlysta. 5.5. Övriga djur Typiska djur som kan förekomma i ett barrskogsområde i den här delen av Sverige är bland annat älg och småvilt i form av till exempel hare, grävling och räv. Även björn och lodjur kan förekomma. 5.6. Kulturmiljö och arkeologi Enligt databasen Fornsök som administreras av Riksantikvarieämbetet finns inga fornlämningar registrerade i projektområdet. Skogsstyrelsens projekt Skog o Historia har heller inte hittat några kulturlämningar på Tomasliden. Närmaste arkeologiska fynd ligger vid stranden av Söder-Lidsträsket en dryg km från närmaste vindkraftverk och utgörs av en härd. Figur 11: Fornminnen vid projektområdet. 27 (58)
5.7. Turism, rekreation och friluftsliv Inom 10 km från projektområdet finns inget riksintresse för friluftslivet. Cirka 8 km från projektområdet med start i Bastuträsk ligger Rågmjölsvägen, en vandringsled med anor från 1500-talet. Enligt uppgift från kommunens hemsida anses leden vara en kulturupplevelse. 22 Inom en radie på cirka 9 km från projektområdet finner man två stycken badplatser, dessa är belägna vid Pjäsörn och Stor-Räveln. Det är föreningen Sandvikens Rast & bad som ansvarar för Pjäsörns badplats. Norsjö kommun ansvarar för badplatsen vid Stor-Räveln. Livräddningsmaterial finns på alla badplatser i kommunen. Drygt 7 km från projektområdet finner man Norakammen som är en rullstensås med ett antal utblickspunkter med vidsträckt utsikt. Det är enligt kommunens hemsida en populär led för natursköna cykelturer eller vandringar. Cirka 4 km norr om Bastuträsk rinner Karsbäcken. Vattenflödet går ända ned till Skellefteälven. Bäcken är en populär kanotled, på våren vid högt vattenstånd kan man paddla hela vägen. Större turistanläggningar är belägna längre bort från projektområdet, t.ex. Svansele vildmarkscenter som har vildmarksutställning och vildmarkscamp, som ligger 20 km från projektområdet. Världens längsta linbana går från Örträsk till Mensträsk, som ligger 25 km från projektområdet. Linbanan har anor från 1943 och iordningställdes för turister. Vanliga friluftsaktiviteter inom projektområdet och/eller i närområdet är skoterkörning, jakt, vandring, fiske, svamp- och bärplockning i området. Sommartid består friluftslivet i huvudsak av fiske i de närbelägna sjöarna intill projektområdet. 22 http://www.norsjo.se/default.aspx?id=18360&refid=20940 28 (58)
6. Förutsedd miljöpåverkan 6.1. Påverkan på människor Vindkraftverk alstrar ljud och skuggor som kan påverka människor negativt om de kommer för nära verken. Därför finns ett regelverk som styr utbyggnaden av vindkraft så att människor inte ska behöva utsättas för ohälsa i form av ljud- och skuggpåverkan. Vindkraftverk har även en visuell påverkan i form av en förändring av landskapsbilden. Dessa olika former av påverkan på människor ska alltid utredas utförligt i den miljökonsekvensbeskrivning som ingår i tillståndsansökan. En studie på Gotland (se rutan nedan) har undersökt hur människor som bor nära vindkraftverk påverkas av skuggor, ljud och förändrad landskapsbild och av de tillfrågade ansåg relativt få att deras utsikt stördes av vindkraftverken. 23 6.1.1. Ljud Eftersom det i detta tidiga skede inte är möjligt att avgöra vilken typ av vindkraftverk som är bäst lämpat för platsen har beräkningar av ljud och skuggor samt visualiseringar utförts utifrån dagens teknik och sannolika förutsättningar, att vindkraftverken är 200 m höga och att ljudet vid turbinen är 106 db. Naturvårdsverket har angivit rekommenderade riktvärden för ljudnivån vid bostadshus. 24 Det finns även en mycket tydlig praxis som anger en maximal bullernivå på 40 db(a) utomhus vid bostad som dygnsvärde. 25 Dessa riktlinjer grundar sig på riktlinjer för externt industribuller. 26 23 Vindkraftens miljöpåverkan En fallstudie, Widing, Britze, Wizelius, Högskolan på Gotland, 2005. 24 http://www.naturvardsverket.se/stod-i-miljoarbetet/vagledning-amnesvis/buller/buller-fran-vindkraft/buller-vindkraftriktvarden/ 25 MÖD 2010-05-14 (M 7411-09), MÖD 2009:11, MÖD 2009:32, MÖD 2008-07-29 (M 8489-07), MÖD 2007-12-17 (M 10247-06), MÖD 2006:8, MÖD 2006-01-13 (M 3914-05), MÖD 2005:59, MÖD 2005-11-01 (M 2966-04), MÖD 2004:40. 26 Riktlinjer för externt industribuller, Naturvårdsverkets Råd och Riktlinjer 1978:5. 29 (58)
Figur 12: Karta över ljudutbredningen med 10 st vindkraftverk med källjud 106 db(a). Det är verksamhetsutövarens ansvar att tillse att ljud vid bostad inte överstiger rekommenderade riktvärden varför wpd har gjort en ljudberäkning över den tänkta etableringen enligt Naturvårdsverkets rekommendationer och praxis. Riktvärdet 40 db(a) överskrids inte vid någon bostad eller fritidshus, se även bilaga 1. För omkringliggande bostäder är den ekvivalenta ljudnivån i denna layout; A. Fraukälen 1:17 38,3 db(a) B. Tomasliden 1:2 37,3 db(a) C. Risberg 32,4 db(a) D. Spånhyvelgärdan 32,4 db(a) E. Risberg 1:20 33,2 db(a) F. Storklinten 34,9 db(a) G. Fraukälen 27,8 db(a) H. Svartnäs 25,6 db(a) I. Riskälen 30,2 db(a) Uppdaterade ljudberäkningar kommer att göras för att säkerställa att förändringar i layouten inte leder till att ljudnivåerna överskrider 40 db(a) vid bostad. Då ljudet endast kommer att vara hörbart för människor i vindkraftverkens närområde och rekommenderade riktvärden för bostäder följs väntas påverkan bli liten. Under anläggnings- och avvecklingsarbetet kommer det att vara en ökad trafik i området och de maskiner som används kommer att skapa buller som kan upplevas som störande under en begränsad tid. Området är delvis redan bullerpåverkat av skogsmaskiner, då modernt skogsbruk bedrivs på Tomasliden. 30 (58)
6.1.2. Skuggor Vindkraftverk skapar under vissa förutsättningar roterande skuggor som kan upplevas som besvärande. Vad avser begränsningsvärde för skuggtid finns inga fasta riktvärden för skuggeffekter från vindkraftverk att utgå ifrån. I praxis har dock framarbetats en rekommendation som innebär att den teoretiska maximala skuggtiden för störningskänslig bebyggelse inte bör överstiga 30 timmar per år och att den faktiska skuggtiden inte bör överstiga 8 timmar per år. Av dessa 8 timmar per år får inte skugga uppstå längre än 30 min under samma dag. 27 wpd har utfört skuggberäkningar av den teoretiska skuggtiden för den planerade vindkraftsanläggningen. Vid beräkningen av den teoretiska skuggtiden antas att solen skiner från morgon till kväll från en molnfri himmel 365 dagar per år och att rotorbladen alltid roterar i den vinkel som ger störst skuggpåverkan på bakomliggande bostadshus. Ingen hänsyn tas vid beräkningarna till att träd och byggnader kan skymma skuggorna. Det verkliga antalet skuggtimmar brukar vara ungefär en fjärdedel av det teoretiskt maximala. Beräkningarna visar att ovan nämnda rekommendationer kommer att innehållas och påverkan på grund av skuggor förväntas bli liten. Figur13: Karta över skuggutbredning med 10 stycken 200 m höga vindkraftverk. 27 MÖD 2009-12-07 (M 9960-08), MÖD 2005-11-01 (M 2966-04), MÖD 2005-09-20 (M 9959-04). 31 (58)