Offentligt samrådsmöte om eventuell storskalig musselodling i den åländska skärgården



Relevanta dokument
Offentligt samrådsmöte om eventuell storskalig musselodling i den åländska skärgården

Offentligt samrådsmöte om eventuell storskalig musselodling i den åländska skärgården

Offentligt samrådsmöte om eventuell storskalig musselodling i den åländska skärgården

Musselodling en lönsam miljöåtgärd. Odd Lindahl, Vetenskapsakademien

Utredning av de fysiska förutsättningarna för storskalig musselodling på Åland

Information från. Informationsbrev 8, den 24 oktober 2016

MUSSELODLING I ÖSTERSJÖN

Musselodling: för- och nackdelar för samhälle och miljö

Musselodling i miljöns tjänst

Planering för va-enbruk

BESLUT. ÅLANDS MILJÖPRÖVNINGSNÄMND Strandgatan Mariehamn Tel.nr. (018) växel, (018) direkt Fax.nr.

Marin Biomassa. Mer biogas från ett renare hav. Olle Stenberg CEO Marin Biogas Skandinavisk Biogaskonferens - 1 -

Potential att vara med och lösa samhällsutmaningar!

Vattendirektivet så påverkas kommunerna

BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN

Miljötillståndet i svenska hav redovisas vartannat år i rapporten HAVET.

Vattenmiljöns tillstånd i projektområdet

MUSSLOR FÖR MIL JÖN musselodlingens positiva och negativa miljöeffekter

Världsfiske och vattenbruk

Musselodling som miljöåtgärd från idé till verklighet

Vattenmyndighetens remiss, hur man hittar allt och vad Vattenmyndigheten vill ha synpunkter på

FJÄRIL ISBJÖRN PINGVIN KORALL SKÖLDPADDA PANDA

Testbädd för vattenbruk

Konsekvensanalys rörande musselodling

Vårt hav Östersjön. Miljö och samhälle Vad kan du göra?

Yttrande till Vattenmyndigheten Bottenhavet om åtgärdsprogram m.m. för Bottenhavets vattendistrikt

Marinbiologisk orientering distanskurs 10 p Göteborgs Universitet Kristian Dannells +DYV ULQJ±6DOPRWUXWWDWUXWWD

Formas, Box 1206, Stockholm (

Wave Energized WEBAPBaltic Aeration Pump SYREPUMPAR. Drivs av naturen imiterar naturen återställer naturen

Läsanvisning - sammanfattning av förslaget till ny vattenlag

Musselodling en alternativ reningsmetod för kväveutsläpp i Östersjön MARKUS WESSMAN

Skärgårdskommunernas upplevda styrka, svagheter, möjligheter och hot

Övergödning. och effekterna. Philip Axe

Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram och information i VISS

LOVA-bidraget. Lokala vattenvårdsprojekt

Fiskguiden Frågor & svar

Vattenkvalitet i Emån och hur enskilda avlopp påverkar. Thomas Nydén Emåförbundet

Växt- och djurliv i Östersjön ett hav i förändring

JORDBRUKSVERKETS STÄLLNINGSTAGANDE

LOVA, lokala vattenvårdsprojekt

Case fiskodling Malmön

EKOLOGI LÄRAN OM. Ekologi är vetenskapen som behandlar samspelet mellan de levande organismerna och den miljö de lever i.

Vass till biogas är det lönsamt?

Marina och akvatiska råvaror. Industriell förnyelse i praktiken

Undersökning av planens miljöpåverkan

BESLUT. ÅLANDS MILJÖPRÖVNINGSNÄMND Strandgatan Mariehamn Tel.nr. (018) växel, (018) direkt Fax.nr.

Östersjön - ett evolutionärt experiment

TILLSTÅND ATT ANLÄGGA OCH BEDRIVA MUSSELODLING

Levande kust ville visa att det går. Linda Kumblad & Emil Rydin

ÄR DET MÖJLIGT ATT HÅLLBART ODLA FISK I ÖSTERSJÖREGIONEN? OLLE LERCHE

Skriv ditt namn här

Miljökvalitetsnormerna -var kommer dom ifrån, varför ser dom ut som dom gör och vad innebär dom?

ATTITYDER TILL ODLAD FISK I SVERIGE

Marin Biogas. Förnyelsebar energi från ett rent hav. Olle Stenberg t

Miljötillståndet i Bottniska viken. Siv Huseby Miljöanalytiker Umeå Marina Forskningscentrum

Vattenmyndighetens förslag på åtgärdsprogram för Södra Östersjön ett kommunalt perspektiv

Ivösjökommittén Verksamhetsberättelse Humletorkan Lars Collvin

Miljöförstöring. levnadsmiljöer försvinner.

Så kopplar havsplanerna och kommunernas översiktsplanering till varandra. Anette Johansson

SYREHALTER I ÖSTERSJÖNS DJUPBASSÄNGER

Modul 3: Ekologi Deadline: fre 15.1

Behovsbedömning av detaljplan för inom stadsdelen/serviceorten, Skellefteå kommun, Västerbottens län

Göteborgs Universitet Uttag webb artiklar. Nyhetsklipp

Statusklassning inom Bottenvikens vattendistrikts kustvatten

Hur påverkar enskilda avlopp vattenkvaliteten i Emån? Thomas Nydén Emåförbundet

Hur påverkar enskilda avlopp vår vattenmiljö? Mikael Olshammar

Syrehalter i bottenvatten i den Åländska skärgården

BESLUT. ÅLANDS MILJÖPRÖVNINGSNÄMND Strandgatan Mariehamn Tel.nr. (018) växel, (018) direkt Fax.nr.

för dig, dina grannar och Gotlands framtid.

Hur mår Södra Östersjöns vattendistrikt? Niklas Holmgren Vattendagen Kristianstad

Tillståndsprövning - odling av musslor och ostron. Jarl Svahn Länsstyrelsen Västra Götalands län Vattenvårdsenheten

UPPDRAG: AVLOPP. Toaletten - slasktratt eller sparbössa

Jens Olsson Kustlaboratoriet, Öregrund Institutionen för Akvatiska Resurser SLU. Riksmöte för vattenorganisationer,

Vattenrening i naturliga ekosystem. Kajsa Mellbrand

Bävern. en landskapsarkitekt som gillar generationsboenden. Vattendagarna Göran Sjöberg Fakulteten för skogsvetenskap, SLU

Information från. Informationsbrev 22, den 23 november 2015

Nya åtgärdsprogrammet för vatten, vad innebär det för kommunerna? Mälarens vattenvårdsförbund

Förslag till handlingsplan med åtgärder, prioriteringar och ansvarsfördelning för vattenarbetet

Från ord till handling! Åtgärdsprogram, vattenförvaltning och normer. Mats Wallin Vattenmyndigheten Norra Östersjön

Värdering av ekosystemtjänster och samhällsnyttor i och i anknytning till Emån

Björn Thrandur Björnsson Professor i fiskfysiologi, Göteborgs universitet Lars Ove Eriksson Professor i vattenbruk, Sveriges Lantbruksuniversitet

Det befruktade ägget fäster sig på botten

VÄRMDÖ KOMMUN Yttrande. Yttrande över Samråd om vattenförvaltning ( ) Förslag till förvaltningspian. Tidplan för åtgärder

MÖJLIGHETER TILL BLÅ TILLVÄXT I KVARKENREGIONEN

Prov namn: Arbetsområdet sjön Provfråga 1) Skriv rätt nummer efter varje begrepp.

Grundvatten av god kvalitet Hav i balans samt levande kust & skärgård Giftfri miljö Myllrande våtmarker

Ellen Bruno Kustvattenrådslag 6 oktober 2017

Hur mår Lejondalssjön? Miljösituation och möjliga åtgärder

Framtagande av lämpliga områden för musselodling med GIS

Samrådsredogörelse. Bilaga 3

GIS-analys av lämpliga lokaler för musselodlingar längs Kalmar läns kust

Mörrumsån, Hur når vi målet god status?

Musselodling som blå skörd för att minska eutrofieringen

Orienterande gödslingsförsök med rötade sjöpungar. Lars Olrog, Erling Christensson, Fredrik Norén

Välkomna! Samrådsmöte inför beslut inom vattenförvaltningen. Niklas Holmgren Strateg, Vattenmyndigheten Södra Östersjön

Långtidsserier på Husö biologiska station

Vad har vi lärt oss om kvävet!

Vad utmärker Södra Östersjöns distrikt? Irene Bohman

Materialet baserar sig på stoff från adressen Åsikterna som framförs i texten representerar författarens syn.

BREV LS Regionplane- och trafikkontoret RTN Bilaga 1 Teresa Kalisky

Transkript:

Offentligt samrådsmöte om eventuell storskalig musselodling i den åländska skärgården Föglö, 12.10.2011, kl. 19.00 Europeiska Unionen Europeiska fiskerifonden(eff)

Varför är vi här? Torbjörn Engman, Kumlinge Petra Granholm, utredare av fysiska förutsättningar för musselodling På uppdrag av LR:s miljöbyrå + styrgruppen för pilotprojektet Syfte: informera allmänheten och samla in synpunkter ang. en eventuell musselodlings lokalisering deltagande och dialog på ett tidigt skede! Resultat: Petras utredning om fysiska förutsättningar, klar i slutet av 2011, om de ekonomiska förutsättningarna finns eventuell musselodlingsförordning. 2011-10-14 2

Eventuell negativ miljöpåverkan Sedimentering av musslans restprodukt, samt diffusutsläpp av ammonium Hur undvika? God genomströmning, och /eller flytta odlingen med jämna mellanrum OBS! Försöken i Kumlinge har inte uppvisat farliga halter av miljögifter, men på Sveriges västkust har man haft problem med algtoxiner i mussla, som ommöjliggör mänsklig konsumtion(men ejder och höns tål toxinerna) 3

Att tänka på vid placering av musselodling 1. Vattengenomströmning för med sig musslans mat (plankton) 2. Vattenbytestiden 3. Exponering p.g.a. Issituationen 4. Djup nät 3 m djupa, minst 5 m djupt! 5. Ägoförhållanden 6. Befintlig lagstiftning 7. Kommunens planering inför framtiden 8. Lokalbefolkningens intresseområden? T.ex. yrkesfiske, småbåtsrutter 9. Skyddsområden? 10. Turism, främst sportfiske? 11. Farleder- främst färjerutter? 12. Andra arter, t.ex. fiskarnas lekplatser? 13. Fiskodlingar? 14. Bottenmiljön bra ankarbotten 4

Vattenomsättning 2011-10-14 5

Vattenbytestid Vattenbytestiden ska vara så snabb som möjligt, d.v.s. Det vi kallar vattenomsättningsklass I (VOK I), 0-9 dagar, men samtidigt 6

Exponering får området inte vara för exponerat med tanke på issituationen, vi måste göra en avvägning här. (Smart Farm håller dock på att utveckla en musselodlingskonstruktion som är enkelt nedsänkningsbar på vintern, så isen kanske inte är ett problem i framtiden) 7

Djup Musselrepen är 3 m djupa, så allt djup över 5 m är ok för musselodling. 8

Klorofyll d.v.s. mått på övergödning/musselmat 9

10

Salthalt 11

Ägoförhållanden 12

Befintlig lagstiftning Plan- och bygglagen: kommunens planering Vattenlagen + fiskodlingsförordningen Miljöskyddslagen Vattendirektivet Etc. 13

Föglö kommuns planering inför framtiden Generalplan och detaljplaner, kommunöversikt (enligt PBL) Föglö kommuns byggnadsordning ny på gång! Degerby byggnadsplan (antogs före PBL 2008) 2 privata detaljplaner Privata generalplaner (t.ex. Brändö udde) Kommunöversikt, ej uppdaterad 14

Lokalbefolkningens intresseområden 15

Skyddsområden och lekplatser 16

Turism 17

Farleder 18

Fiskodlingar 19

Vad anser du? Hjälp oss! 20

Tack för uppmärksamheten! Kontakt Petra Granholm, landskapsregeringens miljöbyrå, petra.granholm@regeringen.ax, eller tel: 25459 Torbjörn Engman, Kumlinge, torbjorn@musician.org, eller tel: 0400529515 Illustration: Ilmari Hakala för Miljöministeriet. 21

Miljönyttan Övergödningen i Östersjön beror på överskott av fosfor (P) och kväve (N) i havet Musslan som filtrerare kan koncentrera diffusa närsaltsutsläpp till odlingen, och detta möjliggör för oss att få upp närsalterna som är bundna i plankton till land Det finns teorier om att överfiske och klimatförändringar förvärrar effekterna av övergödning 22

Illustrationer: Christina Esplund, Havet 2010/Naturvårdsverket och Havsmiljöinstitutet 23

24

Musslans ekosystemtjänster Musslan filtrerar vattnet på växtplankton dvs. tar upp kväve (N) och fosfor (P) ur vattnet Vi behöver närsalterna i mat, foder och gödning Planktonalger i Östersjön. Teckning: Ilmari Hakala för miljöministeriet. 2011-10-14 25

Agro-aqua kretsloppet Musselodlingen motorn som driver kretsloppet av närsalter från hav till land Industrier (jordbruk, fiskodling) etc. släpper ut närsalter som fångas upp av musslorna, som skördas och används till hönsfoder eller gödning på åkrar Närsalter till havet: 80 % diffusa utsläpp 20 % punktusläpp En skördad mussla innehåller ca: 0,8-1,2 % N 0,06 0,8 % P Källa: Lindahl & Kollberg, 2008. Teckning: Maj Persson. 2011-10-14 26