PARTILLE KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2009 1
Produktion och formgivning: Idermark och Lagerwall Reklam AB. Foto: Louise Bång, sid 4, 5, 6, 15, 20, 22, 40. DECA Text & Bild, sid 11. Stergios Kastoris, sid 37 2
INLEDNING Inledning Partille kommuns Årsredovisning 2009 har en förändrad struktur jämfört med tidigare år. Förändringen består huvudsakligen i att förvaltningsberättelsen inte är förvaltningsspecifik utan istället utgår från vår värdegrund; Partille ska vara en ekonomisk, ekologisk och social långsiktig hållbar kommun ur ett globalt perspektiv. Beskrivningen av Partille kommuns verksamhet 2009 utgår därför från dessa tre dimensioner med fokus på effekter för kommuninvånarna och uppfyllelse av kommunfullmäktiges mål. En förändring är också att den sammanställda redovisningen (koncernredovisningen) är mer integrerad i den ekonomiska analysen. Detta för bättre möjligheter till jämförelser och för en mer heltäckande analys av kommunens ekonomi. INNEHÅLL Inledning 3 Stefan Svensson, kommunstyrelsens ordförande 4 Kommunfakta Partille i siffror 6 Partille kommuns organisation 7 Vision och mål 10 Måluppfyllelse Partille mitt i det goda livet 12 Omvärldsanalys 17 Hållbar utveckling 21 Ekonomisk hållbar kommun 23 God ekonomisk hushållning 23 Långsiktig kapacitet 26 Utvecklat näringsliv 32 Ekologisk hållbar kommun 33 Begränsad miljöpåverkan 33 God livsmiljö 36 Hushålla med naturresurser 38 Social hållbar kommun 41 Social och ekonomisk trygghet 41 Delaktighet 45 Hälsa 46 Den goda arbetsplatsen 47 Ekonomi 49 Redovisningsprinciper 49 Resultaträkning 50 Kassaflödesanalys 51 Balansräkning 52 Driftsredovisning 53 Investeringsredovisning 53 Revisionsberättelse 58 3
INLEDNING MYCKET BRA RESULTAT TROTS LÅGKONJUNKTUREN I ett läge där Sverige och omvärlden befinner sig i en ekonomisk kris, har vi i Partille klarat lågkonjunkturen utan vare sig besparingar eller neddragningar i våra verksamheter, konstaterar Stefan Svensson (M), kommunstyrelsens ordförande i Partille. När han jämför årets resultat med andra kommuners, är Partilles resultat unikt med tanke på hur man har klarat lågkonjunkturen. Förklaringen är att man redan under högkonjunkturen tog ansvar för ekonomin och planerade för en lågkonjunktur, genom att göra rätt prioriteringar och använda skattepengarna effektivt. Genom långsiktig ekonomisk planering har man skapat marginaler som har kunnat användas i sämre tider. Under 2009 tillfördes till exempel tio miljoner kronor till bland annat social verksamhet och barn- och ungdomsverksamheten. Stefan tror därmed att Partilleborna inte har märkt av lågkonjunkturen i kommunens verksamheter, vilket känns tillfredsställande. Ökade kostnader för ekonomiskt bistånd är dock en effekt av lågkonjunkturen, som visar sig även i Partille, fortsätter Stefan. Ökningen är dock mindre jämfört med övriga kommuner i Göteborgsregionen. För att bryta denna trend, genomförs satsningen Ung kraft under 2010. Projektet innebär att minst 60 ungdomar ska få en sexmånaders anställning i kommunen eller näringslivet i Partille under 2010 och att detta ska göra ungdomarna bättre rustade för den öppna arbetsmarknaden när konjunkturen vänder. Under 2009 lanserades en ny webbplats i Partille. Enkelhet, mer aktuell information och en bättre tillgänglighet för bland andra synskadade genom funktionen Talande webb, är några av förbättringarna på den nya webbplatsen. Kommunhuset har fått en ny entré och reception, som ger ett välkomnande intryck till det Offentlighetens hus, som håller på att växa fram med Försäkringskassan och Polisen på plats i huset. Personalen i den nya receptionen tar emot och ger service till alla besökare. En enkät till kommuninvånarna har också skickats ut under året. Resultatet visar att Partilleborna fortfarande är nöjda, till och med lite nöjdare än i fjol. Partille som plats att bo och leva på fick i år betyg 8,2 mot fjolårets 8,1 på en 10-gradig skala. Höga betyg fick också det kommersiella utbudet (7,8), miljön (7,8) samt kultur- och fritidsaktiviteter (7,4), berättar Stefan. Inom skolan har Partille åter fått bekräftelse på att verksamheten håller en hög kvalitet. Sveriges kommuner och landstings utmärkelse Bästa skolkommun i Västra Götaland och en förstaplats i Sverige i tidningen Dagens samhälles undersökning om kostnader jämfört med elevernas betyg, vittnar om detta. IT-satsningen inom skolan, som ska leda till en IT-baserad lärmiljö, tog ett stort kliv framåt när 400 elever fick egna datorer under året. Denna satsning fortsätter även framöver för samtliga elever. Inom vuxenutbildningen har tre nya yrkesinriktade utbildningar startat i Partille. Utbildningarna har även anpassats bättre till marknadens efterfrågan och krav och ett antal lärlingsutbildningar har inrättats. Behovet av platser inom äldreomsorgen har tillgodosetts genom att ett antal nya platser har tillkommit under 2009 och i nuläget finns ingen kö. Lagen om valfrihet har trätt i kraft och i Partille innebär det att brukare med hemtjänst under våren 2010 kommer att få möjlighet att själva välja utförare av insats. Arbetet med att förbereda detta har pågått intensivt under 2009. 50 40 30 20 10 37,9 Årets resultat (Mnkr) 41,3 23,3 14,4 45,2 0 2005 2006 2007 2008 2009 4
Kommunhuset har fått en ny entré och reception, som ger ett välkomnande intryck. Partille har även under året fått sin fjärde konstgräsplan, denna gång i Vallhamra. Utbudet i Partille Kulturum har utökats och antalet besökare har stigit. Under våren anordnades även en stor konsert med Håkan Hellström i Partillebohallen, som drog storpublik. I SCB:s Nöjd-kund-index om bemötande och service för företagare, hamnade Partille på en andraplats i Göteborgsregionen. Frågor ställdes till företagare som haft kontakter med kommunen angående bland annat bygglov och miljötillsyn. Årets uppstickare bland företagare i Partille blev Naklé ElHajj som driver Libanesiska bageriet och Årets företagare utses under våren 2010. Fler bostäder behövs, det visar inte minst Partilles invånarantal som steg till runt 34 400 under 2009! En fördjupad översiktsplan för centrala Partille och en för Jerikoområdet har varit ute på samråd och ska beslutas under 2010. I centrala Partille ska såväl Allum som Partille Kulturum utvecklas vidare, liksom handeln och utbudet av bostäder. I övriga delar av Partille har flera hundra bostäder, såväl hyres- som bostadsrätter och fristående hus, påbörjats eller färdigställts. Planering av ännu fler bostäder i olika delar av kommunen pågår. Ekonomisk, ekologisk och social långsiktig hållbar kommun ur ett globalt perspektiv. Helhetssyn, som inbegriper alla tre dimensioner, vilka är beroende av varandra, liksom en stark inre kultur ska leda mot målen. Under 2010 ligger fortsatt fokus på att klara kvaliteten i verksamheten utan försämringar eller neddragningar, säger Stefan. Han ser inga hinder för detta genom den solida ekonomiska grund som Partille står på och det positiva arbetsklimat som råder. Valet kommer naturligtvis också att sätta sin prägel på året, fortsätter Stefan. Avslutningsvis vill jag tacka alla medarbetare för ett mycket bra arbete under 2009, säger Stefan. Det är tack vare allas ansträngningar som vi har klarat verksamheten i Partille så bra under lågkonjunkturen, såväl ekonomiskt som verksamhetsmässigt. Stefan Svensson Kommunstyrelsens ordförande Det interna arbetet i kommunen har fokuserats på visionen Partille mitt i det goda livet och på värdegrunden: 5
INLEDNING Kommunfakta - Partille i siffror Partille kommun är 57,2 kvadratkilometer stort och består av kommundelarna Partille, Jonsered, Öjersjö och Sävedalen. 37 procent av kommunens yta utgörs av skog, 26 procent av tätort och 3,5 procent av sjöar och vattendrag. Den 31 december 2009 bestod Partille kommun av 34 382 personer, en befolkningsökning med 580 personer. Den typiske partillebon är 39,2 år och har en årsinkomst på 286 000 kr. Partille kommuns befolkning är välutbildad. 40 procent av alla mellan 20 och 64 år hade år 2008 en högskolutbildning och 46 procent en gymnasieutbildning. I riket i övrigt är 35 procent högskoleutbildade och 48 procent gymnasieutbildade. ARBETE OCH PENDLING De flesta arbetstillfällena i Partille kommun finns inom vård, omsorg, utbildning och handel. Cirka 2 500 företag finns representerade i Partille i 376 olika branscher där de dominerade branscherna är handel, konsultverksamhet samt byggsektorn. I Partille kännetecknas företagsstrukturen av många små företag. Cirka 85 procent är företag utan anställda. Partille kommun är den största arbetsgivaren. Cirka 12 300 invånare lämnar varje dag Partille kommun för att arbeta i en annan kommun och cirka 6 500 kommer hit för att arbeta. Befolkning per ort Partille: 16 516 personer Jonsered: 2 399 personer Sävedalen: 11 637 personer Öjersjö: 3 110 personer Utanför tätort: 140 personer Köns- och åldersfördelning 17 019 kvinnor 16 783 män 8 300 i åldern 0 till 19 år - 25 % 20 367 i åldern 20 till 64 år - 60 % 5 135 i åldern 65 år och äldre - 15 % Kommunstyrelsen 2009. Bakre raden: Arne Ohlsson (S), Börje Lund (KD), Stefan Svensson (M) ordförande, Jan-Erik Hansson (S), Lasse Selander (V). Främre raden: Marianne Ahlborg (FP), Jenny Svanergren (MP), Margareta Lewander (M), Eva Carlsson (S) vice ordförande, Lars-Inge Stomberg (M). Infälld: Agne Eklund (FP). 6
INLEDNING Partille kommuns organisation Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande organ kommunens riksdag. Politikerna i kommunfullmäktige sitter med i olika nämnder som har olika ansvarsområden. Under varje nämnd finns en förvaltning med tjänstemännen som verkställer det politikerna i nämnden bestämt. Kommunstyrelsen är en nämnd vars uppgift är att vara kommunfullmäktiges verkställande organ regeringen. Kommunrevisionen granskar kommunens verksamhet och bolag. De kommunala bolagen är bolag som helt eller delvis ägs av kommunen. Kommunfullmäktige 2009 Den politiska sammansättningen i Kommunfullmäktige 2003 2010 Mandatfördelning 2003 2006 2007 2010 Gruppledare 2007 2010 Moderata samlingspartiet (M) 8 15 Lars-Inge Stomberg Socialdemokraterna (S) 13 15 Susanne Arvidsson Folkpartiet liberalerna (FP) 7 6 Pia Karlsson Kristdemokraterna (KD) 4 4 Börje Lund Miljöpartiet de gröna (MP) 4 4 Jenny Svanergren Vänsterpartiet (V) 4 3 Lasse Selander Centerpartiet (C) 0 2 Anna Strand Sveriges pensionärers intresseparti (SPI) 1 2 Margareta Björner Summa ledamöter 41 51 Moderata samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna, Kristdemokraterna och Centerpartiet bildar tillsammans den politiska majoriteten. Kommunstyrelsen utgörs av: Stefan Svensson (M) ord- förande, Eva Carlsson (S), vice ordförande, Börje Lund (KD), Marianne Ahlborg (FP), Lars-Inge Stomberg (M), Agne Eklund (FP), Arne Ohlsson (S), Margareta Lewander (M), Jan-Erik Hansson (S), Lasse Selander (V) och Jenny Svanergren (MP) Göteborgsregionens kommunalförbund Räddningstjänsten Storgöteborg RENOVA GRYAB VÄSTTRAFIK GREFAB Revisorer Valberedningen KF Partille Energi AB Partillebo AB Barn- och utbildningsnämnden Gymnasie nämnden Bygg- och miljönämnden Kultur- och fritidsnämnden Kommunstyrelsen Social- och arbetsnämnden Valnämnd Vård- och omsorgsnämn- Överförmyndarnämnd Barn- och utbildningsförvaltningen Bygg- och miljöförvaltningen Kultur- och fritidsförvaltningen Gymnasieförvaltningen Stadsbyggnadskontoret Kommunkontoret Social- och arbetsförvaltningen Vård- och ömsorgsförvaltningen Organisationsschema över Partille kommun. De mörka rutorna är kommunens verksamhet; de ljusa är kommunala koncernföretag och kommunala uppdragsföretag. 7
INLEDNING Den största delen av Partille kommuns verksamhet bedrivs via de kommunala nämnderna och förvaltningarna. En mindre del av kommunens verksamhet bedrivs av kommunala koncernföretag och kommunala uppdragsföretag. Ett kommunalt koncernföretag är ett företag som kommunen har ett varaktigt bestämmande i, t.ex. Partillebo AB som kommunen äger helt och hållet. Ett kommunalt uppdragsföretag är ett företag som kommunen har överlämnat skötseln av en kommunal uppgift till, t.ex. Renova för att sköta avfallshanteringen. Nämnder Barn- och utbildningsnämnd Ansvar för förskola, familjedaghem, öppen förskola, förskoleklass, grundskola, särskola och skolbarnsomsorg. Ordförande: Lars-Inge Stomberg (M). Förvaltningschef: Bengt Randén Gymnasienämnd Ansvar för gymnasieskola, gymnasiesärskola, kommunal vuxenutbildning, svenska för invandrare, särvux och uppdragsutbildningar. Ordförande: Mats Lennartsson (M). Förvaltningschef: Yvonne Barkstedt Social- och arbetsnämnd Socialtjänst, arbetsmarknadsåtgärder och flyktingmottagande. Ordförande: Anna Strand (C). Förvaltningschef: Anders Einarsson Vård- och omsorgsnämnd Omsorg om funktionshindrade, äldreomsorg, rehabilitering (utom barnhabilitering och psykiatri). Ordförande: Pia Karlsson (FP). Förvaltningschef: Erika Hägg Kultur- och fritidsnämnd Ansvar för bibliotek, fritidsgårdar, bidrag till föreningar och studieförbund, lokaler och anläggningar, kulturarrangemang, kulturskola, kulturmiljövård, konstnärlig utsmyckning och turism. Ordförande: Lotten Winström-Carlsson (FP). Förvaltningschef: Robert Wedberg Bygg- och miljönämnd Bygglov, enkelt planförfarande, hälso- och miljöskydd, trafik och livsmedelstillsyn. Ordförande: Börje Lund (KD). Förvaltningschef: Jan Öhman Kommunstyrelsens förvaltningar Stadsbyggnadskontoret: Stadsbyggnad, gata, vatten och avlopp samt renhållning. Kommunstyrelsens ordförande: Stefan Svensson (M). Förvaltningschef: Björn Marklund Kommunkontoret: Kommunens stabsfunktioner. Kommunstyrelsens ordförande: Stefan Svensson (M). Personalchef: Jan Wesa, ekonomichef: Maria Standar, informationschef: Anna Hiller, IT-chef Per Wikström, kanslichef/ kommunjurist: Louise Mattus Streiby. Valnämnd Ordförande: Marianne Sjögren (M) Överförmyndarnämnd Ordförande: Greta Meller (M) Kommunala koncernföretag Partillebo AB Partillebo AB är ett allmännyttigt fastighetsbolag som helt ägs av Partille kommun. I bolagskoncernen ingår ägande och förvaltning av bostäder, kommunala och kommersiella fastigheter. Partillebo äger och förvaltar en väsentlig del av de fastigheter som Partille kommun hyr. Under 2009 ökade bolagets intäkter med 6 procent. Av Partille kommun har Partillebo under året köpt flera olika sorters fastigheter. Här ingår bl.a. ekonomibyggnader vid Jonsereds herrgård, skolmuséet i Öjersjö och delar av ett jordbruk i Lexby, med syfte att långsiktigt bevaras som en del av kulturmiljön. Som en del i bolagets miljöarbete har Partillebo också köpt två stycken vindkraftverk. Satsningen på miljövänlig el är ett led i Partillebos miljöarbete, men ger också möjlighet till att ekonomiskt säkerställa priset för en längre tid. Partille Energi AB Partille Energi AB bildades i december 1999 och ägs till 50 procent av Partille kommun och till 50 procent av Göteborgs Energi AB. Partille Energi sköter produktion och distribution av fjärrvärme och gas i Partille kommun. Elnätet ägs av Partille Energi Nät AB som är ett helägt dotterbolag till Partille Energi. Kommunala uppdragsföretag Göteborgsregionens Fritidshamnar AB Göteborgsregionens Fritidshamnar AB, GREFAB, är ett bolag som bildades 1973 med kommunerna Göteborg, Mölndal, Partille och Ale som delägare. Grefab skall verka för att tillgodose behovet av fritidsbåtsplatser och därtill hörande service för boende i ägarkommunerna. 8
INLEDNING Göteborgsregionens Ryaverk AB Göteborgsregionens Ryaverk AB, GRYAAB, svarar för reningen av avloppsvattnet i Göteborgsregionen. Bolaget ägs tillsammans av kommunerna Ale, Göteborg, Härryda, Kungälv, Lerum, Mölndal och Partille. Bolaget bildades 1972 och har idag cirka 80 anställda. Renova AB Renova AB är ett miljöföretag inom avfall och återvinning och bolaget ägs tillsammans av kommunerna Ale, Göteborg, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Mölndal, Partille, Tjörn, Stenungsund och Öckerö. Västtrafik AB Västtrafik AB är Sveriges näst största kollektivtrafikföretag och ägs till hälften av Västra Götalandsregionen och till hälften av alla 49 kommuner i Västra Götaland. Västtrafiks roll är att upphandla kollektivtrafiken. Bolaget har cirka 30 entreprenörer som kör vanlig kollektivtrafik och cirka 60 entreprenörer som kör särskild kollektivtrafik som till exempel färdtjänst, närtrafik och sjukresor. Räddningstjänsten i Storgöteborg Räddningstjänsten Storgöteborg är ett kommunalförbund (räddningstjänstförbund) bestående av Göteborg, Mölndal, Kungsbacka, Härryda, Partille och Lerum. Verksamheten regleras av ett avtal och en förbundsordning som styr verksamheten, ansvarsfördelningen mellan kommunerna och deras ekonomiska åtaganden. Förbundet leds av ett politiskt valt förbundsfullmäktige, som utser en förbundsstyrelse och revisorer. Göteborgsregionens kommunalförbund Göteborgsregionens kommunalförbund, GR, är ett kommunalförbund i Västsverige, bildat 1995. GR består av kommunerna Ale, Göteborg, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Mölndal, Partille, Stenungsund, Tjörn, Öckerö, Alingsås och Lilla Edet. GR:s uppgift är att verka för samarbete över kommungränserna och vara ett forum för idé- och erfarenhetsutbyte inom regionen. VART GICK SKATTEPENGARNA? 100 kr som betalades i skatt till Partille kommun under 2009 användes så här: 24,26 kr till grundskola 16,65 kr till barnomsorg 11,80 kr till gymnasieutbildning 0,91 kr till vuxenutbildning 18,02 kr till vård och omsorg för äldre 7,63 kr till verksamhet för funktionshindrade 5,92 kr till sociala insatser för barn, ungdomar och vuxna 1,93 kr till ekonomiskt bistånd 0,57 kr till arbetsmarknadspolitiska åtgärder för arbetslösa 1,71 kr till infrastruktur, samhällsplanering, gator och miljö 0,87 kr till kollektivtrafiken 1,14 kr till räddningstjänsten 2,73 kr till fritidsverksamhet för ungdomar 1,73 kr till bibliotek och kulturverksamhet 4,13 kr till kommungemensamma kostnader och politisk verksamhet 9
VISION OCH MÅL VISION OCH MÅL Styrning och uppföljning i Partille kommun görs utifrån tre perspektiv; brukare, personal och ekonomi. Fullmäktige har för samtliga perspektiv fattat beslut om vision, kommunövergripande mål samt verksamhetsidé. Brukarperspektivets vision, Partille mitt i det goda livet, innebär att man i Partille lever mitt i Göteborgsregionen, med närhet till både storstad och natur. Då kommunen är liten till ytan, har man också nära till både kommersiell och offentlig service, som bidrar till bra förutsättningar för ett gott liv, liksom närheten till naturen och en bra boendemiljö. Kommunens nämnder har i uppdrag att besluta om delmål inom de olika perspektiven för att kommunens övergripande mål ska nås. För samtliga perspektiv finns en gemensam värdegrund: Ekonomisk, ekologisk och social långsiktig hållbar kommun ur ett globalt perspektiv. 10
Fullmäktige har fattat beslut om en vision; Partille mitt i det goda livet Bilden: ungdomar tävlar i friidrott för Sävedalens AIK 11
VISION OCH MÅL Måluppfyllelse Partille mitt i det goda livet Resultat av Medborgarundersökning 2009 Hösten 2009 skickade Partille kommun för andra året i rad ut en medborgarenkät för att mäta hur nöjda kommuninvånarna är med kommunens service. Enkäten skickades ut till 1000 invånare och totalt kom det in 569 svar (marginellt färre än 2008 års 581 svar), vilket i enkätsammanhang är en god svarsfrekvens. Enkäten kunde besvaras både via hemsidan och på papper. Hur många som har svarat på de olika frågorna varierar. Alla frågor gällde inte alla. Enkäten bestod av bakgrundsfrågor (ålder, kön, utbildning, civilstånd), erfarenhetsfrågor (vad man utnyttjar av kommunens service) och frågor kopplade till kommunens vision för 2020 (om hur nöjda invånarna är med servicen). Resultaten från 2008 års enkät respektive 2009 är slående lika. Där de skiljer sig åt är det nästan undantagslöst fråga om ett förbättrat resultat. Det är särskilt tydligt inom de områden där förra årets betyg var något lägre. När det gäller planering av bostäder har förra årets medelbetyg 5,6 höjts till 6,0. För vård och omsorg för äldre och funktionshindrade har medelbetyget höjts från 5,7 till 6,4 och betyget på insyn och inflytande man som invånare har över kommunens beslut och verksamhet blev i år 5,7 jämfört med förra årets 5,3. I övrigt visar resultatet av enkäten att Partilleborna liksom förra året generellt sett är nöjda. På en skala från 1 till 10 gav hela 72,5 procent (jämfört med 2008 års 71,6 procent) en 8:a eller högre i betyg på frågan om hur nöjd man är med att leva och bo i Partille. Man är fortsatt nöjd med den trivsamma naturen, det kommersiella utbudet och kultur- och fritidsaktiviteter. Förskola, skola, gymnasium och vuxenutbildning får höga betyg, liksom den service (bemötande och tillgänglighet) som ges vid kontakt med kommunens personal och verksamheter. Område 2009 2008 Bo och leva i Partille kommun 8,2 8,1 Miljö (natur, parker, grönområden mm) 7,8 7,8 Kollektivtrafik 6,7 6,8 Planering av bostäder 6,0 5,6 Vård & omsorg för äldre och funktionshindrade 6,4 5,7 Trygghet kvällar och nätter 6,1 6,2 Lärande och utbildning (förskola, grundskola, gymnasium och vuxenutbildning) 7,0 6,7 Tillgång till högre utbildningar 8,2 8,1 Möjligheter till arbete 7,5 7,3 Kommersiellt utbud 7,8 7,8 Kultur- & fritidsaktiviteter 7,4 7,1 Miljöarbete 7,4 7,4 Skötsel av verksamheter i sin helhet 6,7 6,4 Kommunens personal (bemötande, tillgänglighet) 7,4 6,7 Insyn och Inflytande 5,7 5,3 12
VISION OCH MÅL Medveten samhällsplanering Vi arbetar för att nuvarande och kommande generationer ska få en god livsmiljö. Fem nämnder arbetar med mål som tar sin utgångspunkt i en medveten samhällsplanering och en god livsmiljö. Flest mål har Kommunstyrelsen/stadsbyggnadskontoret följt av byggoch miljönämnden. Måluppfyllelsen för kommunen som helhet är god, 16 av totalt 19 mål har uppfyllts. Dricksvattnet i kommunen håller en fortsatt bra kvalitet och taxorna för VA och renhållning är bland de lägsta inom Göteborgsregionen (GR). Bygg- och miljönämnden har under året medverkat till byggande av hälsosamma och funktionella bostäder och lokaler. Förbättringar inom kollektivtrafikens område har bl.a. omfattat ombyggnationer av ett antal hållplatser till Standard 2000. Det innebär bl.a. tillgänglighetsanpassning för funktionshindrade och äldre. I arbetet med den fördjupade översiktsplanen för centrala Partille genomfördes en s.k. trygghetsvandring i ett tidigt skede. Synpunkter som framkom då arbetades in i samrådshandlingen. Detta är ett exempel på Stadsbyggnadskontorets arbete med att aktivt verka för en dialog med kommuninvånarna i samhällsplaneringen. I byggprocessen som rör en ny multihall vid Vallhamra idrottsplats för kultur- och fritidsnämnden en dialog med berörda föreningar. Vuxenutbildningen växer kraftigt genom regeringens satsningar på yrkesvux och samverkan inom vuxenutbildningen i GR ökar. Detta bidrar till att nå målet att säkerställa att kommunen har en egen vuxenutbildning. Gymnasieskolan ska ha en miljöprofil och under 2009 har gymnasiet satsat och ställt om inför GY11 och hållbar utveckling. Ett nytt NV-program har också tagits fram och marknadsförs inför höstterminen 2010. Personer som fyllt 80 år har erbjudits förebyggande hembesök av vård- och omsorgsnämnden. En majoritet av de som erbjudits besök har tackat ja. Kommunen har under 2009 inte levt upp till målet att ha en god kvalitet på gator och vägar, vilket är en följd av otillräckligt beläggningsunderhåll. Målet att minska klimatpåverkan i boendet och arbetslivet anses heller inte uppfyllt. Livslångt lärande Vi skapar förutsättningar för lärande: för hela människan, hela dagen, hela livet. Fyra nämnder har mål relaterade till livslångt lärande. Barnoch utbildningsnämnden har flest mål. Kommunen har uppfyllt fyra av sina totalt åtta mål inom området. Detta beror delvis på att det finns mål som följs upp först under 2010. Under 2009 har barn- och utbildningsnämnden bl.a. gjort stora investeringar i klassrum och andra lärmiljöer i form av modern IKT-utrustning (t.ex. projektorer och smartboards). Personalens praktiska IT-kompetens har breddats. Nämndens En till En -satsning har inletts på tre skolor med syfte att varje elev ska disponera en personlig dator. Satsningarna görs för att nå målet att barn och elever ska erhålla tidsenliga pedagogiska hjälpmedel. Minst 70 procent av eleverna i skolår 1 9 ska 2010 arbeta i en IT-baserad lärmiljö på individnivå. Målet är satt att uppnås 2010, då även minst 85 procent av eleverna ska uppleva att de har inflytande över sitt eget lärande. I nuläget ligger värdet på 80 procent. Under 2009 har nämnden även fokuserat på införandet och arbetet med skriftliga omdömen samt pedagogisk dokumentation i förskolan. Detta är en del av ett flerårigt arbete för ett gemensamt synsätt bland pedagogisk personal avseende bedömning och individuella utvecklingsplaner med skriftliga omdömen. Partilles elever ska erhålla betyg som är kvalitetssäkrade. Som ett led i att erbjuda alternativa utbildningsformer har gymnasienämnden startat försöksverksamhet med 15 platser fördelade i sex olika lärlingsutbildningar inom gymnasiet. Vuxenutbildningen i Partille har startat tre nya utbildningar inom yrkesvux. Kultur- och fritidsnämnden visar ett bra resultat i den brukarundersökning de genomfört under 2009. 88 procent av besökarna är mycket nöjda med utbudet på biblioteken och 92 procent är mycket nöjda med servicen. När det gäller Kulturskolans verksamhet är drygt 90 procent av föräldrar och elever mycket nöjda med utbudet. 13
VISION OCH MÅL God omsorg och livskvalitet Vi utgår från Partillebornas egna resurser och skapar förutsättningar för trygghet i livets alla faser. Fyra nämnder arbetar med mål som faller in under rubriken God omsorg och livskvalitet. Social- och arbetsnämnden har flest mål följt av vård- och omsorgsnämnden. Totalt har kommunen 23 mål och av dessa är 17 uppfyllda. Delvis beror det här på att målen är långsiktiga och följs upp under 2010. Social- och arbetsnämnden har bl.a. arbetat med att stärka familjerelationer och gjort insatser för att stärka barn och ungdomars positiva utveckling. I enkätundersökningar riktade till de som haft kontakt med familjerådgivningen och Familjehusets öppenvårdsverksamhet uppger omkring 75 procent av de svarande att de upplever en stor förbättring av sin situation. Under året har nämnden haft fortsatt fokus på förebyggande arbete och hemmaplanslösningar för barn och ungdomar framför placeringar på institution. Man har också prioriterat öppenvård för missbrukare framför placering på institution. Cirka 95 procent av brukarna uppger i en enkätundersökning att de är nöjda med social- och arbetsnämndens verksamhet och personal vad gäller bemötande, tillgänglighet, information och service. Målet om rättssäkerhet har inte uppnåtts. 20 procent av nämndens beslut har ändrats av länsrätten/kammarrätten, målet var högst 10 procent. Liksom i övriga riket ökade under 2009 antalet hushåll som får ekonomiskt bistånd. Vård- och omsorgsnämnden har, i enlighet med ett av sina mål, erbjudit 70 procent inom målgruppen psykiska funktionshinder individuellt anpassad daglig sysselsättning. Nämnden har under året kunnat tillgodose behov inom reglerad tidsram när det gäller nästan samtliga beviljade insatser. De fall där tidsramen inte har hållit inträffade första halvan av 2009. Några av nämndens mål rörande god omsorg och livskvalitet, t.ex. nöjdheten hos anhöriga till brukare inom äldreomsorgen följs inte upp förrän 2010. Därför kan inget resultat redovisas i årets bokslut. Barn- och utbildningsnämnden har prioriterat likabehandlingsarbete inom hela sitt verksamhetsområde för att bl.a. förebygga samt förhindra trakasserier och annan kränkande behandling. Ett förvaltningsövergripande arbete med att kvalitetssäkra barn- och elevhälsoarbetet har också intensifierats för att förbättra bl.a. arbetssätt och rutiner för barn/elever i behov av särskilt stöd, samt för att förbättra barns och ungas arbetsmiljö. I barn- och elevenkäten 2009 anger 90 95 procent av eleverna i årskurs 3, 5 och 8 att de trivs bra/mycket bra i sin verksamhet. Kommunen har fortsatt arbetet med att skapa trygga och säkra miljöer bl.a. genom bygg- och miljönämndens förebyggande arbete inom miljö- och hälsoskydd. Ett område som kan förbättras ytterligare är tillgängligheten i den offentliga miljön för personer med funktionsnedsättning. Stimulerande kultur och fritid Vi bidrar till att stärka individens självkänsla genom ett rikt kultur- och fritidsliv. Fyra av sju nämnder bryter ner mål som rör Stimulerande kultur och fritid. Flest mål har kultur- och fritidsnämnden. Måluppfyllelsen för kommunen som helhet är 12 av 14 mål. Under 2009 har kultur- och fritidsnämnden genomfört en brukarenkät för att mäta hur de når upp till sina mål. 74 procent av brukarna är mycket nöjda med kultur- och fritidsutbudet i sin helhet. 83 procent är mycket nöjda med verksamhetens öppettider och tillgänglighet. 73 procent av idrottsföreningarna är mycket nöjda med utbudet i verksamheten och servicen. Fler besökare jämfört med tidigare år har deltagit i evenemang av olika slag. Idrottslokalerna, inom- och utomhusanläggningar, utnyttjas 82 procent av bokningsbar tid. Vård- och omsorgsnämnden påbörjade under året ett samarbete med kultur- och fritidsnämnden kring volontärer, lokaler och aktiviteter för både äldre och funktionshindrade. Frivilliga insatser har uppmuntrats och bl.a. har aktiviteter genomförts på vård- och omsorgsnämndens träffpunkter. Nöjdheten bland brukarna, bl.a. avseende aktiviteter och träffpunkter, kommer att mätas under 2010. Stadsbyggnadskontoret har medverkat till goda förutsättningar för friluftsliv genom att på vissa ställen gallra, istället för att slutavverka, och på så sätt skapat en öppen och inbjudande tätortsnära skog. Bygg- och miljönämnden har samverkat med övriga inom kommunen för att bl.a. bevara värdefulla naturmiljöer samt områden för aktiv fritid. Uppmuntrande företagsklimat Vi ger möjlighet till företagande och underlättar internationella kontakter. Fem nämnder har mål som syftar till ett uppmuntrande företagsklimat. Flest mål har social- och arbetsnämnden följt av 14
I kommunen har 9 av 11 mål uppfyllts som syftar till ett uppmuntrande företagsklimat. Bilden är från Cederleüfs konditori i Partille. bygg- och miljönämnden. Totalt i kommunen har 9 av 11 mål uppfyllts som rör området. Social- och arbetsnämndens arbetsmarknadsenhet samarbetar med näringslivssekreteraren för att utveckla och stärka kontakter med näringslivet. De flesta praktikplatser som tagits fram under året är på arbetsplatser i privata näringslivet. Av de flyktingar som efter introduktionsutbildning bor kvar i Partille, är 42 procent självförsörjande, vilket är ett bra resultat med tanke på rådande konjunkturläge. Av deltagare mellan 18 24 år i arbetsmarknadsenhetens åtgärder, var 67 procent i arbete eller studier med självförsörjning ett år efter avslutad åtgärd. Stadsbyggnadskontoret har inventerat verksamhetslämpliga markområden som är i anslutning till större vägar. I de fördjupade översiktsplanerna för Partille centrum och Jeriko har mark avsatts för verksamheter. Under året har också detaljplan Kåbäcken slutförts vilket medger handelsändamål. Bygg- och miljönämnden har agerat stödjande och utbildande i miljödiplomering. De har också haft en kort handläggningstid vid etablering eller ändring av verksamhet. Vård- och omsorgsnämnden har inte uppnått målet att möjliggöra alternativa driftsformer för kommunens service. Däremot har de påbörjat planering inom området. Det innebär att kunden/brukaren ska kunna välja bland flera utförare av tjänster inom hemtjänsten 2010. Att uppmuntra entreprenörskap bland kommunens anställda har inte lyckats då de anställda i hemtjänsten inte varit intresserade av information kring att starta eget i samband med Kundval. Vuxenutbildningen har blivit en central leverantör i kommunen och har nära samarbete med, och påverkan av, näringslivet i de nya yrkesutbildningar som startat. 15
16 Världsekonomin har upplevt sin kraftigaste konjunkturnedgång sedan andra världskriget med en akut finanskris under hösten 2008 och vintern 2009.
OMVÄRLDSANALYS OMVÄRLDSANALYS Vid ingången till 2009 präglades Sverige och övriga världen av stor osäkerhet på de finansiella marknaderna och en kraftigt fallande konjunktur. Mellan tredje och fjärde kvartalet 2008 sjönk Sveriges BNP med hela 5 procent vilket i ett historiskt perspektiv är en mycket omfattande nedgång. Under 2009 har en viss återhämtning skett men det förväntas ta tid innan nedgången på arbetsmarknaden vänder till uppgång. VÄRLDEN Världsekonomin har upplevt sin kraftigaste konjunkturnedgång sedan andra världskriget med en akut finanskris under hösten 2008 och vintern 2009. En kraftfull finans- och penningpolitik i såväl Sverige som i övriga världen har bidragit till att det under andra halvåret 2009 kommit allt fler tecken på att det kraftiga BNP-fallet i världen har avstannat. Den stimulans som framförallt använts av många stater för att hejda finanskrisen är extremt låg styrränta. Världens stora länder har också agerat gemensamt för att undvika en total kollaps på de finansiella marknaderna. I dag är ekonomin kraftigt stimulerad och möjligheterna att använda ytterligare stimulanser för att få fart på ekonomin är i många fall begränsad. Utmaningen består nu i att hitta ett normalläge genom ett balanserat tillbakadragande av stimulanser. Bilden är dock inte densamma i hela världen, i de stora tillväxtekonomierna i Asien, framför allt Indien och Kina, har BNPtillväxten knappt minskat alls under 2009. I Kina har bl. a. stora satsningar inom infrastrukturen drivit på utvecklingen. USA däremot genomgår en kraftig nedgång i ekonomin med bl. a. kraftiga prisfall på bostadsmarknaden. I den amerikanska ekonomin står hushållen för en mycket stor del av efterfrågan, över 70 procent, och de har hittills haft en benägenhet att handla på kredit. Med sjunkande värde på hushållens tillgångar och en nästintill fördubbling av arbetslösheten är situationen en helt annan. Inom EU-området är flera stora länder exportberoende och finanskrisens effekt på världshandeln har bidragit till en kraftig minskning av BNP hos dessa länder. Flera EU-länder som Spanien och Storbritannien har också en situation liknande den i USA, med skuldsatta hushåll och bostadsbubblor. Tecknen på en vändning är bl. a. en högre efterfrågan, en återhämtning på aktiemarknaderna samt bankernas förmåga till långfristig finansiering. De närmsta åren förväntas dock en långsam återgång till normala nivåer när det gäller både BNP och räntor. SVERIGE Den svenska exportindustrin har påverkats kraftigt av den globala nedgången i ekonomin och under 2009 sjönk exporten av varor från Sverige med hela 17 procent. Den svenska exporten förväntas vända uppåt under 2010 och öka med 4,3 procent mellan 2009 och 2010. Detta ska dock jämföras med att svensk export i genomsnitt växte med 6,5 procent per år mellan 1990 och 2008. På grund av den låga efterfrågan minskar industriproduktionen betydligt och 2011 förväntas ca 100 000 personer färre vara sysselsatta inom industrin än 2008. Arbetslösheten började stiga från och med andra halvåret 2008 och är vid utgången av 2009 8,4 procent. Siffran förväntas stiga till runt strax under 10 procent under 2010 och 2011 innan den vänder nedåt igen. Sysselsättningen har främst minskat inom tillverkningsindustrin, byggbranschen och transportsektorn. Den ekonomiska politiken har bidragit till att upprätthålla den inhemska efterfrågan och produktionen. Hushållens disponibla inkomster har ökat med över 3 procent 2009 och förväntas fortsätta stiga under 2010 och 2011 trots en svag arbetsmarknad. Detta bidrar till att konsumtionen fortsätter öka vilket tillsammans med export är en viktig drivkraft för svensk ekonomi. Den låga produktiviteten och läget på arbetsmarknaden bidrar troligtvis till en begränsad löneökningstakt de närmast kommande åren. År 2010 genomförs en stor avtalsrörelse som påverkar 75 procent av löntagarna. Enligt SKL:s prognos kommer de genomsnittliga totala lönekostnaderna att uppgå till 2,3 procent per år de närmaste tre åren. Prisutvecklingen i landet begränsas av den måttliga löneutvecklingen och Riksbankens mål om en inflation på 2 procent kommer troligen att underskridas. I takt med att produktiviteten ökar och läget på arbetsmarknaden förbättras kommer Riksbanken att höja räntan och flertalet institut tror på en första räntehöjning under våren 2010. Kommuner Sysselsättningen inom kommunsektorn är betydligt mindre konjunkturkänslig än näringslivet och antalet sysselsatta inom kommun- och landstingssektorn beräknas vara i princip oförändrat 2010 jämfört med 2008. Dock påverkas kommunerna kraftigt av minskad skatteunderlagstillväxt. Under ett antal år fram till år 2008 har tillväxten för skatteunderlaget varit mycket god, i genomsnitt 4,5 procent per år under 2001 2008. Under 2009 var skatteunderlagsutvecklingen 17
OMVÄRLDSANALYS endast 1,4 procent och väntas öka blygsamt under 2010 och 2011. Den genomsnittliga skatteunderlagstillväxten mellan åren 2008 och 2013 väntas bli 2,7 procent (SKL cirkulär 10:12). Den måttliga ökningen från 2010 och framåt är endast marginellt mer än vad som krävs för att hantera effekterna av att det tillfälliga konjunkturstödet tas bort. Skatteunderlagets utveckling bör också ställas i relation till övrig pris- och löneutveckling för att ge en rättvisande bild av vad kommunernas intäkter verkligen räcker till. Pris- och löneutvecklingen är begränsad de närmaste åren men ändå högre än utvecklingen av skatteunderlaget. Mängden verksamhet som kan finansieras med skatteintäkter minskar därför både 2009 och 2010 och enligt SKL dröjer det till 2012 innan skatteunderlaget i reella termer åter blir större än 2008. De statliga tillskotten för åren 2010 2012 till kommunsektorn har gett kommuner möjlighet att slippa nedskärningar och skattehöjningar. Tillskotten är dock av engångskaraktär varpå det av kommuner samtidigt krävs ett rationaliserings- och effektiviseringsarbete för att sänka kostnadsutvecklingen på sikt. Det tillfälliga stödet, som minskar redan 2011, ger kommunerna andrum att arbeta genomgripande med långsiktiga och hållbara lösningar för att möta en svagare intäktsutveckling. Oavsett konjunkturen står många kommuner inför demografiska förändringar som kräver anpassningar och omprioriteringar, främst inom skolområdet där elevkullarna på många håll minskar kraftigt. Kommunernas kostnader för ekonomiskt bistånd ökar i takt med att arbetslösheten stiger och fler människor behöver ekonomiskt stöd. Utöver arbetslösheten finns också ett antal förändringar i olika regelverk som skett sedan 2006. Detta gäller arbetslöshetsförsäkringen samt sjukförsäkringen. Förändringarna har som syfte att öka arbetsutbud och sysselsättning och så länge de gör det påverkas också kommunernas skatteunderlag positivt. Med det senaste årets minskade efterfrågan och högre arbetslöshet har istället fler personer blivit beroende av samhällets stöd för sin försörjning. PARTILLE OCH REGIONEN Arbetsmarknad Arbetsmarknaden i Västra Götaland har haft en dyster utveckling under 2009. De kommuner i länet som har starkast koppling till fordonsindustrin och dess underleverantörer har drabbats hårdast, medan kommuner med ett mer differentierat näringsliv klarat sig bättre. I Partille var antalet arbetslösa personer vid 2009 års utgång 746 stycken vilket är 296 fler än motsvarande tid föregående år. Av dessa är 142 stycken ungdomar vilket är 40 fler än föregående år. Andelen arbetslösa samt personer i program med aktivitetsstöd har i Partille ökat från 2,3 procent 2008 till 4,2 procent 2009 (motsvarande siffror 2009 är för länet 6,3 procent och för riket 6,0 procent). En av konsekvenserna av detta är kraftigt ökade kostnader för ekonomiskt bistånd. Kostnaderna har ökat med hela 24 procent mellan åren 2008 och 2009 och nivån väntas bli hög även 2010. Kostnadsutvecklingen för ekonomiskt bistånd har varit hög i hela Göteborgsregionen och av medlemskommunerna har endast två kommuner en lägre ökning 2009 än Partille kommun. Befolkningsutveckling Befolkningsutvecklingen i Partille har varit positiv under året efter några år av begränsad tillväxt. Befolkningen har ökat med 580 personer under 2009 (103 personer 2008) vilket är en ökning på 1,72 procent. Befolkningsökningen beror dels på att det har flyttat in fler personer i kommunen än vad det har flyttat ut, flyttningsnettot är + 440 personer, och dels på att det föds fler än vad som dör. Totalt för Göteborgsregionen är befolkningsökningen kraftig. Inte sedan början av 70-talet har befolkningen ökat så mycket som 2009. Mest ökade Kungsbacka med 1,74 procent och Partille blev tvåa i Göteborgsregionen. Bostäder Under år 2009 färdigställdes ca 150 bostäder varav ca 100 lägenheter i flerfamiljshus. Prognosen pekar på att något fler bostäder kommer att färdigställas under år 2010, där andelen småhus är något större än för år 2009. Antalet byggstartade hus under 2010 bedöms också bli större än under 2009. Efterfrågan på bostäder är fortsatt stor i hela Partille kommun, företrädesvis i centrala Partille, Sävedalen och Öjersjö. Intresse finns för såväl bostadsrätter, hyresrätter och ägande- Rikets skatteunderlag Budget Plan Plan Plan Plan % förändring 2010 2011 2012 2013 2014 SKLs prognos feb 2010 1,7 1,9 3,8 4,6 4,6 18
Befolkningsökningen i Göteborgsregionen är kraftig. Inte sedan början av 70-talet har befolkningen ökat så mycket som 2009. rätter både i flerfamiljshus och i småhus. Vid utgången av 2008 fanns enligt SCB 14 388 hushåll i Partille kommun. Under 2009 bedöms det ha tillkommit ca 150 hushåll. Försäljningen av tomter i Partille har påverkats av lågkonjunkturen. Från augusti 2008 till september 2009 såldes inga tomter alls till personer i kommunens småhus- och tomtkö. Försäljningen kom sedan igång under hösten vilket möjligen beror på det gynnsamma ränteläget men också på ett aktivt marknadsföringsarbete. Utveckling av skatteintäkter På grund av lågkonjunkturen och den minskade sysselsättningen i landet har Partille kommuns budgeterade nivå för skatteintäkter inte uppnåtts. Avvikelsen uppgår till 44,4 mnkr. Rikets skatteunderlagsutveckling fram till 2013 avspeglas även i Partille där den genomsnittliga utvecklingen under perioden 2008 till 2013 endast är 2,8 procent (bortsett från de statliga konjunkturstöden under 2010 av engångskaraktär). Partille kommun började förbereda sig inför lågkonjunkturen och minskade skatteintäkter redan 2007 med ett medvetet och långsiktigt effektiviseringsarbete med fokus på vardagsrationaliseringar. Utgångspunkten har varit, och är, bibehållen service och kvalitet med oförändrad skatt. Partille har därför fortfarande lägst skattesats i Västra Götalandsregionen med 20,49 procent. Källor: SKL, Konjunkturinstitutet, SCB, AMS Partilles skatteunderlag, procentuell förändring 2009 2010 2011 2012 2013 SKLs prognos feb 2010 2,1 % 3,2 % 1,7 % 3,0 % 3,9 % 19
20 Hållbar utveckling innebär att säkerställa nuvarande generations behov utan att kommande generationers behov äventyras.
HÅLLBAR UTVECKLING Hållbar utveckling Värdegrund Ekonomisk, ekologisk och social långsiktig hållbar kommun ur ett globalt perspektiv. Partille kommun har sedan 2006 mål om hållbar utveckling. Hållbar utveckling innebär en samhällsutveckling som säkerställer att den nuvarande generationens behov uppfylls utan att de kommande generationernas förmåga att tillgodose sina behov äventyras. Ekonomisk hållbar kommun, sid 23 32 I ett hållbart samhälle erbjuder kommunen en bra och likvärdig service till invånarna i kommunen över tid. Dagens kommuninvånare finansierar sin egen kommunala välfärd och förbrukar inte vad tidigare generationer tjänat ihop eller skjuter upp betalningen till framtida generationer. En stabil och sund ekonomi möjliggör genomförandet av övriga mål. Ekologisk hållbar kommun, sid 33 39 Partille kommun tar ansvar för att bevara och förbättra god livsmiljö för människan och annat levande, nu och för kommande generationer. Vi förvaltar naturen och dess resurser väl samt begränsar vår påverkan på klimatet. Social hållbar kommun, 41 48 Partille strävar efter ett samhälle där alla människor, oavsett kön, ålder, ekonomiska förutsättningar, kulturell eller etnisk tillhörighet har samma möjlighet till det goda livet. Grundförutsättningar för det är att vara en del av helheten. Social och ekonomisk trygghet, delaktighet och hälsa. Som arbetsgivare har kommunen målet att vara den goda arbetsplatsen. Kommunen har ett starkt och utvecklat näringsliv och en positiv ekonomisk tillväxt som ger Partilleborna ekonomisk trygghet. En växande ekonomi innebär att det finns mer att fördela. Ekologisk hållbarhet Ekonomisk hållbarhet Social hållbarhet 21
22 Resultatet för kommunkoncernen hamnade på 163,3 mnkr, kraftigt högre än föregående år, då resultatet blev 41,5 mnkr.
HÅLLBAR UTVECKLING Ekonomisk hållbar kommun Partille kommun har valt tre delområden inom vilka resultat och indikatorer som ger en bild av ekonomisk hållbarhet redovisas. Ekonomi i balans Kommunen ska behålla en styrka i ekonomin så att den kännetecknas av långsiktighet och uthållighet. De tre områdena är god ekonomisk hushållning, långsiktig ekonomisk kapacitet och utvecklat näringsliv. 50 Årets resultat (Mnkr) 45,2 Sammanfattning 40 37,9 41,3 I ett hållbart samhälle erbjuder kommunen en bra och likvärdig service till invånarna i kommunen över tid. Dagens kommuninvånare finansierar sin egen kommunala välfärd och förbrukar inte vad tidigare generationer tjänat ihop eller skjuter upp betalningen till framtida generationer. En stabil och sund ekonomi möjliggör genomförandet av övriga mål. 30 20 10 23,3 14,4 Kommunen har ett starkt och utvecklat näringsliv och en positiv ekonomisk tillväxt som ger Partilleborna ekonomisk trygghet. En växande ekonomi innebär att det finns mer att fördela. God ekonomisk hushållning Ekonomi i balans Effektivt resursutnyttjande Rättvisande ekonomisk bild God betalningsberedskap Säkerställa framtida pensionsutbetalningar Mål och lägesredovisning Ovanstående punkter utgör Partille kommuns ekonomipolicy och Partilles definition av god ekonomisk hushållning. Ekonomipolicyn är också kommunens mål för ekonomiperspektivet tagna av kommunfullmäktige 2009-06-17 i samband med kommunbudget 2010. Målen har därför brutits ned för uppföljning först från och med 2010 års budget men strukturen i årsredovisningen får ändå utgå ifrån de målen då god ekonomisk hushållning var målsättningen även 2009. Partille kommuns resultat, ekonomiska situation och utveckling under året utgår ifrån ekonomipolicyn vars verksamhetsidé är att dagens kommuninvånare ska finansiera sin egen kommunala välfärd och inte förbruka vad tidigare generationer tjänat ihop eller skjuta upp betalningen till framtida generationer. 0 2005 2006 2007 2008 2009 Partille kommun redovisar ett resultat för 2009 på 45,2 mnkr, vilket är bättre än 2008 års resultat på 14,4 mnkr samt bättre än det budgeterade resultatet på 25,9 mnkr. Under 2009 har kommunen haft ett antal realisationsvinster på 22,2 mnkr som avser försäljning av kulturfastigheter till det helägda bolaget Partillebo AB samt fondförsäljning och försäljning av datorer. Realisationsvinster ska inte ingå i kommunens balanserade resultat enligt kommunallagen. I förhållande till balanskravet, som i korthet innebär att intäkterna ska överstiga kostnaderna, hamnar kommunens resultat på 23 mnkr. Resultatet för kommunkoncernen hamnade på 163,3 mnkr, kraftigt högre än föregående år, då resultatet blev 41,5 mnkr. Partillebo AB fick ett resultat på 124,9 mnkr (21,4 mnkr) och Partille Energi AB slutade året med ett resultat på 17,6 mnkr (16,4 mnkr). Det ökade resultatet för kommunkoncernen beror till stor del på Partillebo AB:s ökning från föregående år som främst beror på försäljning av fastigheter, lägre underhållskostnader samt lägre räntekostnader till följd av rådande konjunkturläge. Partille kommun har ett finansiellt mål för 2009 som ska uppfyllas och det är att årets resultat ska uppgå till minst 2 procent av skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning under planperioden för ekonomi ska urholkas. Resultatet 2009 uppgår till 3,1 procent av skatteintäkterna och under planperioden så hamnar vi på 2,0 procent, vårt finansiella mål. 23
HÅLLBAR UTVECKLING Budgetavvikelse En förutsättning för ekonomi i balans är en god budgetföljsamhet. Det stora ekonomiska ansvarstagandet och den lojalitet mot politiska beslut som finns i kommunen är av stor vikt för att nå detta. Målet att hålla budget har följts av alla nämnder förutom gymnasienämnden och social- och arbetsnämnden. Deras negativa resultat beror bland annat på färre elever i skolan samt den lågkonjunktur som råder med ökade kostnader för ekonomiskt bistånd. Deras negativa avvikelser har prognostiserats i årets samtliga månadsuppföljningar. En stor positiv avvikelse gör vård- och omsorgsnämnden med ett resultat på 10,3 miljoner kronor vilket är särskilt anmärkningsvärt med tanke på föregående års stora underskott. En förklaring är bättre balans mellan behov och tillgång när det gäller boendeplatser för äldre, vilket kraftigt minskat kostnaderna för köpta platser. Största positiva avvikelsen procentuellt sett har valnämnden som finns under Övriga i diagrammet samt KS-förvaltningar, där kommunstyrelsen lämnar det största överskottet. Valnämndens överskott beror på lägre kostnader vid genomförande av Europaparlamentsvalet än förväntat och för kommunstyrelsens del är det budgeterade hyreskostnader på lokaler som inte har blivit färdigställda under 2009 på grund av överklaganden som bidrar till överskottet. Skatteintäkter och nettokostnader Skatteintäkter tillsammans med generella statsbidrag är kommunens dominerande inkomstkälla och ökade jämfört med föregående år med 30,5 mnkr motsvarande 2,1 procent. I en sund ekonomi ska det vara en följsamhet mellan utvecklingen av skatteintäkterna samt generella statsbidrag och utvecklingen av nettokostnaderna. Kommunens nettokostnadsökning under 2009 motsvarade en ökning på 12,5 mnkr, 0,9 procent. Om hänsyn bara tas till ökningen av nettokostnader för nämnderna så ökade dessa med 4,3 procent. Skillnaden däremellan beror på ökning av finansens intäkter vilket bland annat beror på diverse engångsposter såsom sänkning av de sociala avgifterna (AFA-försäkring) samt engångsåterbetalning av SKL. nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag som i kommunen uppgår till 96,9 procent, vilket är en förbättring jämfört med 2008 års nettokostnad på 99 procent. En nettokostnadsandel under 98 procent anses vara en bra nivå för en offentlig verksamhet utan vinstsyfte vilket då säkerställer att medel finns till att egenfinansiera investeringar i kommunen 10 8 6 4 2 0 4,7 5,8 3,9 4 8,4 6,3 4,7 4,4 0,9 2005 2006 2007 2008 2009 2,1 14 12 10 8 6 4 2 0-2 -4-6 -8 Procentuell avvikelse gentemot budget 11,8% 8,4% 2,7% 2,4% 2,7% 2,1% 0,5% KS-förv. KF KFN BUN -0,8% GYM SAN VON BMN Övriga -6,3% Nettokostnadsutveckling Skatteutveckling Investeringar Årets nettoinvesteringar uppgick till 38,3 miljoner kronor mot budgeterat 109,7 mnkr. Genomförandegraden var enbart 35 procent och det berodde främst på lågkonjunkturen som gjorde att flera nämnder valde att vänta med investeringar som inte var akuta samt förseningar av diverse infrastruktursprojekt (bland annat Göteborgsvägen samt diverse detaljplaner som har blivit överklagade). Kommunen klarade av att självfinansiera alla sina investeringar under året vilket stärker kommunens finansiella handlingsutrymme. Investeringsnivå Mnkr 2008 2009 Partille kommun 61 38 Partillebo AB 145 112 Partille Energi AB 46 59 Summa 252 209 24