Jämförande riskanalys för 4 och 10 bars PE-rörsystem



Relevanta dokument
Alternativa µ-chp teknologier

Staffan Karlsson Redigerad av Valdrin Erlisi och Jörgen Held

TEKNISK BESKRIVNING AV DET SVENSKA DISTRIBUTIONSNÄTET FÖR NATURGAS

Utveckling av katalytisk rörbrännare för naturgasförbränning för luftuppvärmning i matlagningsugn

FÖRLÄGGNING AV HUVUDVATTENLEDNING MED NY SCHAKTFRI METOD. Pipe Express. Mats Ohlsson, Stockholm Vatten VA AB Projektledare

Systemteknisk och ekonomisk jämförelse av användning av PE-100, PE-80 och stål för gasdistribution

Strålning från varmfackla vid biogas förbränning

PM, Nettovägen 2-4, Veddesta 2:18 och 2:83 RISKUTREDNING HANTERING BRANDFARLIG GAS PÅ INTILLIGGANDE FASTIGHET

Fullskaleförsök med Flat Flame brännare i degelugn

HYDRAULIK Rörströmning I

Rapport SGC 174. Code of Practice. Norm och användarinstruktioner för PE-rör i gasnät upp till 10 bar Material- och inköpsspecifikationer

Utveckling av köldtåligt bränslecellsbaserat kraftaggregat.

Rapport SGC 239. Linda Karlsson SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut. Juli Rapport SGC ISRN SGC-R-239-SE

INNEHÅLL. Allmänt 3. Förläggningsmetod 9. Restriktioner kring ledningen 10. Teknisk data mm 11

HYDRAULIK Rörströmning IV

Riskutredning för detaljplan för del av Hamnen 2:2 mfl i Ystad, Ystads kommun

SGC Rapport 2013:254

Tryck- och svetsseminarie 2014 Föredrag: Golden welds vad är problemet? Föredragshållare: Mikael Rehn, Inspecta Sweden AB

E N E R G I G A S E R R E G E L V E R K O C H S T A N D A R D E R

HYDRAULIK Rörströmning IV

Beräkning av skydd mot brandspridning mellan byggnader

Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om hantering av brandfarlig gas och brandfarliga aerosolbehållare

Svar på Länsstyrelsens samrådsyttrande avseende risker förknippade med bensinstation och transporter av farligt gods

Maritima riskanalyser för LNG

Why Steam Engine again??

VFA 5.2: Gångavstånd i utrymningsväg

VFA 7.1: Byte av EI-glas mot E-glas

Kompletterande PM till riskutredning Bensinstationslägen

RISKANALYS KV.TÖRNROSEN

Eurokod 3: Dimensionering av stålkonstruktioner Del 4-3: Rörledningar. Eurocode 3 Design of steel structures Part 4-3: Pipelines

Underlag för samråd enligt miljöbalken

Information till allmänheten Gaslager Skallen

RAPPORT. Riskanalys översvämning fördelningsstation F3 E.ON Osmundgatan, Örebro Upprättad av: Hans Björn Granskad av: Johan Lundin

Information till allmänheten Gaslager Skallen

Underlag för samråd. Ny 70 kv markkabel i Danderyds kommun. E.ON Elnät Sverige AB Malmö

Teckomatorp 6:1, Svalövs kommun

STOCKHOLMS HAMNAR AB OLJEHAMNEN LOUDDEN STOCKHOLM

Riskutredning detaljplan Södra Kroppkärr

PM Risk, del 1 YSTAD HAMNSTADEN SLUTRAPPORT

Nybyggnad. Bygglovshandling Brandkonsulten Kjell Fallqvist AB Gävlegatan 12 B Stockholm

VFA 5.3: Bakkantsutrymmning i köpcentra

Ny metod för täthetskontroll av gasledningar (New method for tightness control of gas pipes)

[ UPPHÄVD ] KLASSNING AV RISKOMRÅDEN VID HANTERING AV BRANDFARLIGA GASER OCH VÄTSKOR

Flytande metan tillgänglighet i Sverige.

Arbetsrapport SGC A34

Verifiering av utrymning Analys eller förenklad? Norge 2009 Tomas Rantatalo

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (8)

Riskutredning. Kv. Kungsängen & Sågklingan, Västerås. Undersökning av risker kring fastigheterna Kungsängen och Sågklingan.

Detaljplan för del av Druvefors, Kamelian 2 Skyddsavstånd till tryckeri


STOCKHOLMS HAMNAR AB OLJEHAMNEN VÄRTAN STOCKHOLM

Kvalitetssäkring av läcksökning med hund - Fas II

BILAGA 5 PM KORSNING VATTENFYLLDA DIKEN

En ledningsförläggning inom ett gravfält i Sollentuna

ARC 32. Tvättställsblandare/Basin Mixer. inr.se

Värdering av elmodellen på den svenska gasmarknaden

VFA 5.2: Gångavstånd i utrymningsväg

CompactAIR Center Ventilation - Filtrering - Uppvärmning CompactAIR Center Ventilation - Filtration - Heating

Detaljplan för del av Druvefors, Nejlikan 3 m.fl. Skyddsavstånd till tryckeri

Uppdragets syfte var att med CFD-simulering undersöka spridningen av gas vid ett läckage i en tankstation.

Gaslager Skallen Halmstads kommun

PM kompletterande riskanalys Mölnlycke fabriker, Härryda kommun

Luftkonditionering kassettmodell split QW

Syftet med detta dokument är att redovisa Södertörns brandförsvarsförbunds syn på behov av brandposter i olika bebyggelsemiljöer.

Solna United Kv Tygeln. Solna United Kv Tygeln. PM Bergteknik Upprättad av: Emil Rudegran Granskad av: Erik Westerberg

Är passivhus lämpliga i fjärrvärmeområden?

Storlek/ Size. Modell/ Model. Effekt/ Effect. Vattenmängd/ Water amount T30 63W T30 87W T30 67W T30 76W T30 108W T30 121W

Basis for Environmental Product Declaration Smart Development Sweden

GreCOR Green Corridor in the North Sea Region. Nicklas Hansson

Riskanalys. Del av Sandås 2:7, Kalmar kommun. Preliminär handling. Uppdragsnummer Kalmar Norra Långgatan 1 Tel:

El och Bredband till ditt hus Information till fastighetsägare

Biogasens och naturgasens potential som drivmedel

Transformator konferens Stavanger /4 Sammanställning av kunskapsläget I Vattenfall och utvecklingen I Sverige

PM-Riskanalys VÄSTRA SVARTE, YSTAD

SGC FÄLTSORTERING AV FYLLNADS MASSOR VID LÄGGNING A V PE-R ÖR MED LÄGGNINGSBOX. Rapport SGC 041. Göran Lustig Elektro Sandberg Kraft AB.

PM Farligt gods. Skövde Slakteri. Tillbyggnad vid farligt godsled. Aspelundsvägen Skövde kommun

Gaslager Skallen. Kommunens plan för räddningsinsatser på. Halmstads kommun. Upprättad: Reviderad:

Detaljplan för Nol 3:72 i Ale kommun Risker i samband med närhet till Perstorp Oxo:s anläggning

Ett dräneringsschakt inom kvarteret Gisle på Kyrkbacken i Västerås

Över Trafikverkets yttrande över förslag till detaljplan för MAXI ICA m.fl. vid Ubbarp UNITED BY OUR DIFFERENCE BEF. VÄG NY GC-VÄG RIDHUS

Riskanalys avseende förändringar av detaljplan för Sandbyhov 30 (södra)

Kräcklinge kyrka. Särskild arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning. Kräcklinge 10:1 Kräcklinge socken Närke.

PM Risker med transport av farligt gods Kongahälla Östra, Kungälvs kommun

Förslag till överförande av kulverterat dike till våtmark (vattenreningskärr) vid Tjuvkil 4:5 och 2:166, Kungälvs kommun

Fjärrvärme. Lokala bestämmelser gällande nyexploatering samt konvertering

UPONOR VVS RADIATORRÖR PEX. Uponor Radiatorrörsystem PEX En säkrare värmeinstallation

Utveckling av mikroturbin med extern förbränning - fas I

VA-UTREDNING. Regementsparken Växjö ALHANSA FASTIGHETER AB SWECO ENVIRONMENT AB VÄXJÖ VATTEN OCH MILJÖ

Prislista Anatel produkter

Vätgas och bränsleceller!

Väster 7:1 och 7:9, Gävle kommun Bedömning av behov av riskanalyser vid exploatering för bostadsändamål

RAPPORT Markbygden vindkraftpark Bullerutredning Etapp 1

Samrådsredogörelse

Users manual Bruksanvisning Gebrauchanweisung Guide d instructions

PM risk "Dallashuset"

FÖRDJUPAD RISKANALYS BILAGA 2 PÅVERKAN PÅ MÄNNISKOR OCH OMGIVNING Version 2

Översiktlig riskbedömning - Detaljplan för Fullerö Hage - Uppsala

VFA 5.4: Utrymningsbredd

PM. Komplettering avseende miljöriskanalys

Transkript:

Rapport SGC 181 Jämförande riskanalys för 4 och 10 bars PE-rörsystem Svenskt Gastekniskt Center November 2007 Lars Jacobsson TUMAB Rapport SGC 181 1102-7371 ISRN SGC-R-181-SE

SGC:s FÖRORD FUD-projekt inom Svenskt Gastekniskt Center AB avrapporteras normalt i rapporter som är fritt tillgängliga för envar intresserad. SGC svarar för utgivningen av rapporterna medan uppdragstagarna för respektive projekt eller rapportförfattarna svarar för rapporternas innehåll. Den som utnyttjar eventuella beskrivningar, resultat eller dylikt i rapporterna gör detta helt på eget ansvar. Delar av rapport får återges med angivande av källan. En förteckning över hittills utgivna SGC-rapporter finns på SGC:s hemsida www.sgc.se. SGC är ett samarbetsorgan för företag verksamma inom energigasområdet. Dess främsta uppgift är att samordna och effektivisera intressenternas insatser inom områdena forskning, utveckling och demonstration (FUD). SGC har följande delägare: Svenska Gasföreningen, E.ON Gas Sverige AB, E.ON Sverige AB, Göteborg Energi AB, Lunds Energikoncernen AB (publ) och Öresundskraft AB. Följande parter har gjort det möjligt att genomföra detta utvecklingsprojekt: E.ON Gas Sverige AB Öresundskraft AB Lunds Energikoncernen AB (publ) Göteborg Energi AB AB Fortum Värme samägt med Stockholms stad SVENSKT GASTEKNISKT CENTER AB Jörgen Held

Sammanfattning Det bör vara möjligt att förlägga 10 bars ledningar i PE-material med ett skyddsavstånd på 6 meter till närmsta byggnad, i likhet med de regelverk som finns i andra europeiska länder. Vidare bör synen på skyddsavstånd förändras från dagens förväntad grävaktivitet till fara för omgivningen. Att förklara och få förståelse för resonemanget om grävaktivitet är alltför vagt. Riktlinjer norm för den svenska marknaden bör tas fram. Fördelarna med 10-barssystem i PE är uppenbara; låg anläggningskostnad, hög kapacitet med låg eller näst intill försumbar underhållskostnad och ett rör som har högre motstånd mot grävskada än likvärdigt rör i stål. Abstract It should be possible to use a safety distance of 6m to closest building for PE-pipes with 10 bars pressure, similar with the regulations in other European countries. The interpretation of safety distance should be changed from today s view of ex-pected digging activities to danger for the environment. The knowledge of the line of argument is too vaguely. A guiding line should be worked out. The advantage with PE-systems of 10 bars is obvious; the costs for construction is low, high capacity with low or almost negligible costs for maintenance and the PE-pipe has a better resistance to damages from digging than pipes of steel. 2

Innehållsförteckning 1 Bakgrund och målsättning...4 2 Material och tryckklasser...4 3 Regelverk...4 3.1 Sverige... 4 3.2 Europa... 4 3.3 Kapacitet... 5 4 Gasläckage och brandspridning...5 4.1 Gasläkage... 5 4.2 Brand... 6 5 Riskminimering...8 6 Ledningssträcka...8 7 Referenser...9 3

1. Bakgrund och målsättning Naturgas distribueras normalt i stålrörssystem vid maximalt 80 bars tryck eller i polyetenrör (PE) vid maximalt 4 bars tryck. Nya PE-material har möjliggjort tryck upp till maximalt 10 bar. Användningen av dessa PE-rör i Sverige har hittills begränsats av att skyddsavstånden till ledningen har varit samma som för 80 bars stålledningar. För att nå en ökad användning av 10-barssystem är det viktigt att risken kvantifieras med avseende på den ökade trycknivån jämfört med 4-barssystemet. Även att förslag (mellantrycksnorm) utarbetas som innehåller sådana åtgärder att 10-barssystem kan förläggas med säkerhetsavstånd som motsvarar regelverket för 4-barssystem. Målsättning med denna studie är att påvisa att 10-barssystem i PE-material kan förläggas med ett skyddsavstånd som är betydligt mindre än dagens krav på 25 meter till närmsta byggnad. Kriteriet för skyddsavstånd skall överensstämma med avståndet för 4-barssystem. 2. Material och tryckklasser Med 10-barssystem avses PE-rör i kvalitet PE100 och SDR 11. 3. Regelverk 3.1 Sverige För att anlägga ett 10 bars PE-ledningnät krävs ett skyddsavstånd till närmsta byggnad på 25 meter i enlighet med SÄIFS 1996:8 för gasledningar med ett tryck överstigande 4 bar. Det finns möjlighet att korta skyddsavståndet inom tätort efter samråd med myndigheten, PE är dock exkluderat. Motsvarande avstånd för 4 bars ledningar är 4 meter inom tätort och 12 meter utanför tätort. Med användning av skyddsrör kan avståndet kortas till 2 meter inom tätort. Skyddsavståndet är grundat på ett resonemang om förväntad grävaktivitet inom ett visst område. 3.2 Europa De flesta länderna i Europa, som använder naturgas, har också ledningssystem med 10 bar som ett komplement till det traditionella 4-barssystemet. Störst utbredning av 10-barssystem finns i England, Holland, Tyskland och Norge. 4

Samtliga länder som använder 10 bar i distributionssystemen använder någon form av mellantrycks -norm, med tillägg för PE-rör. England opererar med 7 bar, skatteteknisk gräns, och norm för tryck upp till16 bar med tilläggsnorm upptill 7 bars PE-rör. Skyddsavstånd 2-6 meter. Holland opererar med 8 bar, multipel av 4, och norm för tryck upp till 16 bar med tillägg för PE-rör max.tryck 8 bar. Skyddsavstånd 2-3,5 meter. Tyskland opererar med 10 bar och norm 4-16 bar, med tillägg för PE-rör. Skyddsavstånd 2-6 meter. Norge opererar med 10 bar och anvisning för 10 bar i PE rör. Skyddsavstånd 6 meter. 3.3 Kapacitet Möjligheten att distribuera gas i PE-rör vid 10 bar ger system med högre kapacitet än 4-barssystem och till betydligt lägre kostnad än stålsystem som är alternativet vid tryck över 4 bar. Följande exempel visar kapaciteten i 4 respektive 10-barssystem: 30 km ledning De 225 SDR 11 respektive SDR 17,6 De mm SDR Pin Bar Put Bar Hast. m/s Effekt MW 225 11 10 4 11 102 225 17,6 4 1 12,3 47 Om motsvarande effekt överförs i 10 bars ledningen, når den 170 km. 47 MW kan överföras i 10 bar De 160, vilket ger cirka 25 % lägre entreprenadkostnad mot motsvarande 4 bar De 225. 4. Gasläckage och brandspridning 4.1 Gasläckage Beräkningar är utförda för stabilitetsklass F: vind 2 m/s. Hålstorlek i rör 1 cm 2. I följande figurer visas gasutbredningen efter 15 minuters läckage för 4 respektive 10 bar. 5

Koncentration enligt: Gul 25 000 ppm 50 % LEL Röd 50 000 ppm LEL Grön 150 000 ppm UEL Figur 1a: Gasläckage 4 bar. Vertikalt fotavtryck efter 15 minuter. Figur 1b: Gasläckage 10 bar. Vertikalt fotavtryck efter 15 minuter. 4.2 Brand Beräkning av strålningsvärme har utförts för 4 resp. 10 bar. Acceptabla strålningsvärmenivåer enligt EN 13645:2001 Isolerade områden med får personer (lantbruksarealer) Normala områden (varken kritiskt eller isolerat) Kritiska områden (sportarenor, lekplatser, skolor etc.) 13 kwm 2 5 kwm 2 1,5 kwm 2 6

I följande figurer visas värmestrålningen efter 15 minuters brand för 4 respektive 10 bar. Figur 2a: Brand 4 bar. Vertikalt fotavtryck efter 15 min Fig. 2b: Brand 10 bar. Vertikalt fotavtryck efter 15 minuter. Från figurerna kan utläsas att skyddsavståndet på 4 meter för 4 bars ledningar är tillräckligt för att skydda omgivningen från strålningsvärmen vid en brand. Att korta 7

avståndet till 2 meter i tätort är ej att rekommendera, skyddsrör skyddar ej mot grävskada eller brand. Med samma synsätt bör skyddsavståndet från en 10 bars ledning vara 6 meter. 5. Riskminimering För att minska risken för grävskada och minimera mängden gas som släpps ut vid en skada, kan åtgärder utföras i anläggningsfasen av rörledningssystem. Några förslag med kommentarer: - Djupförläggning: Minskar risken för avgrävning avsevärt. Ett läggningsdjup på 2 meter reducerar tillbud med en faktor 6. Kostsamt alternativ vid traditionell schaktning, kan fungera när markförhållanden möjliggör styrd borrning. - Grävskydd: Betong eller stålplattor placeras ovan röret. Kostsamt och svårhanterligt, kan vara ett alternativ vid begränsade kritiska passager. Kraftiga varselband eller plastskivor över röret är ett alternativ. - Grävförbudszoner: Eftersträva förläggning i dessa zoner. - Sektionering: Fjärrstyrda ventiler som snabbt kan stängas från kontrollrum för att minimera mängd gas och tid för brand. - Automatisk avstängning: Excess flow valves som stänger gasflödet momentant vid förinställd flödeshastighet. 6. Ledningssträcka Två ledningssträckor har studerats: a) Höganäs b) Trelleborg Då resultatet av denna rapport har givit ett skyddsavstånd från ledning till närmsta byggnad är det endast möjligt att ersätta dagens 4 bars ledningar med 10 bars PE-rör på inmatningssträckan från MR-station till gräns för tätbebyggelse. För Höganäs innebär detta att cirka 800 meter skulle kunna konverteras till 10 bars ledning med bibehållet skyddsavstånd. Vilket ger en för kort sträcka för att motivera kapacitetshöjningen ställd mot merkostnad för ytterligare ett tryckreduceringssteg. För Trelleborg kan hela 4-barsnätet i stål ersättas med 10 bar i PE, cirka 3 000 meter med bibehållet skyddsavstånd om 6 meter. Kapacitetshöjningen blir cirka 30 %. 8

7. Referenser - Energigasnorm 2001, (EGN01). - Sprängämnesinspektionens föreskrifter och allmänna råd om naturgas, SÄIFS 1996:8. - Norsk Gassnorm. - Gas Pipes qualification of plastic pipes for 10 bar. Föredrag Lars Synnerholm, Plastic Pipes München 2000. - Plastic piping system for the supply of gaseous fuels, EN 1555:1-5. - Installations and equipment for liquefied natural gas, EN 13645:2001. - Gas supply system (NL), Pipelines for MOP up to and including 16 bar. Part 1: General functional recommendations. Part 2: Specific functional recommendations for PE MOP 10 bar, CEN-EN 72441, 12007-1. - TD/1 Ed 4, Distribution pipelines (GB), MOP up to 16 bar. - TD/4 Ed 3, Services (GB), MOP up to 7 bar. - G461-1, Errichtung von Gasleitungen bis 4 bar Betriebsdruck aus Stahlrohren -Arbeitsblatt ( D), 4-16 bar. - G472, Gasleitungen bis 10 bar Betriebsdruck aus Polyethylen (PE 80, PE 100 und PE-Xa)-Errichtung -Arbeitsblatt (D). 9

Scheelegatan 3, 212 28 Malmö Tel 040-680 07 60 Fax 040-680 07 69 www.sgc.se info@sgc.se