V0N 0< National Library of Sweden

V0N 0< National Library of Sweden Denna bok digitaliserades på Kungl. biblioteket år 2012

TT STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR 1922:4 KOMMUNIKATIONSDEPARTEMENTET KLIMATETS INVERKAN PA BYGGNADER VID VÄSTKUSTEN KUNGL. BYGGNADSSTYRELSENS MEDDE LAN DE N:R 1 STOCKHOLM 19 2 2

Statens offentliga utredningar 1922. Kronologisk förteckning. Januari 1. Skolkommissionens betänkande. 1. Det högre skolväsendet i utlandet (tr. 1921). Norstedt. 387 s. E. 2. Betänkande oeh förslag till förändrade grunder för förvaltningen av kronans jordbruksdomäner samt till nya reglementariska bestämmelser för samma förvaltning. ILcggströin. 10C s. Jo. 3. Städernas särskilda skyldigheter och rättigheter i förhållande Ull staten. Av T. Xothin. Marcus. 210 s. Fi. 4 betänkande ined förslag till livsmedelslag m. m. (tr. 1921.) Almqvist & Wiksell. xij. 295 s. S. 5. liihang 1 till betänkande med förslag till livsmedelslag m. m. Förslag till föreskrifter rörande undersökning av smör och margarin, ost och margarinost, ättika och vatten (tr. 1921). Almqvist Wiksell. 52 s. S. G. Bibang 2 till betänkande med förslag till livsmedelslag m. m. Biologiska och kemiska undersökningar oeh andra utredningar. Av H. Huss och T. Sandberg (tr. 1921). Almqvist & Wiksell. 101 s. S. 7. Förslag till om- och tillbyggnad av Kungl. biblioteket. Handlingar 1918-1921 (tr. 1921). Almqvist & Wiksell. (4). 72 s. 18 pl. E. 8. Jordkommissionens betänkande. 1. Förslag till lag med bestämmelser angående rätt att förvärva och besitta fast egendom. Thule. (6), 12.") s. 4 kart. Ju. 9. Utredning och förslag rörande beredande avunderstöd ät änkor efter manskap vid armén och marinen. Beckman. 29 s. Fö. 10. 1921 ars pensionskommittés betänkande. 1. Be-. tänkande med förslag till författningar ang. dyrtidstillägg och pensionstillägg at vissa pensionärer (tr. 1921). Iheggström. 83 s. Fi. 11. Betänkande med förslag till förordning angående tillverkning och beskattning av maltdrycker m. m. Hseggström. 96 s. Fi. 12. Betänkande 2. avg. av 1919 års sakkunniga för Chalmérska institutets omorganisation. Omorganisation av Chalmers tekniska instituts högre avdelning till teknisk högskola och dess lägre avdelning till tekniskt gymnasium med tekniska fackskolor samt förslag till nybyggnader för högskolan. Norstedt, ix, 122 s. 11 pl. E. 13. Till herr statsrådet och chefen för k. linansdedepartementet. [Utlåtande från sakkunniga för utredning angående kontrollen över sockertillverkningen.] Marcus. 30 s. Fi. 11. Betänkande och förslag angående officerskårens vid flottan rekrytering och utbildning m. ro. 4. Antagning och utbildning av befäl i flottans reserv. Beckman. 192 s. Fö. 15. Kommunalförfattningssakkunnigas betänkande. 3. Ersättning at innehavare av kommunala förtroendeuppdrag. Norstedt. 102 s. S. 10. Bilaga iill konimunalförfattningssakunnigas be- I tänkande. 3. Statistisk redogörelse för utgående I April Maj. Några iaktta;.»iser från 1921 års riksdagsmannaval. Av E. v Ileidenstam. Norstedt. 20 s. Ju. 2. Byggnadsarbetarsakkunnigas betänkande. 2. Arbetsstatistisk undersökning rörande husbyggnadsverksaniheten i Sveriges städer och sfadsliknande samhällen. Av fi. Nyström. Norstedt. 208 s. S. Mars. ersättningar at innehavare av förtroendeuppdrag inom primärkommunerna. Norstedt, ii. 80 s. S. 17. Förmögenhetsbrotten. Andra delen. Förberedande utkast till strafflag. Speciella delen, l Av J. C. W. Thyrén. Lund, Berling. vj. 217 s. Ju. 18. Betänkande i fråga om plan för utförande av ostkustbanan ni. ni. Beckman, ix. 315 s. 1 kart. K. 19. Tull- och traktatkommitténs utredningar och betankanden. 8. Utlåtande i valutafrågan. Marcus. 24 s. Fi. 20. Underdånigt betänkande rörande lönereglering för befattningshavare vid lots- _och fyrstaten ni. in. Marcus. 71, 14 s. H. 21. Tull- och traktatkommitténs utredningar och betänkanden. 9. Utlåtande angående järnvägsfrakternas reglering. Tullberg. 40 s. Fi. 22. Ortnamnen i Värmlands län. 7. Karlstads härad. Uppsala. Appelberg. (4), 35 s. E. 23. Järnvägsstyrelsens skrivelse till Kungl. Maj:t den 9 mars 1922 med yttrande över ostkustbanekommitténs betänkande. Beckman. (2), 30 s. K. 24. Utredning angående inrättandet av ett svenskt statslotteri. Av C. V. L. Charlier. Malmö. Böhr. (4), 109 s. H. 25. Lekniannaelenientets användande och ställning inom civilprocessen i skilda länder. Av G. Fahlcrantz. Norstedt, vij, 583 s. Ju. 20. Betänkande och förslag rörande internering av farliga återfallsförbrytare. Lund, Berling. 115 s. Ju. 27. Ostkustbanekommitténs promemoria med anledning av järnvägsstyrelsens yttrande den 9 mars 1922 över kommitténs betänkande den 3 februari 1922. Beckman 23 s. K. 28. Betänkande angående statens övertagande i viss omfattning av förädlingsverksamheten beträffande avkastningen från statens skogar. Centra Ur; (10), 243 s. Jo. 29. Skolkommissionens betänkande. 2. Historiska översikter och särskilda utredningar. Norstedt. 309 s. E. 30. Utredning och förslag angående vården av blinda. Iheggström. ix. 184 s. E. 31. Järnvägsstyrelsens erinringar med anledning av ostkustbanekoininitténs promemoria av den 23 mars 1922. Beckman. 21 s. K. 32. Skolkommissionens betänkande. 3. Statistiska utredningar. Av K. Göransson. Norstedt, vj, 244 s. E. 33. Skolkommissionens betänkande. 1:1 2. Grunder tören nv läroverksorganisation. Norstedt, xxvij. 803 s. E. 34. Tull- och traktatkommitténs utredningar och betänkanden. 10. Utlåtande med förslag tillförordning om åtgärder till skydd mot sä kallad valutadumping Marcus. 135 s. Fi. Järnvägsstyrelsens skrivelser till Kungl. Maj:t den 28 april 1922 med förslag till taxeändring samt den 5 maj 1922 med yttrande om tulloch traktatkommittens utlåtande m. m. Sv. Tr.-aktieb. 22 s. K. Klimatets inverkan pa byggnader vid Västkusten. Kungl. byggnadsstyrelsens meddelande nr 1. Marcus 13 s. K. Anm. Om särskild tryckort ej angives, är tryckorten Stockholm. Bokstäverna med fetstil utgöra begynnelsebokstäverna till det departement, under vilken utredningen avgivits, t. ex. E. ecklesiastikdepartementet. Jo. = jordbruksdepartementet. Från den 1 april, da kungörelsen den 3 febr. 1922 ang. statens offentliga utredningars yttre anordning (nr 98) trädde i kraft, utgivas utredningarna i omslag med enhetlig färg för varje departement.

STÅTENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR 1922: 4 KOMMUNIKATIONSDEPARTEMENTET KLIMATETS INVERKAN PA BYGGNADER VID VÄSTKUSTEN KUNGL. BYGGNADSSTYRELSENS MEDDEL A N D E N:R 1 STOCKHOLM 1922 ISAAC MARCUS' BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG

I underdånig skrivelse den 1 juni 1921 meddelade kungl. byggnadsstyrelsen, att förutvarande överintendentsämbetet och sedermera byggnadsstyrelsen under en följd av år haft anledning att söka utröna orsakerna till samt påfinna medel till avhjälpande av sådana skador, som uppstått genom klimatisk inverkan å byggnader i för dylik inverkan särskilt utsatta trakter, exempelvis den svenska västkusten. Vederbörande myndigheter och församlingar hade nämligen vid skilda tillfällen vänt sig till styrelsen (ämbetet) med anhållan om råd och upplysningar rörande de åtgärder, som borde vidtagas till motverkande av omförmälda olägenheter. Förlopp och verkningssätt vid dessa byggnadsskador hade hittills icke varit på ett nöjaktigt sätt klarlagda, varför också botemedlen mot desamma icke med säkerhet kunnat bedömas. o Byggnadsstyrelsen hade, då det gällt dylika frågor, under de senaste aren uppdragit åt professorn i byggnadsteknik vid tekniska högskolan Henrik Kreuger att undersöka de enskilda förekommande fallen och uppgöra förslag till dessas behandling. Det hade emellertid stått klart såväl för byggnadsstyrelsen som för professorn Kreuger, att de till styrelsen hänskjutna fallen icke vore enstaka företeelser utan exempel på ett ganska utbrett missförhållande inom byggnadsväsendet i vissa trakter. Styrelsen hade därför ansett det vara av största vikt, att företeelsen i fråga bleve ingående och systematiskt studerad, varigenom styrelsen hoppades vinna full klarhet rörande omtalade klimatiska påfrestningars orsaker och förlopp samt medlen att förekomma eller motverka desamma. Med bifall till i nämnda underdåniga skrivelse gjord framställning har Kungl. Maj:t genom nådigt brev den 5 aug. 1921 uppdragit åt professorn Kreuger att i egenskap av sakkunnig biträda byggnadsstyrelsen med verkställande av en utredning rörande klimatisk inverkan å byggnader i för dylik inverkan särskilt utsatta trakter av riket. Denna utredning är nu slutförd vad västkusten vidkommer och redogörelse av professorn Kreuger inlämnad till byggnadsstyrelsen i febr. 1922. Redogörelsen innehåller detaljerade beskrivningar över byggnadssätt och uppkomna skador å ett 50-tal byggnader på västkusten jämte fotografier och detaljskisser, vilka handlingar, för den som önskar taga närmare del av utredningen, finnas tillgängliga hos byggnadsstyrelsen. Då de av utredningen framkomna resultaten måste anses vara av allmänt intresse har styrelsen funnit lämpligt att meddela ett sammandrag av redogörelsen ifråga. * De primära undersökningarna hava utförts av ingenjören E. Lundqvist efter instruktioner av professorn Kreuger och med ledning av nedan anförda program.

4 Härvid hava undersökts icke allenast skadade byggnader utan även sådana, som vid sidan av skadade byggnader visat sig väl uthärda klimatets påfrestningar. En värdefull jämförelse mellan olika byggnadssätt har härigenom erhållits. Program för undersökningar rörande klimatisk inverkan å byggnader på västkusten 1. Byggnadens läge i terrängen. Här bör angivas, om den ligger skyddad (exempelvis av berg eller skog) eller om den är utsatt för vind och nederbörd företrädesvis från visst väderstreck. Vidare bör angivas, om angränsande terräng sluttar svagt eller starkt, mot eller från byggnaden, samt de möjligheter, som finnas för vattenavledning, om exempelvis dränering finnes utförd eller om terrängen är självdränerande. 2. Förhärskande vindriktningar. 3. Nederbörds förhållanden. 4. Temperatur för hållanden. Här bör angivas om häftiga växlingar förekomma, medeltemperatur för sommar och vinter, vinterns normala varaktighet. 5. Byggnadens ålder. 6. Undersökning (om möjligt) huruvida byggnaden uppförts under sakkunnig ledning eller ej. 7. Beskaffenhet av under grund. Här skall angivas om byggnaden vilar på berg, sand, grus, lera eller annan undergrund samt om densamma blivit på något sätt förstärkt ävensom undergrundens eventuella inverkan på sprickbildningar i byggnaden. Grundvattenförhållanden böra i detta sammanhang angivas. 8. Använda materialier. Härvid angivas de materialier, som använts till grundläggning, isoleringar, väggar, puts, tak, bjälklag, avtäckningar etc. 9. Byggnadsmetoder. Härvid angives sättet för grundläggning, för murars uppförande (om med fulla fogar, speciellt stötfogar inuti inuren, kanaler el. dyl.), ytbehandling av yttre och inre väggytor, fönsterkarmars konstruktion och infästning, vattenavledningsanordningar från fönster och tak, isoleringsanordningar för bjälklag, murar och tak, sätt för takbeläggnings utförande, avtäckning av eventuellt förekommande kontreforter och lister jämte andra förhållanden, som kunna vara av intresse för bedömande av påvisbara skadliga inflytanden av klimatet. 10. Ombyggnad, påbyggnad och reparation. Här bör angivas om byggnaden efter sitt första uppförande varit oraeller påbyggd och i så fail vid vilken tidpunkt. Vidare bör angivas om vissa uppkomna bristfälligheter givit anledning till mer eller mindre vidlyftiga reparationsarbeten. Sättet för dylika reparationer bör angivas ävensom uppgift lämnas, huruvida verkan av desamma visat sig god eller dålig. 11. Utvändiga och invändiga bristfälligheter. Samtliga vid besiktningstillfället iakttagna felaktigheter och brister skola noga antecknas.

Härvid iakttagas särskilt: sprickbildningar, frostskador (i form av vittrad eller avlagrad puts, vittrad sten, vittrade fogar), fuktfläckar, saltutfällningar, röta, svamp och andra sjukdomar eller felaktigheter hos trä. 12. Allmänna reflektioner rörande anledning till brister. Här bör om möjligt angivas de anledningar, som förorsakat skadorna. 13. Närliggande byggnader. Här bör angivas om i närheten av den undersökta byggnaden finnas byggnader, som i här ifrågakomna avseende uppvisa likheter med eller motsatser till förstnämnda byggnad. 14. övriga uppgifter. Här bör göras anteckningar över sådana omständigheter, som kunna belysa frågan, utan att de kunna innefattas i föregående punkter. * 5 Enligt detta program har ett större antal byggnader å västkusten mellan Landskrona och Lysekil blivit undersökta. Även en del byggnader på rätt stort avstånd från kusten, exempelvis i Borås, hava varit föremål för undersökning, emedan de ogynnsamma klimatiska inverkningarna synas uppträda icke endast vid själva kusten utan även ett stycke inåt landet. Det visade sig, att programmets punkter n:r 2, 3 och 4 knappast kunde särskiljas för olika orter, emedan västkusten till hela sin sträckning har ungefär samma klimatiska förhållanden. Därför sammanfördes dessa punkter till en generell redogörelse. Av denna framgår, att vindar mellan S. och V. äro de förhärskande och de kraftigaste samt att vindarna norr om Vinga, i ungefärlig höjd med Jyllands nordspets, äro betydligt starkare än söder därom. Nederbörden kan betraktas som riklig, och vad som därvid torde vara av betydelse är det förhållandet, att nederbördsmängden vintertid där är proportionsvis större än å ostkust och inland. Som längre fram skall visas, är ett regn, som hastigt åtföljes av frost, särskilt farligt. Relativt riklig nederbörd under sådan årstid, då frost kan förväntas, är således ogynnsam. Årets medeltemperatur är ett par grader högre för Göteborg (+7 ) än för Stockholm (+ 5 ), och vintertid torde växlingar mellan plus- och minustemperaturen ofta förekomma på västkusten, ett förhållande, som inverkar ogynnsamt, i det att fasadmaterialet starkt påfrestas av dylika växlingar. Växlingarna äro farligare än även mycket låga värden å temperaturen. Av de undersökta byggnaderna må här anföras endast några exempel i form av fotografier med kort förklarande text. Allmänna reflektioner rörande anledningar till bristfälligheter De iakttagna skadorna å byggnaderna äro dels yttre, bestående i vittring av stenar och fogar, och dels inre, visande sig mestadels i fuktfläckar och avfallen puts. Den fukt, som sålunda måste förefinnas och av någon anledning alltjämt tillföras själva murverket, medför stora olägenheter; uppvärmningen fördyras, träinredning och bjälklag angripas av röta eller svamp, orsakande jämte den yttre vittringen ständigt återkommande reparationer.

6 FIG. 1. FALKENBERGS GAMLA KYRKA Granitmurar i kalkbruk ut- och invändigt putsade med groft kalkbruk. ölägenheter av fukt eller dylikt. Enkel, god utformning. Inga FIG. 2. FALKENBERGS NYA KYRKA Granitmurar med utvändig cementfogning samt insidor slätputsade med kalkbruk. Utvändiga fläckar samt invändiga fuktskador. Ofta erforderliga invändiga putsreparationer i söder och väster. Olämplig utformning.

FIG. 3. GAMMALT KORSVIRKESHUS I HALMSTAD Synligt virke i ek. Handslaget tegel. Breda fogar. Groft kalkbruk till fogstrykning. Inga olägenheter. FiG. 4. MASTHUGGSKYRKAN, GOTEKORG Fuktskador i väggens insida av betydligt svårare art, där fasaden är klädd med gråsten.

FIG. 5. DETALJPARTI AV OSCAR FREDRIKS KYRKA, GOTEBORG Fasadtegel fogstruket med cementbruk. Fortgående vittring. Fuktiga murar. Hela invändiga putsen måste vid företagen reparation nedhackas. Invändig asfaltstrykning i kor vid reparation 1915 utan resultat. Olämplig utformning. FIG. 6- KARL JOHANS KYRKA, GOTEBORG Väggar av granit i kalkbruk. Utvändigt kalkputsade (stänkyta), invändigt slätputs och oljemålning. Inga skador. Lämplig utformning.

ft»-j 1 - IT " FIG. 7. PARTI FRAN ULLMEVALLA KYRKA Olämpligt tegel fogstruket med cementbruk. FIG. 8. SKOLBYGGNAD I UDDEVALLA Nedre fasadparti av gult tegel i cementbrak, övre fasadparti kalkputsat. Murar, skadade på insidan av fukt, där fogstrykning utförts, men oskadade innanför kalkputsen.

10 Det framgår av de utförda besiktningarna, att många och stora olägenheter uppstått genom otäta takrännor, bristfälliga avtäckningar, otäta fönsterkonstruktioner o. d. Det ar ej avsikten att här avhandla dylika misslyckade detaljkonstruktioner. Man måste förutsätta, att genom anlitande vid byggnadsarbetena av sakkunniga arkitekter och byggnadsteknici dylika missgrepp icke behöva förekomma. Vad man här velat studera är givetvis icke skador, uppkomna av liknande lättfunna orsaker, utan det har gällt att få ett begrepp om ytterväggskonstruktionen i dess helhet och om beskaffenheten av dess yttre och inre ytor samt huruvida vissa byggnadstyper möjligen kunna vara bevisligen olämpliga för det hårda klimatet. I slutet av 1800-talet hade man, sannolikt på grund av tråkiga erfarenheter från sönderfruset, mindre gott tegel, kommit till den uppfattningen, att man borde använda sig av fasadbeklädnad av hårdaste och tätaste beskaffenhet, fogad med hårdaste och tätaste bruk. Man kom härigenom till en vitt utbredd användning av klinker, hårdbränt tegel och granit som fasadmaterial, fogat med cementstarkt bruk, och trodde sig därigenom kunna trotsa klimatet. Redan ett par år efter färdigställandet av byggnaderna började emellertid fukten tränga igenom murarna trots den täta ytan, och det som frostbeständigt ansedda materialet frös sönder. I vissa fall kommo dock skadorna fram fullt tydligt först efter flera år. Det har med en övertygande konsekvens visat sig, att användandet av det hårda, täta materialet till fasadytorna varit ett ödesdigert misstag. Man har fått reparera och byta ut stenar samt fogstryka på nytt, och lika obevekligt hava frost och fukt åter gjort sin verkan kännbar. Det är att märka, att skador av dylik art huvudsakligen uppträda i murar mot söder och väster, d. v. s. de, som äro mest utsatta för kraftiga regnvindar. Härtill kommer, att även solens inverkan är kraftigast i dessa väderstreck. Detta förhållande pekar uppenbart på, att man har att söka förklaringen till de uppkomna skadorna i en samverkan mellan vind, regn, frost och sol. Professorn Kreuger förklarar söndervittringen av det hårda materialet och fukten på murarnas insidor på följande sätt. 1) Söndervittring beror på frysning av i stenen befintligt vatten till is, ty isen har en volym c:a 10 % större än vattnets. I regel suger en god tegelsten ej åt sig mera vatten än 50 å 70 % av sin verkliga porositet, och vattnet kan då i regel inom porerna frysa till is utan att åstadkomma söndersprängning. Vid regn i förening med starkt vindtryck kan emellertid vatten pressas in i stenen till en större mängd än den, som enbart genom kapillärkraften uppsuges. Man kan på konstgjord väg med starkt tryck pressa in så mycket vatten i en sten, att dess porer helt fyllas; den vittrar då sönder vid första frysningen. Genom moderering av trycket kan en vattenmättningsgrad ernås liggande vid vilket läge som helst mellan full mättning samt den mättning, som erhålles enbart med vattenlagring utan övertryck. Utförda försök hava visat, att vid en mättningsgrad av inemot 80 % av porositeten tegelstenen spränges sönder vid frostprov, än vid första frysningen, än åter först efter ett visst antal upprepade frysningar och upptiningar. Genom övertryck vid vattenmättningen kan man med lätthet frysa sönder även mycket hård klinker. Att dylikt övertryck i viss grad förefinnes i naturen, synes ej varit i tillräcklig grad förut uppmärksammat. De prov,

som hittills ansetts avgörande för bedömande av ett materials frostbeständighet, torde alltså behöva skärpas. För att en genom regn och hård vind övermättad sten skall frysa sönder fordras, att frost inträder innan så mycket vatten hunnit avdunsta, att mättningsgraden svarar mot vanlig absorbtion. Detta inträffar sannolikt ej ofta, ty annars skulle våra västkustfasader te sig i ett ännu bedrövligare skick än de nu göra. Det må i detta sammanhang ännu en gång påpekas, att de till västkustklimatet hörande, ofta förekommande växlingarna mellan plus- och minustemperatur äro skadligare än långa perioder av stark kyla. 2) Fukt. Det kan synas egendomligt, att en tjock tegelmur, klädd med tät sten och fogad med cementbruk, kan, utan att frågan behöver hänföras till kondenseringsfenomen, fukta på insidan i så avsevärd grad, att stora fläckar uppstå eller vattnet t. o. m. rinner utefter väggen. Detta inträffar företrädesvis på väggar, som vetta mot söder och sydväst, men även på väggar mot väster. Där fuktfläckar uppstått å nordliga och östliga väggar, kunna de i regel förklaras genom otätheter i lister, avtäckningar, fönster och dylikt eller genom från marken uppstigande fukt. Genom regn och blåst pressas vatten in i en mur; måhända i mycket obetydliga mängder om fasadskiktet är relativt tätt, men, då fullkomlig täthet aldrig torde förefinnas, kommer alltid något vatten in vid varje blåsig regndag. De krafter, som verka för vattnets införande i muren (blåsten) äro vida starkare än de, som verka för dess bortförande därifrån (avdunstningen.) Här bör ock erinras om att solstrålning kan driva vattnet inåt i muren, särskilt i oeldade byggnader såsom kyrkor, stundom i form av vattenånga, som i de inre kallare delarna av muren kondenserar. Ett relativt tätt ytskikt medgiver sålunda att vatten, låt vara långsamt, intränger i muren men förhindrar samtidigt dess avdunstning, under det att en porös beklädnad hastigt uppsuger en stor mängd vatten, men möjliggör en lika hastig avdunstning. Nu förefinnes, såsom ovan nämnts, i en mängd fall vid västkusten en tät fasadbeklädnad, som hindrar vattenavgången; genom regn, vind och sol pressas allt mer vatten in i muren, ja, det gives exempel på, att omedelbart innanför den täta beklädnaden vattnet samlats liksom i fickor, som vid frost sprängt hela flak av beklädnadsteglet. I andra och vanligast förekommande fall tager sig vattnet väg inåt och bildar fläckar på insidan av muren. Är innerputsen tämligen tät. händer det, att vattnet rinner utefter muren. Är putsen däremot porös, avdunstar vattnet i regel lätt och bildar då endast mörkare fläckar. Ju tätare beklädnad, ju tjockare mur och ja mera uttorkad muren är från början, desto längre tid tager det, innan fuktfläckar börja uppträda, men de komma likväl så småningom. Den fuktiga muren blir en god värmeledare och drager således stora eldningskostnader; även i murar förefintligt salt, som binder fukt, verkar hindrande för avdunstningen. * Den täta fasadbeklädnaden visar sig sålunda vara en av de förnämsta orsakerna till de för byggnadernas underhåll och användning så besvärande fuktfenomenen. Man frågar sig då givetvis vad som bör göras i stället. Även härulinnan giva undersökningarna svar i en alldeles bestämd riktning. Det har nämligen visat sig, att putsade hus vid sidan av illa åt- 11

12 gångna cementfogstrukna granit- eller klinkerfasader stått sig bra. Som exempel härå kan nämnas kyrkorna i Varberg och Uddevalla, som båda äro putsade. Ett särdeles belysande exempel är skolbyggnaden i Uddevalla, där den övre och hårdast utsatta muren 2 tr. upp, som är putsad på utsidan, på insidan icke visade några märken efter fukt, under det att samma mur i vån. 1 tr. upp, som är utförd av gult tegel och fogstruken med cementbruk, företedde stora fuktfläckar på insidan. De byggnader, som sålunda skadats på grund av en alltför tät fasadbeklädnad, torde i allmänhet knappast kunna räddas åt framtiden, om icke den täta ytan avlägsnas och ersattes med material av lämplig konsistens och tjocklek. Frågan om lämpligaste fasadmaterial för trakter med västkustens klimat kan givetvis icke uttömmande besvaras enbart genom erfarenheterna från de nu företagna undersökningarna. Dessa undersökningar måste kompletteras med laboratorieundersökningar rörande olika materialiers porositet, vattenabsorbtion, kapillärkraftens verkan vid olika temperaturer, hårdhetsgrad, mättningsgrad, uppmjukning o. s. v. Dylika undersökningar pågå redan under ledning av professorn Kreuger på uppdrag av ingenjörsvetenskapsakademien och med av riksdagen beviljade medel. Emellertid torde av de nu gjorda utredningarna vissa slutsatser kunna dragas. Sålunda synas följande fasadbeklädnadsmaterial kunna rekommenderas: l:o. En väl blandad och kraftigt påslagen puts av väl släckt kalk och icke alltför finkornig, ren sand med någon tillsats av hydraulisk kalk (eventuellt skifferkalk). Putsens tjocklek bör vara minst 20 mm. 2:o. Handslaget tegel med tämligen grova kalkbruksfogar. 3:o. Träbeklädnad, som använts med gott resultat såväl på västkusten som även i Norge, där man utefter kusterna har att räkna med ett ännu ogynnsammare klimat. Rörande putsade fasader må nämnas, att det naturligtvis icke är likgiltigt, hur den sten är beskaffad, på vilken putsen anbringas. Så t. ex. är Spekeröds kyrka i Bohuslän putsad, men på grund av ur frostbeständighetssynpunkt synnerligen undermåligt tegel frös detta sönder, putsen lossnade och vatten gick här och var in i muren. Det är sålunda icke tillräckligt att putsa, även andra betingelser måste vara fyllda. Frågan rörande luftkanaler i tegelmurar synes vara av sekundär betydelse. På de ställen, där fasadytorna äro felaktigt utförda, hava luftkanalerna ej kunnat hindra genomslag av fukt, och på de ställen, där fasadbehandlingen varit riktigt utförd och luftkanaler saknats, hava dock inga olägenheter förmärkts. De utförda besiktningarna visa med stor tydlighet, att man bör undvika att med varandra blanda materialier med stora olikheter i fråga om värmekapacitet och utvidgningskoefficient. Likaledes har det visat sig att byggnader, uppförda i stilarter, som fordra mera invecklade former och för mildare väderstreck beräknad detaljutbildning, (kontreforter, pinaklar, lister, språng, trappgavlar m. m.) icke uthärda ifrågavarande hårda klimat. Lyckligtvis hava vi en mängd goda svenska kyrktyper, som både äro bättre ägnade att motstå det hårda klimatets angrepp och bättre passa i landskapet.

13 Sammanfattning Som slutresultat av de utförda undersökningarna må framhållas följande förhållanden såsom varande av vikt, då det gäller murade byggnader, hårt utsatta för stark vind, sol och frost, i synnerhet då temperaturen ofta växlar från plus till minus. 1) Fasadytan får icke utföras av tät sten i tätt bruk utan bör, innan muren torkat, utföras av poröst putsmaterial med lämpliga hållfasthets- och hygroskopiska egenskaper, väl fästande å underlaget, som bör bestå av ur vanlig synpunkt frostbeständig sten. Fasadyta av en ej allt för tät sten, fogad i poröst kalkbruk, torde också under vissa betingelser vara lämplig. 2) Arkitekturen skall vara enkel d. v. s. kontreforter, lister och utsprång böra inskränkas eller helst undvikas. 3) Alla anledningar till otätheter hos avtäckningar, fotrännor, fönsterkarmar o. d. skola undvikas genom ett sorgfälligt utbildande av dylika detaljanordningar. 4) Användning i fasaderna av ett flertal material med olika värmekapacitet och utvidgningskoefficient bör undvikas, om icke särskilda föranstaltningar vidtagas för upphävande av de därmed förenade olägenheterna.

I

Statens offentliga utredningar 1922. Systematisk förteckning. (Siffrorna inom parentes hänvisa till den kronologiska förteckningen för januari mars 1922. Siffrorna inom klämmer beteckna utredningarnas nummer i den kronologiska förteckningen frän ocli med april 1922.) Allmän lagstiftning. Rättskipning. Fångvård. Förberedande utkast till strafflag. Förmögenhetsbrotten. 2. (17). Lekmannaelementets användande inom civilprocessen. (25),..., Betänkande rörande internering av alertallslorbrytare (26) Statsförfattning. Allmän statsförvaltning. 1921 ars pensionskommittés betänkande, t. (10) Några iakttagelser frän 1921 års riksdagsmannaval. [i! Fast egendom. Jordbruk med binäringar. Betänkande angående förvaltningen av ki jordbruksdomäner. Jordkommissionens betänkande. 1. Förslag till lag angående rätl att förvärva och besitta fast egendom. (H) Vattenväsen. Skogsbruk. Bergsbruk. Betänkande angående statens övertagande av förädlingsverksamheten beträffande avkastningen frän statens skogar. (28) Kommunalförvaltning. Industri. Städernas skyldigheter och rättigheter i förhållande Klimatets inverkan på byggnader vid västkusten. [4] till staten". (3). Kommunalförfattnmgssakkunnigas betänkande,.i. (15) Bilaga till d:o. (16) Handel och sjöfart. Statens och kommunernas finansväsen. Betänkande rörande lönereglering vid lots- och fyrstaten. (20) Betänkande angående tillverkning och beskattning av maltdrycker. (11) Kommunikationsväsen. Utlåtande angående kontrollen över sockertillverkningen. (13) Betänkande om ostkustbanan. (18) Tull- oeh traktatkommitténs utredningar och betänkanden. 8. Valutafrågan.,(19) 9. Järnvägs- Ostkustbanekommitténs promemoria med anled Järnvägsstyrelsens yttrande över d:o. (23) frakternas reglering. (21) 10. Åtgärder till skydd ning av järnvägsstyrelsens yttrande. < -» mot s. k. valutadumpipg. (34). Järnvägsstyrelsens erinringar med anledning av Utredning angående ett Svens!; statslotten. (24) i _. il. 1 : I 1 7*7... iw'/.iiiiiinni'i'.l I,t 1 1 Järnvägsstyrelsens skrivelser till Kung Maj:t den Politi. 28 april och 5 maj 192 Bank-, kredit- och penningväsen. Socialpolitik. Utredning och förslag angående värden av blinda. (30)., Byggnadsarbetarsakkunnigas bet. 2. Arbetsstatistisk undersökning rörande husbyggnadsverksamheten. [2] Hälso- och sjukvård. Försäkringsväsen. Kyrkoväsen. Undervisningsväsen. Andlig odling I övrigt. Skolkommissionens betänkande. 1:1 -a. Grundel för en ny läroverksorganisation. (33) 2. Historiska översikter m. m. (29) 3. Statistiska utredningar. (32) t. Det högre skolväsendet i utlandet. (1),,.,..... Förslag till om- och tillbyggnad av Kungl. bihho- Betänkande angående Chalmerska institutels omorganisation. (12) Ortnamnen i Värmlands län. i. (2-) Försvarsväsen. Utredning rörande understöd at änkor efter manskap vid armén och marinen. (9) Betänkande angående officerskarens vid flottan rekrytering och utbildning. (11) Bi- Allmänt näringsväsen. Betänkande med förslag till livsmedelslag, (ti hang 1 till d:o. (5) Bibang 2 till d:o. (6) Utrikes ärenden. Internationell rätt. Stlilm 1022, Isaac Marcus' Böktr.-A.-B.