Samhällsfenomen som påverkar havet

Relevanta dokument
Trolla fram de osynliga aktörerna. Hav och Samhälle Marstrand 15 okt 2014 Eva-Lotta Sundblad

Utveckling av samhällsindikatorer

SAMHÄLLSFENOMEN OCH ÅTGÄRDER MOT ÖVERGÖDNING AV HAVSMILJÖN

UTVECKLING AV INDIKATORER FÖR SAMHÄLLSFENOMEN SOM PÅVERKAR UTSLÄPP AV NÄRINGSÄMNEN TILL HAVET

Platsspecifika åtgärder mot fosforläckage med Greppas fosforkampanj

Åtgärder för minskad övergödning i sjöar, vattendrag och kustvatten - underlag. Åtgärdsbehov (beting)

Åtgärder för minskad övergödning i sjöar, vattendrag och kustvatten - underlag

Varför prioriterar Sverige. markbaserade anläggningar

Svenska bönder och vatten: Företagsagrara perspektiv på och arbete med - vatten, vattenvård, vattendirektivet och Östersjöns hälsotillstånd

Disposition Vattenmyndigheternas åtgärdsprogam. Vattenmyndigheternas åtgärdsprogam. Kommande åtgärdsprogram för Vattendirektivet

Vattenmyndighetens samråd. - Övergripande innehåll - Åtgärdsförslag - Hitta information - Lämna synpunkter

Instruktion finansieringsuppgiften

Åtgärder mot miljöproblem Övergödning

Morgondagens rätt? Maten, klimatet, påverkan år 2050

Norra Östersjöns vattendistrikt

MATENS KLIMATPÅVERKAN

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige

Övergödning. och effekterna. Philip Axe

What does the green economy look like?

ANALYS AV FÖRÄNDRAD BETALNINGSFÖRMÅGA FÖR BEDÖMNING AV ORIMLIGA KOSTNADER MATS SVENSSON, ANNA LÖFMARCK

Förslag till Åtgärdsprogram innehåll, formuleringar och röda tråden

Vattenmyndighetens remiss, hur man hittar allt och vad Vattenmyndigheten vill ha synpunkter på

5 Stora. försök att minska övergödningen

LRF:s syn på åtgärdsprogrammen

Vattenmyndighetens förslag på åtgärdsprogram för Södra Östersjön ett kommunalt perspektiv

Produktion och konsumtion av kött i Sverige och Västra Götaland med en internationell utblick

Synpunkter på Samrådshandlingar: Bottenhavets vattenvårdsdistrikt - förvaltningscykel

Från ord till handling! Åtgärdsprogram, vattenförvaltning och normer. Mats Wallin Vattenmyndigheten Norra Östersjön

Inspel till en svensk livsmedelsstrategi Vilken strategi kräver den internationella scenen av Lantmännen?

Vad ska man äta egentligen? Matens hållbarhetsutmaningar Haninge, 21 augusti 2012 Anna Richert

Environment statistics and the System of Environmental and Ecconomic Accounts (SEEA)

Levande kust ville visa att det går. Linda Kumblad & Emil Rydin

Hållbar mat för alla? - Vad är utmaningarna

Vårtäff 22 april 2017

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige

Ekonomiska och sociala drivkrafter i vattendistrikten fram till år 2021

Projekt inom Hushållningssällskapen Miljö

Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram. Vattendagarna 2015 Irene Bohman

Marina och akvatiska råvaror. Industriell förnyelse i praktiken

Matens miljöpåverkan bra att veta för dig som arbetar i offentliga kök

Var saknas finansiering i förslaget till åtgärdsprogram. Niklas Holmgren, vattendelegationen

Behov och möjligheter att kommunicera åtgärder på gården till handel och konsument

Vad innebär det att en sjö eller vattendrag inte har övergödningsproblem?

något för framtidens lantbrukare?

På väg mot hållbarhet?

Förändringar i produktion och konsumtion av kött, mjölk och ägg i Sverige 1990 och 2005 vad betyder dessa för utsläppen av växthusgaser

Status spredt bebyggelse i Sverige

Ramdirektivet för f r Vatten

Svenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv

Kommittédirektiv. Minskad övergödning genom stärkt lokalt åtgärdsarbete. Dir. 2018:11. Beslut vid regeringssammanträde den 22 februari 2018

UPPDRAG: AVLOPP. Toaletten - slasktratt eller sparbössa

Remiss på Förslag på åtgärdsprogram för Västerhavets vattendistrikt för perioden

Havsmiljöinstitutet REMISS 1 / 5. Havs- och vattenmyndigheten

Inspiratör på vetenskaplig grund - om grunden för Livsmedelsverkets arbete för bra matvanor. Hanna Eneroth Monika Pearson Åsa Brugård Konde

Miljötillståndet i havet, sjöar, vattendrag och grundvatten. Markus Hoffmann Stockholm

LOVA-bidraget. Lokala vattenvårdsprojekt

Idisslarnas klimatpåverkan Stor eller liten? Stefan Wirsenius Chalmers tekniska högskola Elin Röös Sveriges lantbruksuniversitet

Göteborgs Universitet Uttag webb artiklar. Nyhetsklipp

Symphony. Integrerat planeringsstöd för svensk havsplanering

Vilka miljöavtryck orsakar svensk konsumtion?

Forum Östersjön HELCOM

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen

Svar på remiss samråd inom vattenförvaltning

Framtidens livsmedel - Hållbara kretslopp

Vikten av svensk växtförädling och Lantmännens strategi för inlicensiering av sorter

Va#enförvaltningen: e" vässat verktyg för a" förvalta våra va"en! Mats Wallin Norra Östersjöns va"endistrikt

Utmaningar och lösningar inom Water Footprint

Vattendirektivet så påverkas kommunerna

Lakvatten så klarar vi utmaningarna i Revaq

Bakgrundsbelastning från jordbruksmark hur har den beräknats i Sveriges rapportering till Helcom?

Miljömålsdagarna 2015 Örebro

Vi tjänar på att minska matsvinnet

Hur påverkar enskilda avlopp vår vattenmiljö? Mikael Olshammar

Hur arbetar vi med kemikaliefrågorna i REVAQ

Hållbar intensifiering. MER skörd och MINDRE miljöpåverkan

Biogas som värdeskapare

Hållbar mat produktion och konsumtion Landet Lär 11 dec 2018

Rädda Östersjön. Sju punkter för förstahjälpen åt Östersjön. augusti

Konsekvensanalys rörande musselodling

Klimatsmart mat myter och vetenskap. Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet

Påverkan övergödning Storsjön

FÖRORENINGAR I VATTENDRAG

LRF om användning av rötrest - biogödsel 31 maj 2011

Grundvatten av god kvalitet Hav i balans samt levande kust & skärgård Giftfri miljö Myllrande våtmarker

Potatisodling och dess påverkan på klimatet

Buller i Symphony. Kumulativ miljöpåverkan i havet

Hur mår Södra Östersjöns vattendistrikt? Niklas Holmgren Vattendagen Kristianstad

Slamfrågan. Möte 7 okt 2009 SpmO. Sunita Hallgren Lantbrukarnas Riksförbund, LRF

Hållbar köttkonsumtion och hållbar köttproduktion är det samma sak?

Referensgruppsmöte JordSkog

Vem får vad? Matkronan Bondens andel av matkassen

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk

Avloppshantering och miljömålen

Vilken mat behövs för en hållbar livsmedelsförsörjning med hänsyn till hälsa, miljö och djurvälfärd?

LOVA, lokala vattenvårdsprojekt

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel

Näringsförluster från svenskt skogsbruk begränsad åtgärdspotential i ett havsperspektiv. Göran Örlander Södra Skog

Vad utmärker Södra Östersjöns distrikt? Irene Bohman

Fosfor användning och balanser. Stina Olofsson, Greppa Näringen, Jordbruksverket Linköping

Food Valley of Bjuv. - restvärme och cirkulär produktion basen för utveckling av en ny svensk industri Henrik Nyberg. Int NN

Transkript:

Samhällsfenomen som påverkar havet Havsmiljöseminariet 24-25 nov 2015 Eva-Lotta Sundblad, Are Vallin, Anders Grimvall, Richard Emmerson

Övergödning flera perspektiv Från rymden Från båten I viken

Svensk fosforbelastning per källa Jordbruk 930 ton Stora reningsverk 290 ton Enskilda avlopp 280 ton Industri 290 ton Dagvatten 100 ton Östersjön och Västerhavet år 2009 Data från Ejhed mfl 2011

Samhällsfenomen Vi vill synliggöra aktörer, handlingar och strukturer inom samhället som ligger bakom belastningen på havsmiljön

DPSIR Driving forces Response via policy Pressure on environment Impact on welfare State of environment Smeets & Witerings. Environmental indicators: typology and overview. European Environment Agency (EEA( 1999) Technical report no 25)

BPSIR ett ramverk som synliggör aktörer Behaviour of actors Response via policy Pressure on environment Impact on welfare State of environment Marine Policy 2014 (45) p 1-8

Direkta och indirekta aktörer

Systematisk metod 1. Gör modell över flöden av substans och varor/produkter 2. Koppla aktörer och beteenden till flöden 3. Hitta ytterligare aktörer och beteenden genom influensanalys 4. Utveckla indikatorer för fysiska flöden, aktörer och beteenden

Generisk substans- och varuflödesmodell Import Export Import Export Import Export DistribuUon av insatsvaror DistribuUon av färdigvaror KonsumUon och bruk av varor ProdukUon Avfalls- hantering Export Import Samhälle Natur LuQ Mark SötvaSen HavsvaSen Systemgräns

Fosforflöde i jordbruks och livsmedelssektor Sverige (ton) Mineralgödsel 10800 Andra gödningsämnen 860 Foder 8304 Import Export Livsmedel 5760+300 Import Livsmedel och foder 5560+540 Export Import Export Handel insatsvaror Handel färdigvaror KonsumUon och bruk av varor 1420 +5663 +730 Avfall 4095 Ej jordbruksanv. 2420 ProdukUon 1300+1190-2190 Avfalls- hantering Export Import Samhälle Natur LuQ Mark SötvaSen HavsvaSen Atm. deposiuon 123 Läckage Ull vasen 924 Systemgräns Linderholm & MaSsson 2013

500 Import & export 5 800 Import & export 430 Feed processing 6 100 6 100 Horse keeping Dogs, cats etc. Detergent manu- facturers 1600 Retailers Food processing Import & export Fodder phosphates 10 000 10 000 7 400 Retailers, groceries Manure Losses, grazed lands & manure handling Import & export FerGlizer industry Crop prod. Livestock Ethanol producgon 810 Fodder export Bio- waste Timber Product export Industry, e.g. forest, paper & pulp 17 640 1 215 Atm. Dep. 123 Biomal producgon Bio- fuel 742 1 340 Sewage systems Rural 650 Consumer, e.g. house- holds 6020 Biowaste Caterers, Restaura nts On- site/rural 290 Soil Leaching soils, manure handling, grazed lands Waste handling Municipal Storm water 100 290 280 925 1 490 650 Waters Fosforflöde genom hela svenska samhället 4 460 Lawns, landfills

Produktkedjan för nötkött och dess aktörer Handel - produkgon Handel - konsumgon KonsumGon Import växtnäring (Yara) Återför- säljare växtnäring (ex Lant- männen) Uppköpare spannmål (ex Lant- männen) Återförsäljare foder (ex Lant- männen) Dagligvaru- grossist (ex ICA) Dagligvaru- buuker (ex ICA) KonsumUon, nötkös (ex hushåll i Göteborg) ProdukGon Avfallshantering ProdukUon växtnäring (Yara) Spannmåls- bonde ProdukUon foder (ex Lant- männen) KöS- bonde Uppköpare och förädlare, nötkös (ex Scan) Avlopps- rening kommunala reningsverk (ex Gryaab) Avfalls- hantering N P N P N P

Handel - produkgon LRF REVAQ Svenskt vaoen WWF projekt rädda Östersjön Svensk Dagliga varuhandel n Import växtnäring (Yara) Återför- säljare växtnäring (ex Lant- männen) Uppköpare spannmål (ex Lant- männen) Återförsäljare foder (ex Lant- männen) Dagligvaru- grossist (ex ICA) Dagligvaru- buuker (ex ICA) KonsumUon, nötkös (ex hushåll i Göteborg) ProdukGon Avfallshantering ProdukUon växtnäring (Yara) Spannmåls- bonde ProdukUon foder (ex Lant- männen) KöS- bonde Uppköpare och förädlare, nötkös (ex Scan) Avlopps- rening kommunala reningsverk (ex Gryaab) Avfalls- hantering N P Odling i balans N P N P

Samhällsfenomen-övergödning: Exempel på fenomen som kan förändras Föreslå kompletterande åtgärder Uppföljning genom omställningsindikatorer

Mer animaliskt protein 21 oktober 2015

Mer vegetabilier är möjligt 21 oktober 2015

Ökande köttimport 21 oktober 2015

Stora marknadsaktörer Distribution - produktion Distribution - konsumtion Konsumtion Importör växtnäring (ex Yara) Återförsäljare växtnäring (ex Lantmännen) Uppköpare spannmål (ex Lantmännen) Återförsäljare foder (ex Lantmännen) Dagligvarugrossist (ex ICA) Dagligvarubutiker (ex ICA) Konsument nötkött (ex hushåll i Göteborg) Produktion Avfallshantering Producent växtnäring (ex Yara) Jordbrukare spannmål Producent foder (ex Lantmännen) Jordbrukare kött Uppköpare och förädlare, nötkött (ex Scan) Avloppsrening kommunala reningsverk (ex Gryaab) Avfallshantering

Styrning av offentliga inköp styrs mot ekologiskt Offentliga livsmedelsinköp ca 4 % av total volym Regeringen vill öka andelen ekologiskt 85 % av kommunerna hade mål år 2012 (28 % 1999) Andel ekologiskt ökar i kommuner och landsting Källor: Miljöaktuellts Kommunranking 2014, Ekomatcentrum 2014

Ytterligare fenomen: Dålig kunskap och medvetenhet om påverkan på havsmiljöpåverkan Stor import av kött och fisk Ekologiska varor Tillsats av fosfor i mat Skogsbrukets intensifiering Pappers- och massaproduktion Kraft- och värmeproduktion Omfattande transporter Ökad bosättning längs kuster Hästhållning Ökande fiskodling Mineralgödsel till jordbruket Matsvinn Intensifierat jordbruk

Indikatorer för att följa fenomenet Fenomen 1 avser Hushållen Animaliskt proteinintag (f n 108 g/p, dag) i Sverige Fenomen 4 avser Offentlig sektor Inköp av animaliskt protein (procent) Andel protein från kött i inköp

VARFÖR samhälls- indikatorer? Kunskap IdenUfiera orsaker i samhället Ull marina miljöproblem Utvärdera länken mellan fenomen i samhället och den marina miljön. Åtgärder/styrmedel Utveckla potenuella åtgärder och styrmedel Prioritera mellan potenuella åtgärder Följa upp implementering och ge feedback Ull beslutsfasare

Bestäm hur fenomenet bör förändras ur övergödningssynpunkt! Fenomen 1 Stort intag av animaliskt protein Mindre inköp av animaliskt protein Fenomen 4: Styrning av offentliga livsmedelsinköp Styr mot mindre inköp av animaliskt protein

Förslag på åtgärder av politiker: Prisreglera genom skatter Sven-Erik Bucht Landsbygdsminister Åsa Romson Miljöminister Magdalena Andersson Finansminister

Förslag på åtgärder av myndigheter: Förbättra informationen om kopplingen mellan proteinkonsumtion och övergödning Ge ut kostråd som väger in havsmiljöeffekter Enas om havsmiljöförvaltningens behov av data Enas om en beskrivning av havsmiljöns krav på jordbruksproduktionen Samverka med detaljhandel/grossister för att gynna bra havsmiljö genom ändrat utbud av varor

Förslag på åtgärder av Detaljister/Grossister: Gynna havsmiljövänliga produkter genom exponering

Fenomen nr Na m n Antal åtgärder Indikator fenomen Indikator åtgärd 1 Stort animaliskt proteinintag 8 1 4 2 Dålig kunskap och medvetenhet 2 2 2 3 Stora aktörer i livsmedelskedjan 1-1 4 Styrning av offentliga livsmedelsinköp 2 4 3 5 Stor import av kött och fisk 2 2 1 6 Ökande ekologisk produktion, handel och konsumtion 2 3-7 Tillsats av fosfor i mat 3 1 2 8 Intensifierat skogsbruk 1 3-9 Stor massa- och pappersproduktion 2 3 1 10 Kraft- och värmeproduktion 5 2 2 11 Omfattande transporter 8 3 3 12 Bosättning längs kuster 2 1 1 13 Omfattande hästhållning 3 1 2 14 Ökande fiskodling 3 1 2 15 Stor tillförsel av mineralgödsel 4 3 2 16 Stort matsvinn 3 1 2 17 Intensifierat jordbruk 1 1 - SUMMA ANTAL 52 32 28

Några slutsatser: Det finns samhällsfenomen som är föränderliga och av relevans för övergödningen Fler aktörer kan bidra än de som idag omfattas av myndigheternas åtgärdsarbete - MÅNGA KAN GÖRA MER ÄN DE VET

End overfishing Prevent and significantly reduce marine debris and nutrient pollution Minimize and address the impacts of ocean acidification Encourage companies, especially large and transnational companies, to adopt sustainable practices Promote public procurement practices that are sustainable Ensure that people have the relevant information and awareness for sustainable development 21 oktober 2015

INBJUDAN TILL SAMARBETE - Hur länka samhällssystem och ekologiskt system?

More informauon: www.havsmiljoinsututet.se Email: Eva- LoSa.Sundblad@havsmiljoinsUtutet.se

Teknosfär Biosfär Mycket end- of- pipe Import DistribuUon av insatsvaror Export ProdukUon Jordbruk: Åtgärd A- H Import DistribuUon av färdigvaror Export Avfalls- hantering Import AvloppsvaSen och dagvasen: Åtgärd I- U LuQ Mark SötvaSen HavsvaSen Sjöar: Åtgärd V KonsumUon och bruk av varor Export Export Import Hav: Åtgärd X- Z Åtgärder VM B C Strukturkalkning Anpassade skyddszoner Fosfordammar D Anpassad stallgödsling E F Kalkfilterdiken Tvåstegsdiken G Våtmarker för näringsretenuon H Skyddszoner, jordbruksmark 0-20 m I J K L Ökad rening av P Ull 0,1 mg/l vid reningsverk P- fällning av bräddat avloppsvasen Ökad P- rening i reningsverk (ospec.) Ökad N- rening i reningsverk (ospec.) Ökad fosforrening i reningsverk Installera 2- media sandfilter eller motsvarande M Enskilda avlopp Ull godkänd/normal standard N Enskilda avlopp Ull Hög skyddsniva O Vidarepumpa Ull effekuvare reningsverk P Ökad dosering av fosforfällningskemikalier Q UtsläppsredukUon enskilda avlopp R S T EQerfällning av P Enskilda avlopp friudsfasugheter DagvaSenåtgärder U Våtmark för dagvasen V Fällning av P med Al- salt Åtgärder HaV Systemgräns X Y Z HaV #10 Minska internbelastning JV #1 NeSoupptag av fosfor och kväve JV #2 VaSenbruk Åtgärderna innebär endast indirekt fysiska åtgärder