Rosenträdgården i Rosengård, socialt hållbara förutsättningar

Transkript

1 SIGNERAD Malmö stad Stadskontoret 1 (9) Datum Handläggare Lisa Gunnefur Utredningssekreterare lisa.gunnefur@malmo.se Tjänsteskrivelse Rosenträdgården i Rosengård, socialt hållbara förutsättningar STK Sammanfattning Kommunstyrelsen beslutade i november 2011 att ge tekniska nämnden i uppdrag att arbeta fram ett förslag på möjligheter och utmaningar med att anlägga en grön mötesplats i Rosengård och återkomma till kommunstyrelsen med en redovisning. Stadskontoret bedömning är att tekniska nämndens utredning Trädgården gröna mötesplatser i östra Malmö är en ambitiös och välskriven utredning, men att Trädgårdens inrättande och drift på ett tydligare sätt bör kopplas till social hållbarhet, områdesutvecklingen i stadområdesförvaltning Öster (hädanefter SoF Öster), sociala investeringar och arbetsmarknadsinsatser. Genom att koppla ihop förbättringar i den fysiska miljön med de utmaningar som finns i området kan Trädgården bli en integrerad del av den övriga områdesutvecklingen i SoF Öster, vilket också är en del av utredningsuppdraget från kommunstyrelsen. Detta kan på sikt också leda till effekter som ger minskade kommunala kostnader. Med en grön mötesplats som kan erbjuda odling och mat samt kultur- och fritidsaktiviteter i kan besökare med olika förutsättningar och bakgrund från hela Malmö välja att vistas där och få en mer nyanserad bild av östra Malmö. Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att godkänna tekniska nämndens utredning Trädgården gröna mötesplatser i östra Malmö. att beslut om medel för projektet, dvs. en investeringsutgift om 6,0 miljoner kr och en årlig driftskonsekvens om 2,6 miljoner kr hänskjuts till budgetberedningen att under förutsättning av att medel för projektet avsätts i budget 2015 med plan för åren , uppdra åt tekniska nämnden att genomföra projektet i nära samar bete med berörda och i övrigt på sätt som redovisas i ärendet. Beslutsunderlag G-Tjänsteskrivelse KS AU Rosenträdgården i Rosengård - Socialt hållbara förusättningar Beslutsplanering KS Arbetsutskott Kommunstyrelsen

2 Bakgrund I Rosengård finns stora grönområden, men den gröna miljön saknar i dagsläget tydliga mötesplatser. Med anledning av detta inledde Rosengårds stadsdelsförvaltning år 2010 arbetet med att utreda och planera frågan om en ny grön mötesplats i form av en rosenträdgård i Rosengård. Det resulterade i utredningen Rosenträdgården i Rosengård Socialt hållbara förutsättningar vars främsta syfte var att undersöka förutsättningarna för en långsiktig verksamhet samt att presentera olika lokaliseringsförslag. Rapporten lyfte rosenträdgården som ett möjligt besöksmål för såväl malmöbor som mer långväga besökare och hur den därav kan bidra till integration och välbefinnande. 2 (9) Utredningen remitterades till tekniska nämnden som föreslog kommunstyrelsen att besluta om ett förvaltningsövergripande projekt där första etappen var Utredning och Förslag. Kommunstyrelsen beslutade i november 2011 enligt förslaget och gav tekniska nämnden i uppdrag att arbeta vidare med förslag på en grön mötesplats i Rosengård och återkomma till kommunstyrelsen med en redovisning. Uppdraget från kommunstyrelsen är formulerat i följande åtta punkter: 1. Trädgården ska utvecklas till en mötesplats för malmöbor. 2. Trädgården ska innehålla en intressant, inspirerande och tilltalande rossamling (s.k. rotäkta rosor kan vara ett tema, nyttoaspekter ett annat) och kombineras med fler aspekter t.ex. odling i form av köksväxtträdgård. 3. Trädgården ska etableras genom en omfattande förankringsprocess med ett stort deltagande i alla faser. 4. Pedagogisk verksamhet ska vara en viktig del av verksamheten liksom föreningsverksamhet och enskilda och lokala drivkrafter. 5. Beakta möjligheterna hur man på sikt kan utveckla verksamheten via externa intressenter/samarbetspartners. 6. Trädgården ska realiseras som en integrerad del i den övriga stadsutvecklingen i stadsdelen. 7. Redovisa en kalkyl för driftsekonomi och inversteringsekonomi med beräknad årlig driftskostnad samt förslag på finansiering. 8. Trädgården ska vara en välkomnande mötesplats och arena, öppen dagligen och året runt. Sammanfattning av utredningen Kommunstyrelsens uppdrag har resulterat i föreliggande utredningen, Trädgården gröna mötesplatser i östra Malmö. Utredningen har tagits fram av en tvärsektoriell och förvaltningsöverskridande arbetsgrupp med representanter från Gatukontoret, stadområdesförvaltning Öster, stadsbyggnadskontoret och stadskontoret. Projektet har även haft en styrgrupp med representanter från Gatukontoret och stadområdesförvaltning Öster samt en referensgrupp bestående av verksamma inom mat, odling och möten i området. Utredningen föreslår två platser för anläggandet av Trädgården. Tanken är att Trädgårdens två platser ska ha en tydlig koppling till varandra och vara en sammanlänkande kraft mellan Herrgården och Almgården, samt mellan Rosengård och Husie som nyligen slagits samman till stadområde Öster. En viktig faktor i valet av de fysiska platserna har varit lokaliseringen av, och verksamheterna kopplade till, de två historiska gårdarna Botildenborgs gård och Rosengårds

3 herrgård. 3 (9) Vid Rosengårds herrgård föreslås Trädgården utvecklas i form av en park i nära samarbete med Drömmarnas hus som har drivit utbildnings-, kultur- och fritidsaktiviteter på platsen i över 20 år. Trädgården på Rosengårds herrgård skulle kunna bli värd för mindre kulturevenemang som till exempel Sommarscen. Vid Botildenborgs gård driver Xenofilia verksamhet med fokus på odling och därför föreslås den andra delen av Trädgården lokaliseras i närbelägna Ögårdsparken. Trädgården ska vara öppen för alla och vara tillgänglig dygnet runt, året runt. Inspirationen till trädgården är bland annat hämtat från forskningen om stadsdelsträdgårdar. En stadsdelsträdgårds kännetecken är bland annat att den är intimare och mer detaljrik än parken, den bjuder på social kontakt, den har en hemkänsla och har ofta en trädgårdsmästare. En annan viktig del av stadsdelsträdgården är att det finns ett tydligt samband mellan mat och blommor. Trädgården kan bli Malmös första stadsdelsträdgård med plats för blommor, odling, lek, avkoppling och umgänge. Trädgården ska inbjuda till odlingsinitiativ från privatpersoner, föreningar, grupper och företag. På platsen finns också möjlighet att expandera och på sikt utveckla trädgården via externa samarbetspartners. Restaurang och café kommer att startas upp på en eller båda platserna. I Ögårdsparken startar projektet Stadsbruk som är ett samarbete mellan Malmö stad, Xenofilia och lantbruksuniversitetet Alnarp (SLU). Stadsbruk är ett kommersiellt jordbruk med målet att förse staden med ekologiska och närproducerade grönsaker. Planen är att produkterna ska säljas på plats i en gårdsbutik och på så vis skapa arbetstillfällen. Utredningen föreslår att delar av odlingarna skulle kunna bedrivas med fokus på hälsa och rehabilitering och bli den första hälsoträdgården lokaliserad i Malmös centrala delar. Utredningens förslag är att Trädgården anläggs på mark ägd av Malmö stad samt att den finansieras med offentliga medel. Kostnaden för att anlägga trädgården på totalt 3000 m 2 mark beräknas till 4,5 mkr. Kostnaderna för att anlägga en allé med träd och buskar som binder samman de två platserna samt skyltning beräknas kosta 1,5 mkr. Det blir en total investering på 6 mkr. Utredningen föreslår att Trädgården, i likhet med Slottsträdgården, drivs i kommunal regi. Detta innebär att Malmö stad ansvarar för anläggningen och verksamheten och att en långsiktighet kan säkerställas. I driftsbudgeten är en tjänst inräknad. Utredningen understryker vikten av att det finns trädgårdskunnig personal som till exempel en trädgårdsmästare eller projektkoordinator som har ansvar för Trädgårdens skötsel och utveckling. Den anställda ska även ha en funktion som kunskapsspridare samt kunna handleda praktikanter och arbetstränande. Driftskostnaden för Trädgården sätts initialt till 2,5 mkr per år under tre års tid ( ). Projektet utvärderas sedan och om denna summa visat sig vara riktig i förhållande till önskad skötselnivå, personaltäthet, verksamhet mm så lyfts denna driftsbudget in som en utökad del av gatukontorets budget. Utöver dessa medel tillkommer de investeringar som privata aktörer på de båda platserna kommer att göra framöver. Samarbeten skapar också goda förutsättningar för att söka EU-medel. Byggstart beräknas kunna ske våren 2015.

4 Stadskontorets bedömning Tekniska nämnden har vid sitt sammanträde godkänt utredningen om Trädgården gröna mötesplatser i östra Malmö och föreslår kommunstyrelsen att godkänna densamma och att anslå medel för dess genomförande enligt utredningens förslag; dvs en investeringskostnad om 6,0 miljoner kr och en årlig driftskonsekvens om 2,6 miljoner kr samt att slutligen uppdra åt tekniska nämnden att genomföra densamma i nära samarbete med berörda. Stadskontorets bedömning är att Trädgården gröna mötesplatser i östra Malmö (hädanefter Trädgården) är en ambitiös och välskriven utredning som beskriver en grön mötesplats i form av en stadsdelsträdgård. I ärendet redogörs för det som är formulerat i kommunstyrelsens uppdrag med vikt på lokaliseringen av Trädgården, olika former av möjliga verksamheter, förslag på organisation samt investerings- och driftsbudget. Perspektivet som stadskontoret önskar lyfta är Trädgårdens inrättande och drift kopplat till social hållbarhet, sociala investeringar, arbetsmarknadsinsatser och områdesutveckling i SoF Öster. Genom att koppla ihop de utmaningar som finns i området kan projektet bli en integrerad del av den övriga områdesutvecklingen, vilket också är ett av utredningsuppdragen från kommunstyrelsen. 4 (9) En grön mötesplats och Områdesutveckling för ett socialt hållbart Malmö Herrgården, som den planerade Trädgården angränsar till, i SoF Öster är en del av områdesprogrammet för ett socialt hållbart Malmö. Områdesprogrammets mål är att skapa en hållbar stad där ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet går hand i hand. Stadskontoret menar att detta måste gå som en röd tråd genom alla samhällsbyggnadsprojekt, så även Trädgården. Under denna rubrik lyfts därför kopplingen mellan fysisk planering, en grön miljö och hälsa. Stycket avslutas med ett förslag på en utökning av den planerade uppföljningen av Trädgården år 2017 för att även omfatta ett mått på social hållbarhet dvs. tilliten i området, trångboddheten och andel grönyta per invånare i bostadsområdet. Tillit är ett av flera mått som redovisas i Malmö stads välfärdsredovisning. Att känna tillit till människor i sin omgivning och upplevelsen av att ha möjlighet att få hjälp i utsatta situationer har stor inverkan på den upplevda tryggheten. När man känner sig trygg i sin miljö både trivs och mår man bättre. I 2013 års välfärdsredovisning presenteras andelen av befolkningen i åldern år med låg tillit till andra människor. Störst andel med låg tillit finns bland kvinnor och män i Rosengård, där 63 procent av kvinnorna och 57 procent av männen känner låg tillit. Resultatet av Malmö totalt är 42 procent för både kvinnor och män. I underlagsrapporten Stadens rumsliga påverkan på hälsa som är framtagen för kommissionen för ett socialt hållbart Malmö skriver författarna om kopplingen mellan den fysiska planeringen i form av en tät stad och den sociala sfären samt individens hälsa och trygghet. När det gäller SoF Öster skulle anläggandet av Trädgården på en tom grön yta kunna vara ett exempel på en förtätning av staden. I den nämnda rapporten framkommer även att människor som bor i en tät stad, med små avstånd till rekreation och service, är mer benägna att promenera. Det påverkar inte bara den egna hälsan i form av minskad risk för övervikt utan det gör även människor mer benägna att känna sina grannar och att lita på människor i området. När en ny mötesplats skapas i det offentliga rummet innebär det en ökad befolkning av den geografiska platsen och ett ökat flöda av människor. Det kan förstärka den upplevda tryggheten hos malmöbor som bor i närheten, eller som besöker platsen. För att ytterligare bidra till att befolka Trädgården och göra den till en trygg plats att vistas på, minska risken för skadegörelse och använda befintlig kompetens kan med fördel områdets stadsområdesvärdar vistas i Trädgården. Stadsområdesvärdarnas uppgift är att utföra ett förebyggande arbete genom att dagligen vistas ute i området i nära kontakt med boende, föreningar och andra verksamheter. För att få med ett trygghets- och jämställdhetsperspektiv i den fortsatta planeringen av Trädgår-

5 den rekommenderas stadskontorets utbildning i jämställdhetsanalys med inriktning mot stadsplanering. Utbildningen kan bidra till att Trädgården får del av de önskvärda effekterna av en tät stad där unga och gamla, kvinnor och män känner tillit och trygghet. 5 (9) Den ovan nämnda utbildningen om jämställdhetsanalys kan även ge verktyg för en jämställd medborgardialog. Enligt utredningen har en förankringsprocess med medborgarna påbörjats och kommer att intensifieras när föreliggande förslag godkänts i kommunstyrelsen. Medborgardialog har tidigare använts med goda resultat inom ramen för områdesprogrammet och fysiska förändringar i SoF Öster. Stadskontoret rekommenderar att Plan- och bygglagens (2010:900) regler om samråd och utställningar i samband med fysiska planer används för att komplettera medborgardialogen. Det innebär att kommunen ställer ut planförslaget under minst två månader och annonserar om utställningen på kommunens anslagstavla och i en ortstidning, samt ger malmöborna möjlighet att delta i samråd. Det främsta syftet med medborgarnas möjlighet till insyn och påverkan är att få fram ett så bra beslutsunderlag som möjligt, skapa ett lokalt engagemang och skapa möjlighet för malmöborna i det aktuella området att ta ansvar för sitt område. I utredningen av Trädgården står det att det finns grönområden i Rosengård, men att den gröna miljön saknar tydliga mötesplatser. I rapporten Miljöns betydelse för sociala skillnader i hälsa som är framtagen för kommissionen för ett socialt hållbart Malmö presenteras resultatet av en undersökning som visar på trivsel i bostadsområdet kopplat till en grön miljö. Enligt undersökningen är trivseln som lägst i före detta Rosengård, där 23 procent angett att de inte trivs. Skillnaden på trivsel i bostadsområdet mellan olika typer av boende är också tydligt i materialet, där trivseln i hyreshus är lägst. Skillnaden i trivsel mellan olika boendetyper är betydligt mindre då det finns god tillgång till natur nära bostaden. När det gäller trångboddhet visar välfärdsredovisningen 2013 att 29 procent av 4-åringarna i före detta Rosengård lever i trångboddhet jämfört med 9 procent för jämnåriga malmöbor. I områden som före detta Rosengård där trångboddheten är påtaglig, boendet segregerat och trivseln är låg är det speciellt viktigt att kunna erbjuda avgiftsfria mötesplatser som ett alternativ till hemmet. Mötesplatsen kan även bidra till ökad rörlighet mellan bostadsområden, ökade sociala kontakter och möjligheter att möta andra grupper och andra livsstilar. En grön mötesplats kan på så vis bidra till minskad segregation när besökare med olika förutsättningar och bakgrund från hela Malmö väljer att vistas där. Att skapa en grön mötesplats i före detta Rosengård kan vara ett led i till en mer jämlik fördelning av hälsa och välfärd. I underlagsrapporten Stadens rumsliga påverkan på hälsa presenterar författarna möjliga mål och uppföljning av den fysiska planeringen med syfte att minska ojämlikheten i hälsa. Stadskontoret rekommenderar att den planerade uppföljningen av driftskostnaden för Trädgården år 2017 utökas till att omfatta de tre måtten som föreslås i rapporten, det vill säga att redovisa tilliten i området, trångboddheten och andel grönyta per invånare i de närbelägna bostadsområdena. Utfallet ska redovisas i jämförelse med hela Malmö för att få ett mått på hur förutsättningen till hälsa är fördelad i staden. Malmö stad presenterar i dagsläget inget mått på andel grönyta per invånare. Den fysiska förändringen som Trädgården skulle kunna innebära för stadsområdet kan tillsammans med andra åtgärder bidra till en positiv socioekonomisk utveckling i SoF Öster. De fysiska förändringarna får en särskild roll genom att de är synliga för alla och visar tydligt att någon tror på stadsområdet och vill satsa där. Det kan i sin tur leda till fler och nya investeringar från privata, ideella och kommunala verksamheter. Fysiska förändringar tillsammans med satsningar på personer med långvarigt försörjningsstöd, sysselsättning i nya företagsformer och utbildning åt

6 grupper som inte finner sin plats i det vanliga utbildningssystemet kan den fysiska utvecklingen skapa sociala förändringar och en mer jämlik fördelning av hälsan. 6 (9) Arbetsmarknadsinsatser I utredningen av Trädgården beskrivs flera befintliga och möjliga verksamheter i det aktuella området. Stadskontoret vill uppmuntra till att i det fortsatta arbetet på ett tydligare sätt belysa de projekt och verksamheter som tar ett socialt ansvar. Stadskontoret vill särskilt poängtera att samarbeten med Jobb Malmö och Arbetsförmedlingen ska beaktas med syfte att skapa arbetstillfällen för långtidsarbetslösa. Detta skapar en tydlig koppling mellan den fysiska planeringen och den sociala utvecklingen i SoF Öster. Det är framför allt Stadsbruk och Yalla Trappan som förtjänar ett större utrymme i utredningen sedan nya avtal tecknats och flera arbetstillfällen skapats. Stycket avslutas med ett förslag på ett samarbete med Jobb Malmö i syfte att skapa arbetstillfällen i Trädgården. För att skapa arbetstillfällen i det aktuella området vill stadskontoret i synnerhet uppmuntra till att Trädgården bibehåller och fördjupar samverkan med civilsamhället. Bland annat i syfte att möjliggöra för fler arbetsintegrerande sociala företag att startas. Caféverksamhet och restauranger, vilket föreslås i utredningen, kan mycket väl vara något som kan drivas av ett socialt företag. Ett exempel på ett socialt företag som fått möjlighet att utveckla sin verksamhet i området är Yalla Trappan som inom kort startar en restaurang i Drömmarnas hus. Stadskontoret skrev våren 2013 ett tjänsteärende om kommunala storkök som står tomma i Malmö. Ett av de angivna storköken är Drömmarnas hus där den höga hyreskostnaden har medfört svårigheter för kommunen, privata entreprenörer och frivilligorganisationer att driva verksamhet där. Men i maj 2014 tecknades ett avtal mellan Malmö stad, Arbetsförmedlingen och Yalla Trappan där Arbetsförmedlingen står för 1,2 miljoner kronor av finansieringen. Områdesnämnden i Öster har beviljat ytterligare 1,2 miljoner kronor som en del av de statliga medlen som förvaltningen fått från Arbetsmarknadsdepartementet inom ramen för Urban utveckling. Detta täcker Yalla Trappans hyreskostnader i Drömmarnas hus, kostnader för upprustning av köket samt utbildning och arbetspraktik för cirka 25 arbetslösa kvinnor från segregerade områden i Malmö. Verksamheten planeras starta den 1 juni Arbetsförmedlingen har rekryterat arbetslösa kvinnor från de fem områdesprogrammen i Malmö utifrån följande målgrupp: Utrikes födda i segregerade områden i Malmö (Programområden i Malmö). Begränsade språkkunskaper i svenska. Saknar helt eller har endast mycket begränsad formell utbildning från hemlandet. Ingen eller endast mycket liten arbetslivserfarenhet. Krävande familjesituation med stort ansvar för hushållsarbetet. Står helt utanför arbetsmarknaden och utsikterna att få arbete är nästan obefintliga. Har behov av att i egen takt eller tillsammans med andra i samma situation utvecklas för att finna sin roll i arbetslivet (till exempel metoder som har utvecklats i Yalla Trappan och Kryddor från Rosengård). Nyanlända flyktingar och andra invandrare. Ett annat exempel på verksamheter som nämns i utredningen om Trädgården som har fått möjlighet att växa i området sedan ärendet skrevs är projektet Stadsbruk. Stadsbruk är ett projekt med syfte att skapa en ny metod för att producera grönsaker genom att etablera sociala företag, skapa social nytta och sysselsättning. Befintlig odlingskompetens och outnyttjad mark används

7 på ett innovativt sätt för att skapa arbetstillfällen och erbjuda odlingskarriär i delar av städer med många arbetslösa. Stadsbruk kommer att vara beläget i närheten av Botildenborgs gård. Den svenska hortikulturella primärproduktionen av frukt, bär, grönskaer och plantskoleväxter omsätter 7 miljarder kronor och sysselsätter personer. Om en stad som Malmö hittar 1000 hektar mark hamnar omsättningen på 300 miljoner, vilket kan bidra till 500 jobb. Redan innan projektet startat finns det 30 odlare som omgående vill starta större odlingar i Stadsbruk. Projektet är ett samarbete mellan Xenofilia, Sveriges lantbruksgymnasium Alnarp (SLU) och Malmö stad. Vinnova har i maj 2014 beviljat en ansökan om 9,5 miljoner kronor till projektet Stadsbruk. Av det beviljade beloppet går ca 5,5 miljoner kr till Xenofilia som kommer att vara den part som ska identifiera arbetslösa som önskar odla och matcha odlarna med kunder såsom restauranger, affärer, företag som vill köpa ekologiska Malmöproducerade grönsaker. Malmö stad (Gatukontoret, Miljöförvaltningen och Fastighetskontoret) får 1,3 miljoner kr från Vinnova och går in med en egen insats på nästan 4 miljoner kr, vilket framför allt motsvarar lönekostnader och markarrende. De medel som Vinnova har beviljat, tillsammans med egna insatser från projektparterna, har Stadsbruk en budget på ca 21 miljoner kronor fördelat på tre år. Vinnovas anslag kan inte användas för att få ner kostnaderna för Trädgården men Gatukontoret kommer med stöd av Vinnovaanslaget att arbeta intensivt för att koppla ihop Trädgården med Stadsbruk framför allt i syfte att skapa arbetstillfällen. Under projektets gång kommer forskning att ske både från SLU Alnarp och Malmö högskola. 7 (9) I Trädgårdens driftsbudget finns kostnader inräknade för en anställd trädgårdsmästare eller projektkoordinator som har ansvar för Trädgårdens skötsel och utveckling. I utredningen står det att den anställda ska ha en funktion som kunskapsspridare samt kunna handleda praktikanter och arbetstränande. Stadskontoret har i samtal med Jobb Malmö diskuterat fram ett förslag på möjligheten att knyta ihop anläggande och skötsel av Trädgården med arbetssökande i närområdet. Jobb Malmö kan ta fram ett arbetslag bestående av 5-10 långtidsarbetslösa kvinnor och män med försörjningsstöd eller ungdomar oberoende av försörjningsstödsform i området samt en arbetsledare. Jobb Malmös uppdrag är att förbereda och rusta arbetslösa personer så att de av egen kraft, eller med hjälp av annan aktör, kan bli självförsörjande genom arbete eller studier. För detta krävs det en processamordnare kopplat till arbetslaget som följer upp den individuella handlingsplanen och anställningen för att individen ska kunna utvecklas och bli anställningsbar. Processamordnaren och arbetslaget skulle kunna hjälpa till med anläggningsarbetet samt drift och skötsel av trädgården och odlingarna. En mer omfattande analys av möjliga kopplingar till arbetsmarknadsinsatser behöver göras i det fortsatta arbetet. Sociala investeringar I kommissionen för ett socialt hållbart Malmö hänvisas till Brundtlandkommissionens modell för hållbar utveckling som består av ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet. Vid bedömningen av Malmös hållbara samhällsutveckling ska alla tre aspekter väga lika tungt. Det innebär i praktiken att enbart ekonomiska inversteringar, som historiskt sätt varit dominerande, inte är tillräckliga för att samhället ska utvecklas långsiktigt och hållbart. För att på ett tydligare sätt lyfta den sociala hållbarheten i Malmö har etablerandet av en social investeringspolitik lyfts som en övergripande rekommendation i kommissionens slutrapport. Sociala investeringar menar kommissionen är ett helt nytt sett att se på investeringar som innebär att de resurser som avsätts inom t.ex. välfärdssektorn, ändras från att betecknas som en kostnad till att bli en investering. Det medför att kostnaderna kan tillåtas skrivas av i ett mycket längre tidsperspektiv. I linje med malmökommissionens viljeinriktning, det vill säga fokus på en hållbar stadsutveckling och en social investeringspolitik med fokus på barn och unga finns i

8 Malmö stad en social investeringsfond. Stadskontoret vill lyfta möjligheten att SoF Öster i samarbete med relevanta aktörer ansöker om medel till Trädgården som ett led i att lyfta de sociala dimensionerna i uppdraget och skapa arbetstillfällen. 8 (9) Malmö stads sociala investeringsfond Malmö stad har sedan år 2012 en social investeringsfond där en av tre fonder kan användas för investeringar i förebyggande arbete som gagnar barn och unga. Fonden ska främja utveckling och användning av nya metoder och arbetssätt som kan leda till effekter som på sikt ger minskade kommunala kostnader. Fonden består av 50 mkr och ansökningarna behandlas två gånger per år. Kommunstyrelsen har beslutat om följande riktlinjer för den sociala investeringsfonden: Medel ur den sociala investeringsfonden ska ej finansiera befintlig ordinarie verksamhet. Den aktuella insatsen ska harmonisera med befintliga satsningar och kommunens övergripande mål. Insatserna som finansieras med medel ur den sociala investeringsfonden ska ha som målsättning att stärka och förbättra livsvillkoren för barn och unga som bor i Malmö. Detta innebär dock inte att insatserna behöver riktas direkt till barn eller unga. Den sociala investeringsfonden ska stimulera till att utveckla tvärsektoriell samverkan som kommer målgruppen och den enskilde till gagn. Investeringen och insatserna ska bidra tilltvärsektoriellt arbete och minst två kommunala nämnder eller verksamheter måste medverka. Samverkan kan utöver detta omfatta såväl kommunala som externa myndigheter, eller andra aktörer. För att kunna förutsäga att en viss social investering kommer att betala sig på sikt krävs ett gott stöd för att insatserna kommer att ge avsedda effekter. Kopplingen mellan investering och förväntade effekter ska stödjas av vetenskap eller beprövad erfarenhet. För att främja utveckling och användning av nya metoder och arbetssätt välkomnas insatser som kan anses nyskapande i form eller innehåll och som gagnar barn och unga i Malmö. Det ska finnas en plan för hur satsningen kontinuerligt följs upp och hur resultatet ska utvärderas. Den sociala investeringsfonden ska användas för insatser som på sikt ger minskade kommunala kostnader. Genom årliga återbetalningar från de nämnder där avkastning/ kostnadsminskning uppstår återställer man det öronmärkta egna kapitalet som därmed kan användas för nya åtgärder. I varje ansökan ska dels anges vilka kostnader som beräknas för den aktuella insatsen och dels när återbetalning ska ske. I samband med att uppföljning av genomförda insatser rapporteras till kommunstyrelsen kan beslutad tidplan för återbetalning justeras. Samtliga berörda verksamheter/nämnder formulerar gemensamt ansökan. Ansökan sker av berörda nämnder som ansvarar för projektet och projektets kostnader. Som nämnts tidigare framgår det att Jobb Malmö ser positivt på ett samarbete med SoF Öster kring Trädgården och anställning av kvinnor och män i området som har ekonomiskt bistånd. Detta samarbete kan ske inom ramen för befintliga verksamheter. För att ansöka om medel i den sociala investeringsfonden krävs att målsättningen med verksamheten är att stärka och förbättra livsvillkoren för barn och unga som bor i Malmö. Detta innebär dock inte att insatserna behöver riktas direkt till barn eller unga. En möjlig målgrupp i en ansökan gällande Trädgården från den sociala investeringsfonden skulle därför kunna vara arbetslösa föräldrar som är försörjningsstödstagare och har barn under 18 år, samt bor på området. Jobb Malmö kan tillsammans med

9 socialtjänsten ta fram lämpliga personer till ett arbetslag samt en arbetsledare. Personerna erbjuds en åtgärdanställning och i ansökan till sociala investeringsfonden föreslås att Arbetsförmedlingen står för en andel av lönen och att resterade del finansieras ur fonden. Möjliga parter i avtalet skulle kunna vara gymnasie- och vuxennämnden samt SoF Öster. 9 (9) I SoF Öster pågår det ett brett arbete som rör arbetsmarknadsinsatser. I områdesprogram Herrgården arbetar man med Kraftsamling Herrgården, en samverkansprocess med idéburna sektorn, privata sektorn och offentliga sektorn, där man via temaprocesser arbetar med Herrgårdens utveckling, bland annat ur aspekterna arbetsmarknad och näringsliv. Inom Enhet för förebyggande och fritid arbetar man med arbetsmarknadsfrågor ur ungas perspektiv. Inom förvaltningen finns utvecklade samarbeten med andra aktörer inom arbetsmarknadsområdet, exempelvis Arbetsförmedlingen, Jobb Malmö, ALMI, samt arbetsmarknadsprojekt som exempelvis Y-allas väg till arbete, Stadsbruk, Boost, Drömmarnas hus. Flera pågående arbeten och samarbeten inom SoF Öster kan med fördel knytas till Trädgården. I utredningens avslutande kapitel återknyter man till uppdraget från kommunstyrelsen, som formulerades i 8 punkter. I det fortsatta arbetet med Trädgården torde det falla sig naturligt att undersöka hur arbetsmarknadsfrågor kan kopplas till var och en av dessa punkter. Finansiering Utredningen föreslår att Trädgården, i likhet med Slottsträdgården, anläggs på mark ägd av Malmö stad samt att den finansieras med offentliga medel. Detta innebär att Malmö stad ansvarar för anläggningen och verksamheten och att en långsiktighet kan säkerställas. Investeringskostnaden för att anlägga trädgården på totalt 3000 m 2 mark, anläggning av en allé med träd och buskar som binder samman de två platserna samt skyltning beräknas till 6 miljoner kr. Även driftsbudgeten för Trädgården tar utgångspunkt i, och motsvarar, Slottsträdgårdens driftsbudget som initialt sätts till 2,6 miljoner kr per år under tre år ( ). Projektet utvärderas sedan och om denna summa visat sig riktig i förhållande till önskad skötselnivå, personaltäthet, verksamhet m.m. så lyfts denna driftsbudget in som en utökad del av Gatukontorets budget. Stadskontoret har i dialog med Gatukontoret undersökt möjligheten att sänka Trädgårdens investerings- och driftskostnad. Detta har inte varit möjligt men Stadskontorets bedömning är att den ekonomiska beräkningen, med Slottsträdgården som referens, är väl genomarbetad. Trädgården har även goda förutsättningar att skapa arbetstillfällen för arbetslösa. Stadskontorets bedömning är att det finns goda skäl utifrån ett socialt hållbarhetsperspektiv att satsa på en långsiktig investering i stadsområdesförvaltning Öster. Ansvariga Birgitta Vilén-Johansso Avdelningschef Jan-Inge Ahlfridh Stadsdirektör

10

11

12

13

14

15

16

17

18 Utredning om Trädgården - gröna mötesplatser i östra Malmö

19 Projektorganisation Styrgrupp Agneta Sallhed Canneroth - Gatukontoret, Stadsmiljöavdelningen Lars Johansson - Gatukontoret, Drift & underhållsavdelningen Hampus Trellid - Rosengård stadsdelsförvaltning (t.o.m. juni 2013) Marie Hendra - Stadsområdesförvaltning Öster (fr.o.m. oktober 2013) Förvaltningsövergripande arbetsgrupp Elin Einarsson - Projektledare, Gatukontoret Susanna Söderberg Schaedel - Drift & underhåll, Gatukontoret Annika Blomquist - Informatör, Gatukontoret Magdalena Alevra - Arkitekt, Stadsbyggnadskontoret Frida De Oliveira Lundquist - Koordinator, Rosengårds stadsdelsförvaltning (t.o.m. juni 2013) Sabina Dethorey - Koordinator, Stadsområdesförvaltning Öster (fr.o.m. oktober 2013) Kristina Ohlsson - Utvecklingsstrateg, Stadskontoret Referensgrupp Ghenwa Nahim - Talesperson, Kryddor från Rosengård & Xenofilia (t.o.m. januari 2013) Lena Friblick - VD Xenofilia (fr.o.m. oktober 2013) Åsa Johansson - Projektkoordinator, Drömmarnas hus Dorotha Trusz - Verksamhetsledare, Yallatrappan Linnea Rosenkvist - Platschef, Malmö Studenthus Mohammed Jallow - Stadsdelsvärd, Förebyggande och fritid Rita Cifliku - Kommunikatör, Rosengård Gunilla Andersson - Projektledare, Miljöförvaltningen Göran Larsson - Odla i Stan Linnea Wettermark - Odla i Stan Foto och illustration Illustrationer - Elin Einarsson Foto - Moa Björnsson, Elin Einarsson, Per-Olof Stoltz

20 Innehåll Inledning...5 Bakgrund...6 Metod...8 Utredningsuppdraget...9 Ställningstaganden Lokalisering Trädgårdens utformning Organisation och styrning Ekonomi Slutsatser- utredningen och uppdraget Bilagor Bilaga 1 - Befintliga verksamheter Bilaga 2 - Liknande verksamheter Bilaga 3 - Remissvar 3 Gatukontoret Utredning om Trädgården,

21 4 Gatukontoret Utredning om Trädgården,

22 Inledning Kommunstyrelsen beslutade i november 2011 att en utredning skulle tas fram för att belysa möjligheter och utmaningar med att anlägga en ny grön mötesplats i Rosengård. Utredningen Trädgården- gröna mötesplatser i östra Malmö har tagits fram i en tvärsektoriell arbetsprocess, där den sociala hållbarhetsaspekten har varit en väsentlig dimension av arbetet. Ett dialogarbete med en referensgrupp bestående av verksamma i området har varit en viktig del av utredningen. Utredningen föreslår att två platser används för anläggandet av Trädgården och därav utredningens underrubrik gröna mötesplatser i östra Malmö. Fokus ligger på att utveckla gröna mötesplatser där en rosenträdgård kan vara en del, men där man också vill skapa möjlighet för exempelvis kryddodling, blomsterprakt, kultur och möten. Att anlägga Trädgården som två delar med tydlig koppling till varandra gör projektet till en sammanlänkande kraft mellan Herrgården och Almgården, samt mellan Rosengård och Husie som nyligen slagits samman till stadsområde Öster. I området finns stora grönområden men avsaknad av tydliga mötesplatser i den gröna miljön. Genom att utveckla platser som Trädgården i det offentliga rummet, kan man uppnå flera önskvärda effekter: Ökad tillgänglighet för malmöbor till grönska och rekreation genom att skapa målpunkter och mötesplatser i den gröna miljön. Utveckla platser med malmöborna som medskapare. Förstärka den faktiska och den upplevda tryggheten. Förstärka rörelser mellan olika områden. Erbjuda nya platser för odling för malmöbor och andra lokala intressenter. Intresset för att odla i staden har ökat de senaste åren. Denna utredning är en del i att möte en ökande efterfrågan från malmöborna på nya platser och nya sätt att odla på och att med odling skapa mervärden i östra Malmös grönområden. 5 Gatukontoret Utredning om Trädgården,

23 Bakgrund Rosenträdgården i Rosengård- Socialt hållbara förutsättningar Idéer och önskemål om en grön mötesplats i Rosengård har framkommit i olika forum. Rapporten Rosenträdgården i Rosengård- Socialt hållbara förutsättningar, framtagen av Rosengårds stadsdelsförvaltning och daterad , belyser idéer om att en rosenträdgård i Rosengård kan bli ett besöksmål för såväl malmöbor som mer långväga besökare och på så vis bidra till integration och välbefinnande. Rapporten togs upp i Tekniska Nämnden som svarade att man ska arbeta vidare med projektet med huvudfokus på en mötesplats med grön profil i Rosengård där målgruppen i första hand är Malmöbor. Inom ramen för denna trädgård kan också en rosenträdgård och odling i form av t.ex. en köksväxtträdgård inrymmas. Tekniska nämnden föreslog att Kommunstyrelsen beslutar om ett förvaltningsövergripande projekt där första etappen är Utredning och förslag. Kommunstyrelsen tog beslut om detta , 398, och Tekniska Nämnden fick i uppdrag att ta fram utredningen och återkomma till Kommunstyrelsen med en redovisning. 6 Gatukontoret Utredning om Trädgården,

24 Underlag och utgångspunkter Ett antal framtagna dokument, rapporter, och program, samt utförda och/ eller pågående arbeten har fungerat som grundläggande utgångspunkter vid framtagandet av utredningen om Trädgården. I dialog-pm Rosengård! Strategier för hållbar utveckling i en stadsdel (Stadsbyggnadskontoret, 2008) beskrivs förbättringsidéer som kan ligga till grund för utvecklingen i Rosengård: Verka för blandat bostadsbestånd Förbättra kommunikationer till och inom stadsdelen, med specifik satsning på viktiga rörelsestråk. Tillför fler lokaler för arbete, service, kultur och annan verksamhet. Skapa nya och stärkta mötesplatser. Skapa besöksmagneter för hela Malmö och regionen. I Planprogram Herrgården och Rosengårdsfältet (Stadsbyggnadskontoret, juni 2012) presenteras en rad strategiska åtgärder för att Herrgården och intilliggande Rosengårdsfältet ska utvecklas i en hållbar riktning. I dokumentet finns idéer om en ny målpunkt i Rosengårdsfältet som kan locka besökare från hela Malmö. Förslag på målpunktens innehåll är en rosenträdgård/liten handelsträdgård och trädgårdscafé. Man föreslår också att möjligheterna till stadsodling ska öka och att fruktträd och andra nyttoväxter kan bli ett spännande inslag i stadsdelens parker. I Slutrapport från Kommission för ett socialt hållbart Malmö betonas vikten av att arbeta med den fysiska miljön för att underlätta och möjliggöra social hållbarhet i vissa aspekter, till exempel vad gäller att stärka tillit och trygghet, inspirera till delaktighet och involvering. Man betonar också att mötesplatser i det offentliga rummet kan leda till ökad tillit och trygghet, möjlighet till involvering och delaktighet samt ökat socialt kapital hos berörda invånare. Malmö stad arbetar via den femåriga satsningen Områdesprogram för ett socialt hållbart Herrgården med en långsiktigt hållbar utveckling av området - med ett särskilt fokus på social hållbarhet. I strategiskt program för områdesprogrammet betonas betydelsen av rörelser och kopplingar mellan Herrgården och omgivningen. Vidare betonas vikten av utveckling av den fysiska miljön och etableringen av målpunkter, attraktioner och mötesplatser. En utveckling av den gröna miljön är ett viktigt inslag i visionstexten, och en rosenträdgård är ett av förslagen. Beslutet om områdesprogram innebär att samtliga förvaltningar inom befintlig budget ska prioritera insatser i Herrgården och fyra andra områden i Malmö. I Miljöprogram för Malmö stad och tillhörande Handlingsplan för klimat- och miljöarbetet i Malmö stad tas ett samlat grepp om stadens miljöarbete. I handlingsplanen pekas 26 prioriterade åtgärder ut som behöver genomföras under mandatperioden för att de långsiktiga och högt ställda målen i miljöprogrammet ska kunna uppfyllas. Ett av målen är: Grönstrukturen i staden ska utvecklas med många mångfunktionella ytor med plats för såväl traditionell park som öppen dagvattenhantering, odling, höga biologiska värden m.m. Innovativa pilotprojekt om urban grönska ska genomföras. Fokus på hälsa, klimatanpassning, naturvård och ekosystemtjänster ska bredda stadens arbete med natur och grönska. 7 Gatukontoret Utredning om Trädgården,

25 Metod Utredningsarbetet har genomförts med projektledning från gatukontoret och av en förvaltningsöverskridande arbetsgrupp med representanter också från dåvarande Rosengård stadsdelsförvaltning och nuvarande stadsområdesförvaltning Öster, Stadsbyggnadskontoret och Stadskontoret. Arbetet har gjorts under ledning av en styrgrupp där Gatukontoret och Rosengård stadsdelsförvaltning/stadsområdesförvaltning Öster ingått. Dialogarbete med referensgrupp Till arbetsgruppen knöts i ett tidigt skede en referensgrupp med nyckelpersoner inom odling, mat och möten som bland annat deltog i två workshoppar samt en studieresa till Göteborg tillsammans med arbetsgruppen. I utredningsskedet bedömdes det som för tidigt i processen att föra en bred dialog med boende och verksamma i stadsdelen. Innan några beslut är tagna kan ett sådant dialogarbete väcka stora förhoppningar som sedan kan bli svåra att infria. Utredningens referensgrupp valdes utifrån deras egenskap av nyckelverksamheter i Rosengård vad gäller odling, mat och möten. De verksamheter som personerna i referensgruppen representerar är viktiga, men det finns också ett antal andra möjliga intressenter såsom fastighetsägare, kvinnogrupper m.fl. som inte tillfrågats i detta tidiga skede. I bilaga 1 finns beskrivningar som deltagarna i referensgruppen gjort av sina egna verksamheter. Denna beskrivning kan ge en indikation på möjliga samarbetsvägar i projektet Trädgården. Bild från dialogarbetet med referensgruppen 8 Gatukontoret Utredning om Trädgården,

26 Utredningsuppdraget Uppdraget från kommunstyrelsen är formulerat i åtta punkter. Några av dessa utgör grundpelare för utredningen medan andra bara behandlas kortfattat. De åtta punkterna är: Trädgården skall utvecklas till en mötesplats för malmöbor. Trädgården skall innehålla en intressant, inspirerande och tilltalande rossamling (s.k. rotäkta rosor kan vara ett tema, nyttoaspekter ett annat) och kombineras med fler aspekter t.ex. odling i form av köksväxtträdgård. Trädgården skall etableras genom en omfattande förankringsprocess med stort deltagande i alla faser. Pedagogisk verksamhet ska vara en viktig del av verksamheten liksom föreningsverksamhet och enskilda och lokala drivkrafter. Beakta möjligheterna hur man på sikt kan utveckla verksamheten via externa intressenter/samarbetspartners. Trädgården ska realiseras som en integrerad del i den övriga stadsutvecklingen i stadsdelen. Redovisa en kalkyl för driftsekonomi och investeringsekonomi med beräknad årlig driftskostnad samt förslag på finansiering. Trädgården ska vara en välkomnande mötesplats och arena öppen dagligen och året runt. I slutet av detta dokument, under rubriken Slutsatser- utredningen och uppdraget, sammanfattas utredningens förslag med utgångspunkt i utredningsuppdraget. 9 Gatukontoret Utredning om Trädgården,

27 Ställningstaganden Under utredningsarbetet har några viktiga grundläggande ställningstaganden formulerats för Trädgården. De grundar sig i kommunstyrelsens utredningsuppdag ovan och är avgörande för att projektet helt eller delvis ska kunna genomföras med offentliga medel och på allmän platsmark. Trädgårdens grundverksamhet handlar om att skapa en stadsdelsträdgård för boende och besökare. Trädgården ska vara öppna för alla och vara tillgänglig dygnet runt, året runt. Det behöver finnas en anställd trädgårdsmästare/projektkoordinator och kanske även annan personal på plats. Till Trädgårdens grundverksamheter, som beskrivs nedan, ska olika verksamheter från den offentliga, idéburna och privata sektorn kunna kopplas. Platsen och utförandet ska tillåta en expansion där en mängd sidoverksamheter kan få plats inom ramen för stadsdelsträdgården. På detta sätt kan Trädgården leva under större delen av året och dygnet och ge plats för entreprenörskap, delaktighet och engagemang. Trädgårdens grundverksamhet Trädgården kan bli Malmös första stadsdelsträdgård. En stadsdelsträdgård beskrivs i Marie Larssons avhandling från 2009 ha ett antal olika egenskaper som en park inte har och kan därför ge stora mervärden till de befintliga grönytorna i stadsdelen. Några av grundpelarna i en stadsdelsträdgård, som gör att den kan utgöra ett viktigt komplement till områdets andra grönytor, är enligt Marie Larsson att: Trädgården är intimare och mer detalj- och upplevelserik än parken En trädgård är mysigare än en park En trädgård är personlig, trygg, och bjuder på social kontakt En trädgård har hemkänsla En trädgård utvecklas och förändras mer än en park Samband mellan nyttigt och vackert, mat och blommor Trädgården är ofta befolkad av en trädgårdsmästare. Men utgångspunkt i dessa grundpelare beskrivs här fyra rubriker som tillsammans utgör grundverksamheten i Trädgården. Plats för blommor Trädgården ska vara en vacker plats med blomsterprakt under stora delar av året. Ett inslag kan vara en rosenträdgård som ger en koppling till Rosengårds vackra namn. Man kan även jobba med grönska i inspirationsträdgårdar med olika teman eller i kombination med odling av nyttoväxter. 10 Gatukontoret Utredning om Trädgården,

28 Plats för odling Odling av nyttoväxter är en viktig del av Trädgården och kan göras på många olika sätt. Plats bör finnas för gemensam odling där föreningar och grupper odlar tillsammans men även små, privata odlingsytor kan vara ett trevligt inslag som ger platsen personlig prägel. Ett ev. café kan också ha odlingar på platsen. Man kan också jobba med gemensamma odlingar av frukt och bär. En fruktlund kan förutom de vanliga frukterna äpplen, päron, körsbär och plommon också innehålla andra träd med ätliga frukter såsom kvitten, valnöt, äkta kastanj och fikon. Plats för lek Trädgården ska kännas välkomnande för familjer med barn och ha delar som inbjuder till lek. I Herrgården är en tredjedel av befolkningen under 15 år. Den demografiska situationen för hela stadsområde Öster, och hela Malmö, visar även den på en stor andel barn och unga. Barnperspektivet ska ges utrymme i Malmö stads satsningar och genomsyra alla politiska beslut. En mötesplats öppen för alla måste därför ha en genomtänkt strategi för hur man välkomnar barn som kommer med eller utan sina föräldrar för att besöka platsen. Plats för avkoppling och umgänge I stadsområde Östers stora grönområden behövs mötesplatser och tydliga målpunkter. Trädgården ska vara en trygg miljö som inbjuder till lek och social kontakt med andra besökare och brukare. Trädgården ska uppmuntra till möten och samvaro. En viktig förutsättning är då att det finns en stor mängd sittplatser av olika karaktär. Det ska finnas små, intima rum som inbjuder till avkoppling men också större platser där grupper och familjer kan ha picknick m.m. I anslutning till sittplatser bör det också finnas grillmöjligheter. 11 Gatukontoret Utredning om Trädgården,

29 Lokalisering Utredningen föreslår att Trädgården ska fungera sammanlänkande för två viktiga platser i östra Malmö, Rosengårds herrgård och Botildenborgs gård. Två historiska gårdar i området i vilka olika aktörer är i full gång med arbetet att bygga upp spännande projekt kopplade till trädgård och odling. I utredningens första fas valdes dessa två platser ut som möjliga för etableringen av Trädgården. Platserna valdes med fokus på ytbehov, tillgänglighet, potential att bli mötesplatser, och möjliga kopplingar till befintliga verksamheter och byggnader. Vid Rosengårds herrgård handlar det om att utveckla en del av parken kring den gamla gården i nära samarbete med Drömmarnas hus som driver verksamhet på platsen och vid Botildenborgs gård, där Xenofilia driver verksamhet, kan Trädgården lokaliseras i den närbelägna Ögårdsparken. Utredningen föreslår att Trädgården anläggs på båda dessa platser och att en viktig del av arbetet handlar om samarbete och sammankoppling mellan platserna och verksamheterna. Innan odlingar anläggs på de båda platserna är det viktigt att jorden analyseras för att säkerställa att inga markföroreningar finns. En Trädgård- två platser Xenofilia och Drömmarnas hus har under det senaste året gjort stora satsningar som kopplar till trädgård och man planerar ytterligare utveckling av dessa delar i framtiden. De två aktörerna har i utredningens andra fas förmedlat sina idéer om samarbetsformer med Trädgården. Med utgångspunkt i detta spännande arbete föreslår utredningen att Trädgården bör fungera som en sammanlänkande kraft för de två platserna. Trädgården och de båda aktörernas egna trädgårds- och odlingsverksamheter kommer tillsammans att bli ett besöksmål i östra Malmö med ett stort och varierande utbud inriktat på trädgård och odling. Platserna har mycket olika förutsättningar och kommer att kunna komplettera varandra på ett sätt som ger synergieffekter och utveckling, där nya verksamheter och aktörer kopplas på efterhand. Att initialt satsa på två platser medför också en annan fördel; platsernas utveckling kan ske successivt och i följsamma processer möta de utvecklingsbehov och underlag som finns. Vissa inslag kan testas i mindre skala, eller tillfälligt, för att sedan skalas upp eller permanentas. Ett sådant arbetssätt innebär en kontinuerlig relation till såväl aktörer som besökare och bör ske med stor lyhördhet. Det möjliggör också en helt annan form av medskapande. Konkret för platsernas utformning innebär det vidare att man i ett senare skede kan välja hur fokus och resurser ska se ut för respektive plats, med utgångspunkt från behov, intresse, besökare m.m. Man kan också förändra verksamheter om någon av de två nuvarande huvudaktörerna i Rosengårds herrgård och Botildenborgs gård flyttar, förändrar eller avslutar sin verksamhet. Två platser stödjer en friare utveckling av Trädgården. 12 Gatukontoret Utredning om Trädgården,

30 Adlerfelts väg Rosengårds centrum Koppling till Rosengårdsstråket och Rosens röda matta. Frölichs väg Amiralsgatan Badplats Rosengårds herrgård / Drömmarnas hus von Rosens väg Rosengårdsparken Idrottsplats Konstgräset Ishall Sporthall Rosengårdsskolan Vänskapsparken Idrottsplats Rosengårdsfältet Katolsk kyrka Gamla vägen mellan Rosengårds herrgård och Botildenborg, ca 1 km. Herrgården Ramels väg Inre Ringvägen Odlingslotter V. Skrävlinge kyrka Botildenborgsvägen Ögårdsparken Ögårdsparken / Botildenborgs gård Islamic center 13 Gatukontoret Utredning om Trädgården,

31 Koppla samman Att anlägga Trädgården som två delar med tydlig koppling till varandra gör projektet till en sammanlänkande kraft mellan Herrgården och Almgården, samt mellan Rosengård och Husie som nyligen slagits samman till stadsområde Öster. Med ett ben i Herrgården och det andra i Almgården kan Trädgården skapa en koppling över Inre ringvägen som skulle vara mycket viktig för att knyta samman det nya stadsområdet. En angelägen uppgift för projektet blir att underlätta och inspirera till rörelse mellan de båda trädgårdarna. Trädgården kan bli en anledning för besökare att ta sig till platser som de annars inte inkluderar i sitt rörelsemönster och således bli en viktig pusselbit i sammanvävningen av stadsområde Öster. Fler människor som går och cyklar i området skulle också kunna ge ökad trygghet längs Rosengårdsfältet och i Ögårdsparken. Stråket mellan Rosengårds herrgård och Botildenborgs gård ligger mitt i en ekumenisk triangel i form av Malmö moské, Västra Skrävlinge kyrka och den katolska kyrkan Maria i Rosengård. Avståndet mellan de båda platserna är under en kilometer och alltså lagom långt för en kort promenad. Genom upprustningen av Rosengårdsstråket, den gång- och cykelväg som sträcker sig från Rosengård Center till station Triangeln, har Rosengård blivit en mer tillgänglig del av staden. Båda de föreslagna platserna ligger längs en möjlig förlängning av Rosengårdsstråket som utredningen föreslår att man förtydligar. Detta skulle innebära att man jobbar vidare med fysiska åtgärder längs sträckan från Rosens röda matta till Botildenborgs gård via Rosengårds herrgård. Dagens cykelväg längs denna sträcka har samma sträckning som den gamla vägen mellan Rosengårds herrgård, Västra Ingelstad kyrka och vidare till Botildenborgs gård som var kantad av en pampig allé. Utredningen föreslår att man återskapar något av den historiska prägeln längs sträckan i samband med att Trädgården anläggs. Samarbete och utveckling En mängd synergieffekter skapas när två samordnade och kompletterande verksamheter kan dra besökare till varandra. Man kan tillsammans bli ett större besöksmål än var plats för sig. Att två platser och tre aktörer, Drömmarnas hus, Xenofilia och Malmö stad, satsar på det spännande temat odling och mat samtidigt blir en positiv kraft. Detta gäller speciellt då det, som i fallet med Trädgården, är tre mycket olika aktörer och två platser med olika förutsättningar som bildar samarbetet. Med olika inblandade aktörer finns också från början ett stort nätverk gentemot näringsliv, boende, kommun, skola, kultur m.m. som kan stärka Trädgården ytterligare. Inom Områdesprogram Herrgården pågår en process för att fördjupa och effektivisera samverkan i syfte att utvecklingen ska bli så långsiktigt hållbar som möjligt. En stor process Kraftsamling Herrgården har inletts med detta som mål. Initiativet till detta har tagits av aktörer inom den idéburna sektorn. För Trädgården finns det möjliga kopplingar till andra insatser och pågående arbeten att göra, som kan ge synergieffekter till arbetet. 14 Gatukontoret Utredning om Trädgården,