Översiktsplan för Själevad Antagen 27 augusti 2007 Kommunledningskontoret oktober 2007

Transkript

1 Översiktsplan för Själevad Antagen 27 augusti 2007 Kommunledningskontoret oktober 2007

2 2

3 3 Översiktsplan för Själevad Förord En ny skola ska byggas i Själevad. Det tillsammans med andra planeringsfrågor har gett anledning att genomföra en samlad översiktsplanering för samhället. Efter genomfört samråd och utställning under 2006 och 2007 antog kommunfullmäktige den nya översiktsplanen den 27 augusti Arbetet med översiktsplan bedrivs av kommunledningskontoret i samverkan med övriga förvaltningar och bolag. Frågor om innehållet kan ställas till Tommy Dickens (tfn , e-post tommy.dickens@ornskoldsvik.se), och Thomas Lundgren ( , e-post thomas.lundgren@ornskoldsvik.se). Frågor om skolans planering kan ställas till Helena Sandström-Plogander ( , e-post helena.sandstromplogander@ornskoldsvik.se).

4 4 Innehåll Förord...3 Innehållsförteckning...4 Inledning...5 Några fakta...5 Planområdet...5 Gällande planer...6 Varför översiktsplanering...6 Mål för planeringen...6 Lokala frågor...9 Själevads centrum och samhällsservice...9 Skolan...9 Fritidsgård, simhall m.m Bostäder...11 Övrig mark...11 Äldreboende...12 Vårdcentral/Folktandvård...12 Busstrafik...12 Biltrafik...12 Ny trafikled genom Själevad m.m Anslutning till E Gång- och cykeltrafik...14 Strandpromenader...15 Mellanselsspåret områden...15 Riksintressen...16 Kulturmiljöer...16 Naturvård, friluftsliv...16 Miljö, risker m.m Kartor och fotografier: Thomas Lundgren och Helena Sandström-Plogander Kartor Lantmäteriverket Gävle Medgivande I 2007/2000 Bilagor 1. Samrådsredogörelse 2. Barn- och utbildningsnämndens beslut om skola i Själevad 3. Länsstyrelsens granskningsyttrande efter utställning 4. Utlåtande efter utställning 5. Protokoll kommunfullmäktiges antagande

5 5 Inledning Några fakta I Själevads samhälle (tätortsområdet) bor ca invånare. Därtill bor i Västerhusområdet ca 400 invånare, i Överhörnäs- Billsta ca 1000 invånare och i Västerås-Österås ca 550 invånare som alla har viss service i Själevad. Sammantaget är det alltså nära invånare som har direkt behov av Själevads samhälle. Det finns även historiska och kulturella kopplingar till Själevads samhälle från Gullänget- och Domsjöområdena liksom från Gottne och Moliden. Själevads historia och den samhörighet som länge funnits inom det geografiska område som utgör Själevads församling, återspeglas idag bl a i ett starkt föreningsliv och många gemensamma aktiviteter inom området. Samhällets identitet har stark koppling till den välkända kyrkobyggnaden. Serviceutbudet i Själevad är relativt brett med bl a grundskola, folkhögskola, förskolor, vårdcentral, apotek, fritidsgård, bibliotek, kyrka, församlingshem, restaurang, bensinmack och ett flertal butiker. Söder om Moälven finns Gålnäs industriområde och viss handel samt Själevads idrottsplats och Friluftscentralen. I norr finns elljusspåret och välbesökta natur- och friluftsområden kring Svarttjärn med koppling till Rutbergsterrängen. Samhället är vackert beläget vid Moälven med Mycklingbergen i norr. Här finns utöver centrumbebyggelsen äldre byggnader med kulturhistoriska värden samt flera villaområden utbyggda under 50-, 60- och 70-talen. Stora värden för naturvården och friluftslivet finns i området. Moälven är klassat som riksintresse för naturvården och hela Moälvens vattenområde är med sina natur- och kulturvärden av riksintresse. På karta sidan 15 redovisas de allmänna intressen som är karterade i Själevad. Planområdet Denna översiktsplanering begränsas till Själevads tätortsområde med gränsen i söder mot E4, se karta.

6 6 Gällande planer Den kommunomfattande översiktsplanen, antagen av kommunfullmäktige i juni 2003, anger generella riktlinjer för den fortsatta planeringen och redovisar riksintressen och övriga allmänna intressen, som givetvis också i tillämpliga delar gäller för Själevad. Planen är under omarbetning. Denna översiktsplan för Själevad ska ses som en fördjupning av kommunens översiktsplan. I Trafiknätsanalysen för centralorten (2001) anges vissa förändringar av trafiken, se nedan. Därtill finns ett flertal kommunala planer och program som berör planeringen i Själevad. Större delen av Själevads samhälle är reglerad i detaljplaner från olika tider. Varför översiktsplanering? Syftet med översiktsplaneringen är bl.a. Att ge underlag för en diskussion om framtidsfrågorna i Själevad Att ge riktlinjer för hur kommunen vill utveckla området, hur vi ska använda marken och hur vi vill utveckla och bevara bebyggelsen Att redovisa vilka åtgärder kommunen avser vidta. En översiktsplan är inte juridiskt bindande utan redovisar i första hand kommunens viljeinriktning. Enligt miljöbalken krävs miljöbedömning av planer om genomförandet av planen kan förväntas medföra betydande miljöpåverkan. Genomförandet av denna översiktsplan för Själevad bedöms inte medföra någon betydande miljöpåverkan. Översiktsplanens konsekvenser redovisas i de avsnitt där det bedöms relevant. Mål för planeringen Kommunens översiktsplan från 2003 redovisar följande övergripande mål för hela den kommunala verksamheten.

7 7 Några utgångspunkter för planeringen i Själevad är: Att Själevad i första hand ska utvecklas som ett bra bostadsområde med en egen identitet där de sociala kvaliteterna tas till vara Att Själevads centrum får behålla sin servicenivå och även i fortsättningen vara ett centrum också för Överhörnäs, Billsta och Västerhus Att ta vara på de kultur- och naturvärden som finns i Själevad Att knyta samman Själevad med omgivande samhällen med gång- och cykelvägar och promenadvägar. Sjukhemsvägen mot Vårdcentralen

8 8 Barn- och utbildningsnämnden föreslår att alternativ B genomförs, kompletterat med viss upprustning av vita huset, samt framtida tillbyggnad av den nya skolan för den verksamhet som nu finns i vita huset. Se barn- och utbildningsnämndens beslut (bilaga sist planen). Fritidsgården och gröna huset Vita huset

9 9 Lokala frågor Själevads centrum och samhällsservice Centrumfunktionerna i Själevad är spridda över ett ganska stort område från kyrkan i väster till butikerna kring järnvägen i öster. Också söder om Moälven finns ett antal butiker. En generell önskan är att få centrumfunktioner relativt samlade kring gångvänliga miljöer. Detta är svårt att åstadkomma i Själevad utan mycket stora insatser. Det är också viktigt att ha en god tillgänglighet med bil för att centrumrollen för omgivande landsbygd ska kunna behållas. Det är i alla händelser önskvärt att ta vara på möjligheterna att komplettera centrum med nya servicefunktioner och bostäder. Skolan är en viktig del av centrum. När den nya skolan byggs ges i viss mån nya möjligheter att förbättra t.ex. med bättre gångmiljöer och trädplanteringar. Med den valda skollösningen ges möjlighet till annan framtida användning av gamla kommunalhuset, t ex för kontor. Skolan Kommunfullmäktige har beslutat att en ny skola ska byggas i Själevad för 6-12-åringar. Till Själevadsskolan kommer eleverna från Mycklingskolan från klass 4, samt eleverna från Haffstaskolan från klass 7. Med oförändrat upptagningsområde beräknas antalet elever i Själevadsskolan (6-16 år) minska från knappt 500 innevarande läsår till drygt 400 om fem år, för att därefter åter öka. Under de senaste fem åren har antalet födda barn inom området ökat. I det fall födelsetalen förblir stabila så kommer elevantalet att stiga till nuvarande nivå. Årskurs 7-9 utgör cirka 40 procent av elevantalet vid Själevadskolan. Under samrådet diskuterades tre olika alternativ för hur Själevadsskolan kan lösas för framtiden. I samtliga alternativ förutsattes gröna huset med paviljonger rivas. Alternativ A Vid vita huset byggs lokaler för 6-12-årsverksamheten. Vita huset anpassas till den nya verksamheten och åtgärder vidtas för att förbättra arbetsmiljön. Alternativ B Nya lokaler byggs för 6-12-årsverksamheten i anslutning till gröna huset. Inga förändringar i vita huset. Alternativ C Mycklingskolan byggs till för att rymma alla barn i åldern 6-8 år i området. Till de äldre barnen byggs nya lokaler vid vita huset. Vita huset anpassas till den nya verksamheten och åtgärder vidtas för att förbättra arbetsmiljön. Slutsatser Under samrådet framkom synpunkter som talade för alt B resp alt C. Kommunledningskontoret bedömde i samrådsredogörelsen att det inte fanns förutsättningar att på föreliggande underlag ta ställning till alternativen. Alt B och C föreslogs utredas vidare där man klarar ut hur skolbyggnaderna ska utformas, hur utemiljö, angöring, parkering, bussangöring, gångvägar m.m. kan lösas. Det gällde såväl Själevadsskolan som Mycklingskolan. Vidare borde de ekonomiska och pedagogiska konsekvenserna tydliggöras. En viss upprustning/förbättring av vita huset föreslogs ingå i alt B, även om det inte kunde genomföras i en första etapp. Barn- och utbildning och tekniska kontoret har därefter utrett alternativ B och C. Nu föreslår barn- och utbildningsnämnden att alt B genomförs, kompletterat med viss upprustning av vita huset samt framtida tillbyggnad av den nya skolan för den verksamhet som nu finns i vita huset. Därmed ges möjlighet att på sikt samla hela Själevadsskolans verksamhet på befintlig skoltomt tillsammans med fritidsgård, simhall, bollplaner,lekytor m.m., och befintlig angöring, parkering m.m. kan fortsätta nyttjas. Vita huset frigörs på sikt för annan verksamhet. Förslag till riktlinje Samla Själevadsskolans hela verksamheten på befintlig skoltomt med utbyggnad i etapper.

10 10

11 11 Fritidsgård, simhall mm Några planer på förändring av Själevads fritidsgård finns inte. Däremot måste frågan om simhallens framtid lösas. Den måste renoveras eller läggas ned. En nedläggning ger möjlighet att nyttja lokalerna för annat ändamål. Frågan om simhallens framtid måste lösas i ett sammanhang med övriga simhallar. Bostäder Själevad är ett attraktivt bostadsområde och där har alltid funnits en viss efterfrågan på nya bostäder. En fortsatt utbyggnad av bostäder är därför önskvärd vilket också stärker också underlaget för den service som finns i Själevad. På karta redovisas ett antal områden som bedöms intressanta för bostadsutbyggnad, på kort eller lång sikt, förutsatt att mark- och planfrågor kan lösas. I vilken takt bostäderna byggs ut avgörs av resp byggherre. Utbyggnad på kommunens mark prövas i kommunens bostadsförsörjningsplanering. 1. Karins väg: Området som är privatägt ligger inom inre skyddsområde för vattentäkt men är planlagt för bostäder och bedöms mycket attraktivt. Detaljplanen bör snarast genomföras inklusive några bostäder på kommunens mark i väster. 2. Myckling (vid Gottnevägen): Marken är privatägd. En förtätning bör genomföras. 3. Sveavägen: Området som är privatägt bör byggas ut med bostäder om bullerfrågan kan lösas. 4. Sjukhemsvägen: Det centrala läget nära hälsovårdscentral m.m. gör att seniorbostäder i 3-4-våningshus bör prövas. Med hänsyn till den trånga tomtplatsen krävs omsorgsfull planering. 5. Rosenborg: Föreslagen utbyggnad av enplanshus ger möjlighet till seniorboende av hög kvalitet. Placering och omfattning bör dock övervägas ytterligare i en samlad studie för hela området där hänsyn tas till grönområdets kvaliteter, skolans behov av närnaturområde och den framtida utvecklingen av äldreboendet (ansvar: plan- och miljökontoret). 6. Nordhem: Området bör reserveras för framtida bostadsutbyggnad. 7. Österalnäs: Området bör prövas för nya småhus, såväl längs Gottnevägen (nyligen tillståndsgivna) som längs Westmansvägens förlängning. Förslag till riktlinje: Reservera områdena 1-7 för bostadsutbyggnad. Ta vara på alla lämpliga möjligheter till komplettering med nya bostäder i attraktiva lägen. Övrig mark För följande områden föreslås 8. Översjäla: Området bör ses som en markreserv för framtida behov. 9. Hampnäsvägen vid E4: Tills framtida lösning för väganslutningar mot E4 klarlagts bör området inte bebyggas. I framtiden kan etableringar av kontor/handel m.m. som inte är störande och som inte är beroende av utfart mot E4 vara möjliga. Förslag till riktlinje Reservera områdena 8 och 9 för framtida behov. För område 9 måste framtida väglösning ha klarats ut. 5. Marken söder om Rosenborg

12 12 Äldreboende I Själevad finns servicehuset Rosenborg med 55 platser i servicehus. I det relativt nybyggda sjukhemmet Prästbordet finns 25 platser och 8 platser i gruppboende. Nyligen har 27 platser för äldreboende avvecklats på Rosenborg. Kommunens inriktning är att inte utöka antalet platser för äldreboende i kommunen. Det ökande antalet äldre ska klaras med ökat kvarboende samt utökad nattpatrull i hemtjänsten. Byggnader som av olika skäl är omoderna ska avvecklas och servicehusboendet ska på sikt avvecklas alternativt omvandlas till sjukhemsplatser. Istället ska nya sjukhemsplatser byggas. Antalet friska äldre som inte behöver särskilt boende i kommunal regi kommer att öka kraftigt framöver. Många av dessa kan förväntas söka sig till nytt boende som underlättar åldrandet, s k seniorboende. Det måste då ske på marknadens villkor, eftersom kommunen endast bygger för särskilt boende, d.v.s. inte för seniorboende. Det bör finnas goda möjligheter att bygga ut någon form av seniorboende i centrala Själevad. Kommunen ska verka för fler seniorboenden. Vårdcentral/Folktandvård Landstingets beslut om primärvårdens organisation (vårdcentralerna) innebär inga förändringar för Själevads vårdcentral. Folktandvården i Själevad är nedlagd och kunderna hänvisas till folktandvården i Örnsköldsviks centrum. En privat praktik har nyligen öppnats i gamla lokalerna. Busstrafik Ingen förändring är planerad för busstrafiken i Själevad. Däremot kan förändringar av linjedragningen i Örnsköldsviks centrum komma att göras för att få bättre anslutning till Botniabanans resecentrum. Biltrafik Trafiklösningen i Själevad är svåröverskådlig och bygger i stor utsträckning på det gamla vägnätet. Situationen för biltrafiken kan dock knappast anses vara så besvärande och den motiverar större investeringar. Några sådana föreslås inte heller i Trafiknätsanalysen från 2001, med följande undantag. Dock föreslås en ny lösning för anslutning till E4 samt en indelning i 30-områden. Ny trafikled genom Själevad m.m. Själevads socialdemokratiska förening har i skrivelse till kommunen föreslagit en ny trafiklösning för centrala Själevad, se kartskiss. Syftet är enligt föreningen att ta bort flaskhalseffekten samt skapa en trafiksäker miljö vid skola och omsorg i centrala Själevad. Den föreslagna lösningen bedöms tekniskt möjlig att genomföra, men dyr. Gottnevägen måste flyttas närmare sjön på en delsträcka. Framkomligheten för biltrafik i Själevad bedöms fullt godtagbar idag och järnvägen utgör med den begränsade tågtrafik som planeras knappast något hinder. Föreslagen lösning minskar genomfartstrafiken på Hampnäsvägen väster om kyrkan, vilket är bra. Vilka konsekvenser föreslagen lösning får för trafiksäkerheten i centrala Själevad, vid skolområdet och äldreboendet, är svårt att bedöma. Parkeringsmöjligheterna för kyrkan och församlingshemmet försämras väsentligt och dessa är svåra att ersätta inom rimliga gångavstånd. Preliminärt bedöms nyttan med den föreslagna lösningen vara måttlig och inte motsvara kostnad och ingrepp. Den föreslagna lösningen skulle innebära en påtaglig begränsning för planeringen av skolområdet och föreslås därför inte utgöra en förutsättning för skolplaneringen. Det går dock inte att ta slutlig ställning till lösningens lämplighet utan mer utredning. Sådan utredning bör inte prioriteras nu med hänsyn till kommunens begränsade resurser att både utreda och investera. Själevads socialdemokratiska förenings förslag till ny väg mellan Hampnäs- och Gottnevägen

13 13 Anslutning till E4 Idag finns två anslutningar från Själevad till E4: dels vid planskild trafikplats vid Gålnäs (Prästsundsvägen), dels vid Hampnäsvägens utfart på E4. Vägverket har i en vägutredning för E4 genom centralorten (1993) föreslagit att alla plankorsningar på E4 mellan Överhörnäs och Arnäsvall tas bort och ersätts av planskilda korsningar. För Själevad innebär det att Hampnäsvägens utfart till E4 kommer att stängas av. Det är dock svårt att lösa en planskild korsning på platsen. I stället föreslås en ny planskild trafikplats vid Tvillingsta. Från Själevad nås den trafikplatsen via Översjälavägen som strax före Ås föreslås ledas över E4 och anslutas till den föreslagna trafikplatsen i Tvillingsta (se karta). Den befintliga planskilda trafikplatsen vid Gålnäs föreslås i utredningen behållas men förbättras. Sedan detta planerades har Vägverket byggt om E4 mellan Överhörnäs och Tvillingsta till trefältsväg med mitträcken. Plankorsningarna vid Hampnäsvägen och Tvillingsta finns kvar men kan inte anses vara långsiktigt godtagbara. Särskilt Hampnäsvägens anslutning är bristfällig och bör snarast förbättras eller ersättas. Det kan ifrågasättas om den föreslagna lösningen från 1993 är realistisk och lämplig. Vägverket bör för den fortsatta planeringen i området klarlägga hur den långsiktiga lösningen för E4 söder om Örnsköldsvik ska se ut och om markreservatet för den planerade lösningen från 1993 ska behållas. Det har betydelse bl a för den cykelväg som nu byggs mellan Själevad och Örnsköldsviks centrum. Tills vidare behålls markreservatet för den planerade lösningen från Förslag till åtgärder Utred alternativa lösningar för väganslutning från Själevad till E4 (Vägverket). Förbättra E4-anslutningarna vid Prästsundsvägens och Hampnäsvägens påfarter (Vägverket).

14 14 Gång- och cykeltrafik I Trafiknätsanalysen från 2001 föreslås följande utbyggnad av gång- och cykelvägar: Översjäla - Ås - stadscentrum. Utbyggnaden har påbörjats 2006 med första delsträckan från stadscentrum. Från Själevadsskolan via Prästsundsbron och längs Brogatan till Svedjeholmen Sund. Endast en mindre del längs Brogatan återstår. Från Mycklingsvägen (vid Lilltjärnen) längs Gottnevägen mot Västerhus. Delen Alnäsbacken mot Västerhus har genomförts av Vägverket. Delen Alnäsbacken - Mycklingsvägen (vid Lilltjärnen) återstår men är inte prioriterad. Från Översjälavägen längs nya Målevägen mot Kroksta. Delen från Onsdagsvägen till Kroksta har genomförts. Delen Översjälavägen Onsdagsvägen återstår men är inte prioriterad. Gång- och cykelvägar enligt Trafiknätsanalys 2001, m.m.

15 15 Vidare föreslås ett antal vägkorsningar, där gång- och cykelpassager ofta sker, byggas om med väggupp eller liknande för att medge max 30 km/h. Västra korsningen Gottnevägen/Mycklingsvägen har byggts om. Fler korsningar bör utredas enligt förslag som framkom under samrådet. I översiktsplanen för E4 från 1993 föreslås en ny tunnel för gång- och cykeltrafik under E4 i Prästsundsvägens förlängning till Gålnäs industriområde. Utöver det övergripande cykelvägsnätet finns givetvis behov av lokala gång- och cykelvägar som inte är identifierade. Särskilt viktiga är de sträckor som nyttjas som skolvägar. Förslag till åtgärder Utred fler fartdämpande ombyggnader (tekniska kontoret). Mellanselsspåret Mellanselsspåret har anslutits till Botniabanan i centrala Örnsköldsvik och kommer alltså att behållas. Utredningar visar dock att trafiken troligen blir ytterst begränsad på Mellanselsspåret eftersom andra spårsträckningar blir mer effektiva. Banan blir därmed i första hand en reservbana som i princip endast används när alternativa tågvägar behövs och för enstaka timmertåg. Möjligen kan banan bli intressant för turistiska aktiviteter som t ex dressincykling. Det innebär att järnvägsspåret kommer att vara av begränsad betydelse vid bedömning av störningar, risker mm vid lokalisering av bostadshus mm. Enligt Banverket är banans framtid inte slutligt avgjord. Den kommer dock att behållas fram till att Botniabanan varit i funktion ett antal år. Först då kan frågan om eventuell nedläggning aktualiseras. Strandpromenader I Översiktsplan 2003 anges att stränderna i centralorten så långt möjligt ska göras tillgängliga för allmänheten med promenadvägar. Strandpromenader ska utredas och prioriteras. Det kan betraktas som en viktig folkhälsofråga. I Själevad finns en strandpromenad längs Moälvens norra sida. Förlängningen mot väster längs Själevadsfjärden upp mot Västerhus bör genomföras. Vidare bör strandpromenaden förlängas mot öster längs Veckefjärden. Målet bör vara att skapa ett sammanhängande promenadstråk runt Veckefjärden. På Moälvens södra sida uppströms Prästsundsbron bedöms omöjligt även på lång sikt att kunna tillskapa strandpromenad på grund av befintliga strandtomter. En Hälsans stig runt Mycklingstjärn bör övervägas. Se karta sidan områden I Trafiknätsanalysen föreslås att bostadsområdena i centralorten indelas i s k 30-områden. Inom dessa områden ska biltrafiken med fysiska åtgärder begränsas till 30 km/t. Det kan göras med olika typer av hinder för att dämpa hastigheten. Syftet är att minska riskerna för oskyddade trafikanter. Tekniska kontoret kommer att se över indelningen. Förslag till åtgärd Förläng strandpromenaderna från Själevad mot Västerhus och runt Veckefjärden (tekniska kontoret). Överväg en Hälsans stig runt Mycklingstjärn (tekniska kontoret).

16 16 Riksintressen Planområdet berör följande riksintressen Moälven; riksintresse naturvård enligt miljöbalken 3:6 Moälven; riksintresse enligt miljöbalken 4:6 (innebär bl.a. förbud mot vattenkraft) samt Natura 2000-område. E4; riksintresse kommunikationer enligt miljöbalken 3:8. De åtgärder som föreslås i översiktsplanen syftar till att höja standarden på E4. I övrigt bedöms översiktsplanen inte påverka riksintressena negativt. Diskuterade förändringar för E4-trafiken syftar till att förbättra E4:s standard. Vid Käringberget fanns tidigare en kommunal badplats. Området är attraktivt som badplats och det är viktigt att behålla dessa kvaliteter och god tillgänglighet. Själevads friluftscentral på södra sidan av Moälven är en turismanläggning som också har stort värde för de boende i Själevad. Kulturmiljöer Själevads kyrka med omgivande miljö samt ett antal äldre byggnader i Själevad är klassade som värdefulla för kulturmiljön. Se karta (K-områden). Naturvård, friluftsliv Området kring Moälvens mynning i Veckefjärden har nyligen skyddats i naturreservat. Bergen och skogsområdet norr om Själevad har stora värden för naturvården och friluftslivet. Här finns Svarttjärn som är ett populärt utflyktsmål och elljusspår mm. Det är angeläget att hänsynsreglerna särskilt beaktas vid skogsbruk i området. Innan avverkning sker ska Skogsstyrelsen samråda med kommunen. Reservatsbildning bör övervägas. Mycklingtjärn är ett värdefullt naturområde med rikt fågelliv mitt i samhället som har stora kvaliteter för de närboende. Områdena kring Svarttjärn, Mycklingstjärn och kyrkan samt Moälven mellan Själevadsfjärden och Veckefjärden är klassade som närnaturområden för skolorna. Se karta (SN-områden). Fiskemöjligheterna i Själevadsområdet är mycket goda. Det finns naturliga bestånd som abborre, gädda, gös, mört m.m. Arbete pågår för att öka beståndet av havsvandrande lax- och havsöring i Moälvens vattensystem. I Svarttjärn inplanteras årligen ädelfisk. Områden med värdefull miljö enligt kommunomfattande översiktsplanen K=kulturmiljöer N=natur SN=skolornas närnaturområden

17 17 Miljö, risker mm Gålnäs vattenverk är tillsammans med Gerdals vattenverk de två grundvattenverk som är viktigast för vattenförsörjningen inom Örnsköldsviks tätort. En översyn av vattenskyddsområdet och föreskrifterna till Gålnäs vattenverk kommer att göras. Övik Energi planerar utbyggnad av fjärrvärme och bredband i Själevad byggs ut på Gålnäs, 2009 byggs ut i Översjäla och 2012 byggs ut i Myckling och längs Själevadsfjärdens norra sida. Bostadskvarteren längs E4 är kraftigt utsatta för trafikbuller. Fastighetsägarna mellan Hörnäsvägen och E4 på södra sidan av Moälven planerar att anlägga en bullervall mot E4. Hela Själevad ingår i förbudsområdet för snöskotertrafik. Det är alltså förbjudet att köra snöskoter inom hela tätortsområdet inklusive Själevadsfjärden närmast samhället och i Svarttjärnsterrängen, liksom på Veckefjärden och på Moälven nedströms Käringberget. Parkeringsplatsen vid Käringberget är startplats för anslutning till skoterleden som finns på sydvästra sidan av Själevadsfjärden. Skoterförbudsområde Örnsköldsviks tätort