Förstärkning och reparation av bärande betongkonstruktioner med avancerade, cementbaserade kompositer
|
|
- Dan Sten Arvidsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Förstärkning och reparation av bärande betongkonstruktioner med avancerade, cementbaserade kompositer Sammanfattning av licentiatavhandlingen Strengthening and repair of structural concrete with advanced, cementitious composites BKN-Bulletin 58, 2000 Anders Wiberg Inst. för Byggkonstruktion Kungl. Tekniska Högskolan Stockholm
2 Förord Detta dokument är en sammanfattning av licentiatavhandlingen Strengthening and repair of structural concrete with advanced, cementitious composites BKN-Bulletin 58, Arbetet med licentiatavhandlingen har skett på Institutionen för Byggkonstruktion vid Kungl. Tekniska Högskolan i Stockholm inom ämnet betongbyggnad. Forskningen som presenteras i denna avhandling har initierats av Professor Jonas Holmgren, Betongbyggnad, KTH, som en del av arbetet i ett informellt nätverk för uppgradering av betongkonstruktioner där även representanter från Brobyggnad på KTH, Luleå Tekniska Universitet och Cement och Betonginstitutet finns med. Handledare i detta arbete har varit Jonas Holmgren, KTH och Åke Skarendahl, CBI. En referensgrupp bestående av Hans Cedermark, CDU, Bo Westerberg, Tyréns, Jan Hjalmarsson, Tyréns, Martin Carlsson, Tyréns, Christer Ljungkrantz, Cementa, Sven-Erik Johansson, Cementa, Lennart Askling, Banverket, Yngve Thorén, Vägverket och Lars Lidström, Scanplan har följt upp och deltagit i planeringen av arbetet. Gruppen har sammanträtt 2-3 gånger om året. Projektet finansieras av Tyréns, Cementa, Banverket och Vägverket. Administrationen av detta sker genom CDU, Centrum för Drift och Underhåll, KTH. 2
3 Varför förstärka med cementbaserad komposit? Det finns minst två starka argument för att förstärka eller reparera en betongkonstruktion i stället för att riva den och bygga en ny. För det första, ekonomiska skäl. Med tanke på tillståndet hos världens infrastrukturkonstruktioner samt de begränsade ekonomiska resurser som finns att reparera och förstärka dem med finns incitament nog att hitta kostnadseffektiva metoder att behålla konstruktionerna. Att förstärka eller reparera är nästan alltid billigare än att riva och bygga nytt. Därför är det mindre viktigt att materialen som används kan vara dyrare än traditionella byggnadsmaterial. För det andra, miljörelaterade skäl. Genom att förlänga livslängden hos en konstruktion minskas uttaget av naturresurser. Det kan bero på flera saker att en konstruktion inte har önskad bärförmåga eller inte överlever sin beräknade livslängd och därför behöver förstärkas eller repareras. Till exempel Behov att öka bärförmågan p.g.a. ändrad användning av konstruktionen Förändringar i normer vad gäller t.ex. trafiklaster Snabb nedbrytning p.g.a. miljöfaktorer Misstag i projekteringen eller utförandet Många olika metoder finns för att förstärka konstruktionselement i betong. T.ex. ökning av tvärsnittsarean, efterspänning med både in- och utvändiga kablar, epoxilimmade stålplattor eller kolfiberkompositer och pågjutning med ny armering. Dessa metoder visar i allmänhet att förstärkning och reparation är både genomförbart och ekonomiskt. Det svenska standardverket för konventionella metoder för betongförstärkning är Förstärkning av betongkonstruktioner utgiven 1978 av Statens råd för byggforskning. En av de mest framgångsrika förstärkningsmetoderna idag är pålimning av kontinuerliga kolfibrer med epoxilim. Denna metod har använts i över tio år i många olika applikationer. Studerars denna metod närmare upptäcks två nackdelar. För det första är epoxin hälsovådlig i ohärdat tillstånd varför den är en nackdel för arbetsmiljön. För det andra är epoxin helt tät, d.v.s. den släpper inte igenom varken fukt eller ånga vilket kan leda till snabb nedbrytning av betongen. Dessa problem skulle lösas om det är möjligt att använda en cementbaserad matris istället för epoxi. En cementbaserad matris släpper igenom fukt och är inte hälsovådlig. Mål och begränsningar för detta projekt Projektet syftar till att beskriva nuläget i världen vad gäller förstärkning med cementbaserade kompositer. Detta görs genom att identifiera möjliga material i en förstärkningskomposit, kartlägga genomförda experiment och projekt och insamla erfarenheter och slutsatser. Vidare har projektet som målsättning att utveckla ett förstärkningsmaterial genom att först teoretiskt anpassa det till kravbilden och att sedan göra preliminära tester med det. En begränsning till cementbaserade kompositer görs, d.v.s. limning av stål- eller kompositmaterial med epoxi på betongkonstruktioner behandlas inte. 3
4 Krav att ställa på en förstärkningskomposit Kompatibilitet Kompatibilitet mellan förstärkningskompositen och det elementet som förstärks är nödvändigt men ej tillräckligt för en lyckad förstärkning. Kompatibilitetskrav vad gäller dimension, kemi, elektrokemi och permeabilitet bör uppfyllas. I begreppet dimensionskompatibilitet ingår flera delaspekter såsom krympning, krypning, temperaturberoende volymförändring, elasticitetsmodul och tvärsnittsgeometri. Beständighet En beständig förstärkning är den som fyller sin funktion hela dess beräknade livslängd. Förutom de ovan nämnda kraven på kompatibilitet är detaljlösningar, val av metod och produktionen viktigt för beständigheten. Det faktum att kvalitén på förstärkningen bestäms av hur väl de yrkesarbetare som utför arbetet lyckas gör att förstärkningen bör designas så att den blir rimligt enkel att utföra. Speciella krav Det finns också ett antal speciella krav som kan tänkas ställas på kompositen. Det kan gälla olyckslast och brand. Tyvärr måste man även ta hänsyn till vandalism i tätbebyggda områden. Mekaniska egenskaper Armeringen i existerande betongkonstruktioner är i allmänhet stål med en elasticitetsmodul på 210 GPa. Har man i åtanke att plasticering i armeringen normalt inte accepteras och att konstruktionen ofta är belastad, åtminstone med sin egentyngd, vid förstärkningstillfället inses att det finns en begränsad töjning kvar som förstärkningen kan använda för att ta last. Därför måste en förstärkning vara styv för att kunna öka lastkapaciteten hos ett konstruktionselement. Krav på matrisen Följande krav ställs på matrisen i en förstärkningskomposit. Tillräckliga mekaniska egenskaper för kraftöverföring mellan fibrerna Konsistens som tillåter penetration och omslutning av fibrerna Kompatibilitetskrav (enl. ovan) mellan fibrer och matris och mellan matris och befintlig betong Arbetbarhet på plats d.v.s. tillräcklig öppentid och applicerbarhet på stora vertikala ytor och på undersidan av betongelement Miljömässighet God vidhäftning mot sandblästrad betongyta Krav på fibrerna På fibrerna i en cementbaserad förstärkningskomposit ställs följande krav. Hög tålighet mot alkalisk miljö Icke-korroderande material 4
5 God styrka Minst lika styva som stål, d.v.s. E > 210 GPa Några användbara fibermaterial Kolfiber Kolfibrer utvecklades i Storbritannien i strävan att hitta ett styvt, starkt och lätt material. Kolfibern är en oorganisk fiber som tillverkas i form av buntar om ca 10 4 enskilda fibrer vars diameter är 7-15 µm. Det finns två olika tillverkningsprocesser för kolfibrer där den huvudsakliga skillnaden är råmaterialen. Båda processerna innehåller värmebehandling, sträckning och oxidation av råmaterialen. De bästa och dyraste kolfibrerna tillverkas av polyacrylonitril (PAN). Det är också dessa som är mest aktuella för förstärkningsändamål. Fibrernas (PAN) draghållfasthet och elasticitetsmodul kan varieras mellan 2500 och 7500 MPa respektive 200 och 800 GPa. Aramidfiber Aramidfibern, också känd som DuPonts varumärke Kevlar, är en organisk fiber som tillverkas av en lösning med aromatisk polyamid som pressas genom ett munstycke. Aramidfiberns diameter är µm. Draghållfastheten varierar mellan 3000 och 4000 MPa och elasticitetsmodulen mellan 80 och 200 GPa. Aramidfibern är känslig för hög värme och ultraviolett strålning. Glasfiber Glasfiber är en oorganisk fiber som tillverkas genom att smält glas dras genom bottnen av en upphettad tank. Därefter dras den ut och svalnar vilket ger den en tjocklek av 3-20 µm. Vanligtvis behandlas glasfibern därefter för att skyddas mot nötning samt att hålla ihop fibrerna och förbättra vidhäftningen mot matrismaterialet i den färdiga fiberkompositen. Glasfiberns draghållfasthet ligger runt 2000 MPa och dess elasticitetsmodul kring 70 GPa. Glasfibrer är känsliga mot fukt och alkaliska miljöer, dock finns alkaliresistenta glasfibrer. Fiberkonfigurationer Alla fibermaterial och fibrer kan konfigureras på olika sätt. De vanliga sätten att konfigurera kontinuerliga fibrer är vävar eller nät. I både vävar och nät kan man välja riktning och mängd fibrer i olika riktningar beroende på användningen. Ett intressant sätt att konfigurera kontinuerliga stålfibrer har SIMCON (Slurry Infiltrated CONrete). Där infiltreras en form fylld med stålull med cementslurry vilket leder till en fiberbetong med upp till 6% stålfibrer riktade åt samma håll. Man kan också kombinera olika längder på fibrer för att få styrkan från långa fibrer och segheten från korta fibrer till sin komposit. Detta kallas hybridkompositer. Ytbehandlade fibrer Ytterligare ett sätt att öka vidhäftningshållfastheten mellan fibrer och betong är att ytbehandla fibern på ett lämpligt sätt. När det gäller kolfibrer kan man med fördel använda en oxiderande silanbehandling av ytan. Denna ytbehandlingsmetod är även tillämpbar på silikastoft. 5
6 Några användbara matrismaterial Polymermodifierat cement För att minska elasticitetsmodulen hos betong eller cementbruk kan man tillsätta polymerer. Generellt ökar också vidhäftningshållfastheten mot fibrer hos polymermodifierad betong. Polymeren man tillsätter är oftast någon form av latex. Den tillsätts antingen i pulverform i cementen eller dispergerad i vatten. Finmalet cement Genom finmalning av vanligt cement erhålls ett cement med finare korn än vanligt. Detta cement används till injektering på grund av dess goda inträngningsförmåga i smala sprickor jämfört med vanligt cement. Det är också känt att användning av finmalet cement ger möjlighet till snabbare hållfasthetstillväxt samt kan ge bättre vidhäftningshållfasthet mot befintlig betong. Dessa egenskaper är intressanta för matrismaterial i en komposit. Silika Silika är ett mycket finkornigt kiselstoft (SiO 2 ) som används som tillsatsmaterial i betong för att dispergera fibrer, förbättra arbetbarheten samt öka densiteten. Undersökningar visar också att vidhäftningshållfastheten mellan fibrer och betong ökar med tillsats av silikastoft, varför det kan vara intressant att använda i en förstärkningskomposit. Cementbaserade kompositer använda i verkliga fall Varken i litteraturstudien eller i de rutinmässiga litteratursökningarna under arbetets gång har något verkligt fall, där en cementbaserad komposit använts till att öka eller återställa lastkapaciteten hos en befintlig betongkonstruktion, hittats. Däremot har ett begränsat antal laboratorieprovningar rapporterats i litteraturen. Bl.a. försök med ferrocementlaminat och SIMCON som båda bygger på användning av betong med höga stålfiberinnehåll. Förstärkning med textilarmerad betong har provats till viss utsträckning i Tyskland, då har det framförallt gällt glasfibertextilier men i något fall även kolfibertextil. Referenser till dessa försök står att finna i licentiatavhandlingen. Pilotförsök Det första försöket i detta projekt gjordes i april 1999 med en komposit av kontinuerliga kolfibrer och cementbaserad matris som förstärkning av ett betongelement. Detta var det första försöket i Sverige med denna teknik. Syftet var att göra en preliminär utvärdering av tekniken samt att få erfarenheter till fortsatta försök. Försöket gjordes i laboratoriet på Väg och Vatten vid Luleå Tekniska Universitet där kraftigt böjarmerade balkar samt kolfibrer och en cementbaserad matris redan fanns på plats. En balk förstärktes för tvärkraft och en behölls som oförstärkt referensbalk. Den förstärkta balken fick 30% högre brottlast än den oförstärkta. Tekniken bedömdes som lovande och fortsatta materialprovningar för att utveckla en cementbaserad komposit planerades. 6
7 WHEST-balken För att utveckla en ny förstärkningskomposit behövs en testmetod att utvärdera vidhäftningshållfasthet i skjuvning, samt kompositens egen lastkapacitet och beteende till brott. WHESTbalken (Wiberg-Holmgren Evaluation of STrengthening materials) är resultatet av sökandet efter en liten, billig testbalk som är lätt att gjuta. Detta sökande har skett i svenska (SS), europeiska (CEN) och amerikanska (ASTM) normen utan resultat varför denna nya provningskropp tagits fram. WHEST-balken, se Figur 1, är en standardbalk för böjning enligs Svensk Standard SS utrustad med en stålled i överkant, se Figur 2, och en sågad slits mitt på undersidan av balken. Stålleden gör att tryckresultantens läge är fixerat och kraften i förstärkningen lätt kan beräknas. Balken har en försumbar momentkapacitet när den är oförstärkt på grund av den sågade slitsen. 200 Stålled Förstärkningskomposit Sågad spricka Figur 1. WHEST-balken sedd från sidan. Mått i mm CL Hål φ 10 mm 40 Stål cylinder Längd 150 mm Figur 2. Sektion genom stålleden i WHEST-balken. Mått i mm. Laboratorieförsök En rad laboratorieförsök med WHEST-balkar förstärkta med olika fiberkompositer har genomförts. Till att börja med, inledande försök, vars syfte var att studera beteendet hos en komposit av denna typ och att få en ungefärlig uppfattning om hur mycket polymerer den bör innehålla. Fortsättningsvis har en parameterstudie av matrisen gjorts där matrisen har ändrats med avseende på polymerinnehåll och grad av finmalning av cementet samt en parameterstudie av fiberkonfigurationen där olika fiberkonfigurationer har använts. Gemensamt för dessa tre försöksserier var, förutom testmetoden med WHEST-balken, att förstärkningstekniken var handuppläggning av kontinuerliga kolfibrer och matris. 7
8 Inledande försök I de inledande försöken användes samma kolfiberväv till alla balkar och matrisen varierades. De fem olika matriserna var alla kommersiellt tillgängliga polymermodifierade cementbruk avsedda att användas till andra ändamål än detta. Att matrisen borde innehålla polymerer baserades på litteraturstudien och pilotförsöket. I en testserie användes epoxi som matris som jämförelse och en balk armerades med en vanlig armeringsstång. De resulterande last och nedböjningsdiagrammen återfinns i Figur 3, där man kan se skillnaden mellan töjbarheten hos en stålarmerad balk och en kolfiberkompositförstärkt balk. Det framgår också hur mycket effektivare epoximatrisen utnyttjar kolfibermängden. Slutsatsen från dessa försök var att cementbruken med mer polymerinnehåll ger bättre vidhäftning mellan fiber och matris och att det största problemet är just vidhäftningen mellan fiber och matris. 25 Last/kN Nedböjning i mittpunkten/mm A2 B3 C1 D3 E2 epoxy2 steel Figur 3. En representativ last och nedböjningskurva för varje matris samt en kurva för en stålarmerad WHEST-balk. Matris A och C innehåller mest polymer och matris D och E har det minsta polymerinnehållet. Parameterstudie av matrisen De parametrar i matrisen som varierades i dessa försök var polymerinnehåll och graden av finmalning av cementet. Försöksmatrisen framgår av Tabell 1. Kolfiberväven var hela tiden densamma som i de inledande försöken. Recepten på de sex olika cementmatriserna redovisas i licentiatavhandlingen. Cementtyp Polymer-cementtal (Cementa AB) 0 0,25 0,50 0,75 Anläggning AN Injektering 30 IN IN IN IN Ultrafint 12 UF Tabell 1. Försöksmatris med namnen på de 18 testbalkarna som givits av respektive cementmatris. En slutsats från dessa försök var att polymertillsatsen behövs men i detta fall erhålls ingen extra positiv effekt genom att höja polymerinnehållet från 50 till 75% av 8
9 cementvikten. Ett last och nedböjningsdiagram för en representativ balk för varje polymerinnehåll återfinns i Figur 4. Ingen säker slutsats kunde dras vad gäller användningen av finmalet cement. Brottlasterna var i samma storleksordning oavsett cementtyp men en tendens till ökad töjbarhet vid finare malning kunde skönjas. Last / kn IN00-1 IN25-1 IN50-2 IN Nedböjning i mittpunkten / mm Figur 4. En last och nedböjningskurva för en representativ balk för varje polymerinnehåll (0, 25, 50 och 75%). Parameterstudie av fiberkonfigurationen I dessa försök varierades fiberkonfigurationen för att se hur kompositens beteende påverkas av hur fibrerna är fördelade i matrisen. Sex olika fiberkonfigurationer testades och gavs namn på följande sätt. Namn Beskrivning Fibrernas tvärsnittsarea 1X95G Ett lager kolfiberväv med ytvikten 95g/m 2 4,0 mm 2 2X95G Två lager kolfiberväv med ytvikten 95g/m 2 8,1 mm 2 3X95G Tre lager kolfiberväv med ytvikten 95g/m 2 12,1 mm 2 4X12K Fyra buntar med (12k) kolfibrer vardera 1,8 mm 2 16X12K Sexton buntar med (12k) kolfibrer vardera 7,1 mm 2 4X48K Fyra buntar med (48k) kolfibrer vardera 7,1 mm 2 Tabell 2. Tabellen förklarar de sex olika fiberkonfigurationerna som användes med respektive balknamn. Den första iakttagelsen som gjordes var att förhållandet mellan antal vävar och brottslasten är linjärt för en till tre vävar, se Figur 5. Detta antyder en möjlighet att öka lastkapaciteten, genom att lägga till ytterligare vävar, med i detta fall ca 4 kn per väv. Last och nedböjningskurvorna för WHEST-balkar förstärkta med kompositer med olika fiberkonfigurationer, se Figur 6, visar att antalet fibrer i buntarna har betydelse för töjbarheten hos kompositen. Ju fler fibrer i buntarna desto större töjbarhet. Det 9
10 är dock bara kvasiduktilitet, beroende på att fibrerna inom bunten inte sitter ihop och därför dras ut, som kompositen uppvisar. I de inledande försöken användes en kolfiberväv med en fibertvärsnittsarea på 12,1 mm 2 vilket är exakt samma area som kompositen med tre vävar i denna försökserie har. Brottlasterna var 11,5 respektive 13 kn trots att samma matris användes i båda fallen. Detta stöder hypotesen att det är fördelaktigt att använda sig av flera tunna vävar i stället för färre tjocka X95G-1-3 Brottlast / kn X95G-1-3 2X95G Antal vävar Figur 5. Brottlasten för nio WHEST-balkar förstärkta med en, två, respektive tre kolfibervävar. Last / kn X95G-1 2X95G-1 3X95G-3 4X12K-3 16X12K-1 4X48K Nedböjning i mittpunkten / mm Figur 6. Jämförelse mellan last och nedböjningskurvor för WHEST-balkar förstärkta med sex olika fiberkonfigurationer. Fiberkonfigurationerna finns beskrivna i Tabell 2. 10
11 Slutsatser En omfattande litteraturstudie och laboratorietester av olika cementbaserade kolfiberkompositer har genomförts. Baserat på detta dras följande slutsatser. 1. Förstärkningsmetoden att applicera en cementbaserad fiberkomposit innehållande kontinuerliga kolfibrer som en extra dragarmering på en bärande betongkonstruktion har stor potential. Metoden kan med stor sannolikhet användas för förstärkning och reparation i framtiden. 2. Det finns mycket lite forskning gjord inom detta område i världen, varför denna avhandling är ett pionjärarbete. 3. För att kvantifiera hur långt utvecklingen har nått av denna typ av komposit kan man göra uppskattningen att en cementbaserad komposit idag når upp till 65% av korttidslastkapaciteten hos en epoxibaserad komposit med samma mängd kolfibrer. 4. Av de testade kompositerna i detta arbete uppnåddes bäst resultat med en cementmatris innehållande 50% polymer av cementvikten och tunna kolfibervävar av buntar med endast 1000 fibrer varedera. 5. I det nuvarande utvecklingsstadiet är den främsta begränsande faktorn vidhäftningen mellan matris och kolfiber. Detta problem härrör ur svårigheten för en granulär matris att penetrera kolfiberbunten och omsluta samtliga fibrer. Detta problem kan till stor del överkommas genom att använda tunna och glesare vävar. 6. För de typer av kompositer som har testats i detta projekt har tillsats av polymer haft en positiv effekt på lastkapaciteten. Polymeren gör att matrisens elesitcitetsmodul minskas d.v.s. ökar flexibiliteten. Detta gör att matrisen förblir osprucken under större töjningar än om den inte innehållit polymer och kan då överföra krafter mellan och skydda fibrerna bättre. Fortsatt forskning Behovet av forsatt forskning inom området förstärkning och reparation med cementbaserade fiberkompositer kan delas in i två delar, nämligen materialteknik och konstruktionsteknik. Materialtekniken behövs för att fortsätta utvecklingen av själva kompositen för att uppnå ett så effektivt utnyttjande an fibrerna som möjligt. Exempel på områden är Ytbehandling av kolfibern för att öka vidhäftningen. Specialmatris för buntning av fibrerna, t.ex. epoxi. Detta leder till ett prefabricerat nät som läggs in i den cementbaserade matrisen. Förbättring av matrisen med hjälp av finmalet cement. Förbättring av matrisen med hjälp av silika eller andra tillsatser. Konstruktionstekniken behövs för att besvara frågor som uppkommer när man har en tillfredställande komposit. Dessa är t.ex. Frågan om var och när kompositen kan användas. Kriterier och sätt att mäta dessa måste tas fram. 11
12 För att kunna förutsäga beteendet hos en förstärkt eller reparerad konstruktion måste beräkningsmetoder tas fram. Detta kräver ytterligare provningar med bl.a. element i full skala. Det är också av stor vikt att förbättra appliceringstekniken, med hjälp av t.ex. sprutning av matrisen, för att öka metodens konkurrenskraft och minska byggtiden. 12
Förstärkning av betongbalkar med cementbaserade kolfiberkompositer
Förstärkning av betongbalkar med cementbaserade kolfiberkompositer Sammanfattning av doktorsavhandlingen Strengthening of Concrete Beams Using Cementitious Carbon Fibre Composites BKN-Bulletin 72, 2003
Läs merTextilarmering, av Karin Lundgren. Kapitel 7.6 i Betonghandbok Material, Del 1, Delmaterial samt färsk och hårdnande betong. Svensk Byggtjänst 2017.
Textilarmering, av Karin Lundgren Kapitel 7.6 i Betonghandbok Material, Del 1, Delmaterial samt färsk och hårdnande betong. Svensk Byggtjänst 2017. 7.6 Textilarmering 7.6.1 Allmänt Textilarmering består
Läs merMapeWrap C UNI-AX. MapeWrap C UNI-AX HM. Mycket stark kolfiberduk med fibrer i en riktning med hög och mycket hög elasticitetsmodul
MapeWrap C UNI-AX MapeWrap C UNI-AX HM Mycket stark kolfiberduk med fibrer i en riktning med hög och mycket hög elasticitetsmodul ANVÄNDNINGSOMRÅDE Systemet är lämpligt för reparation av armerade betongelement
Läs merKolfiberförstärkning, som
BETONG Kolfiberkomposit klarar stor dragspänning i relation till sin vikt. Men som för alla nya produkter och metoder medföljer också nya problem, bland annat för att kolfibern måste brandskyddas. Med
Läs merLätta konstruktioner. HT2 7,5 p halvfart Lars Bark och Janne Färm
Lätta konstruktioner HT2 7,5 p halvfart Lars Bark och Janne Färm Måndag 16:e November 9:00 12:00 Material/kompositer PPU408 Förmiddagens agenda Litteratur och planering för material/komposit-delen Materialval
Läs merEpoxilim EN 1504-4. Mapepoxy L har låga utsläpp och uppfyler kraven för M1.
IN COMPLIANCE WITH EUROPEAN STANDARD EN 1504-4 STRUCTURAL BONDING Mapepoxy L Epoxilim EN 1504-4 ANVÄNDNINGSOMRÅDEN Mapepoxy L används för kraftöverförande limning av - färsk (ohärdad) på härdad - härdad
Läs merHÖGPRESTERANDE OCH SJÄLVKOMPAKTERANDE BETONG INOM HUSBYGGANDE. - Fältförsök och teoretiska studier av möjligheter och svårigheter
HÖGPRESTERANDE OCH SJÄLVKOMPAKTERANDE BETONG INOM HUSBYGGANDE - Fältförsök och teoretiska studier av möjligheter och svårigheter Sammanfattning Bakgrund Platsgjuten betong är globalt sett den mest använda
Läs merProduktbeskrivning av FIBERBAR
1 Företagspresentation av Fiberbar Fiberbar grundades 1992 av VD Per Orre Ansvarig för forskning och utveckling, professor Lars Sentler Sakkunnig medarbetare, Docent Yngve Anderberg Fiberbar Utvecklats
Läs merAtt koppla visuell inspektion till respons och bärförmåga hos naturligt korroderade armerade betongkonstruktioner
Att koppla visuell inspektion till respons och bärförmåga hos naturligt korroderade armerade betongkonstruktioner Karin Lundgren Blommenbergsviadukten Kan vi se om bärigheten är tillräcklig? Målsättning
Läs merBedömning av kvarvarande bärförmåga hos åldrande betongkonstruktioner
Bedömning av kvarvarande bärförmåga hos åldrande betongkonstruktioner Johan Silfwerbrand Kr Tammo, G Johansson & A Herlin CBI Betonginstitutet Kraftindustrins betongdag, Älvkarleby, 29/3 2012 Innehåll
Läs merDimensionering av byggnadskonstruktioner
Dimensionering av byggnadskonstruktioner Välkommen! 2016-03-22 Dimensionering av byggnadskonstruktioner 1 Dimensionering av byggnadskonstruktioner Kursen behandlar dimensionering av balkar, pelare och
Läs merFörstudie till ramprojektet: Utvärdering av tillåten trafiklast. Vägverket 1(9) Avdelningen för bro och tunnel
Vägverket 1(9) Förstudie till ramprojektet: Utvärdering av tillåten trafiklast Enheten för statlig väghållning 1998-12-17 Vägverket 1998-12-17 2(9) Förord Föreliggande förstudie till ramprojektet Utvärdering
Läs merLätta konstruktioner. HT2 7,5 p halvfart Lars Bark och Janne Carlsson
Lätta konstruktioner HT2 7,5 p halvfart Lars Bark och Janne Carlsson Planering material/komposit-delen Föreläsning 1 Introduktion till lätta konstruktioner Föreläsning 2 Materialval och materialindex,
Läs merSto Scandinavia AB Betongrenovering. Förstärkning av bärande konstruktioner med StoFRP System
Sto Scandinavia AB Betongrenovering Förstärkning av bärande konstruktioner med StoFRP System Förstärkning av bärande konstruktioner Inledning Intelligent teknik för bärkraftiga lösningar Bärande konstruktioner
Läs merSammanfattande beskrivning av projektet Förstärkning av konstruktioner med extern förspänning
Sammanfattande beskrivning av projektet Förstärkning av konstruktioner med extern förspänning Projektet Föreliggande projekt har genomförts vid Luleå tekniska universitet (Ltu). Projektet påbörjades redan
Läs merFörstärkning av betongplattor, med och utan öppningar
Förstärkning av betongplattor, med och utan öppningar Ola Enochsson 1, Björn Täljsten 1, 2, Thomas Olofsson 1 och Ove Lagerqvist 3 Bakgrund Utvecklingen av kolfiberbaserade produkter för reparation och
Läs mer3.3.4 Väv Sammanfattning 31
Innehåll Förord 7 1. Inledning 11 1.1 Bakgrund 11 1.1.1 Förändring av användningsområde 12 1.1.2 Nedbrytning av konstruktionen 13 1.2 Förstärkning av betongkonstruktioner 13 2. Grunder för dimensionering
Läs merDistribution Solutions WireSolutions. Stålfibrer. Golvtillämpningar
Distribution Solutions WireSolutions Stålfibrer Golvtillämpningar WireSolutions Stålfiberlösningar WireSolutions ingår i ArcelorMittal koncernen, världens främsta stålföretag. Enhetens viktigaste produkter
Läs merBelastningsanalys, 5 poäng Fiberarmering - Laminat
Fiberarmering, laminat, kompositmaterial Läsa mer: - Bra länk Lars Viebkes dokument om Fiberkompositlaminering http://web.telia.com/~u84408370/komposit/index.html - Styvhet och styrka, Grundläggande kompositmekanik,
Läs merFörstärkning av massivträelement experimentell studie
Förstärkning av massivträelement experimentell studie Massivträkonstruktioner är ett av det mest ökande segmentet inom träbyggnadssektorn. Från början av 2000-talet utvecklar sig mest massivträbyggandet
Läs merVad är glasfiber? Owens Corning Sweden AB
Vad är glasfiber? Owens Corning Sweden AB Box 133, 311 82 Falkenberg. Tel. +46 346 858 00, fax. +46 346 837 33. www.owenscorning.se Vid de flesta av Owens Cornings fabriker tillverkas i dag Advantex glasfiber.
Läs merFörst kanske man ska fråga sig
BYGGMATERIAL Behövs det nya material i byggbranschen? Har till exempel kompositmaterial egenskaper som kan öka hållbarheten eller sänka kostnaderna. Eller lämpar det sig kanske bäst för reparationer. Kompositmaterial
Läs merTentamen i. Konstruktionsteknik. 26 maj 2009 kl
Bygg och Miljöteknolo gi Avdelningen för Konstruktionsteknik Tentamen i Konstruktionsteknik 26 maj 2009 kl. 8.00 13.00 Tillåtna hjälpmedel: Tabell & Formelsamlingar Räknedosa OBS! I vissa uppgifter kan
Läs merDimensionering i bruksgränstillstånd
Dimensionering i bruksgränstillstånd Kapitel 10 Byggkonstruktion 13 april 2016 Dimensionering av byggnadskonstruktioner 1 Bruksgränstillstånd Formändringar Deformationer Svängningar Sprickbildning 13 april
Läs merFiberkompositer med ökad mekanisk och elektrisk prestanda för lindningskopplare
Fiberkompositer med ökad mekanisk och elektrisk prestanda för lindningskopplare Användning av fiberkompositmaterial i elektriska applikationer är väl etablerad. Det nya är materialegenskaperna inom elektrisk
Läs merEffektiv användning av bergförstärkning vid tunnelbyggande genom förbättrade analysmetoder för samverkan mellan berg och sprutbetong
Effektiv användning av bergförstärkning vid tunnelbyggande genom förbättrade analysmetoder för samverkan mellan berg och sprutbetong Författare: Andreas Sjölander KTH Handledare: Anders Ansell KTH Richard
Läs merSammanfattande beskrivning av projektet Reparation och förstärkning av betongkonstruktioner Miljövänlig förstärkning med hjälp av kolfiberkomposit
Sammanfattande beskrivning av projektet Reparation och förstärkning av betongkonstruktioner Miljövänlig förstärkning med hjälp av kolfiberkomposit Projektet Det aktuella projektet har genomförts vid Luleå
Läs merSkräddarsydda betongkonstruktioner
Skräddarsydda betongkonstruktioner David Fall Att kunna skräddarsy betongkonstruktioner, så att man på ett rationellt sätt kan ta tillvara betongens formbarhet i olika konstruktioner är målet med EU-projektet
Läs merVSMA01 - Mekanik ERIK SERRANO
VSMA01 - Mekanik ERIK SERRANO Innehåll Material Spänning, töjning, styvhet Dragning, tryck, skjuvning, böjning Stång, balk styvhet och bärförmåga Knäckning Exempel: Spänning i en stång x F A Töjning Normaltöjning
Läs merBANSTANDARD I GÖTEBORG, KONSTRUKTION Kapitel Utgåva Sida K 1.2 SPÅR, Material 1 ( 5 ) Avsnitt Datum Senaste ändring K 1.2.13 Betongsliper 2014-10-15
BANSTANDARD I GÖTEBORG, KONSTRUKTION Kapitel Utgåva Sida K 1.2 SPÅR, Material 1 ( 5 ) Avsnitt Datum Senaste ändring K 1.2.13 Betongsliper 2014-10-15 Upprättad av Fastställd av Håkan Karlén Susanne Hultgren
Läs merProvning av spännarmerade plattbärlag. Provningsuppdrag för AB Färdig Betong INGEMAR LÖFGREN
Provning av spännarmerade plattbärlag Provningsuppdrag för AB Färdig Betong INGEMAR LÖFGREN Institutionen för Konstruktionsteknik Rapport Nr. 02:16 Betongbyggnad CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA Göteborg, Sverige
Läs merSPRICKBILDNING I BETONGGOLV
SPRICKBILDNING I BETONGGOLV Alberto León 25 oktober 2017 Research Institutes of Sweden HÅLLBAR SAMHÄLLSBYGGNAD CBI BETONGINSTITUTET Innehåll Allmänt om sprickor i betonggolv Utredningar av sprickor i betonggolv
Läs merConstruction. Högpresterande, expanderande hällande bruk med liten krympning. Produktbeskrivning. Tekniskt datablad Version SikaGrout -311
Tekniskt datablad Version 2013-08-06 SikaGrout -311 SikaGrout -311 Högpresterande, expanderande hällande bruk med liten krympning Construction Produktbeskrivning Användning Egenskaper / Fördelar SikaGrout
Läs merMaterial, form och kraft, F4
Material, form och kraft, F4 Repetition Kedjekurvor, trycklinjer Material Linjärt elastiskt material Isotropi, ortotropi Mikro/makro, cellstrukturer xempel på materialegenskaper Repetition, kedjekurvan
Läs merStålfiberarmerad betongplatta
Fakulteten för teknik- och naturvetenskap Byggteknik Stefan Lilja Erik Rhodiner Stålfiberarmerad betongplatta En jämförelse mellan nätarmerad och fiberarmerad betongplatta vid Konsum i Sunne Steel fiber
Läs merCAEBBK30 Genomstansning. Användarmanual
Användarmanual Eurocode Software AB 1 Innehåll 1 INLEDNING...3 1.1 TEKNISK BESKRIVNING...3 2 INSTRUKTIONER...4 2.1 KOMMA IGÅNG MED CAEBBK30...4 2.2 INDATA...5 2.2.1 BETONG & ARMERING...5 2.2.2 LASTER &
Läs merBetongbalkar. Böjning. UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Annika Moström. Räkneuppgifter
UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Annika Moström Räkneuppgifter 2012-11-15 Betongbalkar Böjning 1. Beräkna momentkapacitet för ett betongtvärsnitt med bredd 150 mm och höjd 400 mm armerad
Läs merDYMLINGSSYSTEM DIAMANTHYLSA ALPHAHYLSA PERMASLEEVE TRI-PLATE FÖR PLATTOR PÅ MARK FÖR FRIBÄRANDE PLATTOR SYSTEM MED FYRKANTIGA DYMLINGAR & HYLSOR
21/07/08 Issue1.3 www.permaban.com DYMLINGSSYSTEM DIAMANTHYLSA FÖR PLATTOR PÅ MARK ALPHAHYLSA FÖR FRIBÄRANDE PLATTOR PERMASLEEVE SYSTEM MED FYRKANTIGA DYMLINGAR & HYLSOR TRI-PLATE SÅGADE DILATATIONSFOGAR
Läs merBeteende hos samverkansbjälklag med stål och betong utsatta för brand. Enkel dimensioneringsmetod
Beteende hos med stål och betong utsatta brand Enkel dimensioneringsmetod Syftet med dimensioneringsmetoden 2 3 Presentationens innehåll Mekaniskt beteende hos armerade Modell betongbjälklaget Brottmoder
Läs merStenciler för rätt mängd lodpasta
Stenciler för rätt mängd lodpasta WHITE PAPER Högprecisionsetsad, steppad stencil från HP Etch där stencilen är tjockare på de blanka områdena och tunnare på de matta. Notera att det är möjligt att tillverka
Läs merMaterial föreläsning 4. HT2 7,5 p halvfart Janne Carlsson
Material föreläsning 4 HT2 7,5 p halvfart Janne Carlsson Tisdag 29:e November 10:15 15:00 PPU105 Material Förmiddagens agenda Allmän info Bortom elasticitet: plasticitet och seghet ch 6 Paus Hållfasthetsbegränsad
Läs merMoment och normalkraft
Moment och normalkraft Betong Konstruktionsteknik LTH 1 Pelare Främsta uppgift är att bära normalkraft. Konstruktionsteknik LTH 2 Pelare Typer Korta stubbiga pelare: Bärförmågan beror av hållfasthet och
Läs mer530117 Materialfysik vt 2010. 3. Materials struktur 3.9 Kompositers struktur. [Callister 16] Vad är kompositmaterial?
530117 Materialfysik vt 2010 3. Materials struktur 3.9 Kompositers struktur [Callister 16] Vad är kompositmaterial? Ett material som som kombinerar material av olika komposition eller form på en makroskala
Läs merSpännbetongkonstruktioner. Dimensionering i brottgränstillståndet
Spännbetongkonstruktioner Dimensionering i brottgränstillståndet Spännarmering Introducerar tryckspänningar i zoner utsatta för dragkrafter q P0 P0 Förespänning kablarna spänns före gjutning Efterspänning
Läs merMål en del av vision NS-1 (NRA) Bygga och leva med trä
Konkurrenskraftiga träbroar för framtiden Evenstad bro, Norge och Kristoffer Karlsson Mål en del av vision NS-1 (NRA) Bygga och leva med trä Målet omfattar utveckling av byggnadsteknik med avseende på:
Läs merTentamen i Hållfasthetslära AK2 för M Torsdag , kl
Avdelningen för Hållfasthetslära Lunds Tekniska Högskola, LTH Tentamen i Hållfasthetslära AK2 för M Torsdag 2015-06-04, kl. 8.00-13.00 Tentand är skyldig att visa upp fotolegitimation. Om sådan inte medförts
Läs merKonstruktiv utformning
Konstruktiv utformning Stålstommar Betongstommar Trästommar Detaljlösningar Betong Stål Trä Konstruktionsteknik LTH 1 STÅL Konstruktionsteknik LTH 2 STÅL profiler Rörprofiler Konstruktionsteknik LTH 3
Läs merFöreläsning i kursen Konstruktionsmaterial (MPA001): Trä som material
Föreläsning i kursen Konstruktionsmaterial (MPA001): Trä som material Träets byggnad Mekaniska egenskaper hos trä Trä och fukt Komprimerat trä Jag ska prata om en komposit bestående av organiska polymerer
Läs merEXAMENSARBETE. Förstärkning vid håltagning i betongbjälklag
EXAMENSARBETE 2009:117 CIV Förstärkning vid håltagning i betongbjälklag Johan Bergström Luleå tekniska universitet Civilingenjörsprogrammet Väg- och vattenbyggnadsteknik Institutionen för Samhällsbyggnad
Läs merAFFÄRSOMRÅDE UTGÅVA 2015-1. Klinkergolv. Klinkergolv. Plattor i bruk och plattor i fix. ON A SOLID GROUND Kunskap om golv sedan 1929
AFFÄRSOMRÅDE Klinkergolv Klinkergolv Plattor i bruk och plattor i fix ON A SOLID GROUND Kunskap om golv sedan 1929 Klinkergolv Inom affärsområde Klinker installerar vi golv med olika typer av plattsättningar
Läs merReparationer av betongkonstruktioner
Reparationer av betongkonstruktioner Johan Silfwerbrand KTH Byggvetenskap Kraftindustrins Betongdag, Älvkarleby, 25 maj 2016 Behovet av reparationer stort En stor del av såväl hus som infrastruktur från
Läs mer530117 Materialfysik vt 2014. 3. Materials struktur 3.9 Kompositers struktur. [Callister 16]
530117 Materialfysik vt 2014 3. Materials struktur 3.9 Kompositers struktur [Callister 16] Vad är kompositmaterial? Ett material som som kombinerar material av olika komposition eller form på en makroskala
Läs merKONSTRUKTIONSTEKNIK 1
KONSTRUKTIONSTEKNIK 1 TENTAMEN Ladokkod: 41B16B-20151-C76V5- NAMN: Personnummer: - Tentamensdatum: 17 mars 2015 Tid: 09:00 13.00 HJÄLPMEDEL: Formelsamling: Konstruktionsteknik I (inklusive här i eget skrivna
Läs merÅtervinning av kompositer genom mikrovågspyrolys
Återvinning av kompositer genom mikrovågspyrolys Mikael Skrifvars och Dan Åkesson, Högskolan i Borås Carina Petterson och Sune Andreasson, Stena Metall AB Waste Refinery projekt hösten 2009 Centrum för
Läs merTentamen i Hållfasthetslära AK
Avdelningen för Hållfasthetslära unds Tekniska Högskola, TH Tentamen i Hållfasthetslära AK1 2017-03-13 Tentand är skyldig att visa upp fotolegitimation. Om sådan inte medförts till tentamen skall den visas
Läs merPlanitop Smooth & Repair
Planitop Smooth & Repair (Planitop Rasa & Ripara) R2-KLASSAT, SNABBTORKANDE, CEMENTBASERAT MURBRUK FÖR REPARATION OCH UTJÄMNING AV BETONG produkt för utjämning och reparation av Endast1betongytor Planitop
Läs merSPRUTBETONGS KRYMPNING FIBERBLANDNING FÖR BÄTTRE SPRICKFÖRDELNING
STIFTELSEN SVENSK BERGTEKNISK FORSKNING SWEDISH ROCK ENGINEERING RESEARCH SPRUTBETONGS KRYMPNING FIBERBLANDNING FÖR BÄTTRE SPRICKFÖRDELNING Anders Ansell Jonas Holmgren STIFTELSEN SVENSK BERGTEKNISK FORSKNING
Läs merForskningen vid Polymera material och kompositer, Material och tillverkningsteknik, Chalmers. Antal Boldizar
Forskningen vid Polymera material och kompositer, Material och tillverkningsteknik, Chalmers Antal Boldizar Forskargruppens verksamhet Avser allmänt sambandet Materialkomposition Tillverkning Struktur
Läs merRAPPORT 2(10) Göteborg, 2010-04-07 70209 Upprättat av, telefon Reviderat den Arbetsnamn Simon Håkansson
RAPPORT 1(10) Sverige AB Mats Larsson Dimensionering av borrade stålrörpålar för bro Referensobjekt Botorpström ELU Konsult AB Avdelning Anläggning/Göteborg Lilla Badhusgatan 2 411 21 Göteborg Växel: 031-339
Läs merKorrosion Under Isolering (CUI)
Korrosion Under Isolering (CUI) Typiskt isolerat rör Plåt beklädnad Rör Isolering Varför Används Isolering: Personligt Skydd Energi Effektivt Process Kontroll Buller Reducering Frysskydd Brandskydd CUI
Läs merPuts på murverk. Murverk Material, konstruktion, hantverk. Uppbyggnad av flerskiktsputs. Hantverksaspekter. Armering av puts
Murverk Material, konstruktion, hantverk Puts på murverk Uppbyggnad av flerskiktsputs Hantverksaspekter Armering av puts Material från föreläsningen har hämtats främst från Undvik misstag i murat och putsat
Läs merKontaktperson Datum Beteckning Sida Torsten Sjögren 2015-09-25 3P05868 1 (8) SP Bygg & Mekanik 010-516 52 49 Torsten.Sjogren@sp.se
Kontaktperson Torsten Sjögren 2015-09-25 3P05868 1 (8) SP Bygg & Mekanik 010-516 52 49 Torsten.Sjogren@sp.se Ångpanneföreningens Forskningsstiftelse Frösundaleden 2 169 99 STOCKHOLM SLUTRAPPORT (Ref. nr.
Läs merwww.eurocodesoftware.se
www.eurocodesoftware.se caeec220 Pelare betong Program för dimensionering av betongtvärsnitt belastade med moment och normalkraft. Resultat är drag-, tryckarmering och effektiv höjd. Användarmanual Rev
Läs merExempel 5: Treledstakstol
5.1 Konstruktion, mått och dimensioneringsunderlag Dimensionera treledstakstolen enligt nedan. Beakta två olika fall: 1. Dragband av limträ. 2. Dragband av stål. 1. Dragband av limträ 2. Dragband av stål
Läs merBrandsäkring / Brandsikring ved brug af plastfibre
Brandsäkring / Brandsikring ved brug af plastfibre Johan Silfwerbrand KTH & CBI Betonginstitutet Dansk Betonforening, København, 10 okt. 2012 Betong problem & lösningar Betong är dåligt på dragsidan men
Läs merDimensionering för tvärkraft Betong
Dimensionering för tvärkraft Betong Tvärkrafter Huvudspänningar Skjuvsprickor Böjskjuvsprickorna initieras i underkant p.g.a. normalspänningar som överstiger draghållfastheten Livskjuvsprickor uppträder
Läs merKatodiskt skydd av betongkonstruktioner med termiskt sprutade offerander av zink
Kraftindustrins Betongdag 2014 Katodiskt skydd av betongkonstruktioner med termiskt sprutade offerander av zink Bror Sederholm, Swerea KIMAB & Anders Selander, CBI Betonginstitutet Bror.Sederholm@swerea.se
Läs merDimensionering av byggnadskonstruktioner. Dimensionering av byggnadskonstruktioner. Förväntade studieresultat. Förväntade studieresultat
Dimensionering av Dimensionering av Kursens mål: Kursen behandlar statiskt obestämda konstruktioner såsom ramar och balkar. Vidare behandlas dimensionering av balkar med knäckning, liksom transformationer
Läs merSBUF Projekt nr 12001
SBUF Projekt nr 12001 Pågjutningar av stålfiberarmerad självkompakterande betong sprickbegränsning och vidhäftning Delrapport 4 - Minienkät om vidhäftningspåverkande faktorer Version 2017-05-15 Jonas Carlswärd
Läs merDragprov, en demonstration
Dragprov, en demonstration Stål Grundämnet järn är huvudbeståndsdelen i stål. I normalt konstruktionsstål, som är det vi ska arbeta med, är kolhalten högst 0,20-0,25 %. En av anledningarna är att stålet
Läs merKrav enligt BBR08. Brand. Brandteknisk klass. Brandteknisk klass. Brandteknisk klass. Säkerhet vid brand Bärförmåga vid brand
Krav enligt BBR08 Brand Säkerhet vid brand Bärförmåga vid brand 2 Krav enligt BBR08 Brandteknisk klass Brandcell Brandbelastning Sprinkler Räddningstjänst, tid Brandteknisk klass Bestäms utifrån: Antal
Läs merProvning av tryckhållfasthet, krympning och frostbeständighet av sprutbetong med TiOmix
CBI UPPDRAGSRAPPORT P900734-B Provning av tryckhållfasthet, krympning och frostbeständighet av sprutbetong med TiOmix www.cbi.se CBI Betonginstitutet Uppdragsrapport P900734-B Provning av tryckhållfasthet,
Läs merKvarvarande utmattningskapacitet hos nitade metallbroar sammanfattning SBUF-projekt 12049
Kvarvarande utmattningskapacitet hos nitade metallbroar sammanfattning SBUF-projekt 12049 Många av dagens järnvägssträckningar byggdes i början av 1900-talet och de flesta av broarna som uppfördes är fortfarande
Läs merModellteknik. pro.form industridesign
Modellteknik pro.form industridesign MODELLER Avsikten med att bygga en modell är för att skapa en illusion av en färdig produkt, för att kommunicera en gestaltning av en produkt, idé eller problemlösning.
Läs merTeknisk förvaltning av Betongkonstruktioner
Teknisk förvaltning av Betongkonstruktioner Nicklas Sahlén Jörgen Grantén Daniel Andersson Robert Vestman Umeå Karin Ohlson Nathalie Ohlson Hemming Paroll Esbo Sture Lindmark 073-8083600 Sture.lindmark@fuktcom.se
Läs merTentamen i Hållfasthetslära gkmpt, gkbd, gkbi, gkipi (4C1010, 4C1012, 4C1035, 4C1020) den 13 december 2006
KTH - HÅFASTHETSÄRA Tentamen i Hållfasthetslära gkmpt, gkbd, gkbi, gkipi (4C1010, 4C1012, 4C1035, 4C1020) den 13 december 2006 Resultat anslås senast den 8 januari 2007 kl. 13 på institutionens anslagstavla,
Läs merKonstruktionsteknik 25 maj 2012 kl Gasquesalen
Bygg och Miljöteknologi Avdelningen för Konstruktionsteknik Tentamen i Konstruktionsteknik 25 maj 2012 kl. 14.00 19.00 Gasquesalen Tillåtna hjälpmedel: Tabell & Formelsamlingar Räknedosa OBS! I vissa uppgifter
Läs merALLOY 600 UNS N06600, , NiCr15Fe
ALLOY 600 UNS N06600, 2.4816, NiCr15Fe ALLMÄNNA EGENSKAPER //////////////////////////////////////////////// //// Alloy 600 (UNS N06600) är en nickel-kromlegering avsedd att användas i applikationer under
Läs merTentamen i Konstruktionsteknik
Bygg och Miljöteknologi Avdelningen för Konstruktionsteknik Tentamen i Konstruktionsteknik 2 Juni 2014 kl. 14.00-19.00 Gasquesalen Tillåtna hjälpmedel: Tabell & Formelsamlingar Räknedosa OBS! I vissa uppgifter
Läs mer1. En synlig limträbalk i tak med höjd 900 mm, i kvalitet GL32c med rektangulär sektion, belastad med snölast.
UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Byggteknik Uppgifter 2016-08-26 Träkonstruktioner 1. En synlig limträbalk i tak med höjd 900 mm, i kvalitet GL32c med rektangulär sektion, belastad med snölast.
Läs merLätta konstruktioner. HT2 7,5 p halvfart Lars Bark och Janne Carlsson
Lätta konstruktioner HT2 7,5 p halvfart Lars Bark och Janne Carlsson Måndag 5:e December 9:15 12:00 Material/kompositer PPU408 repetition Förmiddagens agenda Laboration: Dimensionering av kompositbalk
Läs merTemadag: Renovering, uppgradering och förstärkning av metall och betong
Temadag: Renovering, uppgradering och förstärkning av metall och betong Maskiner, konstruktioner och anläggningar utsätts för slitage i form av mekanisk nötning, korrosion, kemiska angrepp och så vidare.
Läs merBromallar Eurocode. Bromall: Omlottskarvning. Innehåll. Minimimått vid omlottskarvning av armeringsstänger samt beräkning av skarvlängd.
Bromallar Eurocode Bromall: Omlottskarvning Minimimått vid omlottskarvning av armeringsstänger samt beräkning av skarvlängd. Rev: A EN 1992-1-1: 2004 Innehåll 1 Allmänt 2 2 Omlottskarvar 4 3 Skarvlängd
Läs merExpanderbetong. Produkter för kvalificerade undergjutningar, reparationer och injekteringar utomhus eller inomhus
Expanderbetong Produkter för kvalificerade undergjutningar, reparationer och injekteringar utomhus eller inomhus Expanderbetongprodukter för alla tänkbara ändamål Weber en av Europas största tillverkare
Läs merLivens inverkan på styvheten
Livens inverkan på styvheten Sidan 1 av 9 Golv förstärkta med liv är tänkta att användas så att belastningen ligger i samma riktning som liven. Då ger liven en avsevärd förstyvning jämfört med en sandwich
Läs merlösningar för strukturell limning guide för val av epoxilim
lösningar för strukturell limning guide för val av epoxilim Guide för val av epoxilim 1 guide för val av epoxilim Sikas epoxibaserade lim ger fogar med hög prestanda som har låg vikt, är pålitliga och
Läs merHeimbach nålfiltsöversikt
Heimbach nålfiltsöversikt Materialguide Benämningssystem Exempel: A B C D Heimbach PET Typ 864.320 K/5 ZW 186 Serie 90 A 864.320 Heimbach produkt typnummer. Ett datablad medföljer varje leverans och innehåller
Läs merReparera och förstärka utan att gå på en nit
1 Gamla nitade stålkonstruktioner Vad säger regelverket? Vad säger forskningen? Vad göra med en gammal nitad konstruktion? Hur förstärka en gammal nitad konstruktion? Ove Lagerqvist, ove@prodevelopment.se
Läs merIT-baserad betongreparationshandbok: Betongreparation.se
IT-baserad betongreparationshandbok: Betongreparation.se Mårten Janz ÅF Manouchehr Hassanzadeh Vattenfall R&D Finansiellt stöd från Elforsk och Trafikverket Varför en ny betongreparationshandbok? Färdigställdes
Läs merH 9952 Epoxybaserat strukturlim
Epoxybaserat strukturlim Verkstadsindustri Aerospace Järnväg Maximal prestanda för konstruktioner med: Högpresterande kompositer Metaller Honeycombpaneler Egenskaper God vidhäftning till många material
Läs mer2016-04-01. SS-Pålen Dimensioneringstabeller Slagna Stålrörspålar
2016-04-01 SS-Pålen Dimensioneringstabeller Slagna Stålrörspålar Dimensioneringstabeller slagna stålrörspålar 2016-05-10 1 (20) SCANDIA STEEL DIMENSIONERINGSTABELLER SLAGNA STÅLRÖRSPÅLAR, SS-PÅLEN RAPPORT
Läs merNG TO E B D D Y K S T Y
YTSKYDD BETONG Kompositsystem som skydd för betong Betongytor utsätts dagligen för påfrestningar i form av temperaturförändringar, slitage, erosion och kemikalieangrepp. Resultatet blir förkortad livslängd
Läs merSAMVERKAN MELLAN FÖRANKRINGSSTAG, BRUK OCH BERG BeFo-förstudie
SAMVERKAN MELLAN FÖRANKRINGSSTAG, BRUK OCH BERG BeFo-förstudie 1 Inledning Ingjutna bultar och spännkablar används vid anläggningar för att: Förankra konstruktioner som dammar, brooch vindkratsverksfundament,
Läs merI figuren nedan visas en ritning över stommen till ett bostadshus. Stommen ska bestå av
Uppgift 2 I figuren nedan visas en ritning över stommen till ett bostadshus. Stommen ska bestå av fackverkstakstol i trä, centrumavstånd mellan takstolarna 1200 mm, lutning 4. träreglar i väggarna, centrumavstånd
Läs merBelastningsanalys, 5 poäng Tvärkontraktion Temp. inverkan Statiskt obestämd belastning
Tvärkontraktion När en kropp belastas med en axiell last i en riktning förändras längden inte bara i den lastens riktning Det sker en samtidig kontraktion (sammandragning) i riktningar tvärs dragriktningen.
Läs merBetongskada bör utredas för att åtgärdas rätt
FASTIGHETSFÖRVALTNING Många av betongkonstruktionerna från miljonprogrammet som balkonger och garage är i behov av reparation. Fastighetsförvaltare kan minska sina kostnader genom tidigare och bättre tillsyn.
Läs merILF - Inläggningsfärdig armering
ILF Inläggningsfärdig armering Innehållsförteckning Allmän information... sid 3 Klippning och bockning... sid 4 Märkning och sortering... sid 4 Godkännande... sid 4 Toleranser för inläggningsfärdig armering...
Läs merEXAMENSARBETE. Förstärkning av förspänd bro med kompositmaterial. Erik Sjöblom. Civilingenjörsexamen Väg- och vattenbyggnadsteknik
EXAMENSARBETE Förstärkning av förspänd bro med kompositmaterial Erik Sjöblom Civilingenjörsexamen Väg- och vattenbyggnadsteknik Luleå tekniska universitet Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser
Läs merExempel 11: Sammansatt ram
Exempel 11: Sammansatt ram 11.1 Konstruktion, mått och dimensioneringsunderlag Dimensionera den sammansatta ramen enligt nedan. Sammansatt ram Tvärsnitt 8 7 6 5 4 3 2 1 Takåsar Primärbalkar 18 1,80 1,80
Läs merBetongreparation och ytskydd av betongkonstruktioner. I enlighet med Trafikverkets krav i TRVAMA Anläggning 10 SS-EN 1504. Innovation & Consistency
Betongreparation och ytskydd av betongkonstruktioner I enlighet med Trafikverkets krav i Anläggning 10 Innovation & Consistency since 1910 Sika är ett globalt företag Sika är en global koncern med ett
Läs mer