Förstärkning av betongbalkar med cementbaserade kolfiberkompositer
|
|
- Britt Eliasson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Förstärkning av betongbalkar med cementbaserade kolfiberkompositer Sammanfattning av doktorsavhandlingen Strengthening of Concrete Beams Using Cementitious Carbon Fibre Composites BKN-Bulletin 72, 2003 Anders Wiberg Betongbyggnad Kungl. Tekniska Högskolan Stockholm
2 Förord Detta dokument är en sammanfattning av doktorsavhandlingen Strengthening of Concrete Beams Using Cementitious Carbon Fibre Composites BKN-Bulletin 72, Arbetet med avhandlingen har skett på Institutionen för Byggvetenskap vid Kungl. Tekniska Högskolan i Stockholm inom ämnet betongbyggnad. Forskningen som presenteras i denna avhandling har initierats av Professor Jonas Holmgren, Betongbyggnad, KTH, och TeknD. Åke Skarendahl, dåvarande VD vid Cement och Betonginstitutet. Handledare i detta arbete har också varit Jonas Holmgren, KTH och Åke Skarendahl, BIC. En referensgrupp bestående av Hans Cedermark, CDU, Bo Westerberg, Tyréns, Jan Hjalmarsson, Tyréns, Martin Carlsson, Tyréns, Christer Ljungkrantz, Cementa, Sven-Erik Johansson, Cementa, Lennart Askling, Banverket, Ebbe Rosell, Vägverket och Lars Lidström, Scanplan har följt upp och deltagit i planeringen av arbetet. Gruppen har sammanträtt 2-3 gånger om året. Projektet har finansierats av Tyréns, Cementa, Banverket och Vägverket. Administrationen av detta sker genom CDU, Centrum för Drift och Underhåll, KTH. Projektet är organiserat i CDUs program teknik, tema bro och tunnel med beteckning T17. Anders Wiberg,
3 Bakgrund Det föreligger ett behov av att kunna öka infrastrukturkonstruktioners bärförmåga. Till detta finns flera skäl: Broar för såväl väg- som järnvägstrafik behöver graderas upp till större bärförmåga. Detta ger möjligheter att öka transportarbetet utan att fordonsmängden behöver öka. Vissa befintliga konstruktioner förlorar bärförmåga successivt och behöver därför återställas. Införandet av europeiska normer kommer att öka dimensionerande laster. Även inom andra områden såsom anläggningar och husbyggnader uppkommer behov av förstärkningar vid exempelvis ändrad användning som kräver ökad bärförmåga, t.ex. omplacering eller nyinstallation av maskinutrustning, eller vid ombyggnad och tillbyggnad som ändrar funktionen hos byggnadselement, t.ex. håltagningar i balkar och bjälklag. Det finns många metoder för att förstärka konstruktionselement i betong. T.ex. ökning av tvärsnittsarean, efterspänning med både in- och utvändiga kablar, epoxilimmade stålplattor eller kolfiberkompositer och pågjutning med ny armering. Dessa metoder visar i allmänhet att förstärkning och reparation är både genomförbart och ekonomiskt. Det svenska standardverket för konventionella metoder för betongförstärkning är "Förstärkning av betongkonstruktioner" utgiven 1978 av Statens råd för byggforskning. Där ingår dock inte pålimning av stålplåtar eller polymerbaserade kolfiberkompositer på grund av det tidiga utgivningsåret. En av de mest framgångsrika förstärkningsmetoderna idag är pålimning av kontinuerliga kolfibrer med epoxilim. Denna metod har använts i över 15 år i många olika applikationer. Studeras denna metod närmare upptäcks en rad nackdelar. För det första är epoxin hälsovådlig i ohärdat tillstånd varför den är en nackdel för arbetsmiljön. För det andra är epoxin helt tät, d.v.s. den släpper inte igenom vare sig fukt eller ånga vilket kan leda till snabb nedbrytning av betongen. Epoxi går dessutom inte att applicera på fuktiga ytor eller i temperaturer under +10 C. Dessa problem skulle lösas om det är möjligt att använda en cementbaserad matris istället för epoxi. En cementbaserad matris släpper igenom fukt och är inte hälsovådlig. Den kan appliceras på fuktiga ytor och har god möjligheter att anpassas för både höga och låga temperaturer. I en litteraturstudie som redovisades i författarens licentiatavhandling kartlades tänkbara material och tekniker för reparationer och förstärkning av betongkonstruktioner med cementbaserade material. Denna resulterade i valet att gå vidare med kompositer med kontinuerliga kolfiber som armering i en polymermodifierad cementmatris. Svårigheten med att byta ut en polymer som epoxi mot en cementbaserad matris beror på den avgörande skillnaden att polymeren är en vätska och cementbruk är en partikelsuspension. Detta gör att cementmatrisen inte kan väta, utan i bästa fall omsluta fibrerna. Kolfibern tillverkas i buntar om tusentals tunna fibrer med en diameter på 7-15 µm, vilket även gör det svårt för cementmatrisen att tränga ända in i mitten av bunten för att omsluta de innersta fibrerna. Detta fenomen med ofullständig penetration gör att ett förhållandevis segt utdragsbrott på grund av "teleskopeffekt" kan erhållas, vilket skulle kunna vara en fördel om det kan kontrolleras och styras. Anders Wiberg,
4 Litteraturstudie Avhandlingen innehåller en litteraturstudie som beskriver dagsläget vad gäller förstärkning av bärande betongkonstruktioner med cementbaserade, fiberarmerade kompositer samt relevant forskning inom materialområdet. Se sista avsnittet i sammanfattningen, Referenser i urval. Pilotförsök Det första försöket i detta projekt gjordes i april 1999 med en komposit av kontinuerliga kolfibrer och cementbaserad matris som förstärkning av ett betongelement. Detta var det första försöket i Sverige med denna teknik. Syftet var att göra en preliminär utvärdering av tekniken samt att få erfarenheter till fortsatta försök. Försöket gjordes i laboratoriet på Väg och Vatten vid Luleå Tekniska Universitet där kraftigt böjarmerade balkar samt kolfibrer och en cementbaserad matris redan fanns på plats. En balk förstärktes för tvärkraft och en behölls som oförstärkt referensbalk. Den förstärkta balken fick 30% högre brottlast än den oförstärkta. Tekniken bedömdes som lovande och fortsatta materialprovningar för att utveckla en cementbaserad komposit planerades. P/2 P/2 [mm] Figur 1. Provbalken som förstärktes för tvärkraft i pilotförsöket Load P /kn Strengthened beam Reference beam Midpoint deflection /mm Figur 2. Last och nedböjningsdiagram från pilotförsöket som visar en förstärkningseffekt på 100 kn. Anders Wiberg,
5 Småskaliga materialförsök För att utveckla en ny förstärkningskomposit behövs en testmetod att utvärdera vidhäftningshållfasthet i skjuvning, samt kompositens egen lastkapacitet och beteende till brott. WHEST-balken (Wiberg-Holmgren Evaluation of STrengthening materials) är resultatet av sökandet efter en liten, billig testbalk som är lätt att gjuta. Detta sökande har skett i svenska (SS), europeiska (CEN) och amerikanska (ASTM) normen utan resultat varför denna nya provningskropp tagits fram. WHEST-balken, se Error! Reference source not found., är en standardbalk för böjning enligs Svensk Standard SS utrustad med en stålled i överkant, se Error! Reference source not found., och en sågad slits mitt på undersidan av balken. Stålleden gör att tryckresultantens läge är fixerat och kraften i förstärkningen lätt kan beräknas. Balken har en försumbar momentkapacitet när den är oförstärkt på grund av den sågade slitsen. 200 Stålled Förstärkningskomposit Sågad spricka Figur 3. WHEST-balken sedd från sidan. Mått i mm CL Hål φ 10 mm 40 Stål cylinder Längd 150 mm Figur 4. Sektion genom stålleden i WHEST-balken. Mått i mm. En rad laboratorieförsök med WHEST-balkar förstärkta med olika fiberkompositer har genomförts. Till att börja med, inledande försök, vilkas syfte var att studera beteendet hos en komposit av denna typ och att få en ungefärlig uppfattning om hur mycket polymerer den bör innehålla. Fortsättningsvis har parameterstudier av matrisen gjorts där matrisen har ändrats med avseende på polymerinnehåll och grad av finmalning av cementet samt en parameterstudie av fiberkonfigurationen där olika fiberkonfigurationer har använts. Försöken visar att det går att uppnå en vidhäftning mellan matris och kolfibrer som är tillräckligt bra för att en enskild, omsluten fiber ska gå till brott istället för att dras ut ur matrisen, när den belastas. Anders Wiberg,
6 Förstärkning av betongbalkar I början av 2002 provades 11 armerade betongbalkar, förstärkta med cementbaserad kolfiberkomposit. Både förstärkning för böjande moment och för tvärkraft provades. Storleken på balkarna valdes för att motsvara realistiska förstärkningar av betongkonstruktioner. På så sätt möjliggjordes studier av storlekseffekter och ett underlag för teoretiska studier av beräkningsmodeller erhölls. Balkarnas spännvidder var 3,6 m för momentförstärkta, se Figur 5, balkar respektive 4,0 m för de tvärkraftsförstärkta, se Figur 6. Både belastade och spruckna balkar och tidigare obelastade balkar förstärktes och provades. Förstärkningskompositen bestod av en kolfibermatta med raka, kontinuerliga fibrer i en riktning och vägde 300 g/m 2. Matrisen var ett kommersiellt tillgängligt polymermodifierat bruk. Kompositen applicerades för hand med s.k. handuppläggningsmetod på sandblästrad betongyta. En relativt ny metod för töjningsmätning med hjälp av digitalkamera användes för att få töjningsfältets utseende på sidan av de tvärkraftsförstärkta balkarna, se Figur 7 och Figur 8. Metoden bedömdes som lovande. Dessa försök visade att förstärkningsmetoden fungerar bra och att den har stor framtida användningspotential. Resultaten av momentförstärkningarna redovisas i avhandlingen dels som last och nedböjningsdiagram, Figur 9 och Figur 10, och dels som skisser på spricksystem, Figur 11, och brottyper. Resultaten av tvärkraftsförstärkningarna redovisas på på motsvarande sätt, se Figur 12, Figur 13 och Figur 14. Den förstärkta balkens spricksystem påverkar förstärkningens effektivitet. Fina och välfördelade sprickor beroende på befintlig armering eller små tidigare laster är fördelaktigt jämfört med enstaka större sprickor P/2 P/ Figur 5. Provbalk för momentförstärkning. Anders Wiberg,
7 P/2 P/ (Fibre direction) Figur 6. Provbalk för tvärkraftsförstärkning. a) Shear beam with camera positions Digital camera Support Load Load Support Digital camera b) c) [mm] Figur 7. Försöksuppställning för töjningsmätning med digitalkamera. Anders Wiberg,
8 Figur 8. Resultat av töjningsmätning med digitalkamera. Huvudtöjningarna redovisas som vektorer. Load /kn Yield load (70,5 kn) for an unstrengthened M0-beam M0A M0B M0C Midpoint deflection /mm Figur 9. Last och nedböjningskurvor från prov med balkar för momentförstärkning. M0A, M0B och M0C var armerade med två armeringsstänger i u.k. Anders Wiberg,
9 Load /kn Yield load (139,6 kn) for an unstrengthened M1-beam M1A M1B M1C Midpoint deflection /mm Figur 10. Last och nedböjningskurvor från prov med balkar för momentförstärkning. M1A, M1B och M1C var armerade med fyra armeringsstänger i u.k. Side face Bottom face Delamination Fibre rupture Figur 11. Exempel på hur provresultaten redovisas i avhandlingen i form av skisser av sprickor och brottyp Load /kn T0A T0R Midpoint deflection /mm Figur 12. Last och nedböjningskurvor från prov med balkar för tvärkraftsförstärkning Anders Wiberg,
10 Delamination Fibre rupture Shear crack Figur 13. Skiss på sprickor och brottyp efter provning av balk förstärkt för tvärkraft. Figur 14. Foto av brottet på en tvärkraftsförstärkt provbalk. Anders Wiberg,
11 Beräkningsmetoder Befintliga beräkningsmodeller för FRP-kompositer kan modifieras med hjälp av en effektivitetsfaktor som tar hänsyn till en rad faktorer, som t.ex. ofullständig penetration av fiberbuntar och fibrernas och underlagets krökning. Effektivitetsfaktorn har beräknats från försök med WHEST-balken, momentförstärkning och tvärkraftsförstärkning och jämförts. Man ser att försök med WHEST -balken ger en låg effektivitetsfaktor jämfört med de storskaliga försöken, d.v.s. på den säkra sidan. Detta beror troligen på att WHEST -balken i någon mån motsvarar ett fall med en, stor spricka. Effektivitetsfaktorn skall i detta tidiga skede ses som ett instrument att jämföra förstärkningar med. Det är en grov metod för dimensionering som behöver förfinas genom att effektivitetsfaktorn delas upp i delfaktorer som tar hänsyn till olika karaktäristika. Momentkapaciteten hos en förstärkt balk beräknas med hjälp av enkla och korrekta mekaniska modeller som bygger på den traditionella linjära töjningsfördelningen och jämviktsekvationer. När det gäller tvärkraftskapacitet är en additionsmodell att föredra vid beräkning av förstärkningar av balkar utan eller med så lite tvärkraftsarmering som balkarna i försöken i detta arbete. Förstärkningens bidrag kan beräknas med fackverksmodell. De modeller som använts i detta arbete baseras på vissa principer men är inte genomarbetade i detalj. För att uppnå en fullständig beräkningsmodell för cementbaserade kompositer krävs mer laboratorieförsök och hänsyn till speciella brottkriterier som delaminering och förankringsbrott. a) b) c) d) b ε c0 ε c ε c αf cc 0,8f cc h d x ε s ε s ε s0 βx 0,4x f cc F c F c M A s A f F s F f F s F f b f ε f ε u0 Figur 15. Momentkapaciteten hos en förstärkt balk beräknas med hjälp av enkla och korrekta mekaniska modeller som bygger på den traditionella linjära töjningsfördelningen och jämviktsekvationer Anders Wiberg,
12 Slutsatser och fortsatt forskning Den viktigaste slutsatsen av detta arbete är att förstärkningsmetoden fungerar och att den har stor potential. När detta arbete påbörjades var tekniken ny och nu fem år senare är det bara detta och Pareeks arbete som rapporterats om förstärkning av bärande betongkonstruktioner med cementbaserad komposit. På grund av att metoden är så ny finns inga specialanpassade kolfibervävar eller matrismaterial för detta syfte. Sådana material skulle troligen höja effektiviteten på detta system betydligt. En anpassad kolfiberväv är tunn (ca 100 g/m 2 ) och har ett ytbehandlingsmedel som är avsett för en cementbaserad matris. En an passad matris innehåller troligen mikrocement, silika och en polymer. Förutom de positiva egenskaper ett cementbaserat förstärkningssystem har, som gjorde att detta arbete initierades, har följande egenskaper verifierats i denna avhandling. Förstärkningen blir inte tjockare än några millimeter vilket gör att den extra höjd och egenvikt förstärkningen orsakar är försumbar. Ofullständig penetration av fiberbuntarna orsakar ett förhållandevis segt utdragsbrott i jämförelse med det spröda fiberbrottet. Delkomponenterna i en cementbaserad kolfiberkomposit är enkla och säkra att arbeta med. Utförandet går snabbt och möjligheten att uppnå ett jämn kvalitet är därför god. Fibrernas ringa vikt, de få nödvändiga verktygen samt möjligheten att tillsätta vattnet på arbetsplatsen gör att systemet är lätt att transportera. Det polymermodifierade cementbruket som använts i dessa försök härdar relativt snabbt. Man kan räkna med % av den slutliga hållfastheten efter 72 timmar, beroende på kompositens tjocklek. Svagheterna hos en cementbaserad komposit jämfört med en FRP-komposit är att den inte utnyttjar fibrerna lika effektivt och att härdningstiden är betydligt längre. Den fortsatta forskningen inom detta område bör delas upp i tre discipliner. Den första med inriktning på materialteknik för att utveckla och optimera en cementbaserad komposit ytterligare, dels med avseende på effektivitetsfaktorn men också på beständighetsfrågor. Den andra med fokus på materialets mekaniska egenskaper och beräkningsmodeller och det tredje med syfte att utveckla produktionsteknik och kontrollmetoder. Förutom dessa tre vore en ekonomisk utvärdering värdefull. Anders Wiberg,
13 Referenser i urval Wibergs licentiatavhandling Referens nr 74 i avhandlingen Wiberg, A. Strengthening and Repair of Structural Concrete with Advanced, Cementitious Composites. Licentiate thesis, Royal Institute of Technology, KTH, SE Stockholm, Om cementbaserade kompositer med kontinuerliga fibrer Referenser nr 3, 15, 23, 41, 60-63, 77, 78 i avhandlingen Ahmad, S., Zia, P., Yu, T., and Xie, Y. Punching shear tests of slabs reinforced with 3-d carbon fiber fabric. Concrete International 16, 6 (June 1994), Bischhoff, T., et al. Textile reinforced facade elements - an investigation to optimize concrete composite technologies. In 43rd International SAMPE Symposium and Exhibition (May 31-June ), pp Curbach, M., et al. New building material - textile concrete. a status report on current engineering developments of this new building material. Concrete Precasting Plant and Technology 64, 6 (June 1998), Hempel, R. Thin textile-reinforced concrete sheet material. Concrete Precasting Plant and Technology 64, 3 (March 1998), Peled, A., and Bentur, A. Reinforcement of cementitious matrices by warp knitted fabrics. Materials and Structures 31, 212 (October 1998), Peled, A., Bentur, A., and Yankelevsky, D. Woven fabric reinforcement of cement matrix. Advanced Cement Based Materials, 1 (1994), Peled, A., Bentur, A., and Yankelevsky, D. E.ects of woven fabric geometry on the bonding performance of cementitious composites. Advanced Cement Based Materials, 7 (1998), Peled, A., Bentur, A., and Yankelevsky, D. Flexural performance of cementitious composites reinforced with woven fabrics. Journal of Materials in Civil Engineering 11, 4 (November 1999), Zia, P., Ahmad, S. H., Garg, R. K., and Hanes, K. Flexural and shear behaviour of concrete beams reinforced with 3-d continuous carbon fiber fabric. Concrete International 14, 12 (December 1992), Zia, P., Ahmad, S. H., Garg, R. K., and Hanes, K. Flexural and shear behaviour of concrete beams reinforced with 3-d continuous carbon fiber fabric. In High Performance Fiber Reinforced Cement Composites (2-6 Boundary Row, London SE1 8HN, UK, 1992), H. Reinhardt and A. Naaman, Eds., RILEM, E & FN Spon, pp Anders Wiberg,
14 Om förstärkning med cementbaserade kompositer med kontinuerliga fibrer Referenser nr 22, 24-26, 46-47, 59 i avhandlingen. Curbach, M. Textiles bauen. textilbewehrter beton - entwicklung eines innovativen verbundwerksto.es. In Braunschweiger Bauseminar Bauen im Nächsten Jahrtausend (1999), pp Curbach, M., and Jesse, F. High-performance textile-reinforced concrete. Structural Engineering International 9, 4 (1999), Curbach, M., Martius, A., and Baumann, L. Untersuchungen zur nachträglichen Verstärkung von Betonbauteilem mit textilbewertem Beton. Bauen mit Textilien 2, 4 (December 1999), Curbach, M., and Offermann, P. Use of long fiber textile structures as concrete reinforcement. In Proceedings of the 13th FIP Congress on Challenges for Concrete in the Next Millenium (1998). Kolsch, H. Upgrading existing structures with composite layers. In Non-Metallic (FRP) Reinforcement for Concrete Structures (2-6 Boundary Row, London SE1 8HN, UK, 1995), L. Taerwe, Ed., RILEM, E & FN Spon, pp Kolsch, H. Carbon fiber cement matrix (CFCM) overlay system for masonry strengthening. Journal of Composites for Construction 2, 2 (May 1998), Om beräkningsmetoder för förstärkning med kompositer med organiska matriser (FRP) Referenser nr 43, 68, i avhandlingen. International Federation of Structural Concrete (fib). Externally Bonded FRP Reinforcement for RC Structures. Case Postale 88, CH-1015 Lausanne, Switzerland, Bulletin 14. Täljsten, B. FRP strengthening of existing concrete structures - design guidelines. Tech. rep., Luleå University of Technology, Department of Civil Engineering, SE Luleå, Sweden, Westerberg, B. Förstärkning med pålimmade kolfiberlaminat - dimensioneringsanvisning. Written for AB Svenska Sika, Westerberg, B. Tvärkraftsförstärkning med kolfiberkomposit - dimensioneringsanvisning. Written for AB Svenska Sika, Anders Wiberg,
Förstärkning och reparation av bärande betongkonstruktioner med avancerade, cementbaserade kompositer
Förstärkning och reparation av bärande betongkonstruktioner med avancerade, cementbaserade kompositer Sammanfattning av licentiatavhandlingen Strengthening and repair of structural concrete with advanced,
Läs merKolfiberförstärkning, som
BETONG Kolfiberkomposit klarar stor dragspänning i relation till sin vikt. Men som för alla nya produkter och metoder medföljer också nya problem, bland annat för att kolfibern måste brandskyddas. Med
Läs merFörstärkning av betongplattor, med och utan öppningar
Förstärkning av betongplattor, med och utan öppningar Ola Enochsson 1, Björn Täljsten 1, 2, Thomas Olofsson 1 och Ove Lagerqvist 3 Bakgrund Utvecklingen av kolfiberbaserade produkter för reparation och
Läs merSammanfattande beskrivning av projektet Reparation och förstärkning av betongkonstruktioner Miljövänlig förstärkning med hjälp av kolfiberkomposit
Sammanfattande beskrivning av projektet Reparation och förstärkning av betongkonstruktioner Miljövänlig förstärkning med hjälp av kolfiberkomposit Projektet Det aktuella projektet har genomförts vid Luleå
Läs merTextilarmering, av Karin Lundgren. Kapitel 7.6 i Betonghandbok Material, Del 1, Delmaterial samt färsk och hårdnande betong. Svensk Byggtjänst 2017.
Textilarmering, av Karin Lundgren Kapitel 7.6 i Betonghandbok Material, Del 1, Delmaterial samt färsk och hårdnande betong. Svensk Byggtjänst 2017. 7.6 Textilarmering 7.6.1 Allmänt Textilarmering består
Läs mer3.3.4 Väv Sammanfattning 31
Innehåll Förord 7 1. Inledning 11 1.1 Bakgrund 11 1.1.1 Förändring av användningsområde 12 1.1.2 Nedbrytning av konstruktionen 13 1.2 Förstärkning av betongkonstruktioner 13 2. Grunder för dimensionering
Läs merStålfiberarmerad betongplatta
Fakulteten för teknik- och naturvetenskap Byggteknik Stefan Lilja Erik Rhodiner Stålfiberarmerad betongplatta En jämförelse mellan nätarmerad och fiberarmerad betongplatta vid Konsum i Sunne Steel fiber
Läs merSammanfattande beskrivning av projektet Förstärkning av konstruktioner med extern förspänning
Sammanfattande beskrivning av projektet Förstärkning av konstruktioner med extern förspänning Projektet Föreliggande projekt har genomförts vid Luleå tekniska universitet (Ltu). Projektet påbörjades redan
Läs merBetongbalkar. Böjning. UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Annika Moström. Räkneuppgifter
UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Annika Moström Räkneuppgifter 2012-11-15 Betongbalkar Böjning 1. Beräkna momentkapacitet för ett betongtvärsnitt med bredd 150 mm och höjd 400 mm armerad
Läs merSto Scandinavia AB Betongrenovering. Förstärkning av bärande konstruktioner med StoFRP System
Sto Scandinavia AB Betongrenovering Förstärkning av bärande konstruktioner med StoFRP System Förstärkning av bärande konstruktioner Inledning Intelligent teknik för bärkraftiga lösningar Bärande konstruktioner
Läs merRikard Hellgren KTH / WSP. Brottanalys av bergförankrade betongdammar
Rikard Hellgren KTH / WSP Brottanalys av bergförankrade betongdammar Rikard Hellgren Doktorandprojekt: Tillståndsbedömning av vattenkraftens betongkonstruktioner WSP Vattenbyggnad Modell för tillståndsbedömning
Läs merProduktbeskrivning av FIBERBAR
1 Företagspresentation av Fiberbar Fiberbar grundades 1992 av VD Per Orre Ansvarig för forskning och utveckling, professor Lars Sentler Sakkunnig medarbetare, Docent Yngve Anderberg Fiberbar Utvecklats
Läs merAtt koppla visuell inspektion till respons och bärförmåga hos naturligt korroderade armerade betongkonstruktioner
Att koppla visuell inspektion till respons och bärförmåga hos naturligt korroderade armerade betongkonstruktioner Karin Lundgren Blommenbergsviadukten Kan vi se om bärigheten är tillräcklig? Målsättning
Läs merKvarvarande utmattningskapacitet hos nitade metallbroar sammanfattning SBUF-projekt 12049
Kvarvarande utmattningskapacitet hos nitade metallbroar sammanfattning SBUF-projekt 12049 Många av dagens järnvägssträckningar byggdes i början av 1900-talet och de flesta av broarna som uppfördes är fortfarande
Läs merMapeWrap C UNI-AX. MapeWrap C UNI-AX HM. Mycket stark kolfiberduk med fibrer i en riktning med hög och mycket hög elasticitetsmodul
MapeWrap C UNI-AX MapeWrap C UNI-AX HM Mycket stark kolfiberduk med fibrer i en riktning med hög och mycket hög elasticitetsmodul ANVÄNDNINGSOMRÅDE Systemet är lämpligt för reparation av armerade betongelement
Läs merKolfiberband för konstruktiv förstärkning
Tekniskt datablad Version 2010-11-24 Sika CarboDur Band Sika CarboDur Band Kolfiberband för konstruktiv förstärkning Användning Beskrivning Användning Sika CarboDur Band är ett kolfiberlaminat för utanpåliggande
Läs merLångtidsmätningar av töjningar. på Nya Årstabron till 2011
Långtidsmätningar av töjningar på Nya stabron 2008 till 2011 Stefan Trillkott Teknisk Rapport 2012:3 Brobyggnad 2012 ISSN 1404-8450 Brobyggnad KTH Byggvetenskap KTH, SE 100 44 Stockholm www.byv.kth.se
Läs merFörstudie till ramprojektet: Utvärdering av tillåten trafiklast. Vägverket 1(9) Avdelningen för bro och tunnel
Vägverket 1(9) Förstudie till ramprojektet: Utvärdering av tillåten trafiklast Enheten för statlig väghållning 1998-12-17 Vägverket 1998-12-17 2(9) Förord Föreliggande förstudie till ramprojektet Utvärdering
Läs merFörst kanske man ska fråga sig
BYGGMATERIAL Behövs det nya material i byggbranschen? Har till exempel kompositmaterial egenskaper som kan öka hållbarheten eller sänka kostnaderna. Eller lämpar det sig kanske bäst för reparationer. Kompositmaterial
Läs merCIR-dagen , Svenska Mässan. CIR svenska gruppen för CIB, IABSE och RILEM
CIR-dagen 2019-01-29, Svenska Mässan CIR svenska gruppen för CIB, IABSE och RILEM Peter Simonsson, Trafikverket Ordf CIR svenskacir.se e-mail: cirsekretariatet@ri.se Tel: 010-516 68 70 1 2019-02-11 Svenska
Läs merEffektiv användning av bergförstärkning vid tunnelbyggande genom förbättrade analysmetoder för samverkan mellan berg och sprutbetong
Effektiv användning av bergförstärkning vid tunnelbyggande genom förbättrade analysmetoder för samverkan mellan berg och sprutbetong Författare: Andreas Sjölander KTH Handledare: Anders Ansell KTH Richard
Läs merTentamen i Konstruktionsteknik
Bygg och Miljöteknologi Avdelningen för Konstruktionsteknik Tentamen i Konstruktionsteknik 2 Juni 2014 kl. 14.00-19.00 Gasquesalen Tillåtna hjälpmedel: Tabell & Formelsamlingar Räknedosa OBS! I vissa uppgifter
Läs merFörstärkning av massivträelement experimentell studie
Förstärkning av massivträelement experimentell studie Massivträkonstruktioner är ett av det mest ökande segmentet inom träbyggnadssektorn. Från början av 2000-talet utvecklar sig mest massivträbyggandet
Läs merIT-baserad betongreparationshandbok: Betongreparation.se
IT-baserad betongreparationshandbok: Betongreparation.se Mårten Janz ÅF Manouchehr Hassanzadeh Vattenfall R&D Finansiellt stöd från Elforsk och Trafikverket Varför en ny betongreparationshandbok? Färdigställdes
Läs merBeteende hos samverkansbjälklag med stål och betong utsatta för brand. Enkel dimensioneringsmetod
Beteende hos med stål och betong utsatta brand Enkel dimensioneringsmetod Syftet med dimensioneringsmetoden 2 3 Presentationens innehåll Mekaniskt beteende hos armerade Modell betongbjälklaget Brottmoder
Läs merBetongkonstruktion BYGC11 (7,5hp)
Karlstads universitet 1(11) Betongkonstruktion BYGC11 (7,5hp) Tentamen Tid Fredag 17/01 2014 kl. 14.00 19.00 Plats Universitetets skrivsal Ansvarig Asaad Almssad tel 0736 19 2019 Carina Rehnström tel 070
Läs merGamla Årstabron. Sammanställning av töjningsmätningar utförda
Gamla Årstabron Sammanställning av töjningsmätningar utförda 9-9-4 Brobyggnad KTH Brinellvägen 34, SE-1 44 Stockholm Tel: 8-79 79 58, Fax: 8-1 69 49 www.byv.kth.se/avd/bro Andreas Andersson 9 Royal Institute
Läs merEpoxilim EN 1504-4. Mapepoxy L har låga utsläpp och uppfyler kraven för M1.
IN COMPLIANCE WITH EUROPEAN STANDARD EN 1504-4 STRUCTURAL BONDING Mapepoxy L Epoxilim EN 1504-4 ANVÄNDNINGSOMRÅDEN Mapepoxy L används för kraftöverförande limning av - färsk (ohärdad) på härdad - härdad
Läs merFörbättring av befintliga broar
Vägverket 1(24) Förstudie till FoU-ramprojekt Förbättring av befintliga broar Enheten för statlig väghållning 2000-03-21 Vägverket 2(24) Förord Föreliggande förstudie Förbättring av befintliga broar behandlar
Läs merGamla Årstabron. Förslag till varselgränser under vattenbilning fas 3, undersida båge 2
Gamla Årstabron Förslag till varselgränser under vattenbilning fas 3, undersida båge 2 Brobyggnad KTH Brinellvägen 34, SE-100 44 Stockholm Tel: 08-790 79 8, Fax: 08-21 9 49 www.byv.kth.se/avd/bro Andreas
Läs merAllmänna föreskrifter gällande betongval och gjutteknik
1(5) Allmänna föreskrifter gällande betongval och gjutteknik Betonggolv dimensioneras efter allmänna krav beroende på verksamhet och belastning. Konstruktören har alltid ansvaret för att beräkningen av
Läs merDOKTORAND: WILLIAM BJURELAND HANDLEDARE: FREDRIK JOHANSSON, STEFAN LARSSON, JOHAN SPROSS KTH ROYAL INSTITUTE OF TECHNOLOGY
DOKTORAND: WILLIAM BJURELAND HANDLEDARE: FREDRIK JOHANSSON, STEFAN LARSSON, JOHAN SPROSS KTH ROYAL INSTITUTE OF TECHNOLOGY BAKGRUND NATIONELLA REGLER OCH FÖRORDNINGAR STYRDE DIMENSIONERING AV TUNNLAR STANDARDISERAT
Läs merSAMVERKAN MELLAN FÖRANKRINGSSTAG, BRUK OCH BERG BeFo-förstudie
SAMVERKAN MELLAN FÖRANKRINGSSTAG, BRUK OCH BERG BeFo-förstudie 1 Inledning Ingjutna bultar och spännkablar används vid anläggningar för att: Förankra konstruktioner som dammar, brooch vindkratsverksfundament,
Läs merProvning av spännarmerade plattbärlag. Provningsuppdrag för AB Färdig Betong INGEMAR LÖFGREN
Provning av spännarmerade plattbärlag Provningsuppdrag för AB Färdig Betong INGEMAR LÖFGREN Institutionen för Konstruktionsteknik Rapport Nr. 02:16 Betongbyggnad CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA Göteborg, Sverige
Läs merAvdelningen för BYGG. -konstruktion och produktion Vid Institutionen för Samhällsbyggnad och Naturresurser
Campus Luleå!! Avdelningen för BYGG -konstruktion och produktion Vid Institutionen för Samhällsbyggnad och Naturresurser Forskningsämnen: Konstruktionsteknik Stålbyggnad Träbyggnad Byggproduktion Laboratoriet:
Läs merForskningen vid Polymera material och kompositer, Material och tillverkningsteknik, Chalmers. Antal Boldizar
Forskningen vid Polymera material och kompositer, Material och tillverkningsteknik, Chalmers Antal Boldizar Forskargruppens verksamhet Avser allmänt sambandet Materialkomposition Tillverkning Struktur
Läs merKontaktperson Datum Beteckning Sida Torsten Sjögren 2015-09-25 3P05868 1 (8) SP Bygg & Mekanik 010-516 52 49 Torsten.Sjogren@sp.se
Kontaktperson Torsten Sjögren 2015-09-25 3P05868 1 (8) SP Bygg & Mekanik 010-516 52 49 Torsten.Sjogren@sp.se Ångpanneföreningens Forskningsstiftelse Frösundaleden 2 169 99 STOCKHOLM SLUTRAPPORT (Ref. nr.
Läs merReliability analysis in engineering applications
Reliability analysis in engineering applications Tillförlitlighetsanalyser av existerande konstruktioner Fredrik Carlsson Structural Engineering - Lund University 1 Allmänt β Säker β target Osäker t 0
Läs merEXAMENSARBETE. Förstärkning vid håltagning i betongbjälklag
EXAMENSARBETE 2009:117 CIV Förstärkning vid håltagning i betongbjälklag Johan Bergström Luleå tekniska universitet Civilingenjörsprogrammet Väg- och vattenbyggnadsteknik Institutionen för Samhällsbyggnad
Läs merAvnötningstest för Herkulit strö
Avnötningstest för Herkulit strö Rapport för AB Lindec, Göteborg, Sverige Referens: ABL/AR/211200 M.Sadegzadeh BSc MBA PhD CEng MICE Aston Services December 2000 1 Innehåll Sid nr Inledning Avnötningsmotstånd
Läs merBlommenbergsviadukten,
Trafikverket, 2-2033-1 Kompletterande bärighetsutredning med avseende på kontroll av kapacitet i gjutfogar baserat på beräkningsmodell utvecklad av Chalmers tekniska högskola Stockholm 2014-03-21 Knr.
Läs merInvändig isolering med vakuumpaneler
Invändig isolering med vakuumpaneler Bygg- och miljöteknik Chalmers tekniska högskola Innehåll Vakuumpaneler vad är det? Från kylindustrin till byggindustrin Erfarenheter från 15 års användning Invändig
Läs merEXAMENSARBETE. tvärkraft. Andy Hägglund CIVILINGENJÖRSPROGRAMMET. Institutionen för Väg- och Vattenbyggnad Avdelningen för Konstruktionsteknik
2003:177 CIV EXAMENSARBETE Betongbalkar Förstärkta med Kolfiberkomposit tvärkraft Andy Hägglund CIVILINGENJÖRSPROGRAMMET Institutionen för Väg- och Vattenbyggnad Avdelningen för Konstruktionsteknik 2003:177
Läs merSpännbetongkonstruktioner. Dimensionering i brottgränstillståndet
Spännbetongkonstruktioner Dimensionering i brottgränstillståndet Spännarmering Introducerar tryckspänningar i zoner utsatta för dragkrafter q P0 P0 Förespänning kablarna spänns före gjutning Efterspänning
Läs merwww.eurocodesoftware.se
www.eurocodesoftware.se caeec220 Pelare betong Program för dimensionering av betongtvärsnitt belastade med moment och normalkraft. Resultat är drag-, tryckarmering och effektiv höjd. Användarmanual Rev
Läs merKonstruktionsteknik 25 maj 2012 kl Gasquesalen
Bygg och Miljöteknologi Avdelningen för Konstruktionsteknik Tentamen i Konstruktionsteknik 25 maj 2012 kl. 14.00 19.00 Gasquesalen Tillåtna hjälpmedel: Tabell & Formelsamlingar Räknedosa OBS! I vissa uppgifter
Läs merNya eurokoder. Ebbe Rosell, TK 203 Eurokoder och Trafikverket
Nya eurokoder Ebbe Rosell, TK 203 Eurokoder och Trafikverket Det viktiga först: Ja 2020 Tre nya Det har börjat Vi har en plan 2014-02-12 2 Nya eurokoder i stora drag Planerad utgivning 2020. Arbetet startar
Läs merDimensionering av byggnadskonstruktioner. Dimensionering av byggnadskonstruktioner. Förväntade studieresultat. Förväntade studieresultat
Dimensionering av Dimensionering av Kursens mål: Kursen behandlar statiskt obestämda konstruktioner såsom ramar och balkar. Vidare behandlas dimensionering av balkar med knäckning, liksom transformationer
Läs merSkräddarsydda betongkonstruktioner
Skräddarsydda betongkonstruktioner David Fall Att kunna skräddarsy betongkonstruktioner, så att man på ett rationellt sätt kan ta tillvara betongens formbarhet i olika konstruktioner är målet med EU-projektet
Läs merwww.eurocodesoftware.se caeec201 Armering Tvärsnitt Program för dimensionering av betongtvärsnitt belastade med moment och normalkraft. Resultat är drag-, tryckarmering och effektiv höjd. Användarmanual
Läs merStudie av kolfiberförstärkningar i betongkonstruktioner. Teori, problematik och metodik
INSTITUTIONEN FÖR TEKNIK OCH BYGGD MILJÖ Studie av kolfiberförstärkningar i betongkonstruktioner Teori, problematik och metodik Mattias Nordlander Juni 2009 Examensarbete i Byggnadsteknik, 15 poäng ( C
Läs merTentamen i. Konstruktionsteknik. 26 maj 2009 kl
Bygg och Miljöteknolo gi Avdelningen för Konstruktionsteknik Tentamen i Konstruktionsteknik 26 maj 2009 kl. 8.00 13.00 Tillåtna hjälpmedel: Tabell & Formelsamlingar Räknedosa OBS! I vissa uppgifter kan
Läs merI figuren nedan visas en ritning över stommen till ett bostadshus. Stommen ska bestå av
Uppgift 2 I figuren nedan visas en ritning över stommen till ett bostadshus. Stommen ska bestå av fackverkstakstol i trä, centrumavstånd mellan takstolarna 1200 mm, lutning 4. träreglar i väggarna, centrumavstånd
Läs merLätta konstruktioner. HT2 7,5 p halvfart Lars Bark och Janne Färm
Lätta konstruktioner HT2 7,5 p halvfart Lars Bark och Janne Färm Måndag 16:e November 9:00 12:00 Material/kompositer PPU408 Förmiddagens agenda Litteratur och planering för material/komposit-delen Materialval
Läs merDimensioneringshjälp vid konstruktion av kolfiberförstärkning på enkelspänd bjälklagsplatta i ett fack
Dimensioneringshjälp vid konstruktion av kolfiberförstärkning på enkelspänd bjälklagsplatta i ett fack Patrik Berggren TRITA-BKN. Examensarbete 90 Brobyggnad, 009 ISSN 1103-497 ISNR KTH/BKN/EX-90-SE Förord
Läs mercaeec201 Armering Tvärsnitt Användarmanual Eurocode Software AB
caeec201 Armering Tvärsnitt Program för dimensionering av betongtvärsnitt belastade med moment och normalkraft. Resultat är drag-, tryckarmering och effektiv höjd. Användarmanual Rev C Eurocode Software
Läs merBasis for Environmental Product Declaration Smart Development Sweden
Nr C 420 Juni 2019 Basis for Environmental Product Declaration Smart Development Sweden - Slutrapport av delprojekt inom GrönBostad Stockholm Jacob Lindberg, Diego Peñaloza Författare: Jacob Lindberg och
Läs merExempel 12: Balk med krökt under- och överram
6,00 Exempel 12: Exempel 12: 12.1 Konstruktion, mått och dimensioneringsunderlag Dimensionera fackverket med krökt under- och överram enligt nedan. Överram Underram R 235,9 det.2 R 235,9 1,5 det.1 10,00
Läs mercaeec204 Sprickvidd Användarmanual Eurocode Software AB
caeec204 Sprickvidd Program för beräkning av sprickvidd för betongtvärsnitt belastade med moment och normalkraft. Resultat är sprickvidd. Användarmanual Rev A Eurocode Software AB caeec204 Sprickvidd Sidan
Läs merAckrediteringens omfattning för Vattenfall Research & Development AB, Betongprovning
Ackrediteringens omfattning för Vattenfall Research & Development AB, Betongprovning Ackrediterad verksamhet bedrivs vid laboratoriets permanenta provningslokaler i Älvkarleby samt som fältverksamhet.
Läs merBedömning av kvarvarande bärförmåga hos åldrande betongkonstruktioner
Bedömning av kvarvarande bärförmåga hos åldrande betongkonstruktioner Johan Silfwerbrand Kr Tammo, G Johansson & A Herlin CBI Betonginstitutet Kraftindustrins betongdag, Älvkarleby, 29/3 2012 Innehåll
Läs merDimensionering av byggnadskonstruktioner
Dimensionering av byggnadskonstruktioner Välkommen! 2016-03-22 Dimensionering av byggnadskonstruktioner 1 Dimensionering av byggnadskonstruktioner Kursen behandlar dimensionering av balkar, pelare och
Läs mercaeec240 Grundplatta betong Användarmanual Eurocode Software AB Program för dimensionering av grundplattor m h t stjälpning, marktryck och armering.
www.eurocodesoftware.se caeec240 Grundplatta betong Program för dimensionering av grundplattor m h t stjälpning, marktryck och armering. Användarmanual Version 1.1 Eurocode Software AB caeec240 Grundplatta
Läs merRättelseblad 1 till Boverkets handbok om betongkonstruktioner, BBK 04
Rättelseblad till Boverkets handbok om betongkonstruktioner, BBK 04 I den text som återger BBK 04 har det smugit sig in tryckfel samt några oklara formuleringar. Dessa innebär att handboken inte återger
Läs merExamensarbeten L Sammanställning av arbeten utförda med MSB. 1 Orientering. 1 Orientering 1 2 Sammanställning 2 3 Referenser 5
Examensarbeten Sammanställning av arbeten utförda med MSB Författare: Morgan Johansson. Ansvarig utgivare: Lars Gråbergs. 1 Orientering 1 2 Sammanställning 2 3 Referenser 5 1 Orientering Som en del i MSB:s
Läs merMoment och normalkraft
Moment och normalkraft Betong Konstruktionsteknik LTH 1 Pelare Främsta uppgift är att bära normalkraft. Konstruktionsteknik LTH 2 Pelare Typer Korta stubbiga pelare: Bärförmågan beror av hållfasthet och
Läs merDisposition. Bakgrund Mål BBT projektet Resultat Fortsatt arbete
Information om BBT-projekt 2013-026 Eurokoder, forskning och samverkan för innovativa hållbara konstruktioner CIR-dagen 2016-01-26, Göteborg Convention Center Brottprovning av 55-årig spännbetongbro Kalibrering
Läs mercaeec209 Pelartopp Användarmanual Eurocode Software AB Program för dimensionering av pelartopp. Rev C
caeec209 Pelartopp Program för dimensionering av pelartopp. Rev C Eurocode Software AB caeec209 Pelartopp Sidan 2(13) Innehållsförteckning 1 Inledning...3 1.1 Beteckningar...3 2 Teknisk beskrivning...3
Läs merwww.eurocodesoftware.se
www.eurocodesoftware.se caeec209 Pelartopp Program för dimensionering av pelartopp. Användarmanual Rev B Eurocode Software AB caeec209 Pelartopp Sidan 2(12) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 1.1 Beteckningar...
Läs merBetongkonstruktion BYGC11 (7,5hp)
Karlstads universitet 1(12) Betongkonstruktion BYGC11 (7,5hp) Tentamen Tid Torsdag 17/1 2013 kl 14.00 19.00 Plats Universitetets skrivsal Ansvarig Asaad Almssad tel 0736 19 2019 Carina Rehnström tel 070
Läs merKOHESIVA LAGAR I SKJUVNING EN EXPERIMENTELL METOD MED PLASTICERANDE ADHERENDER
KOHESIVA LAGAR I SKJUVNING EN EXPERIMENTELL METOD MED PLASTICERANDE ADHERENDER Tomas Walander 1 1 Materialmekanik, Högskolan i Skövde, Box 408, 541 28 Skövde, e-post: tomas.walander@his.se Bild 1 END NOTCH
Läs merKolfiberförstärkning av balkar och bjälklag i betong
LiU-ITN-TEK-G--10/03--SE Kolfiberförstärkning av balkar och bjälklag i betong Marcus Heverius 010-06-03 Department of Science and Technology Linköping University SE-601 74 Norrköping, Sweden Institutionen
Läs mer1. En synlig limträbalk i tak med höjd 900 mm, i kvalitet GL32c med rektangulär sektion, belastad med snölast.
UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Byggteknik Uppgifter 2016-08-26 Träkonstruktioner 1. En synlig limträbalk i tak med höjd 900 mm, i kvalitet GL32c med rektangulär sektion, belastad med snölast.
Läs merBro över Pankens utlopp
TEKNISK RAPPORT Bro över Pankens utlopp Mätning före och efter förstärkning Björn Täljsten Markus Bergström Georg Danielsson Bro över Pankens utlopp Mätning före och efter förstärkning Björn Täljsten
Läs merProfil. Niclas Stenberg
Profil Niclas Stenberg Tekn Dr Niclas Stenberg Skiftesvägen 18 187 31 Täby tel: 08 758 97 98 mob: 0734 169 838 email: niclas@nist.se url: http://www.nist.se NIST INGENJÖRSFIRMA NICLAS STENBERG 2 Beskrivning
Läs merFiberförstärkt massivträ. Projekt FoU-kort Avancerat. Slutrapport
Fiberförstärkt massivträ Projekt FoU-kort Avancerat Slutrapport 2013 Sammanfattning Syftet med projektet är att förbättra massivträprodukters mekaniska egenskaper både avseende styrka och töjbarhet genom
Läs merFöreläsning i kursen Konstruktionsmaterial (MPA001): Trä som material
Föreläsning i kursen Konstruktionsmaterial (MPA001): Trä som material Träets byggnad Mekaniska egenskaper hos trä Trä och fukt Komprimerat trä Jag ska prata om en komposit bestående av organiska polymerer
Läs merDeformationsmätning vid pågjutning av plattbärlag. Provningsuppdrag för AB Färdig Betong INGEMAR LÖFGREN
Deformationsmätning vid pågjutning av plattbärlag Provningsuppdrag för AB Färdig Betong INGEMAR LÖFGREN Institutionen för Konstruktionsteknik Rapport Nr. 02:9 Betongbyggnad CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA Göteborg,
Läs merKomposit mot metall i rymdmiljö KOMET-3. Stockholm, November, 2014
Komposit mot metall i rymdmiljö KOMET-3 Stockholm, 11-12 November, 2014 KOMET KOMET = KOmposit mot METall i rymdmiljö Industri: RUAG Space AB (Linköping) GKN Aerospace (Trollhättan + ACAB Linköping) Akademi
Läs merHållbar renovering av vägar med hjälp av asfaltsförstärkning
Hållbar renovering av vägar med hjälp av asfaltsförstärkning Det generella underhållet av vägnätet är en oerhört viktig del för att bevara funktion och livslängd. Sprickor uppstår under livslängden på
Läs merRevidering av Eurokod 2 Betongkonstruktioner EN 1992:2020(?)
Revidering av Eurokod 2 Betongkonstruktioner EN 1992:2020(?) Mikael Hallgren CIR-dagen 2016-01-26 Mandatet från Europeiska Kommissionen avseende revidering av EN1992-1-1, EN1992-2, EN1992-3 samt EN 1992-1-2
Läs merKolfiberförstärkning av betongkonstruktioner med avseende på böjning och tvärkraft. CFRP strengthening of concrete constructions in bending and shear
Kolfiberförstärkning av betongkonstruktioner med avseende på böjning och tvärkraft En hypotetiskt plattrambro modellerad i Brigade Standard och en T-balk CFRP strengthening of concrete constructions in
Läs merAvancerade metoder för planering och uppföljning av betongkonstruktioner
Avancerade metoder 1(7) Avancerade metoder för planering och uppföljning av betongkonstruktioner Slutrapportering av SBUF-projekt nr 11015 med rubricerad titel. Sammanfattning Aktuellt forskningsprojekt
Läs merTätskikt forskning, utveckling och regler
Tätskikt forskning, utveckling och regler Disposition Varför? Olika typer/applikationer pp Kravspecifikationer/regelverk Problem och möjligheter Forskning och utveckling Varför? Skydda betongen från vatten
Läs merGröndalsviadukten,
Trafikverket, 2-2034-1 Kompletterande bärighetsutredning med avseende på kontroll av kapacitet i gjutfogar baserat på beräkningsmodell utvecklad av Chalmers tekniska högskola Stockholm 2014-03-21 Knr.
Läs merDistribution Solutions WireSolutions. Stålfibrer. Golvtillämpningar
Distribution Solutions WireSolutions Stålfibrer Golvtillämpningar WireSolutions Stålfiberlösningar WireSolutions ingår i ArcelorMittal koncernen, världens främsta stålföretag. Enhetens viktigaste produkter
Läs merKolfiberförstärkning av befintliga byggnadskonstruktioner
C-uppsats LITH-ITN-EX--07/018--SE Kolfiberförstärkning av befintliga byggnadskonstruktioner Marlene Karlsson 2007-06-14 Department of Science and Technology Linköpings universitet SE-601 74 Norrköping,
Läs merTentamen i Konstruktionsteknik
Bygg och Miljöteknologi Avdelningen för Konstruktionsteknik Tentamen i Konstruktionsteknik 3 Juni 2013 kl. 8.00 13.00 Gasquesalen Tillåtna hjälpmedel: Tabell & Formelsamlingar Räknedosa OBS! I vissa uppgifter
Läs merInverkan på bärförmågan av slaka bergsförankringar under betongdammar med hänsyn till nedbrytning. Rikard Hellgren
Inverkan på bärförmågan av slaka bergsförankringar under betongdammar med hänsyn till nedbrytning Rikard Hellgren Rikard Hellgren Doktorand vid avdelningen för betongbyggnad, KTH Vattenkraftskonsult, WSP
Läs merTentamen i Konstruktionsteknik
Bygg och Miljöteknologi Avdelningen för Konstruktionsteknik Tentamen i Konstruktionsteknik 5 Juni 2015 kl. 14.00-19.00 Gasquesalen Tillåtna hjälpmedel: Tabell & Formelsamling Räknedosa OBS! I vissa uppgifter
Läs merPPU408 HT15. Beräkningar stål. Lars Bark MdH/IDT
Beräkningar stål 1 Balk skall optimeras map vikt (dvs göras så lätt som möjligt) En i aluminium, en i höghållfast stål Mått: - Längd 180 mm - Tvärsnittets yttermått Höjd: 18 mm Bredd: 12 mm Lastfall: -
Läs merBärande konstruktioner i trä Roberto Crocetti Konstruktionsteknik, LTH - Lund Limträteknik - Malmö
Bärande konstruktioner i trä Roberto Crocetti Konstruktionsteknik, LTH - Lund Limträteknik - Malmö Punkter som jag tänkte beröra idag - Några viktiga träegenskaper - Höga konstruktioner - Stora spännvidder
Läs merSkillnaden mellan olika sätt att understödja en kaross. (Utvärdering av olika koncept för chassin till en kompositcontainer för godstransport på väg.
Projektnummer Kund Rapportnummer D4.089.00 Lätta karossmoduler TR08-007 Datum Referens Revision 2008-10-27 Registrerad Utfärdad av Granskad av Godkänd av Klassificering Rolf Lundström Open Skillnaden mellan
Läs merGamla Årstabron, kompletterande beräkningar av 3-ledsbågarnas bärförmåga och förstärkningsmetodik
PM Ärendenummer: Till: Från: Andreas Andersson Box 1070 172 22 Sundbyberg Datum: 2010-06-09 Trafikverket Box 1070 172 22 Sundbyberg Besöksadress: Landsvägen 50A Telefon: 08-762 22 00 www.trafikverket.se
Läs merRAPPORT 2(10) Göteborg, 2010-04-07 70209 Upprättat av, telefon Reviderat den Arbetsnamn Simon Håkansson
RAPPORT 1(10) Sverige AB Mats Larsson Dimensionering av borrade stålrörpålar för bro Referensobjekt Botorpström ELU Konsult AB Avdelning Anläggning/Göteborg Lilla Badhusgatan 2 411 21 Göteborg Växel: 031-339
Läs merAvnötningstest för. Lithurin I & Lithurin II Special
Avnötningstest för Lithurin I & Lithurin II Rapport för AB Lindec, Göteborg, Sverige Referens: ABL/ABR/051009B M.Sadegzadeh BSc MBA PhD CEng MICE Aston Services Oktober 2009 1 Innehåll Innehåll 2 Sid nr
Läs merVSMA01 - Mekanik ERIK SERRANO
VSMA01 - Mekanik ERIK SERRANO Innehåll Material Spänning, töjning, styvhet Dragning, tryck, skjuvning, böjning Stång, balk styvhet och bärförmåga Knäckning Exempel: Spänning i en stång x F A Töjning Normaltöjning
Läs merÅtervinning av kompositer genom mikrovågspyrolys
Återvinning av kompositer genom mikrovågspyrolys Mikael Skrifvars och Dan Åkesson, Högskolan i Borås Carina Petterson och Sune Andreasson, Stena Metall AB Waste Refinery projekt hösten 2009 Centrum för
Läs merReparationer av betongkonstruktioner
Reparationer av betongkonstruktioner Johan Silfwerbrand KTH Byggvetenskap Kraftindustrins Betongdag, Älvkarleby, 25 maj 2016 Behovet av reparationer stort En stor del av såväl hus som infrastruktur från
Läs merPeter Harryson. Vägverket, sektion Byggnadsverk, Göteborg disputerade 2008 på Chalmers, Betongbyggnad. Structural Engineering - Concrete Structures
Vägverket, sektion Byggnadsverk, Göteborg disputerade 2008 på Chalmers, Betongbyggnad industriellt brobyggande, ny teknik som kan effektivisera brobyggandet Industrial Bridge Engineering sammanfattning
Läs mer