3.3.4 Väv Sammanfattning 31
|
|
- Jan Jansson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Innehåll Förord 7 1. Inledning Bakgrund Förändring av användningsområde Nedbrytning av konstruktionen Förstärkning av betongkonstruktioner Grunder för dimensionering Inledning Beteendet hos en förstärkt konstruktion Grundläggande krav Miljöpåverkan Allmänt Dimensionering Temperatur Frostbeständighet Fukt Beständighet hos FRP-system Gränstillstånd Allmänt Bruksgränstillstånd Brottgränstillstånd Säkerhetsfaktorer Allmänt Bruksgränstillstånd Brottgränstillstånd Dimensionering genom provning Material, system och förstärkningsteknik Inledning Kompositmaterial Allmänt Fibrer Matriser Fiberkompositer Förstärkningssystem Allmänt Laminat NSM-stav 30 3
2 INNEHÅLL Väv Sammanfattning Dimensionering för böjning Introduktion Dimensionering för böjande moment Allmänt Bruksgränstillstånd Brottgränstillstånd Uppskattning av materialåtgång Översiktlig dimensionering Detaljerad tvärsnittsanalys Bakgrund Bruksgränstillstånd Brottgränstillstånd Förankring av komposit Beräkning av fläkkrafter vid ände av komposit Förstärkning med NSM Förankringslängd Detaljlösningar Dimensioner för tvärkraft Introduktion Dimensionering för tvärkraftsförstärkning Utvärdering före förstärkning Kommentarer gällande tvärkraftsförstärkning av armerade betongkonstruktioner Beräkningsmodell för förstärkning Bidrag till tvärkraften från FRP-armeringen Dimensionering Dimensionering för pelarförstärkning Introduktion Dimensionering av pelarförstärkning Allmänt Omslutningseffekt Beräkningssteg N-M-interaktionskurva för oförstärkt tvärsnitt N-M-interaktionskurva för förstärkt tvärsnitt Extrema belastningar Inledning Brand Seismisk belastning Påkörning Explosionslast Vandalism 94 4
3 INNEHÅLL 8 Planering och kvalitetskontroll Inledning Före förstärkning Under förstärkning Allmänt Arbete med epoxi Förstärkningsarbetet Efter förstärkning Kvalitetskontroll Introduktion Ingående material Arbetskraft Kvalitetssäkring i samband med utförande Uppställda krav Före förstärkning Under förstärkning Efter förstärkning Checklistor 114 Appendix A 115 Appendix B 135 Appendix C 147 Appendix D 161 Appendix E 171 5
4 Förord Under de senaste två till tre decennierna har utvecklingen och användandet av avancerade kompositmaterial ökat i byggindustrin. Detta beror bl a på att mycket forskning och utveckling bedrivits för att ta fram verktyg för dimensionering och kvalitetssäkring. I tillägg så har även medvetenheten och insikten hos konstruktörer, utförare och beställare förbättrats gällande de unika fördelar som avancerade kompositmaterial besitter. Det vanligaste samlingsnamnet för avancerade kompositmaterial är FRP (Fibre Reinforced Polymers) och de består vanligtvis av kolfiber, glasfiber, aramidfibrer eller kombinationer av kol- och glasfiber. Dessa nya material har dykt upp som attraktiva konkurrenter till de mer traditionella materialen som används i byggindustrin för att skapa mer beständiga och nya, innovativa konstruktioner. Störst genomslag har dessa material uppnått för reparation och/ eller förstärkning av befintliga bärverk. I nya konstruktioner används kompositmaterial som armering och/eller förspänning av betongkonstruktioner. FRP kan även användas för att bygga helt nya konstruktioner alternativt använda dessa i hybridkonstruktioner som FRP-brodäck och FRP-rörformar som fylls med betong, t ex pelare eller pålar. FRP-kompositer har alldeles särskilda egenskaper så som låg vikt, hög hållfasthet i förhållande till vikt, korrosionsresistens, i allmänhet väldigt hög beständighet samt att utformningen i princip kan skräddarsys för ändamålet. Samtliga av dessa fördelar gör att dessa material kan användas i områden där traditionella byggmaterial har begränsningar. Under de senaste tre decennierna har teknologin för tillverkningen av FRP-kompositer utvecklats på ett revolutionerande sätt genom sofistikerade och förfinade tillverkningstekniker. Dessa tekniker har möjliggjort att FRP-materialen kan tillverkas med minsta möjliga håligheter samt att rätt sträckning och riktning på fibrerna kan säkerställas. Allt för att kvalitetssäkra materialkarakteristika. Föreliggande handbok omfattar reparation eller förbättring av befintliga betongkonstruktioner med kolfiberkompositer och är skriven för att ge stöd åt konstruktörer, projektledare och utförare i samband med förstärkning av betongkonstruktioner. Det bör dock tilläggas att FRP-kompositer inte enbart kan brukas för att förstärka betongkonstruktioner, utan har även med framgång tillämpats för att förstärka trä, stål och murverk var majoriteten av alla betongkonstruktioner yngre än 25 år och hälften yngre än 10 år. Detta påstående baseras på cementkonsumtionen i Sverige som hade sin toppnotering på ca 4 miljoner ton i slutet på 1960-talet. Användningen av cement reducerades snabbt efter denna tidsperiod, då mil- 7
5 FÖRORD jonprogrammet successivt avslutades. Alla dessa byggnadsverk som uppförts innan och efter 1970 har samtliga varierande kvalitet och funktion, men en sak har de gemensamt, de blir bara äldre och bryts ned över tid. Vissa av dessa byggnadsverk behöver bytas ut eftersom de är i väldigt dåligt tillstånd. Detta gäller dock långt ifrån alla, men många behöver repareras eller förstärkas. Det är inte enbart nedbrytningsprocesserna som ger upphov till detta behov. Andra orsaker kan vara misstag som begåtts i projekterings- eller utförandeskedet som medför att konstruktionen behöver förstärkas innan eller just efter att den tagits i bruk. Det kan också vara så att byggnadsverkets användning, funktion eller krav förändras, exempel på detta kan vara håltagning i väggar eller bjälklag, ökade laster på grund av förändrad verksamhet, det kan också vara så att normer och regler förändras. Om någon av dessa situationer uppstår bör ett beslut fattas om vilken åtgärd som ska genomföras baserat på såväl säkerhet som ekonomi och miljö. Åtgärder kan vara att riva och bygga nytt, reparera eller förbättra. I dessa fall kan förstärkning med FRP vara ett gott alternativ för att förlänga byggnadsverkets livslängd. För närvarande är största delen av samtliga bärverk som behöver repareras eller förstärkas med FRP-kompositer sådana som är uppförda efter andra världskriget. Mycket har hänt under åren som passerat och det är således mycket som förändrats, t ex våra byggtekniker och normer. I och med övergången till den europeiska dimensioneringsstandarderna, exempelvis Eurokod 2 (EN 1992), som trädde i kraft vid årsskiftet 2010/2011, så blev bland annat några av dimensioneringsförutsättningarna i både bruksgräns- och brottgränstillståndet mer konservativa i jämförelse med de gamla svenska dimensioneringsnormerna. I Bygginnovationens rapport Reparation av betongkonstruktioner (25 februari 2010) är bedömningen att förstärkningsbehovet för anpassningen till EU:s nya lastbestämmelser uppgår till ca 320 Mkr/år, enbart för vägbroar. För närvarande finns det inte någon harmoniserad standard för dimensionering av förstärkning av betongkonstruktioner med FRP-kompositer. De som tänkt projektera och utföra denna typ av förstärkning är då hänvisade till existerande handböcker eller materialleverantörer. Det finns en hel del böcker inom detta område, däribland just denna handbok. Den kommande reviderade utgåvan av Eurokod 2 (EN 1992), som beräknas publiceras efter 2015, kommer troligtvis att omfatta både bedömning av bärförmågan hos befintliga bärverk (intakta och skadade) samt förstärkning av befintliga bärverk med FRP. Dessa två områden kommer då att ligga i varsitt annex i EN Den här handboken är uppbyggd på följande sätt: Kapitel 1 beskriver kortfattat bakgrunden till förstärkning med FRP-kompositer, kapitel 2 behandlar grundläggande dimensioneringsförutsättningar och reduktionsfaktorer, kapitel 3 beskriver materialkarakteristika och de vanligaste förstärkningssystemen; dimensioneringsförfarandet beskrivs i kapitel 4 för förstärkning i böjning, i kapitel 5 för tvärkraftsförstärkning och i kapitel 6 för pelarförstärkning genom omslutning, kapitel 7 behandlar kortfattat extrema belastningar så som 8
6 FÖRORD brand och påkörning, kapitel 8 beskriver planering och kvalitetskontroll. Beräkningsexempel återfinns i appendix A, B och C. I appendix D återfinns ett exempel på en checklista för typiska moment relaterade till innan, under och efter förstärkning. I appendix E finns mekaniska egenskaper redovisade på tillgängliga produkter baserade på de största materialleverantörernas standardsortiment. Med den här handboken har författarna både förhoppningar om och förväntningar på att sprida information och öka kunskapen hos beställare, konstruktörer och utförare. Vi hoppas att ni ska finna att handboken förklarar både dimensionering och utförande på ett enkelt och ingenjörsmässigt sätt. Vi ser även tacksamt fram mot att få konstruktiva kommentarer på innehållet i denna handbok. Vidare så vill vi tacka våra kollegor inom och utom Sverige för deras insatser till utvecklingen och forskningen som bidragit till innehållet i boken. I synnerhet vill vi tacka samtliga som under åren varit involverade i forskargruppen Innovativa material och konstruktioner vid Luleå Tekniska Universitet. Vi vill även passa på att tacka Skanska, Trafikverket, Formas, Norges Forskningsråd, NICe samt SBUF, utan vilkas finansiella stöd det inte hade varit möjligt att bedriva den forskning och utveckling som genomförts vid universitetet de senaste 20 åren. Luleå 2015 Björn Täljsten Thomas Blanksvärd Gabriel Sas 9
7 1. Inledning 1.1 Bakgrund Behovet av att underhålla, reparera och uppgradera våra befintliga anläggningar och byggnader har ökat markant under de senaste årtiondena. Denna ökning beror oftast på försämrad prestanda. Med prestanda avses i detta fall bärförmåga, funktion, beständighet eller estetik. Det finns minst två starka argument för att reparera eller uppgradera en befintlig betongkonstruktion i stället för att riva och bygga nytt. För det första är det oftast ekonomiska skäl som avgör, men ibland kan också funktionen vara bristfällig. Med tanke på begränsade ekonomiska resurser för att byta ut en konstruktion, finns starka incitament att hitta kostnadseffektiva metoder att bibehålla och således förlänga livslängden. Att reparera eller uppgradera är nästan alltid billigare än att riva och bygga nytt, förutsatt att funktionen kan tillgodoses. För det andra har vi miljörelaterade skäl. Genom att förlänga livslängden hos en konstruktion minskas uttaget av naturresurser. Vidare bör även hänsyn till tiden för åtgärd studeras. Vanligtvis går det fortare att åtgärda en befintlig konstruktion än att producera en ny. Dessutom är det också ofta möjligt att bruka konstruktionen under reparations- eller förstärkningsinsatsen. Båda argumenten förutsätter dock att säkerheten kan uppnås med föreslagna förstärkningsåtgärder. Eftersom en majoritet av dagens existerande byggnadsbestånd med största sannolikhet kommer att finnas kvar om år, är det mycket viktigt att detta bestånd tas om hand på bästa tänkbara sätt, inte minst ur ekonomiskt synvinkel då nyanskaffningsvärdet kan vara väsentligt. I figur 1.1 visas schematiskt förändring i prestanda över tid för t ex en betongkonstruktion. Det är utan tvekan så att alla konstruktioner bryts ned det är bara en fråga om tid. Vid en viss tidpunkt har konstruktionen försämrats till en sådan grad att den inte längre är användbar, eller än värre inte är säker ur ett bärighetsperspektiv; man har då nått nivån för minsta acceptabla prestanda. I figur 1.1 framgår det att försämringen av bärförmågan i vissa fall kan ske fortare än själva materialets nedbrytning. Det är alltså viktigt att veta när en reparationseller uppgraderingsinsats ska genomföras och hur omfattande den ska vara. Det är inte självklart att en stor och omfattande insats är det bästa, ibland kan ett fortlöpande arbete vara att föredra. Detta beror på konstruktionstyp, dess läge samt vald åtgärd. Det är en fördel om dessa insatser kopplas samman med livscykelanalyser för att på så sätt kunna optimera framtida planerade insatser. 11
8 1. INLEDNING FIGUR 1.1 Förändring av prestanda över tid. Prestanda Försämring av bärförmåga Nedbrytningsprocess Aktuell prestanda Sista chans för åtgärd Minsta accepterbara prestanda Kvarvarande livslängd Tid Det gäller således att sätta in insatsen vid den tidpunkt den gör mest ekonomisk och teknisk nytta. Även om en konstruktion inte har försämrats under minsta accepterbara prestanda så kanske den inte uppfyller beständighetskrav eller de estetiska krav som ställs på den. Andra tillfällen då en konstruktions prestanda förändras kan vara t ex i samband med ombyggnader. I ett sådant fall är det inte ovanligt att funktionen ändras, t ex i samband med håltagningar. Det finns självklart ett stort antal olika metoder, såväl administrativa som fysiska, att öka en konstruktions prestanda. Sätts fokus på bärförmåga så kan orsaken till bristande bärighet övergripande delas in i två huvudområden: Förändring i användningsområde; konstruktionen behöver uppta andra laster än de den var dimensionerad för. Nedbrytning av material; konstruktionen har degraderat till en sådan nivå så att den inte kan uppta de laster den är dimensionerad för. Denna handbok fokuserar på användandet av avancerade kompositmaterial för att hantera dessa brister Förändring av användningsområde Byggnadskonstruktioner ska normalt ha lång fysisk livslängd, t ex ska en anläggningskonstruktion normalt ha en livslängd på 100 år eller längre. Det är då förståeligt att kraven eller i vissa fall även användningsområdet kan eller kommer att förändras över tiden. Konstruktionerna har inte alltid den extra säkerhet som krävs för att möta dessa förändringar och kan därför behöva åtgärdas, ibland genom förstärkning. Ett sådant bakomliggande behov kan ha sin utgångspunkt i något av följande: Misstag utförda i projekterings- eller utförandeskedet. Krav på ökad bärförmåga, beroende på t ex ändrade lastkrav. Ändrad funktion hos konstruktioner, t ex i samband med ombyggnad. 12
9 1. INLEDNING I samtliga dessa fall, förutsatt att konstruktionen för övrigt kan anses acceptabel, kan kompositmaterial normalt användas för förstärkning Nedbrytning av konstruktionen Nedbrytning av betongkonstruktioner kan orsakas av många olika fysiska och kemiska processer. Vanligtvis diskuteras oftast nedbrytning på grund av klorider från tösalter eller havsvatten samt genom karbonatisering av betongens skyddande täckskikt. Båda dessa mekanismer orsakar armeringskorrosion. Andra faktorer som kan påverka betongkonstruktionens bärförmåga negativt är t ex sönderfrysning och kalkurlakning som försämrar betongskelettets funktion och i extrema fall orsakar olyckor. Åtgärdsbehovet beror då kortfattat på: försummat underhåll genomförda misstag i projekterings- eller utförandeskedet olyckor som t ex brand eller påkörning. Åtgärder kan vara rivning samt nybyggnad eller reparation och uppgradering. Vilket alternativ som är bäst måste analyseras från objekt till objekt. Utifall nedbrytningen av konstruktionen inte nått kritiska nivåer och att framtida nedbrytning kan bromsas upp eller stoppas helt kan ofta kompositmaterial användas som reparations- och förstärkningsåtgärd. Lämpligheten att använda kompositmaterial måste dock avgöras av specialist och från fall till fall. 1.2 Förstärkning av betongkonstruktioner Innan ett beslut tas om att förstärkning behövs krävs vanligtvis en ordentlig utredning gällande orsaken till förstärkningsbehovet. Några av de mer traditionella metoder som finns för att förstärka betongelement är en ökning av tvärsnittsarean, efterspänning med spännkablar, traditionell pågjutning med ny armering, sprutbetong, avväxlingar m m. Dessa metoder har tidigare fungerat bra och fungerar säkert bra även i framtiden. I mitten av 70-talet växte en förstärkningsmetod fram som innebar att man limmade stålplåtar mot ytan på betongkonstruktionen. Metoden har varit relativt väl använd i såväl Mellaneuropa som USA och Japan. I Sverige har ca broar förstärkts med denna teknik (Täljsten, 1994). Metoden har dock flera nackdelar; stålplåtar rostar, de är tunga att montera, skarvplåtar mellan förstärkningsplåtar behövs och flexibiliteten för krökta ytor, t ex pelare är i det närmaste obefintlig. Under slutet av 80-talet började man i Japan med att undersöka möjligheten att använda FRP (Fibre Reinforced Polymers) för att förstärka betongkonstruktioner (Shinozaki et. al., 2007). Detta skedde först och främst i samband med påkänningar i anslutning till jordbävningar. De första applikationerna utfördes på skorstenar och pelare. De system man använde sig av här liknar mycket den traditionella handuppläggningsmetoden (jämför tillverkning av plastbåtar) där väv limmas mot konstruktionen. Under denna tidsperiod bör- 13
10 1. INLEDNING jade även de första kolfiberlaminaten för förstärkning att dyka upp, Meier m.fl. (1992). I dag är denna typ av förstärkning vanlig och helt accepterad runt om i världen. De flesta förstärkningssystem på marknaden använder kolfiber eftersom denna fiber har mekaniska egenskaper vilka passar bra i förstärkningssammanhang, de har dessutom en mycket god beständighet i de allra flesta byggda miljöer. I Sverige började vi undersöka tekniken med utanpålimmad armering i slutet av 1980-talet, då i form av pålimmade stålplåtar. Kompositer kom in i bilden under början av 1990-talet (Täljsten, 1994) och i dag bedrivs kontinuerlig forskning och utveckling inom detta område i Sverige. Det finns således en årig erfarenhet inom området. Vanligast är att konstruktioner förstärkts för att uppta ökad böjkapacitet, men förstärkning för tvärkraft, normalkrafter och i samband med håltagning är också förekommande. I huvudsak har betong varit föremål för förstärkningsinsatser, dock har förstärkningstekniken under de senaste åren även anpassats för stål och träkonstruktioner. Förstärkningsprinciperna diskuteras mer ingående i kapitel 3. REFERENSER Meier U., Deuring M., Meier H., & Schwegler G. (1992). Strengthening of Structures with CFRP laminates, Research and Applications in Switzerland. Advanced Composite Materials in Bridges and Structures, Proceedings ACMBS 1, Edt. K. Neal and P. Labossiére, Canadian Society for Civil Engineering, 1992, pp Täljsten B. (1994). Plate Bonding, Strengthening of Existing Concrete Structures with Epoxy Bonded Plates of Steel or Fibre Reinforced Plastics. Doctoral Thesis 1994:152D, ISSN , Luleå University of Technology, 1994, p 308. Shinozaki, Hino, Aravinthan, Thiru, Pandey, Govinda Raj, and Mutsuyoshi, Hiroshi (2007). Advancements in retrofitting reinforced concrete structures in Japan using FRP sheets. ISBN X. Proceedings of the 23rd Biennial Conference of the Concrete Institute of Australia In: Concrete 07: Design, Materials & Construction: concrete for the future, pp oktober 2007, Adelaide, SA, Australien. 14
Förstärkning av betongplattor, med och utan öppningar
Förstärkning av betongplattor, med och utan öppningar Ola Enochsson 1, Björn Täljsten 1, 2, Thomas Olofsson 1 och Ove Lagerqvist 3 Bakgrund Utvecklingen av kolfiberbaserade produkter för reparation och
Läs merKolfiberförstärkning, som
BETONG Kolfiberkomposit klarar stor dragspänning i relation till sin vikt. Men som för alla nya produkter och metoder medföljer också nya problem, bland annat för att kolfibern måste brandskyddas. Med
Läs merTextilarmering, av Karin Lundgren. Kapitel 7.6 i Betonghandbok Material, Del 1, Delmaterial samt färsk och hårdnande betong. Svensk Byggtjänst 2017.
Textilarmering, av Karin Lundgren Kapitel 7.6 i Betonghandbok Material, Del 1, Delmaterial samt färsk och hårdnande betong. Svensk Byggtjänst 2017. 7.6 Textilarmering 7.6.1 Allmänt Textilarmering består
Läs merBedömning av kvarvarande bärförmåga hos åldrande betongkonstruktioner
Bedömning av kvarvarande bärförmåga hos åldrande betongkonstruktioner Johan Silfwerbrand Kr Tammo, G Johansson & A Herlin CBI Betonginstitutet Kraftindustrins betongdag, Älvkarleby, 29/3 2012 Innehåll
Läs merSto Scandinavia AB Betongrenovering. Förstärkning av bärande konstruktioner med StoFRP System
Sto Scandinavia AB Betongrenovering Förstärkning av bärande konstruktioner med StoFRP System Förstärkning av bärande konstruktioner Inledning Intelligent teknik för bärkraftiga lösningar Bärande konstruktioner
Läs merTentamen i. Konstruktionsteknik. 26 maj 2009 kl
Bygg och Miljöteknolo gi Avdelningen för Konstruktionsteknik Tentamen i Konstruktionsteknik 26 maj 2009 kl. 8.00 13.00 Tillåtna hjälpmedel: Tabell & Formelsamlingar Räknedosa OBS! I vissa uppgifter kan
Läs merRevidering av Eurokod 2 Betongkonstruktioner EN 1992:2020(?)
Revidering av Eurokod 2 Betongkonstruktioner EN 1992:2020(?) Mikael Hallgren CIR-dagen 2016-01-26 Mandatet från Europeiska Kommissionen avseende revidering av EN1992-1-1, EN1992-2, EN1992-3 samt EN 1992-1-2
Läs merSammanfattande beskrivning av projektet Förstärkning av konstruktioner med extern förspänning
Sammanfattande beskrivning av projektet Förstärkning av konstruktioner med extern förspänning Projektet Föreliggande projekt har genomförts vid Luleå tekniska universitet (Ltu). Projektet påbörjades redan
Läs merKonsekvenser av nya standarder för förtillverkade betongstommar
Konsekvenser av nya standarder för förtillverkade betongstommar Magdalena Norén, Johan Patriksson Inledning Eurokoderna är tänkta att vara den gemensamma standarden för konstruktion av byggnader och anläggningar
Läs merFörst kanske man ska fråga sig
BYGGMATERIAL Behövs det nya material i byggbranschen? Har till exempel kompositmaterial egenskaper som kan öka hållbarheten eller sänka kostnaderna. Eller lämpar det sig kanske bäst för reparationer. Kompositmaterial
Läs merKontroll och dokumentation. Björn Mattsson
Kontroll och dokumentation Björn Mattsson Tre typer av kontroll ska göras enligt EKS Dimensioneringskontroll Mottagningskontroll Utförandekontroll Dimensioneringskontroll Syfte: att eliminera grova fel
Läs merEN 1990 Övergripande om Eurokoder och grundläggande dimensioneringsregler. Inspecta Academy 2014-03-04
EN 1990 Övergripande om Eurokoder och grundläggande dimensioneringsregler Inspecta Academy 1 Eurokoder Termer och definitioner Några av definitionerna som används för eurokoderna Byggnadsverk Allting som
Läs merFörstärkning och reparation av bärande betongkonstruktioner med avancerade, cementbaserade kompositer
Förstärkning och reparation av bärande betongkonstruktioner med avancerade, cementbaserade kompositer Sammanfattning av licentiatavhandlingen Strengthening and repair of structural concrete with advanced,
Läs merDimensionering av byggnadskonstruktioner. Dimensionering av byggnadskonstruktioner. Förväntade studieresultat. Förväntade studieresultat
Dimensionering av Dimensionering av Kursens mål: Kursen behandlar statiskt obestämda konstruktioner såsom ramar och balkar. Vidare behandlas dimensionering av balkar med knäckning, liksom transformationer
Läs merI figuren nedan visas en ritning över stommen till ett bostadshus. Stommen ska bestå av
Uppgift 2 I figuren nedan visas en ritning över stommen till ett bostadshus. Stommen ska bestå av fackverkstakstol i trä, centrumavstånd mellan takstolarna 1200 mm, lutning 4. träreglar i väggarna, centrumavstånd
Läs merSammanfattande beskrivning av projektet Reparation och förstärkning av betongkonstruktioner Miljövänlig förstärkning med hjälp av kolfiberkomposit
Sammanfattande beskrivning av projektet Reparation och förstärkning av betongkonstruktioner Miljövänlig förstärkning med hjälp av kolfiberkomposit Projektet Det aktuella projektet har genomförts vid Luleå
Läs merProvläsningsexemplar / Preview SVENSK STANDARD SS 13 70 10 Fastställd 2002-03-22 Utgåva 1 Betongkonstruktioner Täckande betongskikt Concrete structures Concrete cover ICS 91.010.30 Språk: svenska Tryckt
Läs merUtförandestandarden EN
Utförandestandarden EN 13670 Vad innebär den? Elisabeth Helsing, TRV SBF Seminarium 26 jan 2012 1 2012-01-27 SS-EN 13670 Publicering, innehåll, nyheter SS 13 70 06 -Tillämpningsstandarden Hur gäller de?
Läs merBetong Betongrenovering Bro och tunnel. Bro och tunnel Renovering, förstärkning och skydd
Betong Betongrenovering Bro och tunnel Bro och tunnel Renovering, förstärkning och skydd Referensprojekt Innovativa och kreativa lösningar Om oss Sto Scandinavia är byggmaterialleverantör och verksamt
Läs merBÄRANDE KONSTRUKTIONER MED EPS BERÄKNINGSPRINCIPER. Anpassad till Eurokod
BÄRANDE KONSTRUKTIONER MED EPS BERÄKNINGSPRINCIPER Anpassad till Eurokod 2 (12) BÄRANDE KONSTRUKTIONER MED EPS Dimensioneringsprocessen Dimensioneringsprocessen för bärande konstruktioner kan delas upp
Läs merPÅLKOMMISSIONEN Commission on Pile Research. Systempålar
PÅLKOMMISSIONEN Commission on Pile Research Supplement nr 1 till rapport 81 Systempålar Stödpålar av höghållfasta, korrosionsskyddade stålrör, slagna med lätta höghastighetshejare Anvisningar för beräkning
Läs merVSMF10 Byggnadskonstruktion 9 hp VT15
VSMF10 Byggnadskonstruktion 9 hp VT15 F1-F3: Bärande konstruktioners säkerhet och funktion 1 Krav på konstruktioner Säkerhet mot brott Lokalt (balk, pelare etc får ej brista) Globalt (stabilitet, hus får
Läs merBetong, normalkraft och moment
Betong, normalkraft och moment Kapitel 3.3.5-6 och 6 i Betongkonstruktion Kapitel 8.3.3, 9.2.3 och 9.3.3 Byggkonstruktion 8 april 2016 Dimensionering av byggnadskonstruktioner 1 Betong: normalkraft och
Läs merTentamen i Konstruktionsteknik
Bygg och Miljöteknologi Avdelningen för Konstruktionsteknik Tentamen i Konstruktionsteknik 5 Juni 2015 kl. 14.00-19.00 Gasquesalen Tillåtna hjälpmedel: Tabell & Formelsamling Räknedosa OBS! I vissa uppgifter
Läs merMöjligheter med samverkanskonstruktioner. Stålbyggnadsdagen Jan Stenmark
Möjligheter med samverkanskonstruktioner Stålbyggnadsdagen 2016 2016-10-26 Jan Stenmark Samverkanskonstruktioner Ofrivillig samverkan Uppstår utan avsikt eller till följd av sekundära effekter Samverkan
Läs merBetongbalkar. Böjning. UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Annika Moström. Räkneuppgifter
UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Annika Moström Räkneuppgifter 2012-11-15 Betongbalkar Böjning 1. Beräkna momentkapacitet för ett betongtvärsnitt med bredd 150 mm och höjd 400 mm armerad
Läs merSVENSK STANDARD SS :2012
SVENSK STANDARD SS 137006:2012 Fastställd/Approved: 2012-05-08 Publicerad/Published: 2012-05-15 Utgåva/Edition: 1 Språk/Language: svenska/swedish ICS: 91.010.30; 91.080.40; 91.100.30; 92.200.20 Betongkonstruktioner
Läs merMål en del av vision NS-1 (NRA) Bygga och leva med trä
Konkurrenskraftiga träbroar för framtiden Evenstad bro, Norge och Kristoffer Karlsson Mål en del av vision NS-1 (NRA) Bygga och leva med trä Målet omfattar utveckling av byggnadsteknik med avseende på:
Läs merEXAMENSARBETE. Förstärkning vid håltagning i betongbjälklag
EXAMENSARBETE 2009:117 CIV Förstärkning vid håltagning i betongbjälklag Johan Bergström Luleå tekniska universitet Civilingenjörsprogrammet Väg- och vattenbyggnadsteknik Institutionen för Samhällsbyggnad
Läs merMEJSLAR SDS-MAX SDS-PLUS BORRNING OCH MEJSLING
MEJSLAR SDS-MAX SDS-PLUS BORRNING OCH MEJSLING www..se BETONGBORRNING OCH MEJSLING Du har köpt det bästa verktyget, nu kan du köpa det bästa tillbehöret för arbetsuppgiften. FRÅGA EFTER DEWALT BORR OCH
Läs mer)"-'&/ 4,+67"/,"3& )%# HDB 08 BETON G
HDB 08 BETONG Skjuvankare HDB är en produkt som används som skjuv- och genomstansningsarmering. Systemet består av skenor med 2 eller 3 dubbelhuvade ankare. Dessa moduler kan kombineras för att få önskat
Läs merEurokoder inledning. Eurocode Software AB
Eurokoder inledning Eurocode Software AB Eurokoder/Eurocodes Eurokoder (engelska: Eurocodes) är Europagemensamma dimensioneringsregler för byggnadskonstruktion. Dessa får nu i Sverige användas parallellt
Läs merSAMVERKAN MELLAN FÖRANKRINGSSTAG, BRUK OCH BERG BeFo-förstudie
SAMVERKAN MELLAN FÖRANKRINGSSTAG, BRUK OCH BERG BeFo-förstudie 1 Inledning Ingjutna bultar och spännkablar används vid anläggningar för att: Förankra konstruktioner som dammar, brooch vindkratsverksfundament,
Läs merKursprogram VSMF10 Byggnadskonstruktion
Avdelningen för byggnadsmekanik, LTH 2018 Kursprogram VSM10 Byggnadskonstruktion Allmänt Kursen Byggnadskonstruktion omfattar 9 hp och ges under läsperiod 3-4. Kursen behandlar hur den bärande stommen
Läs mercaeec209 Pelartopp Användarmanual Eurocode Software AB Program för dimensionering av pelartopp. Rev C
caeec209 Pelartopp Program för dimensionering av pelartopp. Rev C Eurocode Software AB caeec209 Pelartopp Sidan 2(13) Innehållsförteckning 1 Inledning...3 1.1 Beteckningar...3 2 Teknisk beskrivning...3
Läs mer07-04-2014. Statusbedömning av stål- och betongkonstruktioner i marin miljö
1 "Service Life Assessment of Harbor Structures Case studies of chloride ingress into concrete structures and sheet piling corrosion rates" Metoder och verktyg för förebyggande underhåll av hamnanläggningar
Läs merwww.eurocodesoftware.se
www.eurocodesoftware.se caeec220 Pelare betong Program för dimensionering av betongtvärsnitt belastade med moment och normalkraft. Resultat är drag-, tryckarmering och effektiv höjd. Användarmanual Rev
Läs merKursprogram VSMF10 Byggnadskonstruktion
Byggvetenskaper - LTH-Campus Helsingborg 2017 Kursprogram VSM10 Byggnadskonstruktion Allmänt Kursen Byggnadskonstruktion omfattar 9 hp och ges under läsperiod 3-4. Kursen behandlar hur den bärande stommen
Läs merKvarvarande utmattningskapacitet hos nitade metallbroar sammanfattning SBUF-projekt 12049
Kvarvarande utmattningskapacitet hos nitade metallbroar sammanfattning SBUF-projekt 12049 Många av dagens järnvägssträckningar byggdes i början av 1900-talet och de flesta av broarna som uppfördes är fortfarande
Läs merVSMF10 Byggnadskonstruktion - Kursprogram 2019
VSM10 Byggnadskonstruktion - Kursprogram 2019 Allmänt Kursen Byggnadskonstruktion omfattar 9 hp och ges under läsperiod 3-4. Kursen behandlar hur den bärande stommen i byggnader skall utformas för att
Läs merEurokoder är namnet på Europastandarder som innehåller dimensioneringsregler för bärverk till byggnader och anläggningar.
Eurokoder Eurokoder är namnet på Europastandarder som innehåller dimensioneringsregler för bärverk till byggnader och anläggningar. Europeiska konstruktionsstandarder Eurokoderna har ersatt Boverkets och
Läs mer1. En synlig limträbalk i tak med höjd 900 mm, i kvalitet GL32c med rektangulär sektion, belastad med snölast.
UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Byggteknik Uppgifter 2016-08-26 Träkonstruktioner 1. En synlig limträbalk i tak med höjd 900 mm, i kvalitet GL32c med rektangulär sektion, belastad med snölast.
Läs merTeknisk förvaltning av Betongkonstruktioner
Teknisk förvaltning av Betongkonstruktioner Nicklas Sahlén Jörgen Grantén Daniel Andersson Robert Vestman Umeå Karin Ohlson Nathalie Ohlson Hemming Paroll Esbo Sture Lindmark 073-8083600 Sture.lindmark@fuktcom.se
Läs merBetongreparation och ytskydd av betongkonstruktioner. I enlighet med Trafikverkets krav i TRVAMA Anläggning 10 SS-EN 1504. Innovation & Consistency
Betongreparation och ytskydd av betongkonstruktioner I enlighet med Trafikverkets krav i Anläggning 10 Innovation & Consistency since 1910 Sika är ett globalt företag Sika är en global koncern med ett
Läs merDimensionering av byggnadskonstruktioner
Dimensionering av byggnadskonstruktioner Välkommen! 2016-03-22 Dimensionering av byggnadskonstruktioner 1 Dimensionering av byggnadskonstruktioner Kursen behandlar dimensionering av balkar, pelare och
Läs merRAPPORT 2(10) Göteborg, 2010-04-07 70209 Upprättat av, telefon Reviderat den Arbetsnamn Simon Håkansson
RAPPORT 1(10) Sverige AB Mats Larsson Dimensionering av borrade stålrörpålar för bro Referensobjekt Botorpström ELU Konsult AB Avdelning Anläggning/Göteborg Lilla Badhusgatan 2 411 21 Göteborg Växel: 031-339
Läs merBoverkets författningssamling Utgivare: Förnamn Efternamn
Boverkets författningssamling Utgivare: Förnamn Efternamn Boverkets föreskrifter om ändring i verkets föreskrifter och allmänna råd (2011:10) om tillämpning av europeiska konstruktionsstandarder (eurokoder);
Läs merStudie av kolfiberförstärkningar i betongkonstruktioner. Teori, problematik och metodik
INSTITUTIONEN FÖR TEKNIK OCH BYGGD MILJÖ Studie av kolfiberförstärkningar i betongkonstruktioner Teori, problematik och metodik Mattias Nordlander Juni 2009 Examensarbete i Byggnadsteknik, 15 poäng ( C
Läs merBetongkonstruktion BYGC11 (7,5hp)
Karlstads universitet 1(11) Betongkonstruktion BYGC11 (7,5hp) Tentamen Tid Fredag 17/01 2014 kl. 14.00 19.00 Plats Universitetets skrivsal Ansvarig Asaad Almssad tel 0736 19 2019 Carina Rehnström tel 070
Läs merDimensionering i bruksgränstillstånd
Dimensionering i bruksgränstillstånd Kapitel 10 Byggkonstruktion 13 april 2016 Dimensionering av byggnadskonstruktioner 1 Bruksgränstillstånd Formändringar Deformationer Svängningar Sprickbildning 13 april
Läs merEUROKOD 1997-1, TILLÄMPNINGSDOKUMENT BERGTUNNLAR OCH BERGRUM Eurocode 1997-1, Application document Rock tunnels and Rock caverns
EUROKOD 1997-1, TILLÄMPNINGSDOKUMENT BERGTUNNLAR OCH BERGRUM Eurocode 1997-1, Application document Rock tunnels and Rock caverns Beatrice Lindström, Golder Associates AB Thomas Dalmalm, Trafikverket Rolf
Läs merProduktbeskrivning av FIBERBAR
1 Företagspresentation av Fiberbar Fiberbar grundades 1992 av VD Per Orre Ansvarig för forskning och utveckling, professor Lars Sentler Sakkunnig medarbetare, Docent Yngve Anderberg Fiberbar Utvecklats
Läs merLätta konstruktioner. HT2 7,5 p halvfart Lars Bark och Janne Färm
Lätta konstruktioner HT2 7,5 p halvfart Lars Bark och Janne Färm Måndag 16:e November 9:00 12:00 Material/kompositer PPU408 Förmiddagens agenda Litteratur och planering för material/komposit-delen Materialval
Läs merBetongtekniskt program Kärnkraft
Betongtekniskt program Kärnkraft Monika Adsten Elforsk AB Programområdesansvarig Kärnkraft Manouchehr Hassanzadeh Vattenfall Research and Development Teknisk expert i Betongprogrammet Ägs av Svensk Energi
Läs merFörbättring av befintliga broar
Vägverket 1(24) Förstudie till FoU-ramprojekt Förbättring av befintliga broar Enheten för statlig väghållning 2000-03-21 Vägverket 2(24) Förord Föreliggande förstudie Förbättring av befintliga broar behandlar
Läs merReparationer av betongkonstruktioner
Reparationer av betongkonstruktioner Johan Silfwerbrand KTH Byggvetenskap Kraftindustrins Betongdag, Älvkarleby, 25 maj 2016 Behovet av reparationer stort En stor del av såväl hus som infrastruktur från
Läs merTräbyggande och boende Internationell innovationspartner inom träbyggande
Träbyggande och boende Internationell innovationspartner inom träbyggande Träkonstruktionsteknik i samverkan med andra material Husbyggnad Brobyggnad Utomhuskonstruktioner och fasader Renovering Trä och
Läs mer1. Introduktion 1 1.1 Syfte 1 1.2 Omfattning 1 1.3 Sammanfattning 1
Innehållsförteckning 1. Introduktion 1 1.1 Syfte 1 1.2 Omfattning 1 1.3 Sammanfattning 1 2. Regelverk för CE-märkning 3 2.1 Byggproduktdirektivet 3 2.2 Harmoniserade standarder 3 3. CE-märkning av stålkonstruktioner
Läs merDistribution Solutions WireSolutions. Stålfibrer. Golvtillämpningar
Distribution Solutions WireSolutions Stålfibrer Golvtillämpningar WireSolutions Stålfiberlösningar WireSolutions ingår i ArcelorMittal koncernen, världens främsta stålföretag. Enhetens viktigaste produkter
Läs merFörstudie till ramprojektet: Utvärdering av tillåten trafiklast. Vägverket 1(9) Avdelningen för bro och tunnel
Vägverket 1(9) Förstudie till ramprojektet: Utvärdering av tillåten trafiklast Enheten för statlig väghållning 1998-12-17 Vägverket 1998-12-17 2(9) Förord Föreliggande förstudie till ramprojektet Utvärdering
Läs merBETONGKONSTRUKTIONER I VATTENVERK SKADOR, MATERIAL OCH UNDERHÅLL
BETONGKONSTRUKTIONER I VATTENVERK SKADOR, MATERIAL OCH UNDERHÅLL Mikael Jacobsson fil.dr Utredningsledare/forskare 21 november 2017 Svenskt vatten: Material i kontakt med dricksvatten Research Institutes
Läs merBrand. Krav enligt BBR08. Säkerhet vid brand Bärförmåga vid brand. 25 april 2016 Dimensionering av byggnadskonstruktioner 1
Brand Säkerhet vid brand Bärförmåga vid brand 25 april 2016 Dimensionering av byggnadskonstruktioner 1 Krav enligt BBR08 25 april 2016 Dimensionering av byggnadskonstruktioner 2 1 Krav enligt BBR08 Brandteknisk
Läs merEUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 11/12/2003 K(2003) 4639 slutlig KOMMISSIONENS REKOMMENDATION av den 11/12/2003 om genomförandet och användningen av Eurokoder för byggnadsverk och byggprodukter
Läs merExempel 14: Fackverksbåge
Exempel 14: Fackverksbåge 14.1 Konstruktion, mått och dimensioneringsunderlag Dimensionera fackverksbågen enligt nedan. Fackverksbåge 67,85 Överram Diagonalstänger Trcksträvor Dragband Underram 6,05 6,63
Läs mercaeec240 Grundplatta betong Användarmanual Eurocode Software AB Program för dimensionering av grundplattor m h t stjälpning, marktryck och armering.
www.eurocodesoftware.se caeec240 Grundplatta betong Program för dimensionering av grundplattor m h t stjälpning, marktryck och armering. Användarmanual Version 1.1 Eurocode Software AB caeec240 Grundplatta
Läs merSEMKO OY OPK-PELARSKOR. Bruks- och konstruktionsdirektiv Konstruktion enligt Eurokod (Svensk NA)
SEMKO OY -PELARSKOR Bruks- och konstruktionsdirektiv Konstruktion enligt Eurokod (Svensk NA) FMC 41874.134 27.8.2013 2 2 Sisällysluettelo: 1 -PELARSKORNAS FUNKTION...3 2 MATERIAL OCH MÅTT...3 2.1 PELARSKORNAS
Läs merDisposition. Bakgrund Mål BBT projektet Resultat Fortsatt arbete
Information om BBT-projekt 2013-026 Eurokoder, forskning och samverkan för innovativa hållbara konstruktioner CIR-dagen 2016-01-26, Göteborg Convention Center Brottprovning av 55-årig spännbetongbro Kalibrering
Läs merTrä som fasadpanel. Karin Sandberg SP Trätek Skellefteå
Trä som fasadpanel Karin Sandberg SP Trätek Skellefteå Fasadpaneler Garanti - mot vad? - hur länge? - för vem? - hur ska det kontrolleras och av vem? - hur ska inverkan av klimat och omgivning hanteras?
Läs merNya eurokoder. Ebbe Rosell, TK 203 Eurokoder och Trafikverket
Nya eurokoder Ebbe Rosell, TK 203 Eurokoder och Trafikverket Det viktiga först: Ja 2020 Tre nya Det har börjat Vi har en plan 2014-02-12 2 Nya eurokoder i stora drag Planerad utgivning 2020. Arbetet startar
Läs merReparera och förstärka utan att gå på en nit
1 Gamla nitade stålkonstruktioner Vad säger regelverket? Vad säger forskningen? Vad göra med en gammal nitad konstruktion? Hur förstärka en gammal nitad konstruktion? Ove Lagerqvist, ove@prodevelopment.se
Läs merEurokod 3 del 1-2 Brandteknisk dimensionering av stålkonstruktioner
Eurokod 3 del 1-2 Brandteknisk dimensionering av stålkonstruktioner Peter Karlström, Konkret Rådgivande Ingenjörer i Stockholm AB Allmänt EN 1993-1-2 (Eurokod 3 del 1-2) är en av totalt 20 delar som handlar
Läs merHUSBYGGNAD. Ämnets syfte
HUSBYGGNAD Ämnet husbyggnad behandlar husbyggnadsprocessens alla stadier från projektering till det att objektet är färdigt att användas. Det behandlar även svensk byggtradition och arkitektur samt olika
Läs merKolfiberförstärkning av befintliga byggnadskonstruktioner
C-uppsats LITH-ITN-EX--07/018--SE Kolfiberförstärkning av befintliga byggnadskonstruktioner Marlene Karlsson 2007-06-14 Department of Science and Technology Linköpings universitet SE-601 74 Norrköping,
Läs merKomplett reparationssortiment
Betongreparation Finja Bemix Komplett reparationssortiment Specialister på specialbetong Finja Bemix utvecklar, producerar och levererar specialbetong till byggindustrin i hela Sverige och har ett stort
Läs merSKOG 2013 Om CA I:2012/SS-EN 14015:2005 samt om vunna erfarenheter 2013-03-22
SKOG 2013 Om CA I:2012/SS-EN 14015:2005 samt om vunna erfarenheter 1 2013-03-22 Innehåll Cisternanvisningar I:2012 (CA I:2012) SS-EN 14015:2005 CFA:2012 Erfarenheter Eurokod (EKS 9) Notera: SS-EN 14015
Läs merKap. 6: Allmänna laster Termisk och mekanisk verkan av brand. Bakgrund. Allmänt 2006-01-23
2006-01-23 Boverkets föreskrifter om ändring av verkets regler om tillämpningen av europeiska beräkningsstandarder, (föreskrifter och allmänna råd), BFS 2006:xx, EBS 3 Konsekvensanalys enligt Verksförordningen
Läs merKONSTRUKTIONSBESKRIVNING
60-2-2 KONSTRUKTIONSBESKRIVNING Projekt, nr och namn 3146-1, Fastigheten Trollhättan 30, Upprättad av Upprättad 2015-02-24 Reviderad Björn Fredriksson 2016-01-22 Sida 1(5) PM angående tänkt konstruktion
Läs merMapeWrap C UNI-AX. MapeWrap C UNI-AX HM. Mycket stark kolfiberduk med fibrer i en riktning med hög och mycket hög elasticitetsmodul
MapeWrap C UNI-AX MapeWrap C UNI-AX HM Mycket stark kolfiberduk med fibrer i en riktning med hög och mycket hög elasticitetsmodul ANVÄNDNINGSOMRÅDE Systemet är lämpligt för reparation av armerade betongelement
Läs merExempel 12: Balk med krökt under- och överram
6,00 Exempel 12: Exempel 12: 12.1 Konstruktion, mått och dimensioneringsunderlag Dimensionera fackverket med krökt under- och överram enligt nedan. Överram Underram R 235,9 det.2 R 235,9 1,5 det.1 10,00
Läs merKolfiberförstärkning av betongkonstruktioner med avseende på böjning och tvärkraft. CFRP strengthening of concrete constructions in bending and shear
Kolfiberförstärkning av betongkonstruktioner med avseende på böjning och tvärkraft En hypotetiskt plattrambro modellerad i Brigade Standard och en T-balk CFRP strengthening of concrete constructions in
Läs merBetong med tillsatsmaterial Inverkan på klimatbelastning och beständighet
Betong med tillsatsmaterial Inverkan på klimatbelastning och beständighet Ingemar Löfgren, FoU chef TCG & adjungerad professor Chalmers tekniska högskola Betongens tidslinje Blandning Gjutning Tillstyvnande
Läs merBetongbyggnad. VBK020 / 6 högskolepoäng. Preliminärt kursprogram Höstterminen Konstruktionsteknik. Kursprogram VBK
Konstruktionsteknik Betongbyggnad VBK020 / 6 högskolepoäng Höstterminen 2008 Källa: Cementa Preliminärt kursprogram 2008-08-27 Kursprogram VBK020 2008-08-27 Syfte Syftet med den här fördjupningskursen
Läs merCraX1 - Handboksmetoden
CraX1 Handboksmetoden 1(5) CraX1 - Handboksmetoden [SBUF-projekt nr 11238 med titeln Information om CraX1 - Handboksmetoden.] Det som kännetecknar CraX1 - Handboksmetoden är att det utvecklats en metodik
Läs merBrand, lättbetongblock
Sida 1 Brandteknisk dimensionering av lättbetongblock Brand dimensionering av H+H lättbetongblock ska projekteras efter Eurokod EC6: Murverkskonstruktioner, EN 1996-1.2. Brandtekniska begrepp De brandtekniska
Läs merInnehållsförteckning /rap01nmg/130909
2 Innehållsförteckning 1 ALLMÄNT... 3 1.1 Uppdrag... 3 1.2 Begränsningar... 4 1.3 Befintlig konstruktion... 4 1.4 Antagna förutsättningar... 4 2 RESULTAT... 6 2.1 Undersökta punkter... 6 2.2 Stabilitet...
Läs merVSMA01 - Mekanik ERIK SERRANO
VSMA01 - Mekanik ERIK SERRANO Innehåll Material Spänning, töjning, styvhet Dragning, tryck, skjuvning, böjning Stång, balk styvhet och bärförmåga Knäckning Exempel: Spänning i en stång x F A Töjning Normaltöjning
Läs merEurokoder, vad behöver ni på kommunen veta?
Eurokoder, vad behöver ni på kommunen veta? FSBI s informations-och utbildningsdagar 2012 i Gävle J-O Nylander 1 Varför EUROKODER? 2 Europasamarbetet på byggområdet Byggproduktförordningen( CPR) Ersätter
Läs merKrav enligt BBR08. Brand. Brandteknisk klass. Brandteknisk klass. Brandteknisk klass. Säkerhet vid brand Bärförmåga vid brand
Krav enligt BBR08 Brand Säkerhet vid brand Bärförmåga vid brand 2 Krav enligt BBR08 Brandteknisk klass Brandcell Brandbelastning Sprinkler Räddningstjänst, tid Brandteknisk klass Bestäms utifrån: Antal
Läs merSPRICKBILDNING I BETONGGOLV
SPRICKBILDNING I BETONGGOLV Alberto León 25 oktober 2017 Research Institutes of Sweden HÅLLBAR SAMHÄLLSBYGGNAD CBI BETONGINSTITUTET Innehåll Allmänt om sprickor i betonggolv Utredningar av sprickor i betonggolv
Läs merCBI Kursverksamhet Kurskatalog RISE CBI Betonginstitutet
CBI Kursverksamhet www.cbi.se Kurskatalog 2018 RISE CBI Betonginstitutet CBIs kursverksamhet CBI har bedrivit kursverksamhet sedan 1940-talet, såväl öppna som företagsinterna. Den största andelen har genom
Läs merTentamen i Konstruktionsteknik
Bygg och Miljöteknologi Avdelningen för Konstruktionsteknik Tentamen i Konstruktionsteknik 3 Juni 2013 kl. 8.00 13.00 Gasquesalen Tillåtna hjälpmedel: Tabell & Formelsamlingar Räknedosa OBS! I vissa uppgifter
Läs merBrandteknisk dimensionering av tra hus, 5 hp
Kurs-PM Brandteknisk dimensionering av tra hus, 5 hp EN KURS INOM EXPERTKOMPETENS FÖR HÅLLBART TRÄBYGGANDE Skrivet av: Birgit Östman, Alar Just och Jan Oscarsson 2018-01-11 Termin: Hösten 2018 Kurskod:
Läs merTrafikverket PIA Produktivitets- och Innovationsutveckling i Anläggningsbranschen
Trafikverket PIA Produktivitets- och Innovationsutveckling i Anläggningsbranschen Produktivitetsprogram Komplexa byggnadsverk Sammanfattning Produktivitetsprogram komplexa byggnadsverk Årliga entreprenadkostnader
Läs merKan du din betong? Betong har funnits i flera tusen år. Det är vår tids mest använda byggmaterial och dess mångsidighet är oöverträffad.
Kan du din betong? Betong har funnits i flera tusen år. Det är vår tids mest använda byggmaterial och dess mångsidighet är oöverträffad. I Sverige produceras årligen cirka fem miljoner kubik meter betong.
Läs merTill dig som inte drömmer om betong...
Till dig som inte drömmer om betong... ... men som kanske borde göra det. Betong är ett framtidsmaterial med en flertusenårig historia. Det är ett robust och hållbart byggmaterial med många fördelar, inte
Läs merHandbok för nukleära byggnadskonstruktioner HNB
Handbok för nukleära byggnadskonstruktioner HNB - 2012 Strålsäkerhetsmyndighetens forskningsdagar 2013 Proj.ledare Ola Jovall Presentatör Björn Thunell URSPRUNGLIGA REGELVERK FÖR BYGGNADER Bakgrund Historik
Läs merFörstärkning av betongbalkar med cementbaserade kolfiberkompositer
Förstärkning av betongbalkar med cementbaserade kolfiberkompositer Sammanfattning av doktorsavhandlingen Strengthening of Concrete Beams Using Cementitious Carbon Fibre Composites BKN-Bulletin 72, 2003
Läs merErstantie 2, FIN-15540 Villähde Tel +358-3-872 200, Fax +358-3-872 2020 www.anstar.eu 2
www.anstar.eu 2 www.anstar.eu 3 INNEÅLLSFÖRTECKNING Sida 1 PRODUKT BESKRIVNING...4 2 TILLVERKNING OC KONSTRUKTIONEN...5 2.1 TILLVERKNINGSSÄTT... 5 2.2 TILLVERKNINGSTOLERANSER... 5 2.3 KVALITETSKONTROLL
Läs merSS-EN 1992-1-2: Eurokod 2: Dimensionering av betongkonstruktioner Del 1-2: Allmänna regler Brandteknisk dimensionering
SS-EN 1992-1-2: Eurokod 2: Dimensionering av betongkonstruktioner Del 1-2: Allmänna regler Brandteknisk dimensionering 1(7) Docent Yngve Anderberg Fire Safety Design AB Malmö Inledning Eurokod 2, dimensionering
Läs merTentamen i Konstruktionsteknik
Bygg och Miljöteknologi Avdelningen för Konstruktionsteknik Tentamen i Konstruktionsteknik 2 Juni 2014 kl. 14.00-19.00 Gasquesalen Tillåtna hjälpmedel: Tabell & Formelsamlingar Räknedosa OBS! I vissa uppgifter
Läs mer