RABALDER TIDNINGEN FÖR UNGA MED HÖRSELSKADA

Transkript

1 RABALDER TIDNINGEN FÖR UNGA MED HÖRSELSKADA #

2 RABALDER ÄR TIDNINGEN FÖR UNGA MED HÖRSELSKADA RABALDER GES UT AV UNGA HÖRSELSKADADE // SVERIGES INTRESSEORGANISATION FÖR BARN OCH UNGA MED HÖRSELSKADA ANSVARIG UTGIVARE OCH REDAKTÖR // ELIN WIKANDER TEXT // ELIN WIKANDER // EMILIA BLOMQVIST FOTO // UNGA HÖRSELSKADADE // ELIN WIKANDER // ANNA KAIN WYATT // NIMROD PERSSON // ELVIRA OLSSON // LINDA NILSSON FORM // ELIN WIKANDER TRYCK // LJUNGBERGS TRYCKERI PRENUMERATION // ANNONSERING // ADRESSÄNDRING // // (VÄXEL) BESÖK // GÄVLEGATAN 16 POST // BOX 6605 // STOCKHOLM TELEFON // (VÄXEL) E-POST // WEBB // FACEBOOK.COM/UNGSHORSELSKADADE TWITTER.COM/UH_SE Hej och välkomna till höstens första nummer av Rabalder! Det är både väldigt roligt och väldigt svårt att göra Rabalder efter sommaren, för det är ju så mycket som har hänt. UH har till exempel varit i Almedalen och vi har också haft flera medlemsaktiviteter under sommaren, både på riksplan och i lokalavdelningar. Det finns mycket att skriva om. Dessutom är ju året inte slut än, du missar väl inte att anmälan till ungdomskonferensen är öppen? I det här numret har vi temasidor om sport och träning. På sida 6-7 kan du läsa mer om den snabbväxande sporten roller derby, du kan också läsa om hur några av våra medlemmar tänker kring hörapparater och andra hjälpmedel när de tränar. Hur brukar du göra när du tränar? Mejla gärna oss och berätta! Trevlig läsning! /Elin, kommunikatör och redaktör Beställ material från UH! Du vet väl att Unga Hörselskadade har informationsmaterial om en mängd olika ämnen? Vi har ett politiskt program, vi har information om UH på engelska, vi har information till föräldrar till barn med hörselskada, vi har material om demokrati och tillgänglighet, vi har medlemsfoldrar och vi har tidigare nummer av Rabalder. Vill du veta mer om UH? Vill du eller din lokalförening ha material att dela ut? Möter du barn och unga med hörselskada i jobbet? Hör av dig till kansli@uh.se så berättar vi mer och skickar det materialet du är intresserad av! 2

3 Nu är det dags för ungdomskonferens! VAD? Ungdomskonferens tema normer. SYFTE? Att ha roligt, träffa vänner och lära känna nya, lära dig mer om normer och utvecklas och inspireras! NÄR? 7-9 november. VAR? Nordiska folkhögskolan, Kungälv. HUR? 750 kronor. Resa, mat och boende samt alla aktiviteter ingår. ANMÄLAN? Senast 6 oktober på uh.se. FRÅGOR? Mejla sabina@uh.se. Språkintresserad? Kurs Konferens Vandrarhem västanvik.se

4 Almedalen en folkfest för den som följer normen Text: Emilia Blomqvist Foto: Nimrod Persson Almedalen har expanderat. Det är inte längre en park i Visby, det är politiksveriges Mecka. Hit vallfärdar inte endast partierna och deras närmast sörjande utan företag, ideella föreningar, journalister och vanligt folk. Almedalen har blivit en folkfest! Men hur står det till med denna folkfest? Är alla välkomna, och hur pass välkomna är de egentligen? Unga Hörselskadade har med stöd av Hörselskadades Riksförbund fått möjlighet att återigen besöka Almedalen för att genomföra en tillgänglighetsundersökning, vi kallar den slingpatrullen. Med stolthet bar vi som åkte vårt namn och gav oss ut i vimlet! Och vilket arbete, sju stycken tappra slingpatrullssoldater lyckades besöka 104 arrangemang för att se om hörslinga Är alla välkomna i folkfesten som är Almedalen? 4 eller skriv- och teckenspråkstolk fanns på plats och om det gick att se tolken från de platser vi hänvisades till. Om inte bistod vi arrangören med råd om hur tillgängligheten på enkelt sätt kan ökas. Och om jag får säga det själv, ett himla väl utfört arbete!

5 Av anmälda arrangemang i Almedalen 2014 hade endast 140 (4 %) information om att det skulle finnas hörslinga, ännu färre annonserade om tolk. Slingpatrullen redovisade ett sämre resultat än i fjol. Huruvida otillgängligheten faktiskt har ökat eller om det är ett Att hörselskadade lämnas utanför debatten under upptakten av valrörelsen är ett demokratiproblem! mer nyanserat resultat tack vare att fler arrangemang besökts kan diskuteras. Men behovet av vår närvaro är oavsett starkt. Att hörselskadade lämnas utanför debatten under upptakten av valrörelsen är ett demokratiproblem och något som arrangörerna bör skämmas över. Slingpatrullen möttes under veckan av både förståelse och oförståelse av arrangörer när vi diskuterade tillgänglighet för hörselskadade. Mannen som jämförde hörslinga med champagne vann kategorin absoult sämst i vår prisutdelning. Den totala fadäs han åstadkom gjorde att UH blev intervjuade till Expressens Almedalsbilaga, upprättelse, tur i oturen eller bara karma vi tackar för publiciteten i vilket fall. Vidare syntes UH i fler tidningar och mer på sociala medier än tidigare år, något som vi hoppas kommer att leda till skillnad nästa år. Att vi envist påpekar våra rättigheter och behov, gör att dessa uppmärksammas mer. En osynlig funktionsnedsättning är lätt att missa, det är till och med inbyggt i startfrasen på många arrangemang: hör alla? Hur ska den som inte hör frågan kunna svara? En orimlig fråga ställd i all välvillighet. Det är just här slingpatrullen kommer in, med kunskapen. Vi påpekar inte endast brister, vi upplyser om sätt att bli bättre. I den bästa av världar, en snar framtid kan vi hoppas, kommer inga sådana frågor att ställas. Jag är redan taggad inför nästa år, häng med! Besök slingpatrullen.se för statistik och rapportering från veckan! 5

6 Tema: Träning Hårda tacklingar men ingen boll - vi pratar om roller derby Roller derby: en fullkontaktssport på rullskridskor. Klassiska alltså, inte inlines, utan sådana där hjulen sitter bredvid varandra. En lagsport utan boll där man tacklas och åker snabbt runt en oval bana. Det har liknats vid både rugby och wrestling. Fast det är ändå inte riktigt rätt. Roller derby är Sveriges snabbast växande sport. Vi har träffat Hanna, medlem i Unga Hörselskadade, som spelar i Malmölaget Crime City Rollers och som har varit med och tagit SM-silver två år i rad. Hur kom det sig att du fastnade för roller derby? Jag såg en match och tyckte det verkade vara en kul och utmanande sport. Jag har alltid gillat att åka skridskor och det är ju lite likt rullskridskor så det kändes som en bra sport för mig. Jag gillar roller derby för att det är en sport som passar i princip alla kroppsformer. Både tunga och lätta personer har fördelar och både korta och långa. Den är också feministisk och öppen för både kvinnor och transpersoner. Hur fungerar det med din nedsatta hörsel i kombination med roller derby? Jag hör inte när domarna visslar i sina visselpipor. Det som är bra med derby är dock att domarna gör handsignaler samtidigt som de visslar eller ropar olika saker så jag kan se vad som händer istället. Det svåraste är nog att höra vad mina lagkamrater säger på banan men vi har kommit på lite olika tecken som vi använder. Sen har jag valt att vara jammer som är den person som tar poäng. Då är en inte lika beroende av att höra vad lagkompisarna säger på banan. Har du några strategier för att få det att fungera? Jag försöker vara öppen och berätta om min hörselskada för alla. Domarnas signaler gör ju att det passar hörselskadade och döva bra och sporten är ganska ny så det finns utrymme och öppenhet för förändring för att göra sporten tillgänglig för alla. 6

7 Detta är roller derby Roller derby spelas på en platt, oval bana. En match är en timme lång, uppdelad i två halvlekar. En halvlek är i sin tur uppdelade i jams, miniperioder som varar i upp till två minuter. Varje lag ställer upp med fem spelare på plan samtidigt inför varje jam. En spelare i varje lag har en stjärna på huvudet, hon kallas jammer och är den som tar poäng. Övriga spelare är blockers och startar i en klunga, packet. Jammerns uppgift är att ta sig igenom packet, åka snabbt runt banan och sedan igenom igen. För varje motståndarspelare hon passerar per varv får hon ett poäng. Den jammer som är först igenom packet på första varvet vinner möjligheten att avbryta jammet. Det gör hon sedan lämpligtvis när hon har tagit mer poäng än motståndarjammern. Blockers uppgift är att hindra motståndarjammern att ta sig förbi och samtidigt försöka underlätta för sin egen jammer. Hur löser du kombinationen träning och hörselnedsättning? Vi frågade Annica och Leif vad de har valt att träna och hur det fungerar med hörselnedsättning och hjälpmedel. Annica: Jag tränar truppgymnastik på elitnivå och jag har ett CI på höger öra. När jag tränar så kan jag bara använda mitt CI ibland, tex när vi värmer upp och har genomgångar osv. Men när jag kör volter och snurrar så ramlar det av, så för att inte tappa det då tar jag av det. När ledarna ska ha genomgång så försöker jag påminna dem om att se till att vi sätter oss någonstans där det är lugnt. Ett bra tips är också att försöka ha samling i en cirkel, då ser alla varandra och då ser man även om någon i gruppen säger nått och inte bara ledaren. Leif: Jag springer några orienteringstävlingar per år. På tävling har jag mina hörapparater på samlingsplatsen med klubben och så, men när jag joggar till start, springer och efter innan jag duschat så har jag inte mina hörapparater. Orientering är en individuell sport och visst finns det en fördel att kunna höra att en kontroll piper på avstånd när en annan löpare stämplar där, men jag har alltid tränat och tävlat utan och känner mig bekväm med det. Nu slipper jag oro för att de ska gå sönder av svett eller att jag till exempel ska tappa dem i skogen. Text: Elin Wikander Foto: Anna Kain Wyatt 7

8 Vilket är ditt bä Ännu en lägersommar har pass anordnat verksamhet för våra m har varit teckenspråksvecka, barn aktiviteter. Det har helt enk Vi vill nu höra om ditt bästa läg du bestämmer själv hur du vil lägersommar varit. Skicka ditt elin@uh.se, eller post: Rabalder, St 8

9 ästa lägerminne? serat. Unga Hörselskadade har medlemmar mellan 6-30 år. Det n- och ungdomsläger och lokala kelt varit en toppensommar! germinne! Skriv, rita, komponera ll berätta för oss om hur bra din lägerminne till oss via mejl till Unga Hörselskadade, Box 6605, tockholm. 9

10 Bli medlem via SMS! Unga Hörselskadade är en medlemsorganisation. Vi finns tack vare och för våra medlemmar. Vi tjänar på att vara många för då är vi starka som organisation och vi kan nå fler och påverka mer. Vi kan också erbjuda fler och bättre verksamheter. Vi tycker helt enkelt att vi det är viktigt att det är enkelt att bli medlem hos oss och vi lanserar nu möjligheten att bli medlem bara genom att skicka ett sms! Smart va? Gör såhär! För att bli medlem genom sms skickar du ett meddelande till där du skriver UH betala personnummer. Personnumret måste vara alla dina tio siffror, tex: Därefter får du ett bekräftelsesms och du är medlem igen. Medlemsavgiften på 100 kronor dras på din telefonräkning. Än så länge fungerar det bara för dig som varit medlem tidigare. Är du eller någon du känner sugen på att bli medlem i UH för första gången? Då är det bara att fylla i medlemsformuläret som finns på uh.se. Första året är gratis! Har du frågor om ditt medlemskap och dina uppgifter kan du alltid kontakta vår organisationssamordnare Sabina Hedström på sabina@uh.se. Vad är bäst med att vara medlem i UH? Jag har lärt mig massor om min hörselskada genom att vara med i UH. Det underlättar när man får träffa andra och det skapar förståelse eftersom andra har upplevt samma saker. Dalya, medlem i UH Örebro Det bästa jag fått ut av att vara med i UH är att jag fått träffa andra hörselskadade och dela erfarenheter. Och alla roliga aktiviteter jag varit med på under åren! Daniel, medlem i HiSUS 10

11 Ordföranden har ordet... Varje sommar medverkar UH på Almedalsveckan på Gotland. Det är en mötesplats där det diskuteras politik i olika former på över tusen olika evenemang under veckan. UH undersöker om det finns hörslinga och teckenspråkstolk på evenemangen. Tyvärr är det sällan en självklarhet på evenemangen och det visar att UH:s undersökning spelar en viktig roll genom att synliggöra hur det faktiskt ser ut. Läs mer om vår medverkan i Almedalen på sida 4-5. Första dagen på Gotland ringer min gamla hörselpedagog som läst i lokaltidningen att UH är på Gotland och vill säga att hon hejar på mig. Min hörselpedagog lärde mig om min hörsel och en gång i veckan hade hon lektioner i tecken som stöd med min klass. Teckenspråkslektionerna var guld värda för det gjorde att jag kunde fråga mina kompisar på teckenspråk om jag var osäker på att jag hade uppfattat information rätt. Teckenspråk skapar delaktighet i sammanhang då hörseln inte räcker till. Jag är glad att jag fick lära mig tecken som stöd men saknar att jag inte kan kommunicera fullständigt på teckenspråk ibland eftersom det skulle ge mig delaktighet i teckenspråkiga sammanhang. I sociala sammanhang på talspråk missar jag vad som sägs lite då och då eftersom jag inte hör och det skapar ett socialt utanförskap som jag har fått lära mig att hantera. Att ha en hörselnedsättning och inte behärska teckenspråk skapar socialt utanförskap även i teckenspråkiga sammanhang. Det borde vara en självklarhet att få möjligheten att lära sig och teckenspråk som hörselskadad, alltså att du är tvåspråkig. Med kunskaper i teckenspråk kan du åtminstone känna dig fullt delaktig i teckenspråkiga sammanhang och i andra sociala sammanhang som sker på talspråk kan du använda dig av en teckenspråkstolk då hörseln inte räcker till för att vara delaktig pga exempelvis långa avstånd eller bullriga ljudmiljöer. //Sara Bryntse 11

12 ABALDER #3 B-POST Avsändare/retur UNGA HÖRSELSKADADE Box 6605, STOCKHOLM Bokrecension: Gunga åt Väster Gunga åt väster skriven av Anna-Klara Mehlich är en fristående fortsättning på ungdomsromanen Gunga åt Öster. Gunga åt väster är en fantasyroman för unga. Aina vaknar av ett åskoväder itt i natten strax före jul. I gungstolen i morfars vardagsrum sitter en sjuk och gråhårig flicka som har kommit från landet i Väster för att söka Ainas hjälp. Aina är utvald och Västers enda hopp för att besegra Vädrets furste och rädda både Väster och vår egen värld. Flickan i stolen heter Huma och tillsammans med henne beger sig Aina på en färd genom årstiderna i Väster för att med hjälp av det mystiska åskfröet rädda världen. Men vad är det egentligen som har hänt i Väster, varför är alla sjuka och gråhåriga och vem är den mystiska gamla kvinnan som ständigt dyker upp men aldrig helt visar sig? I Gunga åt Väster är vår värld sammankopplad med landet Väster som är landet som styr våra årstider. I Väster har något fruktansvärt hänt som gör att årstiderna inte längre är som de ska, varken där eller här. Onda krafter regerar och Aina förstår sakta men säkert att om vi inte räddar naturen kommer båda världarna vara förlorade. Både Aina och de som bor i Väster använder ibland teckenspråk för att kommunicera. De kallar det smygspråket och det används när Aina och hennes vänner vill vara hemliga eller när de inte hör varandra. På ett fint sätt beskrivs i boken styrkan i att ha flera sätt att kommunicera. Samtidigt särskiljs inte språken på något sätt och teckenspråkets egen grammatik är inte med utan teckenspråket framställs som en tyst variant av talad svenska, istället för det egna språk det faktiskt är. En lösning som är praktisk men samtidigt tråkig eftersom teckenspråkets inte får ta plats som ett eget språk. Text: Elin Wikander