RABALDER TIDNINGEN FÖR UNGA MED HÖRSELSKADA

Transkript

1 RABALDER TIDNINGEN FÖR UNGA MED HÖRSELSKADA #

2 RABALDER ÄR TIDNINGEN FÖR UNGA MED HÖRSELSKADA RABALDER GES UT AV UNGA HÖRSELSKADADE // SVERIGES INTRESSEORGANISATION FÖR BARN OCH UNGA MED HÖRSELSKADA ANSVARIG UTGIVARE OCH REDAKTÖR // ELIN WIKANDER TEXT // ELIN WIKANDER FOTO // UNGA HÖRSELSKADADE // ELIN WIKANDER FORM // ELIN WIKANDER TRYCK // LJUNGBERGS TRYCKERI PRENUMERATION // ANNONSERING // ADRESSÄNDRING // // (VÄXEL) BESÖK // GÄVLEGATAN 16 POST // BOX 6605 // STOCKHOLM TELEFON // (VÄXEL) E-POST // WEBB // FACEBOOK.COM/UNGSHORSELSKADADE TWITTER.COM/UH_SE Årsmöte, årsmöte, årsmöte. I vintras gjorde vi en medlemsundersökning som visade att årsmötet är en av våra populäraste aktiviteter. För några veckor sedan fick vi se det med egna ögon när många av oss samlades på Västanvik för att gemensamt bestämma vad vi ska satsa på under det kommande året i Unga Hörselskadade. Det stora engagemanget som visades under helgen var häftigt och jag hoppas att jag lyckats förmedla delar av det i detta numret av Rabalder som till stor del handlar om just årsmötet. I det här numret kan du också läsa om hur det är att plugga teckenspråk på Västanvik, något många av våra medlemmar gör. Läs en intervju med Leif på nästa uppslag! Om du är sugen på att lära dig mer teckenspråk själv måste du passa på i sommar när vi har inte mindre än två aktiviteter med fokus på just det. Läs mer till höger! Trevlig läsning! /Elin, kommunikatör och redaktör Vill du skriva i Rabalder? Gillar du att skriva? Är du nyfiken och frågvis? Har du tusen berättelser i dig? Tycker du om att fota? Då letar vi efter dig! Till Rabalder söker vi ständigt personer som vill intervjua, skriva reportage och krönikor eller ta bilder. Du behöver inte ha någon utbildning, alla har något att bidra med och det viktigaste är att du vill. Tillsammans kan vi göra en ännu bättre tidning! 2 Har du en idé eller tips på något vi kan skriva om? Hör gärna av dig med det också! Skicka intresseanmälan och idéer till elin@uh.se.

3 Åk på läger med UH - sommarens höjdpunkt! I sommar kommer Unga Hörselskadade att genomföra flera läger för olika åldersgrupper i olika delar av landet. Anmälan på uh.se är öppen i några dagar till, se till att säkra din plats till sommarens härligaste upplevelse! Barnläger och ungdomsläger Barnläger Plats: Herrfallets stugby, Arboga Ålder: 6-12 år respektive år Datum: juni Kostnad: 700 kr (resa ingår inte) Seglings- och teckenspråksläger Ålder: år Datum: 2-6 juli Plats: Vässarö, Stockholms skärgård Kostnad: kr Plats: Frösövallen, Östersund Ålder: 6-15 år Datum: 4-7 augusti Kostnad: 500 kr (resa ingår inte) Teckenspråksvecka Ålder: år Datum: 3-10 augusti Plats: Västanviks folkhögskola, Leksand Kostnad: kr För alla läger gäller sista anmälan 22 maj via uh.se och att du måste vara medlem i Unga Hörselskadade 2014 för att få delta. Frågor besvaras av vår organisationssamordnare Sabina på sabina@uh.se eller

4 Är du nyfiken på att läsa teckenspråk på Västanviks folkhögskola? Text och foto: Elin Wikander Att plugga teckenspråk på Västanviks folkhögskola är något som länge varit populärt bland Unga Hörselskadades medlemmar. På Västanvik kan du gå teckenspråkslinjen på ett eller två år, inga förkunskaper krävs och mycket av styrkan ligger i den teckenspråkiga miljö som finns på Västanvik. Du lär dig på lektionerna och befäster dina kunskaper mellan och efter lektionerna. Jag träffade Leif Linse, en av UH:s medlemmar som just nu bor och studerar på Västanvik. Leif har deltagit på UH:s teckenspråksvecka flera gånger och inspirerad av flera andra medlemmar sökte han till teckenspråkslinjen på Västanvik. Nu har han möjlighet att få mer grunder och mer struktur i språket. Det är många från UH som har pluggat här och inspirerat mig att söka Leif är själv hörselskadad och säger att han redan har stor nytta av sina ökade kunskaper i teckenspråk. 4

5 Mina studier här har gett mig möjlighet att använda teckenspråk i miljöer som annars kan vara svåra för hörselskadade. Till exempel på caféer. Nu kan jag komma ut efter tre timmar utan att vara trött! Leif betonar också värdet i att ha teckenspråk för vidare studier och arbetsliv. Att kunna använda tolk i situationer som annars är otillgängliga för hörselskadade är en styrka. Många elever växer både som personer och som teckenspråkiga Det finns så många situationer där det inte fungerar med teknik. Då är det bra att kunna beställa tolk säger Leif. Något som Ellert och Sanna, teckenspråkslärare på Västanvik, håller med om. Ellert berättar att han sett många elever som förändrats mycket och fått helt nya utsikter i livet efter att de studerat på Västanvik. Det är roligt att se många hörselskadade elever som växer som personer och växer i sitt teckenspråk. Det är många som studerar vidare efter Västanvik och kan plugga med hjälp av tolk. säger Ellert. Att kunna välja språk ger tillgång till fler världar. Ja, det är många som växer genom att de får ett språk till, språket blir inget hinder. instämmer Sanna. När jag frågar Leif mot slutet av vår intervju om hur han trivs på Västanvik skrattar han först lite. Jag trodde först jag skulle bli lappsjuk här, säger han, men det är en trevlig miljö och vi är många elever så alla hittar någon att umgås med. Vill du lära dig teckenspråk? Testa genom UH! Språkintresserad? I sommar anordnar UH två aktiviteter inriktade mot teckenspråk: ett seglarläger med teckenspråk på Vässarö i Stockholms skärgård, och vår mycket populära traditionsensliga teckenspråksvecka på Västanvik. Läs mer på föregående uppslag. Anmäl dig senast 22 maj via uh.se. Kurs Konferens Vandrarhem västanvik.se

6 Tema: Val 2014 I år är det supervalår. Många av våra medlemmar röstar för första gången, inte bara en gång utan två: i val till EU-parlamentet och i riksdagsvalet. Vi hörde av oss till partiernas ungdomsförbund och ställde några frågor om funktionshinderfrågor och utbildningsfrågor. Här kan du läsa utdrag av deras svar, svaren i helhet finns publicerade på vår webb uh.se. KDU, CUF och Grön ungdom har inte svarat. Istället har vi tagit citat från deras webbplatser. Frågor 1. Vilken åtgärd tycker ni är den viktigaste för en bättre skola för alla? 2. Vilka åtgärder anser ni är viktiga för att förbättra skolan för personer med hörselskada? 3. Anser ni att funktionshinderkunskap bör var en del av lärarutbildningen? Den absolut viktigaste frågan för oss om hur vi ska få en bättre skola för alla är att vi har bättre lärare. Med bättre lärare som fokuserar på just det de ska göra nämligen lära ut kunskap ser vi till att skolan börjar fokusera på rätt saker, nämligen kunskap för alla elever får vi en bättre skola. Viktigt är här också att vi jobbar med tidiga kontrollstationer och uppföljningar, så extra stöd kan sättas in när det behövs. Bristen på det stödet har gjort att alldeles för många elever har tillåtits halka efter. Det ska finnas goda möjligheter för elever med funktionshinder, koncentrationsstörningar, diverse handikapp och liknande att utifrån sina förutsättningar få en kvalitativ och bra utbildning. Samtidigt skall man aldrig diskrimineras på grund av att ens förutsättningar skiljer sig från mängden. En liberal utbildningspolitik utgår från individen. Alla elever har olika förutsättningar och man ska ha rätt till det stöd man själv behöver. Mindre klasser i de tidiga årskurserna är ett sätt att främja detta. Vi anser att det är av yttersta vikt för allas lika möjligheter att lärare har goda kunskaper om funktionshinder. Kunskap om funktionshinder måste förbättras, i skolan såväl som i övriga samhället. Detta eftersom vi anser att möjligheten till självbestämmande och autonomi inte ska vara en exklusivitet endast för vissa. 6

7 När det gäller elever med psykiska eller fysiska funktionshinder ska den enskildes önskemål och behov vara i fokus. Det ska finnas möjlighet både till individintegrering och att få sin undervisning i speciella undervisningsgrupper. Hjälp och stöd till elever ska sättas in tidigt för att inte problemen ska följa med längre upp i skolgången. Vi vill att skolan ska ge alla människor en bra start i livet och att alla elever ska få förutsättningar att klara av skolan. Vi vill se en flexibel, effektiv och modern utbildning, som öppnar upp för ett livslångt lärande. De viktigaste åtgärderna för en bra skola är mindre klasser för barn i tidiga åldrar, mer resurser som finansierar personal och en obligatorisk gymnasieskola. Forskning visar att mindre klasser är ett viktigt element i unga barns kunskapsinhämtning. När högern lånar 20 gånger mer till skattesänkningar än den satsar på skolan påverkar det klassernas storlek - men också antalet pedagoger och personal. Vi i SSU vill lägga mer pengar på personal såsom specialpedagoger och andra resurser. När man skär ner i skolan är det ofta de som behöver mest stöd som drabbas hårdast. När kommunerna ska spara så blir det ofta elevassistenter och annan stödpersonal som försvinner först. Skolgången ska läggas upp och bestämmas utifrån varje elevs speciella situation och behov. Självklart ska man som hörselskadad få de hjälpmedel som behövs som till exempel hörslinga överallt i skolan eller anpassade grupparbeten och liknande. Ung Vänster kräver fler lärare i skolan, men också mer av annan personal som till exempel elevassistenter, skolkuratorer och liknande. Unga Feminister vill ha en normkritisk skola som inte begränsar någon. Ja, funktionshinderkunskap bör vara en del av lärarutbildningen. Samtliga lärare bör ha kunskaper om hur utbildningen görs tillgänglig och alla bör även ha verktyg för att inte befästa funktionsnormen (eller andra normer). Moderata ungdomsförbundet: muf.se Unga feminister: ungafeminister.se Sveriges socialdemokratiska ungdomsförbund: ssu.se Läs Grön ungdom: gronungdom.se Ung vänster: ungvanster.se mer! Centerpartiets ungdomsförbund: cuf.se Liberala ungdomsförbundet: luf.se Kristdemokratiska ungdomsförbundet: kdu.se 7

8 Årsmötesrapport - såhär var det och såhär gick det! Helgen april höll Unga Hörselskadade årsmöte på Västanviks folkhögskola utanför Leksand. Vi fastslog verksamhetsplan och budget, röstade om motioner och propositioner och valde ny styrelse. Här kan du läsa en kortfattad sammanställning av besluten. På vår webb uh.se kommer du kunna läsa protokollet när det är färdigt och justerat. Besluten i korthet: Tema för blev hörselvård och temat för ungdomskonferensen 2014 blev normer. Årsmötet röstade nej till förslaget om kongress vartannat år. Däremot röstades det ja till att flytta årsmötet till hösten. Det innebär att nästa årsmöte hålls om ca ett och ett halvt år. Från 2015 kommer därför ungdomskonferensen hållas på våren istället för hösten. Årsmötet röstade för att vi ska behålla vårt ställningstagande mot Sverigedemokraterna utan ändringar. Vi valde ny styrelse (se nästa uppslag) och andra förtroendevalda så som valberedning och föreningsrevisor. Till nästa årsmöte ska vi genomföra en utredning av direktdemokrati och ålder på deltagare på årsmötet. Från 2015 har vi sänkt medlemsavgiften till 40 kronor per år. 8

9 Tack till alla gäster! På årsmötet närvarade gäster från Hörselskadades riksförbund, Sveriges dövas ungdomsförbund och dövblind ungdom. Tack för att ni deltog och delade med er av era tankar och erfarenheter till oss. Rabalder pratade med Teresia från DBU, hon sammanfattade årsmötet såhär: Bäst med helgen har varit att träffa nya människor och se hur mötestekniken fungerar. Jag hoppas vi kan ha ett gott sammarbete även i fortsättningen! Vad tycker du har varit bäst med årsmötet? Emy: Att här var så många nya deltagare! Dalya: Påverkanstorg. Det var roligt att diskutera! Emma: Ja, det var en ny mötesplats för mig som blev väldigt bra! Anna: Att vi tog bra beslut som kommer föra Unga Hörselskadade framåt. 9

10 Här är UH:s nya styrelse! Linn Malmberg, ledamot 28 år från Mölndal Sara Bryntse, ordförande 25 år från Umeå Heléne Larsson, ledamot 27 år från Örebro Edvin Lidén, ledamot 17 år från Örebro Jonathan Wahlström, v ordf. 17 år från Hållnäs Louise Bäckström, ledamot 18 år från Björklinge Hanna Bergström, ledamot 21 år från Stockholm 10 Om du vill lära känna styrelsen närmare så finns frågor och svar med dem att läsa på uh.se!

11 Ordföranden har ordet... Hej! Jag heter Sara och är nyvald ordförande för Unga Hörselskadade, vilket känns fantastiskt roligt! För mig är UH är superviktig organisation som skapar en bra mötesplats där det är helt okej att säga Va? hur många gånger som helst utan att någonsin få höra det var inget. Det var av den anledningen jag började engagera mig i UH jag ville träffa andra som vet hur det känns att höra dåligt. Genom UH har jag också lärt mig mer om min hörselnedsättning, tagit del av andras erfarenheter och skapat mig en förståelse för hur viktigt det är med tvåspråkighet. Jag har gått integrerat i hörande klass hela grundskolan och valde sedan att gå på Riksgymnasiet för hörselskadade i Örebro. På RGH fick jag för första gången uppleva hur det kändes att inte vara den enda som ofta hörde fel, det kändes inte längre lika jobbigt att säga Va? för det sa ju alla med jämna mellanrum, och jag slutade med tiden att skämmas för min hörselnedsättning och mina hörapparater. Under gymnasiet kom jag också i kontakt med UH och började åka på riksaktiviteter, vilket jag idag är mycket glad för. Jag hade dock behövt UH redan under grundskoletiden för att få möjligheten att kunna träffa och dela erfarenheter med andra hörselskadade. Därför vill jag jobba för att nå den stora gruppen hörselskadade som går integrerat! På årsmötet beslutades det att tema för ska vara hörselvård. Jag ser fram emot att slå två flugor i en smäll med hjälp av temat, dels att förbättra hörselvården och dels att förbättra spridningen av information om UH genom hörselvården. Detta kan leda till fler medlemmar och genom det en starkare organisation som skapar världens bästa mötesplats, sprider kunskap om hur det är att ha en hörselnedsättning och som ställer krav på ett tillgängligare samhälle. //Sara Bryntse 11

12 ABALDER #2 B-POST Avsändare/retur UNGA HÖRSELSKADADE Box 6605, STOCKHOLM Grattis Sara och Therese, årets UH:are! Varje år delas utmärkelser ut i Unga Hörselskadade till personer som gjort bra insatser i organisationen. Årets UH:are gick i år till Therese Thörnwall och Sara Bryntse för arbetet med Nepal. Rabalder pratade med Therese efter utdelningen. Grattis Therese till utmärkelsen Årets UH:are hur känns det? Therese: Det känns väldigt stort. Det är en fin utmärkelse och detta sporrar mig att fortsätta ännu hårdare! Therese och Sara har tillsammans med vår organisationssamordnare Sabina varit i Nepal två gånger och de jobbar nu stenhårt med att förbereda projektansökan för ett utvecklingsprojekt genom organisationen MyRight. Hur tänkte du när du sökte till projektet? Therese: Det var inte självklart att söka. Jag övervägde länge om jag hade tid och möjlighet, och om jag ville ge allt. Men jag sökte när jag insåg att det var en chans att verkligen göra något stort. När jag sen kom till Nepal och såg alla möjligheter var det en otrolig känsla att min insats kan vara avgörande. Det vi gör är viktigt, inte bara för enskilda personer, utan för ett helt land. Under årsmötet delade vi även ut utmärkelsen Årets UH-ledare till Linn Malmberg. Grattis Linn!