Kultur- och fritidsvaneundersökningen. en källa att ösa ur

Transkript

1 ALINGSÅS

2 Kultur- och fritidsvaneundersökningen en källa att ösa ur Bakgrund Kultur- och fritidsnämnden har som syfte att ge förutsättningar för ett rikt och varierat kultur- och fritidsutbud av god kvalitet, med prioritet på barn och ungdomar. Syftet är också att i dialog med det lokala förenings- och folkbildningslivet, stödja, utveckla och samverka i de olika kultur- och fritidsverksamheterna. Bredden och mångfalden är viktig inom nämndens verksamhet. Ett genusperspektiv som tar hänsyn till kön och jämställdhet är en angelägenhet. Nämnden skall i samverkan med barn- och ungdomsnämnden, socialnämnden, utbildningsnämnden och andra samhällsaktörer stärka det förebyggande barn- och ungdomsarbetet. Vidare syftar kultur- och fritidsnämndens verksamhet till att göra kulturupplevelserna tillgängliga för alla genom att skapa attraktiva mötesplatser i samarbete med olika partners. För att ytterligare leva upp till dessa motton och de behov vi önskar möta genomfördes denna kultur- och fritidsvaneundersökning under hösten Syfte Syftet med enkäten är att få insyn i vad barn och ungdomar gör på sin fritid och vad de skulle vilja göra. Frågor om föreningstillhörighet, vad som påverkar val av aktivitet, ge svar på vilka önskemål om förbättringar inom aktivitetsutbudet som krävs. Undersökningen syftar till att ge kunskap om de anläggningar som finns och hur väl de uppfyller ungdomars behov och önskemål. Undersökningen ska även kartlägga om de aktiviteter som erbjuds tillfredsställer ungdomars önskemål. Dessutom syftar undersökningen till att ge en mer tydlig bild av ungdomars livssituation och hur väl de trivs med livet. Målgrupp och svarsfrekvens Lerums och Mölndals kommuner genomförde också samma undersökning hösten I Alingsås och Lerum var målgruppen mellan skolår 5 i grundskolan till skolår 3 på gymnasiet. Enkäten bygger på Göteborgs stads FRIVAN som har genomförts 4 gånger sedan Alingsås genomförde samma undersökning

3 Fritid, topp 5... Det här gör Alingsås ungdomar oftast på sin fritid, uppdelat på kön: Pojkar 1. Ser på TV, film, DVD 2. Träffar kompisar 3. Surfar på Internet 4. Lyssnar på musik 5. Chattar, bloggar, umgås på Internet Flickor 1. Lyssnar på musik 2. Träffar kompisar 3. Ser på TV, film, DVD 4. Surfar på Internet 5. Chattar, bloggar, umgås på Internet Kort sammanfattning av undersökningen U ngdomar motionerar! 78 % av ungdomarna rör på sig minst 2 gånger i veckan utöver skolidrotten. Glädjande nog jämfört med undersökningen som gjordes 2004 i Alingsås har det ökat med 3 %. Är detta en trend måste förutsättningar för utövande ges. G öteborgs FRIVAN 2005 samt Statistiska Centralbyråns undersökning om motionsvanor 2003 (målgrupp 7 70 år) pekar också på en ökning av fritidsmotionerandet. O trygg väg gör att 22 % ibland eller ofta avstår från att delta i en aktivitet. Vad den otrygga vägen beror på har vi inget svar på. Att förebygga vägen till och från anläggningen med t ex trygg ljussättning, öppna miljöer och lågt buskage Materialet från dessa undersökningar ger jämförelsetal som visar på förändringar och likheter över tid. kanske kan medföra att fler ungdomar kan utöva sina fritidsaktiviteter. A tt ha en vuxen att prata med saknar 5 % av eleverna i skolår 5 6 och 11 % av gymnasieungdomarna. Drygt en I Mölndal vände sig undersökningen till ungdomar mellan skolår 5 och 9 i grundskolan. Generellt visar undersökningen att det är många likheter mellan kommunerna. Då skillnaderna är marginella visar det att resultatet av undersökningen har hög reliabilitet. fjärdedel av flickorna på gymnasiet uppger att de har för lite tid för sig själva samt att 71 % av dem ofta känner stress. A tt vara med och påverka tilltalar 32 % och 28 % vill vara ledare i en förening. Detta innebär att det finns en stor resurs i de demokratiska processerna samt i återväxten av ledare inom föreningslivet. Att ge ungdomar möjlighet att delta i demokratiska processer och kunskap om ledarskap är en stor uppgift för samhället. 69 % av gymnasieungdomarna och 91 % av ungdomarna på grundskolan har svarat på enkäten, vilket ger en tydlig bild av hur fritidsvanorna ser ut. 3

4 4 Attityd och livsstil Livssituation De flesta ungdomar, 94 %, är nöjda med det liv de lever. Ungdomarna är främst nöjda med sin fritid, 86 % är mycket eller ganska nöjda med sin skola. 84 % av ungdomarna svarar att de är mycket eller ganska nöjda med att bo i Alingsås. På alla frågor kring nöjdhet kan man se att ungdomarna i skolår 5 och 6 är mer nöjda än de äldre ungdomarna. Pojkarna är något mer positiva än flickorna. Vuxenkontakt En vuxen att prata med är något som de flesta unga, 90 %, i Alingsås upplever att de har. Det är ändå 302 ungdomar som upplever att de inte har någon vuxen att tala med, vilket är en oroande hög siffra. De som svarat nej på denna fråga känner sig i mycket högre utsträckning stressade, än de som har någon vuxen att prata med om viktiga saker. Det är även färre ungdomar som upplever att de har tillräckligt med tid att bara vara för sig själva. De är även mindre nöjda med livet, sin skola, sin fritid samt att bo i Alingsås. De är också i större utsträckning i Göteborg på kvällar och helger samt avstår i mindre utsträckning från aktiviteter pga otrygg väg. Förväntningsnivån för vad trygghet är borde se olika ut för ungdomar som känner sig stressade, upplever att de har för lite tid för sig själva, samt är mindre nöjda med sitt liv jämfört med ungdomar som upplever det motsatta. Slutsatsen är att mår man mindre bra gör man troligtvis val som är mindre hälsosamma, såsom att t.ex röra sig i miljöer som kan upplevas som otrygga. De ungdomar som inte upplever att de har någon vuxen att tala med om viktiga saker ljus mörk tillräckligt m tid ofta stressade nöjd m livet nöjd m skola nöjd m fritid Ingen vuxen att tala med Vuxen att tala med nöjd att bo i Alingsås i Göteborg kvällar/helger avstår aldrig aktivitet pga otrygg väg

5 är extra utsatta då de hamnar i situationer där de behöver stöd och råd. För dessa ungdomar är det väldigt viktigt att vuxenvärlden tar sitt ansvar och tar kontakt då de anar att något är fel. Om föräldrarna inte är närvarande lämnar de plats för kompisars eller medias påverkan när det gäller värderingar. sig mot vad Bremberg kallar de tre S:en snygg, smal och sexig. Skolan är dock den främsta stressframkallande faktorn för så gott som alla ungdomar, och många uppger att skolstressen i hög grad beror på att de under perioder har så mycket läxor att göra efter skolan att de inte har tid för någonting annat. I SOU 2006:77 anges den unges kontakt med sina vårdnadshavare under uppväxten som den enskilda faktor som betyder mest för den psykiska hälsan. Bremberg föreslår i SOU 2006:77 att ett sätt för att förbättra ungas psykiska hälsa är att satsa på föräldrastödsgrupper. Stress Unga i Alingsås känner sig mer stressade i skolår 7 9 än i skolår 5-6. I de äldre åldrarna svarar nästan varannan att de ofta känner sig stressade jämfört med var femte i de lägre åldrarna. Många fler flickor än pojkar känner sig ofta stressade. Denna faktor är sedan tidigare bekant genom Mölndals kommuns ungdomsenkät som genomförts de fem senaste åren - varje år har det bekräftas. I SOU 2006:77 redogör Bremberg att bl.a. media är en orsak till stress och framförallt flickorna tycker det är svårt att värja Enligt Perski och Rose (2008) kan den höga upplevelsen av stress hos flickorna bl.a. bero på att flickor slits mellan den traditionella kvinnorollen och det moderna samhällets krav på individuella prestationer. Flickor är också känsligare för hur de blir bedömda av andra och bra skolresultat är viktigare Känner du dig ofta stressad? 55% 52% 42% 43% 31% 22% ja, totalt totalt åk åk åk åk gymnasiet gymnasiet flickor flickor pojkar 5

6 Delaktighet och inflytande Var tredje ungdom är intresserad av att vara med och påverka vad som händer för unga i Alingsås. Flickor har ett högre intresse än pojkar, 35 % jämfört med 29 %. Flickorna vill samtidigt i högre grad besöka olika ungdomsevenemang, 68 % av flickorna vill det jämfört med varannan av pojkarna. 41 % av ungdomarna tycker att det finns tillräckligt att göra för unga i Alingsås. Fler pojkar än flickor har denna upplevelse. I skolåren 5-6 tycker man i högre grad att det finns tillräckligt att göra än de som går på gymnasiet. 42 % upplever att de får veta vad som händer för unga i Alingsås. Färre, 30 %, vet var de kan få information om vad som händer i Alingsås. Alingsås har på sin hemsida en kalender där man kan välja typ av arrangemang samt kategori barn eller ungdom. Utbudet med verksamheter under lov på fritidsgårdar, sporthallar och andra arenor finns också på hemsidan, samt att det ofta annonseras och affischeras. Resultatet visar att arrangörer behöver komplettera med marknadsföring som tilltalar ungdomsgruppen. Delaktighet och inflytande i samhället betraktas som en grundläggande förutsättning för folkhälsa (regeringens proposition 2002/03:35). Delaktighet och inflytande är också en avgörande fråga för ungdomars hälsa och förmåga att tillgodogöra sig såväl undervisning som en konstruktiv fritid. Resultatet påvisar att vi ytterligare behöver arbeta med att få ungdomar delaktiga i det som sker för ungdomar i Alingsås. Denna undersökning är en åtgärd för att säkerställa om det utbud som Alingsås kommun erbjuder är det som efterfrågas av ungdomar. Ett exempel på hur Alingsås aktivt arbetar med delaktighet är Kronan på Verket som är medel som ungdomar kan söka till olika arrangemang. Event & Ungdoms centers arbetsformer, där man involverar unga i vad verksamheten ska innehålla och hur den ska utformas, är också ett gott exempel på delaktighet. 6

7 Fysisk aktivitet 78 % av ungdomarna tränar minst 2 ggr/ veckan utöver skoljympan. Fysisk inaktivitet är en riskfaktor för psykisk ohälsa. Det finns indikationer på att ökad fysisk aktivitet i skolan kan förbättra elevernas inlärning (SOU 2006:77 s. 205). Statens Folkhälsoinstitut har bedrivit forskning kring kopplingen mellan fysik aktivitet och psykisk hälsa och resultatet visar på positiva förändringar i självuppfattning och välbefinnande, bättre humör och högre livskvalitet (Statens Folkhälsoinstitut, 2006). Detta får även stöd i Svenska skolbarns hälsovanor 2005/2006 av Mia Danielsson. De som tränar mindre än 2 ggr/vecka utöver skolidrotten är i mindre utsträckning nöjda med sin fritid. I denna grupp är 81 % nöjda med sin fritid jämfört med 93 % bland dem som tränar mer. De som är mindre aktiva upplever även i något högre utsträckning att de är stressade. Alltså påvisar forskning samt denna undersöknings resultat hur viktigt det är att kommunen möjliggör för ungdomar att vara fysiskt aktiva, bland annat genom ett stort utbud av aktiviteter, närliggande lokaler och trygg närmiljö. Kvällar och helger Nästan varannan ungdom i skolår 7-9 är i Göteborg på kvällar och helger. Fler flickor än pojkar tillbringar tid i Göteborg ja, totalt Är du och dina kompisar i Göteborg på helger / kvällar? 37% 17% 35% 53% 42% 32% åk 5-6 åk 7-9 gymnasiet flickor pojkar Simkunnighet Glädjande nog uppger de allra flesta unga i Alingsås, 96 %, att de kan simma 200 meter. Riktlinjer från Svenska Livräddningssällskapet säger att elever efter skolår 5 ska kunna simma. Simkunnigheten i Sverige har minskat. Efter att ha haft en simkunnighet på nära 90 % i början av 80-talet. Skolverket noterade 2004 att bara 55 % av femteklassarna i vissa kommuner kunde simma, t.ex. i Rosengård. 7

8 Trygghet 25 % av ungdomarna har någon gång avstått från en aktivitet pga otrygg väg. Det är främst flickorna som har denna upplevelse, 31 % av flickorna har någon gång valt att avstå från en aktivitet. Ett sätt att öka tryggheten i närmiljön är att genomföra s.k. trygghetsvandringar. I dessa samlas de boende i olika åldrar, fastighetsägare, polis, socialarbetare, planoch byggnadskontor, tekniska förvaltningen och andra för att tillsammans inventera trygga och otrygga platser för att hitta både goda och mindre goda exempel. Dålig belysning, snåriga buskage, ensliga busshållplatser och utomhusmiljöer tomma på människor är exempel på sådant som kan uppmärksammas. Åtgärder kan göras utifrån olika perspektiv, såsom inom parkskötsel, belysning, kollektivtrafik eller genom social verksamhet. Tekniska kontoret har påbörjat arbete med att förändra belysning i utsatta områden samt påbörjat samarbete med Barn- och ungdomsförvaltningen att tillsammans med elever inventera skolvägars säkerhetsmässiga kritiska platser och passager och ta fram förslag på åtgärder. Sport & motion Undersökningen säger att fotboll är den lagidrott som är utövas mest i organiserad form. 32 % ägnar sig åt fotboll minst en gång i veckan. Jämfört med Riksidrottsförbundets idrotten i siffror är resultatet samma som i riket i övrigt. Att cykla är något som utövas mycket på ungas fritid, framförallt som fortskaffningsmedel mellan olika platser. Att simma och bada har ett högt medelvärde där förutsättningarna är stora och där de flesta barn och ungdomar har nära till vatten under sommartid. Styrketräning är det många som ägnar sig åt, då främst bland de äldre ungdomarna. 20 % av flickorna deltar i aerobics, step-up, spinning och liknande minst en gång i veckan. 8

9 Avvikelserna mellan kommunerna som deltar i undersökningen är mycket små. Notera också att skillnaderna mellan landsbygd och tätort inte är stora. Det spelar alltså ingen roll om man bor långt från centrum eller mitt i centrum för utövande. Jämfört med andra fritidsvaneundersökningar bakåt i tiden, visar undersökningen tydliga tecken på att aktiviteter där man själv styr när man vill utföra dem ökar, och att intresset för lagidrott minskar något. Undersökning påvisar att fler ungdomar inför vissa aktiviteter visar större intresse än faktiskt utövande. Vi har inte alltid de fysiska förutsättningarna för att tillfredsställa önskemålen. T ex att åka skidor/snowboard har ett lågt utövande men många har önskemål om att göra det mer. Här i Västsverige har vi inte naturliga klimatförutsättningar med snö som krävs för att tillgodose önskningarna. Fascinationen för dans har ökat de senaste åren och då framförallt bland flickorna. Tjejer som utövar dans mer än en gång i veckan är 23 %, och det är 36 % som är mycket intresserade av dansen. Jämfört med Fritidsvaneundersökningen som 2004 genomfördes i Alingsås har intresset hos flickorna ökat med 4 %. Topplista... De populäraste sporter/aktiviteter som ungdomarna ägnar sig åt minst en gång i veckan. Gymnasiet 1. Styrketräning 2. Cykling 3. Fotboll 4. Motor (go-cart, cross m.m.) 5. Aerobics, step up mm. De populäraste sporter/aktiviteter som alla ungdomarna ägnar sig åt, uppdelat på kön Pojkar 1. Fotboll 2. Cykling 3. Styrketräning 4. Motor (go-cart, cross m.m.) 5. Bordtennis Flickor 1. Cykling 2. Fotboll 3. Styrketräning 4. Aerobics 5. Ridning 9

10 6 % av flickorna har stort intresse av att arbeta med keramik men enbart 1 % av dem gör det ofta. Smycketillverkning och teater är även det aktiviteter som flickor i högre utsträckning skulle vilja ägna sig åt. Idag ägnar sig 4 % av flickorna åt teater minst en gång i veckan, medan 9 % skulle vilja göra det. Föreningsliv Att delta och leda en föreningsverksamhet innebär att ta ansvar för sig själv och andra. Kultur- och fritidsnämnden stöder föreningslivet genom ekonomiska bidrag, där föreningslivet tar ansvar för helheten. Utdrag ur Kultur- och fritidsnämndens bidragsregler. Att klättra är intressant för både pojkar och flickor i förhållande till utövandet. Idag har vi enbart en inomhusvägg att tillgå i kommunen och den används frekvent. Bågskytte, motor- och kampsport är spännande för pojkar, t ex utövar 6% av killarna på gymnasiet kampsport mer än 1 gång i veckan och 17 % är mycket intresserade av det. Träning 81 % uppger att de tränar minst 2 ggr/ vecka utanför skolidrotten. Det är jämnt fördelat mellan flickor och pojkar och mellan olika åldrar. De 618 som tränar mindre än 2 ggr/veckan är något mer missnöjda med livet, skolan, bo i Alingsås och med fritiden än de som tränar regelbundet. 63 % av ungdomarna är med i en förening. Jämfört med undersökningen från 2004 då 74 % i grundskolan år 4-9 och 65 % på gymnasiet var föreningsaktiva. Antal föreningar har minskat något i Alingsås samtidig som antalet föreningsmedlemmar i åldrarna 7 20 år har minskat med ca sedan Det mest vanliga är att vara medlem i idrottsföreningar bland dem som är förningsaktiva, 69 % är detta. Därefter följer musikförening med 12 % och dansförening med11 %. I idrottsföreningar är pojkarna i majoritet och då det gäller dans- och musikföreningar är fler flickor än pojkar medlemmar. 10

11 På frågan om varför man börjar respektive slutar i en förening svarade de flesta att det egna intresset främst avgjorde. Därefter följde tiden, om tiden passade då man började, samt att man slutade om det tog för mycket tid. För 21 % var ledarna en viktig faktor att man började och hela 18 % att man slutade i en förening. För 29 % är det viktigt att det inte är för dyrt när man börjar i en förening och 8 % slutade just därför att det blev för dyrt. Under många år har förhållandet flickor och pojkar i idrottsrörelsen på nationell nivå varit 40 respektive 60 % med mycket stora variationer mellan olika idrottsgrenar. Undersökningen visar att i Alingsås är förhållandet 45 respektive 55 %. Att Alingsås ligger något högre än nationell nivå när det gäller flickorna, kan kopplas till att kommunen aktivt gjort kommunala satsningar för ytterligare möjliggöra för de föreningar som bedriver tjejverksamhet. Detta genom att t ex lämna bidrag till lokaler som behövs för att bedriva typisk tjejverksamhet stod Gymnastikens Hus klart och bara denna satsning gjorde att andel tjejer ökade inom idrottsföreningarna. Ledarfrågor Drygt var fjärde ungdom skulle vilja vara ledare, något fler i de äldre åldrarna och fler flickor än pojkar. Dock är endast 7 % ledare i föreningar Detta påvisar tydligt att intresse finns som inte nyttjas. Att det är en sådan skillnad mellan att många vill bli ledare och det antal som är ledare tros bero på flera aspekter. Chansen är stor att flera av de som svarar att de vill bli ledare inte besitter den kompetens som krävs. Du kan t ex inte bli ledare för ett handbollslag om du själv aldrig spelat handboll. Många lockas troligtvis av att vara just ledare, men saknar då den kompetens som krävs. Samma resultat fann Göteborg då de genomfört fritidsvaneundersökningen Det visade sig då det var skarpt läge, då tjänstemännen arbetade vidare med frågan för att fånga upp dessa ungdomar, att det inte var så intressant att vara ledare bland lika många som det framkom i undersökningen. Det var även problematiskt att slussa ungdomarna vidare till intresserade föreningar då den kompetens som krävdes saknades. 11

12 Kultur och medier Dator Att använda datorn är naturligt för ungdomar idag, bland annat för att kommunicera, ta del av nyheter, att spela på mm. Intresset för datorn är lägre än utövandet och vår tolkning av det är att ungdomar ser datorn som ett naturligt verktyg där man finner mycket av den information man behöver för det dagliga livet. Att skapa musik genom datorn har däremot ett större intresse än vad utövandet är, för både pojkar och flickor. Man kan tydligt se att datorer idag är en självklarhet i så gott som varje hem, 98 % av ungdomarna har uppgett att de har dator hemma. Att dator används mycket kan man se i resultatet genom att 89 % surfar på internet, 84 % chattar och 40 % spelar dataspel minst en gång i veckan. Varje dag kopplar miljontals ungdomar runt om i världen upp sig online för att hitta vänner, lägga ut bilder på sig själva, kommentera andras bilder, skriva dag- böcker, få reda på vem som är singel och inte singel. På en dag kan de ha fått flera nya vänförfrågningar av människor de inte ens känner. Resultatet stämmer med Ungdomsstyrelsens FOKUS 06, där 89 % av ungdomar år uppger att de använder datorn i hemmet minst en gång i veckan. I rappor- ten står det tydligt att det mest populära av Internets användningsområden för ungdomar har att göra med socialt umgänge och nöje. Detta mönster återfinns i undersökningen med tanke på hur många som bloggar, chattar och spelar datorspel. Det är betydligt vanligare bland de äldre ungdomarna att använda Internet. Flickor bloggar och chattar i betydligt högre utsträckning än pojkar, medan betydligt fler pojkar spelar datorspel. Webb/LAN (Local Area Network) 40% håller på med LAN eller datorspel 1 eller flera gånger i veckan. Event & Ungdoms center arrangerar vid flera tillfällen per år LAN i samverkan med olika arrangörsgrupper. 12

13 Var fjärde ungdom skriver dagbok/blogg/ dikter någon gång i veckan. Blogg är en webbplats som innehåller publicerade inlägg. Bloggar har de senaste åren blivit mycket populära och fenomenet har vuxit lavinartat. Indexeringstjänsten Technorati har sedan 2003 följt utvecklingen och uppskattat att i april 2009, beräknas ca bloggar startas varje dag. 65 % tar del av nyheter minst en gång i veckan. Det har blivit mer och mer vanligt att man läser nyheter på Internet framför tidningsformat. 24 % håller på med filmning eller fotografering minst en gång i veckan. Musik Ungdomarna har ett stort musikintresse. Nästan alla ungdomarna lyssnar på musik minst en gång i veckan. Var fjärde ungdom spelar något instrument och 16 % sjunger minst en gång i veckan. Musik rymmer möjligheter till både kommunikation och social samverkan. Att ungdomarna sysslar med musik är enligt forskning bra för hälsan. Enligt Even Ruud (2002) ger musik även intellektuell och emotionell påverkan, påverkan på minnesfunktioner, initiativförmåga och motivation. 41 % av ungdomarna går på konsert/spelning någon gång per år. Det är fler av de äldre som gör detta. Läsvanor Forskning visar att ungdomars frivilliga läsning av skönlitteratur har minskat de senaste åren och detta framförallt bland pojkar. Fortfarande läser dock 40 % böcker regelbundet för nöjes skull. Den siffran är densamma som för 30 år sedan. Ungdomarna läser mindre ju äldre de blir. Även i Alingsås läser flickor betydligt mer än pojkar, vilket stämmer överens med forskningen. 70 % besöker biblioteket regelbundet, för skolår 5-6, är det tom 75 %. Bäst på att besöka biblioteken är flickor i skolår % besöker bibliotek minst en gång i veckan. 70 % gör det minst någon gång per år. Kyrkor etc 19% besöker kyrka, moské, synagoga eller motsvarande minst en gång per år. 10 % gör det en eller flera gånger per vecka. Naturlig topp i år 9 som bör bero på konfirmation. Något fler flickor än pojkar besöker kyrkor regelbundet. 13

14 Fortsatt arbete Det är angeläget att det resultat som framkommit i undersökningen tas på stort allvar. Med detta material som grund har vi en god möjlighet att möta upp ungdomars behov och intressen i planerandet och utformandet av stadens kultur- och fritidsutbud. Det är av vikt att denna undersökning i dessa frågor är på agendan både i diskussioner på politisk nivå och i diskussionen mellan tjänstemän och ungdomar. Förhoppningen är att denna undersökning kan bidra till en större upplevelse bland ungdomar av att de har inflytande. Detta genom att vi som arbetar med ungdomar engagerar oss för att svara upp till det som ungdomarna uttryckt i denna undersökning. Ytterligare resultat från undersökningen Det samlade resultatet finns att tillgå på kommunens hemsida under Där finns även undersökningen uppdelad i filer på skolår 5-6, skolår 7-9, gymnasiet och flickor/ pojkar. Vid frågor, kontakta: Lena Eriksson, Kultur & Fritid lena.eriksson@alingsas.se Tel

15 Jämförelse av resultaten i Alingsås, Lerum och Mölndal Alingsås Lerum Mölndal nöjd m fritid nöjd m livet nöjd m skola nöjd att bo i resp kommun ofta stressade i Göteborg kvällar/helger Siffrorna gäller elever åk

16 Kultur och Fritidsvaneundersökningen 2008 är ett samarbete mellan: Kontaktperson: Lena Eriksson Tel Kontaktperson: Anders Löfgren Tel Kontaktperson: Linda Carlson Tel