Utbildning i värdegrundsarbete inom äldreomsorgen. Rapport

Transkript

1 Utbildning i värdegrundsarbete inom äldreomsorgen Rapport

2 Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det innebär att du måste ha upphovsmannens tillstånd för att använda dem. ISBN Artikelnr Publicerad april

3 Förord Regeringen har gett Socialstyrelsen i uppdrag att i samråd med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och lämplig utbildningsanordnare ta fram underlag för en utbildning i den nationella värdegrunden för äldreomsorgen. Socialstyrelsen ska även genomföra upphandling samt betala ut medel till de utbildningsanordnare som efter upphandlingen genomför utbildningen. Socialstyrelsen gör i denna första rapport en lägesgenomgång avseende uppdraget. Socialstyrelsens arbetsgrupp har bestått av Susanna Wahlberg, utredare och projektledare, Annika Jalap-Hermanson, utredare, Eva Entelius-Melin, utredare, Julia Zyto, utredare, Maria Olsson-Eklund, utredare och Ulrika Roslund Gidlöf, informatör. Håkan Ceder Ställföreträdande generaldirektör 3

4 4

5 Innehåll Förord 3 Sammanfattning 7 Utbildningens syfte 7 Utbildningens mål och innehåll 7 Utbildningsform 8 Upphandling 8 Inledning 9 Uppdraget 9 Uppdragets genomförande 9 Uppdragets förutsättningar 10 Prioriterade personalkategorier 12 Enhetschefens roll 12 Biståndshandläggarens roll 13 Uppgifter för MAS och MAR 13 Närliggande regeringsuppdrag 14 Handlednings- och informationsmaterial 14 Lokala värdighetsgarantier 14 Värdegrundsmärkning 14 Förslag till ledarskapsutbildning för chefer inom äldreomsorgen 15 Andra värdegrundsutbildningar 16 Värdegrundsutbildningar inom universitet och högskolor 16 Kompetensstegen 17 Kompetensutveckling hos Famna och Vårdföretagarna 19 Värdegrundsutbildning Förutsättningar 21 Utgångspunkter 21 Målgrupp 22 Utbildningens syfte 22 Utbildningens mål och innehåll 23 Utbildningsform 25 Uppföljning och utvärdering 25 Upphandling 26 5

6 Motiv för värdegrundsutbildningen 26 Referenser 28 Bilaga 1 Kartläggning av ledarskapsutbildningar och värdegrundsutbildningar inom det sociala omsorgsområdet 29 Sammanfattning 30 Inledning 32 Syfte och frågeställningar 32 Metod 34 Sökstrategi 34 Tillförlitlighet 35 Resultat 36 Ledarskapsutbildning 36 Kurslitteratur ledarskapsutbildning 38 Värdegrundsutbildning 39 Kurslitteratur värdegrundsutbildning 40 Resultat i sammanfattning 42 Slutsatser och diskussion 44 6

7 Sammanfattning Regeringen har bedömt att verksamheter inom vård och omsorg för äldre behöver ha stöd i att arbeta med den nationella värdegrunden som gäller för äldreomsorgen från och med. den 1 januari 2011, för att denna ska få genomslag. Regeringen beslutade den 4 maj 2010 att uppdra åt Socialstyrelsen att i samråd med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och lämplig utbildningsanordnare ta fram underlag för en utbildning i den nationella värdegrunden för äldreomsorgen. Socialstyrelsen ska även genomföra upphandling samt betala ut medel till de utbildningsanordnare som efter upphandlingen genomför utbildningen. Utbildningens syfte En nationell värdegrund för äldreomsorgen tydliggör de etiska värden och normer som ska vara grunden inom äldreomsorgen. Värdegrunden befäster ett synsätt om att äldre personer ska kunna leva efter sin identitet och personlighet. En avgörande aspekt är den enskildes möjlighet till självständighet, självbestämmande och delaktighet. Stödet till den enskilde ska vara individanpassat, av god kvalitet och utformas med respekt för de äldres egna värderingar och den personliga integriteten. Syftet med att utbilda chefer, biståndshandläggare, medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) och medicinskt ansvarig för rehabilitering (MAR) i värdegrundsarbete är att skapa förutsättningar för att deltagarna ska förstå och kunna arbeta med värdegrundsfrågor i fokus. Detta i sin tur förutsätts leda till att de äldre får ett värdigt liv och känner välbefinnande. Utbildningens mål och innehåll Grundläggande är att utbildningen ska vara nationellt likvärdig för att kunna stödja en nationell likvärdighet inom äldreomsorgen. I det övergripande målet för utbildningen ligger att deltagarna ska tillägna sig kunskaper och förmågor på ett sådant sätt att de går att omsätta i praktiskt arbete i verksamheterna. Kursen ska innehålla teoretiska moment som kompletteras med praktiska uppgifter. Kursens pedagogik och metodik ska vila på vetenskaplig grund. Socialstyrelsen föreslår att kursen får titeln: Att förstå och leda utifrån den nationella värdegrunden för äldre. För att kunna förstå och förmedla intentionerna i den nationella värdegrunden krävs kunskaper om den nationella värdegrunden och dess sammanhang kommunikation och hur man förmedlar kunskaper teorier om etik och humanism hur en förändringsprocess i riktning mot en äldreomsorg med värdegrunden i fokus kan formas 7

8 uppföljning, utvecklings- och förbättringskunskap samt evidensbaserad praktik. Utbildningsform Utbildningen ges som uppdragsutbildning och omfattar 7,5 högskolepoäng på grundnivå. Studietakten ska vara kvartsfart, vilket motsvarar 10 timmar i veckan under 20 veckor. De studerande ges högskolepoäng om de tenterar. Om deltagarna väljer att inte tentera ges utbildningsintyg utan högskolepoäng. Behörig att delta är enhetschefer inom äldreomsorgen, biståndshandläggare, MAS och MAR, enligt målgruppsdefinition. I mån av plats kan även andra nyckelgrupper, till exempel biträdande enhetschefer eller motsvarande ges möjlighet att delta. Utbildningen ska anordnas med såväl fysiska möten som med webbaserat stöd. En webbplattform som komplement underlättar för målgruppen att planera sin tid för studier. Upphandling En upphandling görs under våren En första utbildningsomgång kan starta i mitten av höstterminen Fyra kursomgångar kommer då att kunna genomföras fram till mitten av höstterminen Socialstyrelsen utbetalar medel till de utbildningsanordnare som efter upphandling genomför utbildningen. Regeringsuppdraget ska slutredovisas senast den 30 november Socialstyrelsens bedömning är att ett rimligt antal deltagare per termin är cirka 1000, främst sett till verksamheternas möjlighet att låta flera personer ur målgruppen gå utbildningen samtidigt. Med denna uppskattning kommer hälften av den presumtiva målgruppen att kunna gå värdegrundsutbildningen inom två år, det vill säga cirka 4000 av 8000 möjliga. 8

9 Inledning Uppdraget Socialtjänstens omsorg om äldre ska inriktas på att de får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande. Därför har riksdagen från och med den 1 januari 2011 infört en ny bestämmelse i socialtjänstlagen som säger att äldreomsorgen ska arbeta utifrån en nationell värdegrund. Den nationella värdegrunden tydliggör de etiska värden och normer som är grunden för arbetet inom äldreomsorgen. Det handlar till exempel om att den enskilde ska ha goda möjligheter till inflytande över omsorgen, att den enskildes integritet ska värnas och att insatserna ska ges så att den äldre kan känna sig trygg. Regeringen har bedömt att verksamheterna inom äldreomsorgen behöver ha stöd i att arbeta med den nationella värdegrunden som gäller för äldreomsorgen, för att denna ska få genomslag. Socialstyrelsen har fått i uppdrag att i samråd med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och lämplig utbildningsanordnare ta fram underlag för en utbildning i den nationella värdegrunden för äldreomsorgen. Prioriterade personalkategorier för en sådan utbildning är biståndshandläggare och arbetsledare inom kommunalt och enskilt bedriven äldreomsorg. Utbildningen ska även tillhandahållas i webbaserad form. Socialstyrelsen ska, enligt uppdraget, genomföra upphandling när det finns underlag om lämplig dimensionering och utformning samt betala ut medel till de utbildningsanordnare som efter upphandlingen genomför utbildningen. Senast den 31 mars 2011 ska Socialstyrelsen göra en lägesgenomgång av uppdraget och därefter årligen, senast den 31 maj lämna en rapport till Regeringskansliet (Socialdepartementet) avseende uppdraget. En slutrapport ska lämnas senast den 30 november Detta är både en lägesgenomgång av och en första rapport om uppdraget. Uppdragets genomförande För att ta fram underlag till värdegrundsutbildningen har Socialstyrelsen samrått med SKL, Famna och Vårdföretagarna. Därutöver har, i syfte att ta del av lärosätenas nuvarande erfarenheter av ledarskaps- och värdegrundsutbildningar, två möten genomförts med ett antal högskolor och universitet (Stockholms universitet, Ersta Sköndals högskola, Karolinska Institutet, Umeå universitet, Hälsohögskolan i Jönköping, Göteborgs universitet, Uppsala universitet, Blekinge Tekniska Högskola, Lunds universitet, Högskolan i Halmstad, Högskolan Dalarna, Högskolan i Skövde, Mittuniversitetet). 1 Två arbetsmöten med fokus på kompetensbehov har ägt rum med äldreomsorgschefer, enhetschefer, verksamhetsutvecklare och MAS från privat 1 Inbjudan ställdes till alla universitet och högskolor med vård- och omsorgsinriktning. Alla valde dock inte att delta. 9

10 och kommunal äldreomsorg. Följande kommuner var representerade: Norrköping, Gotland, Köping, Linköping, Stockholm, Haninge, Lidingö. 2 Socialstyrelsen har vid ett möte även träffat ett antal intresseorganisationer: Afasiförbundet, Demensförbundet, Ersta Diakoni, Judiska församlingen, Svenska KommunalPensionärernas Förbund, Riksförbundet Pensionärsgemenskap, Pensionärernas Riksorganisation, Sveriges Pensionärers Riksförbund. 3 Även arbetstagarorganisationerna Akademikerförbundet SSR, SKTF, Kommunal, Vårdförbundet, Ledarna och Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter har bjudits in till ett möte. Synpunkter har även inhämtats från SKL:s nätverk för socialchefer och representanter från Föreningen Sveriges Socialchefer (FSS). En kartläggning av nuvarande utbud av värdegrundsutbildningar med bäring på vård och omsorg på universitet och högskolor har tagits fram. 4 Litteratur om värdegrund inom äldreomsorgen har lästs för att ge ytterligare kunskap om aktuellt läge. Kunskap om implementering har inhämtats via forskning och från intern kompetens inom Socialstyrelsen. Uppdraget har också diskuterats internt på Socialstyrelsen med utredare för övriga regeringsuppdrag som är sprungna ur propositionen Värdigt liv i äldreomsorgen och andra sakkunniga inom äldreomsorgsområdet. Uppdragets förutsättningar Den grundläggande förutsättningen för uppdraget har varit förändringarna i socialtjänstlagen 5 kap 4 : Socialtjänstens omsorg om äldre ska inriktas på att äldre personer får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande (värdegrund). Betydelsen av begreppen värdigt liv och välbefinnande har varit i fokus när det gäller insamling av underlag. För att värdegrunden ska få genomslag i verksamheterna behövs en förståelse hos målgruppen om betydelsen av den nationella värdegrunden och kunskap om vad som krävs i handlande för att förändra beteenden och attityder. Detta har varit vägledande i framtagandet av utbildning. I juni 2010 träffades en överenskommelse mellan regeringen och SKL [1] om att stödja en utveckling mot en mer evidensbaserad praktik i socialtjänsten. För att utveckla en evidensbaserad praktik behövs enligt regeringen och SKL insatser på många områden, bland annat i form av utbildning och fortbildning. Evidensbaserad praktik som förhållningssätt innebär ett etiskt tänkande om att göra gott och inte skada. Evidensbaserad praktik har därför också funnits med som kunskapsområde när utbildningen har tagits fram. En utgångspunkt i arbetet har varit att utbildningen ska bedrivas i en kostnadseffektiv form för stat och kommuner och om möjligt samordnas med redan pågående verksamhetsnära kompetensutveckling. Många kommuner och enskilda verksamheter har under flera år arbetat med kompetensutveckling för vård- och omsorgspersonal kring bland annat etik, bemötande och värdegrund. Efter dialog med Socialdepartementet har utbildningen 2 Gruppen har satts samman utifrån olika kompetenser och kommunstorlek. 3 Inbjudan ställdes även till Handikappförbunden, Sveriges Pensionärsförbund, Riksförbundet för sexuellt likaberättigande, Stadsmissionens äldreverksamhet, Neurologiskt Handikappades Riksförbund, Synskadades Riksförbund, Anhörigas Riksförbund, Sveriges Muslimska Råd, Nationell samverkan för psykisk hälsa, vilka dock inte deltagit. 4 Redovisas som bilaga 1 i rapporten 10

11 utformats som en uppdragsutbildning på 7,5 högskolepoäng. Medel för utbildningarna utgår till utbildningsanordnarna. I arbetet med värdegrunds- och ledarskapsutbildning har en konkretisering av begreppen värdigt liv och välbefinnande arbetats fram. Den konkretiserade värdegrunden kommer att användas som underlag i arbetet med att ta fram ett kommande allmänt råd. 11

12 Prioriterade personalkategorier I det följande används beteckningen enhetschef som definition av arbetsledare enligt regeringsuppdraget. Definitionen är den som används i Arbetsidentifikation (AID) från SKL: En enhetschef är första linjens chef och har verksamhets-, ekonomi- och personalansvar samt ett övergripande ansvar inom sitt ansvarsområde. Inom enskilt drivna verksamheter förekommer även benämningen verksamhetschef. Begreppet biståndsbedömare definieras i AID som den som utreder, planerar, bedömer och utvärderar hjälpbehov inom socialtjänst/omsorg. Biståndsbedömare betecknas i det följande som biståndshandläggare. Nedan beskrivs enhetschefens och biståndshandläggarens roll och uppgifter liksom ansvarsområdena för den medicinskt ansvarige sjuksköterskan (MAS) och den medicinskt ansvarige för rehabilitering (MAR). Enhetschefens roll Gruppen enhetschefer omfattar i dag cirka personer med personaloch budgetansvar inom kommunalt och enskilt driven äldreomsorg. Enhetschefen ansvarar för hemtjänst, särskilt boende och dagverksamheter, ibland bara ett av områdena och ibland flera delar. De ansvarar inte sällan både för planering av verksamhetens ekonomiska och kvalitetsmässiga utveckling och för praktiska, dagligen förekommande uppgifter. Sådana uppgifter kan vara schemaläggning, bemanning, andra arbetsgivarfrågor som exempelvis arbetsmiljö, konflikthantering, ansvar för byggnaden där det särskilda boendet finns etc. Inom personalansvaret finns också utvecklings- och lönesamtal, rehabiliteringsfrågor, personalmöten med mera. En enhetschef kan ha personalansvar för mellan åtta och ett par hundra medarbetare. 5 Konsekvensen av att ha många medarbetare är att det kan vara svårt för enhetschefen att ha en daglig kontakt med dem som arbetar i verksamheten. Enhetscheferna ska, enligt regeringen, kunna vara ett stöd i värdegrundsfrågor för den personal som arbetar inom äldreomsorgen. De behöver exempelvis diskutera med personal om etiska frågor och förhållningssätt, hur individens önskemål kan tillgodoses inom ramen för beslutade insatser och om hur personalen ska agera för att den äldre personens värdighet respekteras när insatser utförs. Regeringen ger exempel på situationer där etiska frågor och förhållningssätt behöver diskuteras, bland annat möten mellan personal och äldre personer från olika kulturer eller med olika sexuell läggning. Socialstyrelsen menar att även vardagliga möten kan innehålla etiskt komplicerade situationer, exempelvis när det gäller hygien och måltidssituation. 5 Nyckeltal i Äldreguiden 12

13 Biståndshandläggarens roll Biståndshandläggare utreder de behov som den äldre har och beslutar om vilken insats som ska ges. Biståndshandläggare ska även följa upp insatsen avseende omfattning, innehåll och kvalitet. Beslut om insats innebär myndighetsutövning och det är flera lagar som styr handläggarens arbete. Det finns cirka biståndshandläggare i landets kommuner. Socialstyrelsen sammanfattade 2006 vilka kunskaper och färdigheter en handläggare behöver ha: om äldre och åldrande, juridik, att utreda och bedöma, om insatser och genomförande, om samtal och samarbete, om uppföljning, utvärdering och utveckling samt förhållningssätt och bemötande [2]. Regeringen pekar på att biståndshandläggarnas roll är komplex bland annat utifrån ovan nämnt perspektiv. Den nationella värdegrunden för äldreomsorgen ställer särskilda krav på att utreda och bedöma den enskilda personens behov. Uppgifter för MAS och MAR Det ska i kommunerna finnas en sjuksköterska som har det medicinska ansvaret för äldre personer och personer med funktionsnedsättning (fysiska och psykiska) som bor i särskilda boendeformer enligt 24 hälso- och sjukvårdslagen. En sådan sjuksköterska kallas MAS (medicinskt ansvarig sjuksköterska) och är en legitimerad sjuksköterska som har ansvar för att, i detta fall, de äldre får en säker och ändamålsenlig vård och behandling av god kvalitet inom kommunens ansvarsområde. Ansvaret avser den vård och behandling som ges samt de krav som ställs på bland annat läkemedelshantering, dokumentation, anmälan om skador och teknisk säkerhet. MAS ska även se till att författningsbestämmelser och andra regler är kända och efterlevs. I en del verksamheter finns också en medicinskt ansvarig för rehabilitering (MAR). En arbetsterapeut eller sjukgymnast kan fullgöra uppgiften som medicinsk ansvarig om ett verksamhetsområde i huvudsak omfattar rehabilitering. Uppdraget för MAR styrs ytterst av samma reglering som för MAS. MAS är en viktig resurs i planeringen av kommunens hälso- och sjukvård och när det gäller kompetensutveckling av personal. Det finns i landet cirka 350 MAS och MAR med kommunal anställning. Härutöver finns MAS och MAR även inom privat drivna verksamheter, men det har inte gått att få fram statistik på hur många. Rimligen överstiger de inte de kommunalt anställda i antal. Mot bakgrund av det ansvar MAS och MAR har för äldre personer och personer med funktionsnedsättning anser Socialstyrelsen att MAS och MAR är strategiskt viktiga grupper som också bör få del av värdegrundsutbildningen. 13

14 Närliggande regeringsuppdrag Socialstyrelsen arbetar nu med totalt nio regeringsuppdrag med ursprung i propositionen Värdigt liv i äldreomsorgen. Fyra av dessa kan sägas ha tydlig bäring på uppdraget om att ta fram en utbildning i värdegrundsarbete. Handlednings- och informationsmaterial För att underlätta implementeringen av kunskaperna om värdegrunden har Socialstyrelsen fått i uppdrag att ta fram ett handledningsmaterial för personal inom äldreomsorgen. Syftet är att stödja utförarnas arbete med värdegrunden och inspirera till utvecklande samtal och reflektioner kring värdegrundsfrågor. Materialet ska spridas till både kommunalt och enskilt bedriven äldreomsorg. Ett informationsmaterial ska tas fram för att ytterligare öka kännedomen om den nationella värdegrunden. Informationsmaterialet ska beskriva de olika aspekter som tillhör värdegrunden samt ge konkreta exempel på hur värdegrunden kan tillämpas. Materialet ska vända sig till äldre personer, deras anhöriga och allmänheten. Det ska också vara utformat för att användas i äldreomsorgens samtliga verksamheter och finnas i webbbaserad form. Uppdraget ska redovisas till regeringen den 31 mars Lokala värdighetsgarantier Socialstyrelsen har fått i uppdrag att stödja framtagandet av lokala värdighetsgarantier. En lokal värdighetsgaranti är en detaljerad beskrivning av hur man lokalt i en kommun arbetar inom äldreomsorgen. Det kan till exempel gälla specifika insatser, vilken kompetens personalen har eller hur man arbetar för att enskilda äldre personer med insatser ska få inflytande över hur och när insatserna utförs. Genom lokala värdighetsgarantier får den äldre, närstående och medborgare en bättre bild av vad de kan förvänta sig av äldreomsorgen. Genom en ny bestämmelse i lagen (2001:453) om vissa kommunala befogenheter blir det också möjligt att kompensera den äldre personen i de fall kommunen inte kan leva upp till garantin. Införandet av lokala värdighetsgarantier är ett frivilligt åtagande som görs av den beslutande nämnden. Garantierna ska vara möjliga att tillämpa i såväl kommunala som enskilda verksamheter. Uppdraget ska redovisas till regeringen den 30 juni Värdegrundsmärkning En verksamhet inom äldreomsorgen exempelvis ett äldreboende eller en hemtjänstenhet, såväl kommunalt som enskilt driven ska kunna ansöka om att bli värdegrundsmärkt. Märkningen ska markera att den service och omsorg som verksamheten erbjuder ges på ett sådant sätt att den slår vakt om den enskildes värdighet och välbefinnande. Värdegrundsmärkningen ska ge en mer fördjupad bild och förmedla att den verksamhet som blivit märkt 14

15 också uppfyller vissa kriterier som anses ge goda förutsättningar för att erbjuda äldre ett värdigt liv. Värdegrundsmärkningen är tänkt att vara ett komplement till andra system, Äldreguiden och den statliga tillsynen, som redovisar kvalitet inom äldreomsorgen. Socialstyrelsens uppdrag består dels i att ta fram kriterier för vad verksamheterna ska uppfylla för att bli värdegrundsmärkta, dels i att ta fram ett system för värdegrundsmärkning. Systemet ska ge lösningar på frågor: Vem ska utföra värdegrundsmärkningen? Hur länge ska märkningen gälla? Hur ska kriterierna kunna utvecklas över tid? Ska en märkning kunna dras tillbaka? Uppdraget ska redovisas till regeringen den 31 mars Förslag till ledarskapsutbildning för chefer inom äldreomsorgen Det är centralt för en fungerande äldreomsorg att det finns kunniga ledare som kan stödja personalen. I ett första skede ska Socialstyrelsen utarbeta ett vägledande underlag avseende vilka kunskapsbehov som finns för ledare inom äldreomsorgen. Vidare ska ett förslag till en nationell utbildning för chefer inom äldreomsorgen tas fram. Utbildningen planeras omfatta 30 högskolepoäng. Målgruppen är enhetschefer med budget- och personalansvar inom kommunalt och enskilt bedriven äldreomsorg. Målet med utbildningen är att den ska ge cheferna ökad kompetens att uppfylla nationella och lokala mål samt göra dem bättre rustade att stödja och handleda personal i riktning mot en evidensbaserad och värdig äldreomsorg. Uppdraget ska redovisas till regeringen den 31 mars

16 Andra värdegrundsutbildningar Socialstyrelsen har kartlagt värdegrundsutbildningar inom det sociala omsorgsområdet. Kartläggningen omfattar även ledarskapsutbildningar. 6 Huvudsyftet med kartläggningen var att undersöka förekomsten av universitets- och högskoleutbildningar om värdegrund samt ledarskap inom äldreomsorgen för att få en bild av utbudet och innehållet samt kunna dra erfarenheter av upplägg. Ambitionen med kartläggningen har inte varit att göra en heltäckande analys av förekomst och utbud när det gäller dessa utbildningar, utan snarare att ge en dagsnotering och exempelsamling. För att inkluderas i kartläggningen var strävan att utbildningarna skulle likna de utbildningar som Socialstyrelsen fått i uppdrag att ta fram. Det betyder för värdegrundsutbildningen att kurserna bland annat skulle omfatta 7,5 högskolepoäng och kunna läsas fristående. De skulle också vara kopplade till socialt arbete, omvårdnad, vård och omsorgsarbete etc. De frågeställningar som söktes svar på för värdegrundsutbildningarna var följande: Hur många fristående kurser erbjuder högskolor och universitet med fokus på värdegrund inom vård- och omsorgsområdet? Hur ser det huvudsakliga innehållet ut i värdegrundsutbildningarna? Vilken kurslitteratur använder man sig av i värdegrundsutbildningarna? Värdegrundsutbildningar inom universitet och högskolor Kartläggningen visade att universitet och högskolor tillsammans erbjöd 22 fristående kurser på temat värdegrund och etik kopplat till det sociala omsorgsområdet vid 12 lärosäten. Hälften av kurserna innehöll operativa inslag. Drygt hälften av kurserna (13 stycken) var utformade som distansutbildningar, resterande kurser var campusförlagda. Det var vanligare med distansutbildning bland värdegrundsutbildningar (59 procent) jämfört med ledarskapsutbildningar (32 procent). Endast en kurs var utformad som uppdragsutbildning, resterande ingick i det ordinarie kursutbudet. Teman som rör etik och värdegrund fanns representerade på flera nivåer i värdegrundsutbildningarna. I flertalet kurser fanns frågan om kommunikation och värdegrund både i relation till den egna yrkesgruppen/yrkesutövandet och till mötet med brukaren och dennes anhöriga. Till skillnad från ledarskapsutbildningarna fanns det i värdegrundutbildningarna mål att ge kunskap och förståelse för frågor som rörde klinisk omvårdnad och hälsotillstånd. När det gällde undervisningsform fanns här, liksom i ledarskapsutbildningarna, operativa moment. De operativa inslagen handlade oftare om praktiska fallövningar och problemlösning än verksamhetsanknuten undervisning. 6 Kartläggningen återfinns i sin helhet i bilaga 1 till denna rapport 16

17 Sammanställningen av kurslitteratur visade att värdegrundsutbildningarna främst fokuserade på omvårdnad och kunskap om åldrande, demens och vård i livets slutskede (53 procent). Litteratur som rörde etik och värdegrund utgjorde tillsammans med litteratur om kommunikation och mångfald 41 procent av den totala litteraturen. Sex procent av litteraturen omfattade teman som behandlade genus, intersektionalitet, organisation och ledarskap. Sammanställningen av kurslitteraturen rörande värdegrundsutbildningarna visade på en stor spridning, precis som för ledarskapsutbildningarna. Ingen av boktitlarna återfanns i samtliga kurser. 21 procent av titlarna återkom mer än en gång medan resterande titlar (79 procent) endast fanns med en gång. Den mest frekventa kursboken fanns med i fyra av de 15 undersökta kursbeskrivningarna. I kartläggningen framkommer att evidensbaserad praktik inte används som begrepp i undervisningen. Kompetensstegen I sökandet efter konkreta exempel på hur kommunerna arbetar med kompetensutveckling inom äldreomsorgen bedömde Socialstyrelsen att det var relevant att lyfta fram erfarenheter från den treåriga ( ) nationella kvalitets- och kompetensutvecklingssatsningen Kompetensstegen. 7 Den huvudsakliga avsikten med Kompetensstegen var att stödja kommunernas långsiktiga arbete med att skapa hållbara system för verksamhetsnära kompetensutveckling i syfte att höja standard och kvalitet i äldreomsorgen i hela landet [3]. Totalt ansökte och beviljades 287 av landets 290 kommuner stöd för insatser inom ramen för satsningen anställda inom äldreomsorgen deltog i någon eller några av Kompetensstegens projekt (motsvarar 62 procent av den totala andelen anställda personer). Insatserna var i första hand riktade till undersköterskor och vårdbiträden (de som står närmast omsorgsoch vårdtagarna) men även chefer, sjuksköterskor, biståndshandläggare, sjukgymnaster och arbetsterapeuter deltog i kompetensutvecklingsaktiviteter [3]. Aktiviteterna hade olika form och innehåll men gemensamt för de olika insatserna var att samtliga skulle ha en förankring i den befintliga verksamheten, så kallad verksamhetsnära kompetensutveckling [4]. Det fanns två huvudområden som kommunerna prioriterade i sitt utvecklingsarbete. Det första området rörde omsorgskompetens, det vill säga aktiviteter som syftade till att öka kompetensen inom åldrande, åldrandets sjukdomar, etik, bemötande och omvårdnad. 150 kommuner hade aktiviteter som anknöt till teman om värdegrund, bemötande och etik. I syfte att höja den grundläggande yrkeskompetensen bland personalen var omvårdnadsutbildning på gymnasial nivå vanligt förekommande. Drygt 100 kommuner ansökte om denna typ av aktivitet [3]. Det andra huvudområdet rörde utvecklingskompetens, det vill säga aktiviteter som fokuserade på att utveckla, behärska och nyttja metoder och former för hur ny kunskap kan användas i det vardagliga arbetet. Det kunde handla om processledning, handledning och förändringsarbete [3]. Andra 7 En utförligare beskrivning av Kompetensstegen och dess resultat återfinns i Kartläggning av ledarskapsutbildningar och Värdegrundsutbildningar inom det sociala omsorgsområdet, som utgör bilaga 1 till denna rapport 17

18 stora kunskapsområden var demensvård, förebyggande insatser, läkemedelsbehandling, mat för äldre, rehabilitering, socialt innehåll, anhörigstöd och vård i livets slutskede [4]. De vanligaste formerna för utveckling och lärande var handledning, reflekterade samtal, kvalitetsutveckling samt förändrings- och utvecklingskompetens. Det förekom att kommuner erbjöd personal utbildning på högskolenivå, antingen genom enstaka kurser eller hela utbildningar motsvarande ett års högskoleutbildning [3]. När det gäller utbildning av chefer och ledare gavs stöd främst till utbildning som handlade om att leda och organisera kompetensutveckling bland personal samt ledarskap för förändringsarbete. Ledarskapsutbildningarna organiserades på olika sätt, allt från lokalt framtagna ledarskapsutbildningar till mer etablerade utvecklingskoncept. I betänkandet [3] redogör man också för att flertalet kommuner använt sig av strukturerade reflekterande samtal kopplade till bland annat etik och värdegrund. Erfarenheter från Kompetensstegen Kommittén bakom betänkandet beskriver att de haft begränsade möjligheter att arbeta med uppföljning och utvärdering av satsningen. Betänkandet skrevs under en tid då flertalet av kompetensutvecklingsaktiviteterna fortfarande pågick. Dåvarande Institutet för utveckling av metoder i socialt arbete (IMS) vid Socialstyrelsen fick regeringens uppdrag att utvärdera vilka effekter Kompetensstegen hade på äldreomsorgens kvalitet. Slutredovisningen lämnades till regeringen i juni 2009 [4]. Förutsättningarna för utvärderingen omfattas av omständigheter som på olika sätt försvårar tolkningen av utbildningarnas effekter, framförallt avsaknad av förmätningsdata och begränsad uppföljningstid. Utvärderingen inkluderade inte samtliga kunskapsområden inom ramen för Kompetensstegen utan avgränsades till att endast utvärdera områdena handläggning, dokumentation, läkemedel, munhälsa, fallprevention samt demens. Ingen av dessa kunskapsområden sammanfaller med tema ledarskap eller värdegrund. Trots begränsningen i materialets relevans finns det några intressanta iakttagelser att göra. Utvärderingens resultat talar för att Kompetensstegen haft betydelse för personalens kunskaper och färdigheter i tre av sex studerade områden. På grund av avsaknad av förmätningsdata på vissa av områdena kunde utvärderingen däremot inte säga något om Kompetensstegen haft någon omedelbar betydelse för de äldre. Förutom de omständigheter som tidigare nämnts rörande resultatens tillförlitlighet diskuterar man i utvärderingen förklaringar till varför det inte går att avläsa tydligare effekter av Kompetensstegen. Hänvisning görs till implementeringsforskning som säger att det inte finns någon automatisk koppling mellan undervisning, förbättrade kunskaper och ändrat arbetssätt. För att utbildningsinsatser ska ge effekt bör de innehålla praktiska övningar och någon form av varaktig handledning. Även behovsinventering och kartlägg- 18

19 ning över verksamhetens förutsättningar för förändring lyfts fram som centralt för ett lyckat förändringsarbete [4]. Kompetensutveckling hos Famna och Vårdföretagarna I sökandet efter hur privata företag arbetar med kompetensutveckling avseende ledarskap och värdegrundsarbete inom äldreomsorgen har några exempel från Famna och Vårdföretagarna studerats. 8 Beskrivningen ger inte en komplett bild, utan ska ses som exempel. Famna Famna anordnar för närvarande en ledarskapsutbildning ( ) för chefer och ledare inom vård och omsorg vid namn AGERA kompetensförsörjning inom non-profit vård och omsorg. Utbildningen riktar sig till Famnas medlemsorganisationer i Stockholms län. Sammanlagt är 22 medlemsorganisationer med i satsningen. De 192 cheferna och ledarna som går utbildningen har förankring i Famnas samtliga verksamhetsområden, inte enbart äldreomsorg. Utbildningen finansieras av svenska ESF-rådet och genomförs i samverkan med Ersta Sköndals högskola. Utbildningen pågår under två år (kvartsfart) och ger totalt 15 högskolepoäng. Resultatet från en förstudie visade att cheferna och ledarna inom ideell sektor ofta har god kännedom om värdegrundsfrågor samt vård- och omsorgsfrågor, men att det fanns kunskapsluckor när det gällde ledarskap, affärsmannaskap, kommunikation, chefskap, jämställdhet och integration. Med förstudieaktiviteterna som grund arbetades en utbildning fram i syfte att utveckla chefernas förmåga inom olika kunskapsområden, så att de kan stå bättre rustade att leda sin organisation till utveckling och tillväxt. Kunskap om implementering och att ge verktyg för att genomföra förändring i själva verksamheten är en central del i utbildningen [5]. Parallellt med insatserna pågår en utvärdering som presenteras under år Famna har även ett kvalitetsutvecklingsprogram Värdeforum som har utarbetats av Famna och Qulturum. 9 Målsättningen med programmet är att utveckla deltagarnas förmåga att i egen regi eller i samarbete med övriga bedriva organiserad kvalitetsutveckling och skapa en användbar förbättringskultur [6]. Som ett första steg i programmet börjar de deltagande verksamheterna med att identifiera sina förbättringsbehov, utse team och en blivande förbättringscoach. Coachens uppgift är att inspirera, stödja och coacha arbetslaget under handledning av utvecklingsledare från Qulturum. Coacherna från de olika verksamheterna möts även gemensamt för handledning. De kartlagda förbättringsbehoven i verksamheten utgör sedan grunden för teamens förbättringsarbete [6]. 8 En utförligare beskrivning av Famnas och Vårdföretagarnas arbete med kompetensutveckling inom områdena ledarskap och värdegrundsarbete återfinns i Kartläggning av ledarskapsutbildningar och Värdegrundsutbildningar inom det sociala omsorgsområdet, som utgör bilaga 1 till denna rapport 9 Qulturum är en utvecklingsenhet i landstinget, Jönköpings län. 19

20 Sex organisationer har deltagit i den första omgången av Famnas Värdeforum år Sammanlagt har 40 medarbetare och sex coacher ingått i satsningen [6]. Vårdföretagarna Vårdföretagarna antog under år 2000 en etikpolicy som nu gäller i hela organisationen. För att hjälpa medlemsföretagen att få igång ett etikarbete har Vårdföretagarna tagit fram etikhandboken Etik och värden i vårdföretaget Handledning för etiksamordnare. 10 Handboken vänder sig i första hand till de personer i medlemsföretagen som har till uppgift att leda eller samordna ett sådant etikarbete, det vill säga handledare och etiksamordnare snarare än medarbetare och chefer. Skriften innehåller material om etisk teori, men tonvikten ligger på idéer och praktiska förslag på hur man konkret kan arbeta med etikfrågor i företaget. Materialet är uppdelat i en praktisk del och en teoretisk del. I den praktiska delen presenteras en arbetsmodell som man kan använda i arbetet med att skapa en fungerande etik i verksamheten. Den teoretiska delen av handledningsmaterialet innehåller en diskussion om syftet med etikarbete i företag och organisationer samt definitioner av relevanta termer och begrepp. Båda delarna är kopplade till varandra för den som vill fördjupa arbetet. Tanken är att olika delar ska kunna användas beroende på läsarens förkunskaper. 10 Internt material från Vårdföretagarna. Etik och värden i vårdföretaget. Handledning för etiksamordnare

21 Värdegrundsutbildning Den värdegrundsutbildning som Socialstyrelsen presenterar innehåller en övergripande beskrivning av upplägg, inriktning och förväntade mål med utbildningen. I det förfrågningsunderlag som ligger till grund för upphandling finns en detaljerad beskrivning av de villkor som ställs från Socialstyrelsen till lärosätena och som måste uppfyllas. Upphandling av utbildningen är påbörjad för att kursstart ska kunna ske under hösten Sista dag för anbud är 13 april Förutsättningar Regeringsuppdraget specificerade ett antal förutsättningar för uppdragets genomförande: Samråd ska ske med SKL. Socialstyrelsen har valt att även samråda med Famna och Vårdföretagarna. Samråd ska även ske med lämplig utbildningsanordnare för att ta fram underlag för en utbildning i den nationella värdegrunden. Socialstyrelsen upphandlar utbildningen när underlag om lämplig dimensionering och utformning finns. Utbildningen ska även tillhandahållas i webbaserad form. Utbildningen ska bedrivas i en för stat och kommuner kostnadseffektiv form och om möjligt samordnas med redan pågående verksamhetsnära kompetensutveckling. Utbildning i den nationella värdegrunden för äldreomsorgen bör starta senast hösten Socialstyrelsen ska utbetala medel till de utbildningsanordnare som efter upphandlingen genomför utbildning. Utgångspunkter Socialstyrelsens utbildningskoncept grundas på myndighetens nationella uppdrag: att verka för en god vård och omsorg genom att styra med regler, kunskap och statsbidrag, och genom att göra tillsyn, uppföljningar och utvärderingar. Utbildningen värnar därför nationell likvärdighet och har tagits fram i samråd med SKL, Famna och Vårdföretagarna. I ett inledande samtal med ett antal högskolor och universitet inhämtades erfarenheter från utbildningar som de anordnat tidigare med avseende på innehåll, upplägg och form. På grund av det kommande arbetet med upphandling ställdes inga frågor om lärosätenas kapacitet. Sådana frågor skulle kunna ses som icke förenliga med upphandlingsproceduren. Socialstyrelsens bedömning om dimensionering bygger därför snarare på ett rimlighetsantagande. När processen övergick i ett upphandlingsförfarande diskuterades inte värdegrundsutbildningsfrågor i något avseende vidare med lärosätena. 21

22 Av den kartläggning som Socialstyrelsen gjort avseende förekomsten av värdegrundsutbildningar vid högskolor och universitet, framkommer att endast en av 22 fristående kurser som motsvarar 7,5 högskolepoäng är uppdragsutbildning. Socialstyrelsen gör tolkningen att i den mån kommuner och privata verksamheter ger strategiska och samlade utbildningsinsatser i värdegrundsfrågor, är det inte på högskolenivå i någon större utsträckning. Det blir därför svårt att samordna denna värdegrundsutbildning med redan pågående verksamhetsnära kompetensutveckling. I kartläggningen har Socialstyrelsen inte heller kunnat se att evidensbaserad praktik används som begrepp eller som specifikt undervisningstema. Socialstyrelsen menar att ökad kunskap om en evidensbaserad praktik är ett viktigt inslag både i värdegrundsutbildning och i en ledarskapsutbildning, en uppfattning som går väl i linje med överenskommelsen mellan regeringen och SKL [7] om att stödja en utveckling mot en mer evidensbaserad praktik i socialtjänsten. Såväl forskning som företrädare för lärosäten och verksamheter ger stöd för att ett upplägg av kursen ska innehålla teoretiska moment som kompletteras med praktiska uppgifter. För att utbildningsinsatserna verkligen ska ge avtryck bör, enligt implementeringsforskning, dessa kompletteras med någon form av varaktig handledning. Socialstyrelsen arbetar med att ta fram ett handledningsmaterial som kan användas i verksamheterna. Målgrupp I regeringsuppdraget definieras målgruppen lämpliga personalkategorier såsom till exempel biståndshandläggare och arbetsledare inom kommunalt och enskilt bedriven äldreomsorg. Värdegrundsutbildningen ska riktas till första linjens chefer inom äldreomsorgen med verksamhets-, budget- och personalansvar (ofta kallade enhetschefer, verksamhetschefer eller områdeschefer) biståndshandläggare (biståndsbedömare) MAS och MAR (medicinskt ansvarig sjuksköterska och medicinskt ansvarig för rehabilitering) i mån av plats även andra nyckelgrupper, till exempel biträdande enhetschefer eller motsvarande. Målgrupperna enhetschefer, biståndshandläggare, MAS och MAR utgör tillsammans cirka personer i kommunal och privat regi. Utbildningens syfte En nationell värdegrund för äldreomsorgen tydliggör de etiska värden och normer som ska vara grunden inom äldreomsorgen. Värdegrunden befäster ett synsätt om att äldre personer ska kunna leva efter sin identitet och personlighet. En avgörande aspekt är den enskildes möjlighet till självständighet, självbestämmande och delaktighet. Stödet till den enskilde ska vara 22

23 individanpassat, av god kvalitet och utformas med respekt för de egna värderingarna och den personliga integriteten. Syftet med att utbilda chefer, biståndshandläggare, MAS och MAR i värdegrundsarbete är att skapa förutsättningar för att deltagarna ska förstå och kunna arbeta med värdegrundsfrågor i fokus. Detta i sin tur förutsätts leda till att de äldre får ett värdigt liv och känner välbefinnande. Utbildningens mål och innehåll Grundläggande är att utbildningen ska vara nationellt likvärdig för att kunna stödja en nationell likvärdighet inom äldreomsorgen. I det övergripande målet för utbildningen ligger att deltagarna ska tillägna sig kunskaper och förmågor på ett sådant sätt att de går att omsätta i praktiskt arbete i verksamheterna. Kursen ska innehålla teoretiska moment som kompletteras med praktiska uppgifter. Kursens pedagogik och metodik ska vila på vetenskaplig grund. Socialstyrelsen föreslår att kursen får titeln: Att förstå och leda utifrån den nationella värdegrunden för äldre. Lärosätena utformar själva kursplanen, som ska beskrivas i underlaget till upphandlingen. För att kunna förstå och förmedla intentionerna i den nationella värdegrunden krävs kunskaper om den nationella värdegrunden och dess sammanhang kommunikation om hur man förmedlar kunskaper teorier om etik och humanism hur en förändringsprocess i riktning mot en äldreomsorg med värdegrunden i fokus kan formas uppföljning, utvecklings- och förbättringskunskap samt evidensbaserad praktik. Kunskapsområde: Nationella värdegrunden Mål är att deltagarna efter kursen ska kunna redogöra för den nationella värdegrunden, dess bakgrund och fokus redogöra för den juridiska betydelsen av värdegrundstexten i socialtjänstlagen samt beskriva förhållandet mellan värdegrund och skälig levnadsnivå i juridisk mening redogöra för förhållandet mellan värdegrund och övriga nationella styrinstrument för äldreomsorgen tillämpa värdegrunden i samband med biståndsbedömningen diskutera olika sätt att tolka begreppen värdigt liv och välbefinnande redogöra för hur man kan implementera den nationella värdegrunden i sitt dagliga arbete förstå och beskriva hur omsorg av god kvalitet, personlig integritet, självbestämmande, gott bemötande, individanpassning och delaktighet ska kunna efterlevas i omsorgen av äldre personer förstå och beskriva hur trygghet, meningsfullhet och känsla av sammanhang ska kunna integreras i omsorgen. 23

24 Kunskapsområde: Kommunikation Mål är att deltagarna efter kursen ska kunna beskriva kommunikationens betydelse för att uppmärksamma den enskildes behov utifrån ett värdigt liv och välbefinnande redogöra för de teoretiska grunderna för kommunikation och samtalsprocess redogöra för pedagogiska teorier som visar reflektionens roll i lärandet och i det dagliga arbetet utifrån de äldres livsbetingelser identifiera, beskriva och tillämpa kommunikation och samtalsteknik i det professionella, ömsesidiga mötet med äldre utifrån ett fokus som bidrar till hälsa Kunskapsområde: Etik och humanism Mål är att deltagarna efter kursen ska kunna beskriva och tillämpa etiska teorier och metoder i relation till värdegrund och bemötande redogöra för etiska teorier med betoning på den äldre människans utveckling både som individ och i ett socialt sammanhang tillämpa teorier och metoder i frågor kring att se den enskilde i centrum och använda ett empatiskt förhållningsätt tillämpa ett hälsofrämjande förhållningssätt i arbetet med äldre diskutera etiska frågor som kan förekomma i arbetet med äldre och deras närstående beskriva det egna handlandet för att intentionerna med den nationella värdegrunden ska kunna förverkligas beskriva hur värderingar skapas och vidmakthålls. Kunskapsområde: Uppföljning, utvecklings- och förbättringskunskap samt evidensbaserad praktik Mål är att deltagarna efter kursen ska kunna beskriva hur man kan arbeta med värdegrund i ett systematiskt förbättringsarbete visa insikt och förståelse för organisationskulturer och hur de utvecklas och förändras tillämpa grundläggande kunskap om olika faktorer som inverkar på grupprocesser identifiera hur man genom olika arbetsmetoder kan åstadkomma en konstruktiv förändring som leder till nya arbetssätt och attitydförändringar inom omsorgen om äldre beskriva metoder för att kunna följa upp och utvärdera sin verksamhet förstå evidensbaserad praktik som metod och förhållningssätt för att systematiskt dokumentera och följa upp insatsers resultat ha kännedom om hur evidensbaserad praktik kan tillämpas för att integrera bästa tillgängliga vetenskapliga kunskap med den äldres unika förutsättningar och den professionelles erfarenheter och kompetens 24

25 Utbildningsform Socialstyrelsen föreslår att utbildningen ges som uppdragsutbildning och omfattar 7,5 högskolepoäng på grundnivå. Studietakten ska vara kvartsfart, vilket motsvarar 10 timmar i veckan under 20 veckor. I samtal med företrädare för lärosäten och verksamheter rekommenderas denna studietakt. Ett sådant upplägg är vanligt förekommande i dag och möjliggör för deltagarna att vara frånvarande från sina verksamheter utan alltför stora avbräck, vare sig för verksamheten eller sett ur ett individperspektiv. Vidare föreslås att de studerande ges högskolepoäng om de tenterar. Om deltagarna väljer att inte tentera ges utbildningsintyg utan högskolepoäng. Behörig att delta är enhetschefer inom äldreomsorgen, biståndshandläggare och MAS/MAR, enligt målgruppsdefinition. I mån av plats kan även andra nyckelgrupper, t.ex. biträdande enhetschefer eller motsvarande ges möjlighet att delta. Planerat är att utbildningen ska anordnas med såväl fysiska möten som med webbaserat stöd. Fysiska möten underlättar för deltagarna att skapa nätverk och utbyta erfarenheter. En webbplattform som komplement underlättar för målgruppen att planera sin tid för studier. Exempelvis kan föreläsningar visas på tider som passar den enskilde, möjlighet till diskussioner med andra deltagare och lärare ges, liksom att kunna sända in genomförda uppgifter. I förslaget till ledarskapsutbildning för chefer inom äldreomsorgen föreslås att värdegrundsutbildningen om 7,5 högskolepoäng ingår som första moment i ledarskapsutbildningen. De chefer som redan har genomgått värdegrundsutbildningen får tillgodoräkna sig denna del i ledarskapsutbildningen och går då i stället något kortare tid. Ett sådant upplägg möjliggör dessutom för de chefer som eventuellt inte har hunnit gå värdegrundsutbildningen fram till 2013 att ändå tillgodogöra sig denna kurs. Uppföljning och utvärdering Ett centralt effektmål med en värdegrundsutbildning är att de äldre ska få en god vård och omsorg, uppleva ett värdigt liv och känna välbefinnande. I viss mån kan effekten av en utbildning mätas med redan existerande mätverktyg, exempelvis nationella kvalitetsindikatorer och äldreundersökningar, men det kommer att bli svårt att helt säkerställa värdegrundsutbildningens exakta inflytande. I förutsättningarna för att ta fram utbildningen har inte heller legat att göra en effektutvärdering. Socialstyrelsen föreslår i stället att en uppföljning görs genom frågeformulär till deltagarna inför utbildningens start och när utbildningen har avslutats. Förutom frågor som relateras till själva kursens innehåll och upplägg, som kan hänföras till respektive lärosäte, får deltagaren bland annat svara på hur de uppfattar sina kunskaper och förmågor avseende de teman kursen behandlar, vilka arbetsmetoder de arbetar med och i vilken utsträckning de arbetar med systematiskt förbättringsarbete. Resultaten ska sammanställas av lärosätena och återrapporteras till Socialstyrelsen. 25

26 Upphandling En upphandling görs under våren 2011 i enlighet med ovanstående utbildningskoncept. En första utbildningsomgång kan starta i mitten av höstterminen Fyra kursomgångar kommer då att kunna genomföras fram till mitten av höstterminen Socialstyrelsen utbetalar medel till de utbildningsanordnare som efter upphandlingen genomför utbildningen. Regeringsuppdraget ska slutredovisas senast den 30 november Socialstyrelsens bedömning är att ett rimligt antal deltagare per termin utgörs av cirka 1000, främst sett till verksamheternas möjlighet att låta flera personer ur målgruppen gå utbildningen samtidigt. Socialstyrelsen har inte kunnat fråga lärosätena om deras kapacitet på grund av upphandlingsprocessen, men med denna uppskattning kommer hälften av den presumtiva målgruppen att kunna gå värdegrundsutbildningen inom två år, det vill säga cirka 4000 av cirka 8000 möjliga. Motiv för värdegrundsutbildningen Det pågår värdegrundsarbete både på lokal nivå i de enskilda verksamheterna och på strategisk övergripande kommun- och företagsnivå. Regeringen skriver också i uppdraget att många kommuner och enskilda verksamheter under flera års tid har arbetat med verksamhetsnära kompetensutveckling kring bland annat etik, bemötande och värdegrund för vård- och omsorgspersonal. För implementeringen av den nationella värdegrunden bör sådan kompetensutveckling, enligt regeringen, fortsätta och stödjas. Socialstyrelsen menar att värdegrundsutbildningen i detta sammanhang bör kunna ses som ett komplement och ett stöd för kommuner och enskilda företag att arbeta med frågan och koppla ihop lokalt och nationellt perspektiv. Socialstyrelsen har även uppdraget att ta fram ett handledningsmaterial och ett informationsmaterial för att underlätta kännedomen och kunskaperna om värdegrunden. Detta blir ett komplement till värdegrundsutbildningen. Avsikten med materialen är att stödja utförarnas arbete med värdegrunden och inspirera till utvecklande samtal och reflektioner kring värdegrundsfrågor. Detta uppdrag ska redovisas senast den 31 mars Värdegrundsutbildningen ger möjlighet för verksamheterna att kompetensutveckla flera yrkesgrupper samtidigt. De som arbetar som ett team kring de äldre får samma utbildning. Utbildningen ger dessutom högskolepoäng, vilket är till fördel för den enskilde medarbetaren. Denna värdegrundsutbildning kan dessutom komma att ingå som kriterium för värdegrundsmärkning, vilket är ett annat uppdrag som Socialstyrelsen arbetar med. Det ska redovisas den 31 mars Värdegrundsutbildningen ingår som ett utbildningsblock i förslaget till ledarskapsutbildning, som redovisas parallellt med detta uppdrag. Den föreslagna och planerade värdegrundsutbildningen kommer sannolikt inte att vara väsensskild från redan befintliga utbildningar i värdegrund och etik på högskolenivå. Det som i huvudsak tillkommer i förhållande till andra värdegrundsutbildningar är det nationella likvärdighetsperspektivet och att det uppstår en nationell standard för värdegrundsutbildningar inom äldreomsorgen. Vidare tillkommer att värdegrunden har en tydlig koppling till den äldre som subjekt, att insatserna ska ges så att den enskilde får ett vär- 26