Exkursion i Beijers park

Transkript

1 Exkursion i Beijers park Samling Vi samlas inne i Beijers park vid cementscenen klockan Samlingsplasten ligger nära lekplatsen i sydvästra hörnet av parken se bifogade bilder, se figur 1-4. Förslagsvis tar du buss 4 (mot Bernstorp, passerar även Värnhem) som avgår från Malmö central kl.12.48/7.49 och kommer fram till hållplatsen Malmö Beijers park cirka kl.13.01/8.01. Denna hållplats ligger vid ingången till parken som leder till lekplatsen och är närmast samlingsplatsen. Vid detta hörn av parken finns en mindre parkeringsplats och det finns även andra parkeringsplatser runt om parken eller på lite avstånd, men vi rekommenderar bussen då parkeringsplatserna oftast är fullsatta. Figur 1. Malmö Beijers park ligger i övre högra hörnet av bilden, markerat med A. Centralen, (längst ner till vänster) och Värnhem ( mitten ) är markerade med cirklar. (Källa: Google Earth, ). 1(19)

2 Samlingsplats Ingång Busshållplats Figur 2. Pilarna markerar var busshållplatsen (svart), ingången till parken (blå) respektive samlingsplatsen (röd) finns (Källa: Google Earth, ). Figur 3. Bilder över ingången till parken och ingången till lekplatsen. Gå gången som leder till vänster om huset, passera lekplatsen och samlingsplatsen är till väl synlig till vänster. (Foto: J.N.Spanne). Samlingsplatsen Figur 4. Bilden visar samlingsplatsen och lekplatsen. Ingången till parken är snett till höger om huset bakom lekplatsen. Nära lekplatsen finns toaletter för allmänheten. (Foto: J.N. Spanne). 2(19)

3 Personlig utrustning Klädsel passande för vädret och för att ta sig fram i terrängen samt sitta på marken. Stövlar eller skor som klarar väta, högt gräs, ojämn terräng m.m. Du kommer att gå ett par kilometer under exkursionen så det är viktigt att skorna/stövlarna är bekväma. Något att sitta på, som tål väta. Anteckningsmaterial (ta gärna med något att ha som underlag) Något att dricka och gärna en fikamatsäck. Solskydd kan också vara bra att ha. Pappersnäsdukar eller något annat att torka av nedsmutsade eller blöta händer (och grejor) med Gott humör Uppgifter under fältmomentet av exkursionen Inledande information om huvuduppgift och deluppgifter Under fältmomentet av exkursionen arbetar ni i grupper om 4-5, max 6 studenter. Huvuduppgiften är att samla in material till en exkursionsrapport, som ska beskriva miljön i Beijers park ur ett ekologiskt perspektiv. Huvuduppgiften är indelad i två deluppgifter: 1. Undersöka och dokumentera olika miljöer i detalj. Hur detta ska göras beskrivs under rubriken Undersökning av olika miljöer. De miljöer som ska undersökas är: a. en vattenmiljö, b. en skogsmiljö, c. en våtmarksmiljö och d. en grässlättsmiljö. Varje miljö ska beskrivas med ord och dokumenteras med bilder. Bilderna kan vara teckningar eller foton. Närmare beskrivning av denna deluppgift finns under en egen rubrik nedan. 2. Samla in blad samt blomma och/eller frukt av 3 av följande 8 vanliga träd: ek, lönn, björk, lind, pil, kastanj, al och ask. (Att ha med blommor eller frukter underlättar bestämningen avsevärt.) Dessa skall identifieras och senare lämnas in upptejpade på var sitt A4-ark med namngivningen skriven på arket. Släkte skall vara identifierat och ni skall göra ett försök att även ange art. Observera att fullständigt namn för alla deltagare i exkursionsgruppen skall finnas med på samtliga inlämnade ark. Deluppgift1. Undersökning av olika miljöer Inledning Gruppen skall beskriva miljön i sina undersökningsområden m.a.p. på ekologiskt relevanta faktorer t.ex. ljusförhållanden, fuktighet, markmaterial (sand/jord, förna m.m.) samt vegetation (typ/arter). I beskrivningarna ska vilka djur som ni funnit och/eller sett i respektive område också finnas med samt att det ska finnas beläggexemplar (förklaras närmare nedan) från minst två av de undersökta områdena. 3(19)

4 Undersökningsområden En vattenmiljö ska undersökas och detta innebär att fokus för denna undersökning är sjön, se figur 5. Figur 5. Bilderna visar olika vyer över sjön. Det finns olika miljöer kring sjön bl.a. beroende på att ljustillgången varierar.(foto: J.N. Spanne). Skogsmiljön som ska undersökas finns i den del av parken där de stora träden finns t.ex. sydöstra hörnet, se figur 6. Figur 6. Bilderna visar några olika vyer över skogsmiljön i sydöstra hörnet av parken. Här har stenrösen anlagts och stammar, grenar samt löv lämnas till olika nerbrytare för att skapa ett material kretslopp.(foto: J.N. Spanne). Grässlättsmiljön finns i mitten av parken, se figur 7, och våtmarken i anslutning till sjön, se figur 8. Figur 7. Bilderna visar några olika vyer över grässlättmiljön i mitten av parken. (Foto: J.N. Spanne). 4(19)

5 Figur 8. Bilderna visar några olika vyer över våtmarksområdet närmast sjön. Området leder bort mot skogsområdet genom att en bäckfåra har anlagts, men denna kan vara helt uttorkad beroende på väderlek. (Foto: J.N. Spanne). Undersökningar som ska göras i de olika miljöerna I varje miljö ska ni undersöka vilka djur och växter som lever i denna miljö och var i miljön de verkar föredra att vistas (biotop, utbredningsområde, ekologisk nisch m.fl. av ekologins begrepp passar in här). När det gäller djur så ska ni göra detta med hjälp av olika sorters håvar, såll, sil, insektssug, pipetter, baljor, burkar, lupp och pincetter samt olika bestämningsnycklar och annan bestämningslitteratur. I landmiljöer ska ni använda lufthåv, insektsug, lupp, pincetter och om det finns förna även såll för att få tag på smådjuren i denna typ av miljö. I vattenmiljön ska ni använda vattenhåv, planktonhåv, sil, pipett, balja, pincetter och lupp för att få tag på de smådjur som lever här. Ni ska avgränsa ert undersökningsområde och ritar en skiss av detta eller fotograferar det så att ni enkelt kan beskriva området senare. Detta gör ni enklast på land genom att mäta upp en ruta på 10 x 10 meter och ta reda på vilka träd och buskar som finns i rutan. Ange täckningsgrad för varje art. Rita två skisser av rutan på ett papper så att det framgår hur träden respektive buskarna bredde ut sig. Mät sedan upp minst en ruta på 1 x 1 meter och ta reda på vilka örter och andra växter samt djur som finns i rutan. Ange täckningsgrad för varje art. Rita en skiss för varje ruta på ett papper så att det framgår hur växterna bredde ut sig och var ni fann de olika djuren. Samla in arter som ni inte har kunnat bestämma i fält för närmare analys vid avslutande gemensam samling eller på skolan. (Fråga gärna exkursionsledarna om hjälp medidentifieringen.) Vad som ska dokumenteras på varje plats För var och en av miljöerna ska ni dokumentera allt som kan vara relevant för att kunna beskriva den specifika ekologin på platsen. Detta är t.ex.: ljusförhållanden (t.ex. hel/halv/del skuggigt/ljust, del av/hel dag, vad som orsakar skuggan), hur fuktigt området är (t.ex. öppet vatten, vattenpölar, torrt), utsatthet för väder och vind (t.ex. vindskyddat/öppet), om det finns mycket dött växt/djurmaterial (t.ex. löv på marken, inget alls etc.), markmaterialets struktur/beståndsdelar (t.ex. sand, grus, jord, lera etc.), djur och växter i hela biosfären i den del ni avgränsat (t.ex. småkryp, fåglar, däggdjur m.m. både över och under förnaskiktet), m.m. Det är viktigt att notera var i ert avgränsade område som de olika arterna verkar finnas! 5(19)

6 Beläggexemplar Att samla in beläggexemplar innebär att de djur (småkryp) som ni fångar på ett område ska placeras i en burk (med eller utan vatten beroende på djur) och att ni ska markera m.h.a. tejp och blyertspenna på burken var ni fångat djuret, datum och gruppens nummer (samma som kameranumret). Större djur än vad som går ner i burkarna får inte fångas och inte heller djur som är fridlysta (t.ex. grodor, salamandrar och ödlor får fångas in, men måste snarast släppas ut i på samma ställe där de fångades). Större djur och fridlysta djur kan/ska fotograferas som dokumentation. Era märkta (med tejp) burkar med beläggexemplar visar ni för Johanna innan ni går hem från exkursionen. Vissa av djuren kommer vi kanske titta lite närmare på vid en senare tidpunkt. Digitalkamera och dokumentation För att underlätta dokumentationen av de olika miljöerna så kommer varje grupp få låna en digitalkamera att ta bilder med. Denna ska hanteras varsamt och lämnas tillbaks i samma skick som ni fick ut den, när exkursionen är över, innan ni går hem. En person i gruppen kommer att få skriva på en låneförbindelse vid utlånandet. Bilderna som tas med kameran kommer att läggas ut på Its learning i en mapp med kameranumret och exkursionsdatum. Det som ska dokumenteras genom fotografering är beläggexemplar av djur, djur som är förstora att stoppa i burk, fridlysta djur, växter som är typiska för platsen och andra saker som är viktiga för att beskriva ekologin på platsen. Glöm inte att skriva upp numret på er kamera, då det och datumet för exkursionen identifierar er grupp. Ungefärligt tidsschema och gruppindelning Vi samlas 13.15/8.15 (senast!) vid samlingsplatsen i Beijers park. Närvarokontrollen och gruppindelning görs samtidigt. Vi kommer att ha maximalt 12 grupper och det är lämpligt att ni bildar grupper som överensstämmer med era normala labgrupper. Exkursionsmaterialet delas ut och kamerautlåningskvittot skrivs på. Grupp 1-3 går med en handledare till sjön, grupp 4-9 går med en handledare till grässlättmiljö samt våtmark och grupp går med en handledare till skogsmiljön. Varje grupp arbetar i varje miljö ca. 45 minuter och går sedan vidare till nästa, enligt nedanstående schema, medan handledarna kommer att stanna kvar i sjö, våtmark/slättland respektive skog. Tabell 1. Tabellen visar gruppernas tids- och cirkulationsschema för de olika miljöerna. TID GRUPP 1-3 GRUPP 4-6 GRUPP 7-9 GRUPP Samlingsplatsen (Utdelning utrustning) Samlingsplatsen (Utdelning utrustning) Samlingsplatsen (Utdelning utrustning) Sjö Grässlätt Våtmark Skog Våtmark Skog Grässlätt Sjö Grässlätt Sjö Skog Våtmark Skog Våtmark Sjö Grässlätt Träbänk vid sjön (Inlämning/kontroll av utrustning) Träbänk vid sjön (Inlämning/kontroll av utrustning) Träbänk vid sjön (Inlämning/kontroll av utrustning) Samlingsplatsen (Utdelning utrustning) Träbänk vid sjön (Inlämning/kontroll av utrustning) Ni kommer alltså att kunna få hjälp av handledare med olika undersökningsmoment främst i sjö-, skog- och våtmarksmiljöerna. 6(19)

7 Skog Grässlätt Våtmark Sjö g Figur 9. Pilarna markerar var de olika miljöerna finns i parken; skog, grässlätt, våtmark och sjö. (Källa: Google Earth, ). Återsamling (med närvarokontroll åtminstone huvudräkning ) sker vid samlingsplatsen mellan kl.17.25/ /13 varvid kamerorna samlas in. Därefter behöver vi hjälp av minst en person per grupp att bära utrustningen till bilen medan övriga är fria. Redovisning av exkursion Deluppgift 1: Undersökning av olika miljöer Redovisningen av exkursionens uppgifter gör ni i form av en gemensam rapport per grupp, som ska lämnas in senast fredag i vecka 39. En förutsättning för att skriva exkursionsrapporten är att ni har läst igenom kurslitteraturen kring ekologi. Detta för att rapporten ska innehålla beskrivningar i ord och bild (skisser och/eller foton) av ekologin i de fyra miljöer ni studerat under exkursionen; vattenmiljö (sjö), våtmark, skogsmark och grässlätt. Ni ska använda de termer och begrepp som boken och föreläsningarna tar upp i samband med systematik, organismsamhället och ekologiavsnittet. Rapporten ska lämnas in i Its learning i en speciell inlämningsmapp. Glöm inte att få med alla gruppmedlemmars namn på försättsbladet till rapporten och att ange dem vid inlämningen också! Deluppgift 2: Trädidentifiering Inlämningen består av 3 A4-ark med löv samt blomma/frukt, lövens namn samt gruppmedlemmarnas namn. Era 3 ark med identifierade träd lämnas in i postfack i Johanna N.Spannes fack (plan 3 södra Ubåtshallen) eller vid föreläsning. Rapporten skrivs i grupp så det är viktigt att ni håller reda på vem ni gjort fältmomentet med! Alla namn ska stå på alla blad som lämnas in! Om någons namn inte kommer med kan den personen inte godkännas på momentet. 7(19)

8 Exkursionsprotokoll (ska fyllas i av varje deltagare) Namn: Datum: Plats Sjö Väderlek Vind. Riktning: Styrka: (skala 0-8, 0=vindstilla, 4=medel, 8=storm) Molnighet:. (skala 0-9; 0=klart, 8=helmulet, 9=dimma) Platsbeskrivning Beskriv här undersökningsområdets allmänna beskaffenhet; torrt-fuktigt, näringsrik eller näringsfattigt, höjdläge, lutning, storblockigt-stenigt-sandigt-lerigt, osv.) Vegetations- och djurförekomst Mät upp en provyta på 1 x 1 meter där ca. hälften ligger i vattnet. Inom denna skall den karaktäristiska täckningsgraden för varje växt och djur (art) beräknas. Land, övergångszon och vattenskikt behandlas var för sig. Rita in var de olika arterna befinner sig (använd gärna en förkortning för varje art, eller ett tecken) i rutnätet nedan. Täckningsgraden bedöms enligt följande skala: 5 - Växten täcker mer än hälften av provytan 4 - Växten täcker mellan 1/4 och 1/2 av provytan 3 - Växten täcker mellan 1/8 och 1/4 av provytan 2 - Växten täcker mellan 1/16 och 1/8 av provytan 1 - Växten täcker mindre än 1/16 av provytan Trädskikt Art (släkte) Täckningsgrad Förkortning Buskskikt 8(19)

9 Fältskikt Bottenskikt 9(19)

10 Våtmark Väderlek Vind. Riktning: Styrka: (skala 0-8, 0=vindstilla, 4=medel, 8=storm) Molnighet:. (skala 0-9; 0=klart, 8=helmulet, 9=dimma) Platsbeskrivning Beskriv här undersökningsområdets allmänna beskaffenhet; torrt-fuktigt, näringsrik eller näringsfattigt, höjdläge, lutning, storblockigt-stenigt-sandigt-lerigt, osv.) Vegetations- och djurförekomst Mät upp en provyta på 10 x 10 meter. Inom denna skall den karaktäristiska täckningsgraden för varje växt och djur (art) beräknas. Du skall ta hänsyn till växtens totala lövmassa. Träd- och buskskikt behandlas var för sig. I de stora provytorna mäts, en eller flera, små provytor 1 x 1 meter upp. Inom dessa studeras fält- och bottenskikt. Rita in var de olika arterna (släktena) befinner sig (använd gärna en förkortning för varje art, eller ett tecken) i rutnäten nedan. Ett är för 10 x 10 m och det andra för 1 x 1m. Täckningsgraden bedöms enligt följande skala: 5 - Växten täcker mer än hälften av provytan 4 - Växten täcker mellan 1/4 och 1/2 av provytan 3 - Växten täcker mellan 1/8 och 1/4 av provytan 2 - Växten täcker mellan 1/16 och 1/8 av provytan 1 - Växten täcker mindre än 1/16 av provytan Trädskikt Art (släkte) Täckningsgrad Förkortning Buskskikt Fältskikt 10(19)

11 Bottenskikt 11(19)

12 Skog Väderlek Vind. Riktning: Styrka: (skala 0-8, 0=vindstilla, 4=medel, 8=storm) Molnighet:. (skala 0-9; 0=klart, 8=helmulet, 9=dimma) Platsbeskrivning Beskriv här undersökningsområdets allmänna beskaffenhet; torrt-fuktigt, näringsrik eller näringsfattigt, höjdläge, lutning, storblockigt-stenigt-sandigt-lerigt, osv.) 12(19)

13 Vegetations- och djurförekomst Mät upp en provyta på 10 x 10 meter. Inom denna skall den karaktäristiska täckningsgraden för varje växt och djur (art) beräknas. Du skall ta hänsyn till växtens totala lövmassa. Träd- och buskskikt behandlas var för sig. I de stora provytorna mäts, en eller flera, små provytor 1 x 1 meter upp. Inom dessa studeras fält- och bottenskikt. Rita in var de olika arterna (släktena) befinner sig (använd gärna en förkortning för varje art, eller ett tecken) i rutnäten nedan. Ett är för 10 x 10 m och det andra för 1 x 1m. Täckningsgraden bedöms enligt följande skala: 5 - Växten täcker mer än hälften av provytan 4 - Växten täcker mellan 1/4 och 1/2 av provytan 3 - Växten täcker mellan 1/8 och 1/4 av provytan 2 - Växten täcker mellan 1/16 och 1/8 av provytan 1 - Växten täcker mindre än 1/16 av provytan Trädskikt Art (släkte) Täckningsgrad Förkortning Buskskikt Fältskikt Bottenskikt 13(19)

14 F 14(19)

15 Fält Väderlek Vind. Riktning: Styrka: (skala 0-8, 0=vindstilla, 4=medel, 8=storm) Molnighet:. (skala 0-9; 0=klart, 8=helmulet, 9=dimma) Platsbeskrivning Beskriv här undersökningsområdets allmänna beskaffenhet; torrt-fuktigt, näringsrik eller näringsfattigt, höjdläge, lutning, storblockigt-stenigt-sandigt-lerigt, osv.) 15(19)

16 Vegetations- och djurförekomst Mät upp en provyta på 10 x 10 meter. Inom denna skall den karaktäristiska täckningsgraden för varje växt och djur (art) beräknas. Du skall ta hänsyn till växtens totala lövmassa. Träd- och buskskikt behandlas var för sig. I de stora provytorna mäts, en eller flera, små provytor 1 x 1 meter upp. Inom dessa studeras fält- och bottenskikt. Rita in var de olika arterna (släktena) befinner sig (använd gärna en förkortning för varje art, eller ett tecken) i rutnäten nedan. Ett är för 10 x 10 m och det andra för 1 x 1m. Täckningsgraden bedöms enligt följande skala: 5 - Växten täcker mer än hälften av provytan 4 - Växten täcker mellan 1/4 och 1/2 av provytan 3 - Växten täcker mellan 1/8 och 1/4 av provytan 2 - Växten täcker mellan 1/16 och 1/8 av provytan 1 - Växten täcker mindre än 1/16 av provytan Trädskikt Art (släkte) Täckningsgrad Förkortning Buskskikt Fältskikt Bottenskikt 16(19)

17 17(19)

18 18(19)