EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET, EUROPAPARLAMENTET, EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN OCH REGIONKOMMITTÉN

Transkript

1 EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den KOM(2001) 668 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET, EUROPAPARLAMENTET, EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN OCH REGIONKOMMITTÉN Uppföljning av Europeiska Rådet den 21 september: situationen inom den europeiska turistnäringen.

2 RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET, EUROPAPARLAMENTET, EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN OCH REGIONKOMMITTÉN Uppföljning av Europeiska Rådet den 21 september: situationen inom den europeiska turistnäringen INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning... 3 I. Allmän översikt... 3 Kortsiktiga konsekvenser för turismen från tredje land... 4 Kortsiktiga konsekvenser för turismen till tredje land... 4 II. EU-marknadens särdrag Olika former av turism Destinationstyper och länder... 5 III. Specifika sektorer Luftfart Resebyråer och researrangörer Logi Övriga sektorer... 7 IV. Önskemål från berörda parter inom turistbranschen... 7 V. Slutsatser

3 INLEDNING På toppmötet i Gent lade kommissionen fram sin rapport av den 17 oktober Översyn över EU:s åtgärder till följd av händelserna den 11 september och en bedömning av de sannolika ekonomiska konsekvenserna. I rapporten redogjorde kommissionen för vilka åtgärder EU hittills vidtagit på detta område, när det gäller prioriteringar av åtgärder och resurser på EU-nivå. I rapporten finns också en redogörelse för konsekvenserna för EU:s ekonomi och för fyra specifika sektorer, bl.a. turismen. Kommissionen har bedömt situationen fortlöpande, i syfte att klarlägga följderna för turismen inom EU. Kommissionen har uppmanat europeiska och internationella turistorganisationer att redogöra för sin syn på attentatens inverkan och de politiska konsekvenserna på kort och medellång sikt. Dessutom har flera nationella organisationer och turistmyndigheter i medlemsstaterna lämnat synpunkter. För att komplettera bedömningen hölls den 18 oktober ett möte mellan representanter för den europeiska turistbranschen och berörda enheter inom kommissionen. Medlemsstaternas turistmyndigheter inbjöds också, och många olika aspekter av situationen diskuterades. Avsnitt II-IV bygger till stor del på upplysningar från mötet. I. ALLMÄN ÖVERSIKT Europa är den mest besökta turistregionen i världen tack vare dess mångfald av turistattraktioner och den stora tätheten mellan dem. Två miljoner turistföretag inom EU utgör 5 % av både BNP och sysselsättningen, vilket innebär mer än åtta miljoner arbetstillfällen. Turismen skapar dessutom betydande aktivitet inom andra sektorer. Omedelbart efter den 11 september genomfördes en simulering av attentatens konsekvenser, där man förutsåg en dramatisk minskning av turismen, med allvarliga följder för BNP och sysselsättningen i hela världen. Simuleringen visade även oroväckande siffror för Europa. Kommissionen har dock efter samråd med aktörer inom den europeiska turistbranschen inte kunnat finna belägg för dessa siffror. Kommissionen menar att den information som finns tillgänglig ännu inte gör det möjligt att göra exakta beräkningar för konsekvenserna av terrorattackerna den 11 september, varken på kort eller på medellång till lång sikt. Europeiska kommissionen är därför i stort sett enig med Världsturistorganisationen som menar att konsekvenserna för turismen inom EU ur en ekonomisk synvinkel kan komma att bli ganska begränsade i omfång och varaktighet, under förutsättning att inga nya dramatiska händelser inträffar. Det är, som påpekas nedan, inget tvivel om att de kortsiktiga konsekvenserna är betydande, i synnerhet för vissa former av turism, resmål eller specifika sektorer. Det är dock tänkbart att händelserna på medellång eller lång sikt inte får några mätbara konsekvenser för turismen inom EU. Dessutom kan följderna för den ekonomiska tillväxten och sysselsättningen inom EU till viss del begränsas av att det som konsumenterna skulle spenderat inom turistsektorn i stället spenderas på andra varor och tjänster. Analysen försvåras av att konsekvenserna av de förfärliga händelserna den 11 september, både för resandet och näringslivet, i stor utsträckning sammanfaller med konsekvenserna av 1 KOM(2001) 611 slutlig. 3

4 andra händelser som redan inträffat, t.ex. den globala ekonomiska avmattningen och mul- och klövsjukeepidemin som redan hade haft en starkt negativ inverkan på den utländska turismen i Storbritannien. Kommissionen förutser i den ovannämnda rapporten som lades fram vid toppmötet i Gent, att återhämtningen kommer att börja under andra halvåret 2002 och att den årliga tillväxten kommer att bli i nivå med tillväxten för De senaste veckorna har visat på vissa förändringar i de europeiska resenärernas beteende och detta väntas fortsätta under de närmaste månaderna. Tendenserna visar att resenärerna föredrar individuella resor snarare än paketresor samt att flygresorna minskat till förmån för resor med personbil, buss eller tåg. Resenärerna föredrar för närvarande kortare resor till mer traditionella resmål. Det kommer förmodligen att ta tid innan rädslan efter terroristattackerna lagt sig, men den förväntas inte ha någon markant inverkan på längre sikt. Kortsiktiga konsekvenser för turismen från tredje land Terroristattackerna mot USA har haft en klart negativ inverkan på den europeiska turismen från tredje land. Händelserna har bekräftat att turismen i hög grad är en integrerad sektor som både påverkar och påverkas av andra sektorer. Uttalad rädsla för att resa ses först och främst hos turister från USA, Japan och Mellanöstern som vanligtvis spenderar stora summor på resor till bestämda destinationer. Detta har visat sig i omfattande avbeställningar, passagerare som uteblir och minskning av flygrutter och följaktligen också av flygplansflottan. Antalet turister från dessa länder i EU har minskat med upp till 30 %. I Irland och Storbritannien har minskningen varit ännu större. Konsekvenserna har varit speciellt allvarliga för resmål som ofta tar emot belöningsresor, dvs. resor som turisterna får av sina arbetsgivare, samt internationella konferenser och utställningar. Utöver den omedelbara negativa effekten förväntas också situationen att hålla i sig över vintersäsongen, särskilt när det gäller strömmen av amerikanska turister i Europa. Rapporter från researrangörer visar att det inte sker några bokningar och utsikterna för höst- och vintersäsongen ser mycket dystra ut både när det gäller affärs- och privatresor. Många amerikanska turister bokar ingen vintersemesterresa till Europa förrän de är övertygade om att den politiska och ekonomiska situationen är någorlunda stabil. Endast 13 % av övernattningarna inom EU görs av turister från tredje land (siffran är dock avsevärt högre när det gäller den totala konsumtionen inom turistsektorn), så de europeiska marknaderna har drabbats mindre hårt och har intagit en avvaktande hållning i väntan på att situationen skall klarna. Resandet inom EU har allt av döma påverkats i begränsad utsträckning. Kortsiktiga konsekvenser för turismen till tredje land När det gäller EU-medborgarnas resor går en fjärdedel till andra delar av Europa (utanför EU) och till destinationer i resten av världen. De resterande tre fjärdedelarna är resor inom unionen. Redan nu har resorna till destinationer utanför EU minskat betydligt och detta bidrar till de europeiska flygbolagens ekonomiska instabilitet. De stora europeiska researrangörerna förväntar sig att bokningarna till alla resmål kommer att minska, men särskilt bokningarna till USA och Mellanöstern. För resor till Sydostasien, Karibien och södra Afrika ser situationen någorlunda stabil ut. Resmål i andra delar av världen som vill vinna tillbaka sina marknadsandelar förväntas i framtiden erbjuda fördelaktiga priser för att locka europeiska turister. 4

5 II. EU-MARKNADENS SÄRDRAG 1. Olika former av turism Affärsresesektorn, och då speciellt mötes- och belöningsresor (resor som företag erbjuder sina anställda för att sporra dem eller belöna dem), har drabbats hårdast och flera konferenser och belöningsresor har ställts in. Efterfrågan på affärsresor förväntas återkomma nästa år, men den kommer dock att ligga långt under föregående års nivåer. Attentaten har också haft allvarliga konsekvenserna för företag som säljer kryssningar i Europa eftersom de till stor del är beroende av amerikanska turister. I länder som har en etablerad kryssningsbransch och hamnar dit kryssningsfartygen kommer, har aktiviteten minskat med 50 %. Ett större företag som anordnade flera kryssningar i Medelhavet har avslutat sin verksamhet. Andra kryssningföretag har flyttat sina fartyg från Europa till t.ex. Karibien. 2. Destinationstyper och länder I Europa märks de negativa effekterna huvudsakligen i huvudstäder och andra större städer, där en stor del av turismen består i affärsresor, kongresser och belöningsresor och/eller kulturresor/sightseeingturer där turisterna kommer från tredje land (särskilt USA och Japan). Andra typer av resmål påverkas i mindre utsträckning. Denna generella bild visar att det finns skillnader mellan vissa grupper av länder. Irland och Storbritannien, som traditionellt sett har många amerikanska turister, eller i vart fall en andel som ligger över genomsnittet, påverkas mer än andra EU-länder. I Spanien och Portugal å andra sidan har händelserna inte fått någon mätbar effekt. Vissa experter anser att länder där marknaden för paketresor är betydande kommer att drabbas hårdare till följd av att det individuella resandet ökat. Researrangörer måste besluta redan nu om de ska göra nedskärningar inför nästa säsong eller om några av resmålen skall ersättas med andra destinationer som anses säkrare. Huvudorsaken till att det för närvarande görs mycket få reservationer är förmodligen att resenärerna skjuter upp resebesluten, men detta kan leda till ekonomiska (betalningsflödes-) problem som inte bara kommer att påverka researrangörer men också hotell i Medelhavsländerna. Andra källor hävdar dock att kust- och ödestinationerna i Sydeuropa kommer att kunna dra nytta av vissa européers motvilja mot att resa till mer fjärran resmål. Resmål som riktar sina reklamkampanjer mot marknader som i mindre utsträckning påverkats av krisen och som utvecklar nya produkter (t.ex. i samarbete med de nationella turistråden och flygbolagen) förväntas återhämta sig snabbt. I vissa fall kan fördelaktiga priser hjälpa till att skapa nya marknader. III. SPECIFIKA SEKTORER Enligt uppgifter från den europeiska turistbranschen kan man sammanfatta situationen på följande sätt: 1. Luftfart I kommissionens meddelande av den 10 oktober 2001 om Konsekvenserna för trafikflyget av attentaten i USA finns detaljerade uppgifter om konsekvenserna för det europeiska 5

6 trafikflyget. Trafikflyget är den ekonomiska sektor som drabbats hårdast av händelserna vilket resulterat i stora personalnedskärningar. Minskningen av antalet passagerare i första klass och business-class samt av passagerare på långdistansflyg har ekonomiskt sett haft den största effekten. Konsekvenserna för luftfarten märks tydligt i nedskärningar i antalet planerade reguljära avgångar till och från Europa och i viss grad till andra destinationer i Europa. Flygningarna inom Europa har snarare minskat till följd av finansiella restriktioner än av en krympande marknad. Lågprisbolagen eller de flygbolag som endast erbjuder begränsad service ombord, och som huvudsakligen flyger inom Europa, har inte påverkats i någon större utsträckning. Flera ledande europeiska flygbolag har meddelat att nedskärningar, både i de tjänster som erbjuds och i personalstyrkan, är att vänta, och detta har undergrävt förtroendet för att de på nytt skulle kunna fungera på samma nivåer som före attentaten. Dock kommer det omedelbara bytet från resor med flyg till resor med tåg förmodligen inte att hålla i sig. Minskad kapacitet och dyrare biljetter till följd av högre kostnader (försäkringar och säkerhetsåtgärder) kan på medellång sikt bidra till att resorna med flyg fortsätter att minska. Så snart flygbolagen har återhämtat sig och inser att de måste göra reklam för flyget för att vinna tillbaka sina marknadsandelar, och så snart som resenärerna inser att utökade säkerhetsåtgärder gjort flygtransporter säkrare än före attackerna, kommer kapaciteten och resevolymen att återhämta sig på medellång till lång sikt. 2. Resebyråer och researrangörer Resebyråer och researrangörer är kanske de inom turistbranschen som drabbats hårdast. Ungefär 80 % av alla flygbiljetter som säljs inom EU säljs genom resebyråer och detta motsvarar upp till 40 % av deras omsättning. Precis efter den 11 september mottog resebyråerna erhört många avbokningar, flera med krav på återbetalning. Man har noterat drastiska minskningar i den internationella reseaktiviteten och en markant nedgång av bokningar av resor inom den närmaste framtiden. Den markanta nedgången inom de mest lönsamma områdena, dvs. första klass- eller business-classbiljetter, långdistansflygningar och normalbudgetflygningar (i motsats till lågbudgetflygningar) har haft en särskilt negativ effekt på resebyråerna. Vissa researrangörer har drabbats hårdare än andra. De stora researrangörerna märker särskilt effekterna på charterresorna med flyg eftersom deras förutsättningar kan liknas vid reguljärflygets. Resebyråer och researrangörer som specialiserat sig på resmål där turismen minskat kraftigt lider mycket stora förluster. De små och medelstora företagen saknar ekonomiska reserver för att kunna klara de omedelbara negativa effekterna. Flera företag har varslat om personalnedskärningar eller sägs vara nära konkurs. Några kommer förmodligen att duka under och tendensen till koncentration, som noterades redan innan attentaten, kommer förmodligen att öka. 3. Logi Det är i huvudsak hotell med högre standard i huvudstäder och andra större städer, som tar emot gäster från andra sidan Atlanten samt affärsmän och kongress/mässdeltagare, som har drabbats hårdast. Beläggningen på dessa hotell har i vissa fall halverats i förhållande till det normala. Dessa förluster och utsikterna att kunna hantera dem hänger direkt samman med effekterna som beskrevs ovan när det gällde destinationstyper och länder. För vissa länder uppskattas den totala minskningen av hotellbeläggning i storstadsområden att uppgå till %. Det väntas ingen förbättring före årets slut. Först under andra kvartalet av 2002 förväntas situationen vända, under förutsättning att inget annat inträffar. 6

7 Även situationen på arbetsmarknaden inom hotellbranschen påverkas. Hotell i större städer varslar om personalnedskärningar, eller om att, som ett första steg, minska den normala arbetstiden för alla anställda. När det gäller inkvarteringarna i lågbudgetklassen har vandrarhemmen drabbats hårdast, eftersom deras andel amerikanska gäster är mycket hög. Konsekvenserna för de europeiska vandrarhemmen kan komma att bli mer märkbara under sommaren 2002, eftersom terrorattackerna inträffade efter deras högsäsong. Beroende på var vandrarhemmen ligger förväntas deras omsättning minska med 5 20 % nästa år. Generellt väntas reseaktiviteten hos unga européer inte minska i någon större utsträckning, men om myndigheterna inför restriktioner eller särskilda villkor för skolresor, som delvis genomfördes (t.ex. i Frankrike) efter terrorattackerna, kan det få allvarliga följder för vandrarhemmen. 4. Övriga sektorer De europeiska biluthyrningsfirmorna räknar med att minska sin omsättning med en tredjedel fram till årsskiftet när det gäller korttidsuthyrning till privat- och affärsresenärer. Under de första tre veckorna efter den 11 september noterade ett av de största företagen en minskning i biluthyrningen på flygplatser med 15 %. Att biluthyrningen på järnvägsstationer under samma period ökade med 12 % kunde inte på något sätt kompensera dessa förluster eftersom det totala antalet uthyrningar här är mycket lägre. Biltillverkarna kommer också att märka av attentaten eftersom man kan räkna med att det nuvarande bilbeståndet kommer att bytas ut långsammare och mera sporadiskt med konsekvenser både för marknaden för nya och begagnade bilar. I nöjesparkerna har antalet besökare minskat med 30 % och däröver efter den 11 september, något som väntas leda till färre investeringar i ny utrustning inom denna delsektor, särskilt när det gäller små och medelstora företag. Detta gäller också för de sektorer som nämnts tidigare. Det kan på kort sikt skapa ekonomiska problem för leverantörer och tillverkare av denna typ av utrustning och kan leda till att vissa av dessa kan tvingas lägga ner verksamheten. På längre sikt kan det dessutom leda till större koncentration inom alla områden och därmed ett mindre varierat utbud. IV. ÖNSKEMÅL FRÅN BERÖRDA PARTER INOM TURISTBRANSCHEN Den europeiska turistbranschen har framfört önskemål om åtgärder på flera olika områden. Man betonar framför allt att det nu mer än någonsin är nödvändigt att samordna marknadsföringen av Europa på de utomeuropeiska marknaderna, och man har bett kommissionen att spela en aktiv roll i marknadsföringen av Europa som en säker destination. Den europeiska turistbranschen har uppmanat kommissionen att garantera att de åtgärder som vidtas inom de berörda politikområdena inom kommissionen så långt som det är möjligt, tar hänsyn till turistsektorns intressen. Man önskar ett nära samarbete med kommissionen i syfte att komma över den omedelbara krisen samt att viktiga servicesektorer får stöd (även ekonomiskt). Förutom nedsatt moms för turistaktiviteter och särskilt stöd till små och medelstora företag önskar berörda parter inom turistbranschen lägre flygplatsavgifter, eftersom de i vissa fall kan motsvara så mycket som 30 % av priset på lågprisbiljetter. Om inte dessa avgifter sänks finns det risk för en kraftig nedgång i skatteintäkterna från dem. Turistbranschen menar att en skattelättnad för resande kommer att främja reseaktiviteten och hjälpa upp flygbolagens ekonomiska situation utan att staten behöver ge ekonomiskt stöd. Turistbranschen anser också 7

8 att det måste göras en insats för att dämpa de negativa effekterna, så att förlusterna begränsas, inklusive de skatteintäkter staten får från turismen. EU:s kommitté för social dialog inom hotell-, restaurang- och cateringsektorn/turistsektorn har inlett diskussioner om möjliga konsekvenser av händelserna den 11 september. Ingen av arbetsmarknadens parter har ännu vågat bedöma omfattningen av effekterna. Man kan förmodligen vänta sig krav på en samordnad insats inom EU:s olika politikområden för att stötta turistsektorn. V. SLUTSATSER I sitt meddelande av den 10 oktober 2001 om Konsekvenserna för trafikflyget av attentaten i USA 2 redogör kommissionen för vilken politisk linje den kommer att följa. Några av de åtgärder som föreslås i meddelandet motsvarar också de önskemål som den europeiska turistbranschen framfört. Det gäller ökad säkerhet för de resande, inklusive samordning inom hela EU och regelbunden kontroll av hur säkerhetsföreskrifterna genomförs. Det gäller också kravet att staten skall åta sig att betala utökade försäkringskostnader och ge stöd till den ekonomiska återhämtningen av luftfartssektorn. Trots den omedelbara krissituation som vissa delar och sektorer av marknaden samt vissa destinationer står inför måste man undvika åtgärder som kan skada utsikterna för tillväxt och konkurrenskraft inom europeisk turism på lång sikt. Utmaningen består därför i att utveckla en strategi för den europeiska turistsektorn som tillmötesgår de kommande politiska och ekonomiska utmaningarna på medellång och lång sikt. Detta, tillsammans med önskemålen om integration och samordning från aktörerna inom den europeiska turistbranschen, bör täckas av den nya samarbetsmodellen för turistbranschen som lades fram i kommissionens meddelande av den 13 november 2001 med titeln En samarbetsstrategi för den europeiska turismens framtid 3. Åtgärderna som föreslås inom ramen för denna samarbetsmodell syftar till att bättre integrera alla enskilda turistaktörers intressen i EU:s olika politikområden och initiativ som påverkar turismen, samt att skapa bättre kontakter med turistbranschen och andra berörda parter. Det föreslås att detta sker med hjälp av den öppna samordningsmetoden. Situationen är fortfarande präglad av osäkerhet och därför vill kommissionen fortsätta att följa och undersöka hur turismen påverkas av de aktuella händelserna. Detta kommer att ske i samarbete med medlemsstaterna, turistbranschen och andra berörda parter. 2 3 KOM(2001) 574 slutlig. KOM(2001) 665 slutlig. 8