KALLELSE Datum Kvalitetsuppföljning enligt plan 5 Verksamhetsinformation Nr Ärenden Handl. Sid

Transkript

1 1 KALLELSE Datum Ta hänsyn till våra allergiker kom doftfri Sammanträdande organ Bildningsnämnden Tid Tisdag den 9 juni, klockan 13 Plats KTS-salen, Vita Huset Drottninggatan 18, Katrineholm Allmänhetens frågestund Nr Ärenden 1 Närvaro 2 Val av justerare 3 Dagordning Nr Information 4 Kvalitetsuppföljning enligt plan 5 Verksamhetsinformation Nr Ärenden Handl. Sid 6 Ekonomisk uppföljning april 2015 särskild bilaga J Siverskog 3 7 Omfördelning av investeringsbudget 2015 J Siverskog 6 8 Förslag till utdelning från stipendier och fonder H Weidås 7 9 Förslag till rutiner för hantering av stiftelser och donationsfonder särskild bilaga 10 Återtagande av beslut om ändring av upptagningsområde inom centrala Katrineholm H Weidås 10 J Rüdeberg Yttrande Förstudie om barnfattigdom i Katrineholm H Björkqvist Yttrande förslag till nya tomter för förskolor och skolor i Katrineholms stad särskild bilaga J Rüdeberg Samråd ny förskolechef A Thörn kallelse bin

2 Nr Anmälningsärenden 2 14 Delegationsbeslut Inkomna skrivelser och protokoll Inkomna protokoll från områdesråd och programråd 27 Johan Söderberg ordförande Ordinarie ledamöter: Ersättare: Tjänstemän: Johan Söderberg (S) Håkan Björndahl (S) Helene Björkqvist Bo Sivars (M) Anette Larsson- (S) Agneta Svallin Fredriksson Ann-Charlotte Olsson (C) Thamer Mohamad (S) Anna Thörn Åsa Thorell-Russell (S) Fathia Gahair (S) Jörgen Rüdeberg Tony Karlsson (S) Abdikarim Haji (S) Johanna Siverskog Osman Ewa Fager (S) Jenny Lundborg (S) Arijana Bajric Gredelj Tommi Lycke (S) Ann Karlsson (M) Martina Henke (S) Fredrik Ahlman (M) Ismaail Mahamed (M) Inger Hult (FP) Mahamuud Jesper Ek (FP) Leif Strand (C) Ylva G Karlsson (MP) Ismail Abukar (MP) Marian Loley (KD) Anita Johansson (V) Per-Ola Fransson (SD) Kenneth Malm (SD)

3 3 Dnr 2014:61, 042 Handläggare: Johanna Siverskog Ekonomisk uppföljning april 2015 Bildningsförvaltningens förslag till beslut Bildningsnämnden godkänner månadsrapport för april 2015 Budgetuppföljning och prognos bildningsförvaltningen Sammantagen prognos bildningsförvaltningen Bildningsförvaltningens prognos vid årets slut är ett nollresultat. Förskola Den samlade prognosen för förskolan är +/-0. Det finns dock enheter som behöver minska sina kostnader för att hamna i balans med sina intäkter. Några förskolor har haft svårigheter att rekrytera förskollärare vilket minskar kostnaderna på kort sikt. Andra förskolor prognostiserar ett plusresultat. Förskoleklass-år 6 inklusive fritidshem Målet för året är en +/- 0 resultat för verksamheten men i dagsläget redovisas prognoser motsvarande 250 tkr för året. Några av de små skolorna har dock svårigheter att balansera sina kostnader och intäkter, eftersom de låga elevantalen gör att det är svårt att lägga en effektiv organisation. Detta gäller framförallt Valla, Strångsjö och Björkvik. Småskolornas svårigheter ställer högre krav på de större enheterna att täcka upp ekonomiskt och därmed sätts socioekonomiska tilldelningen ur spel. År 7-9 Målet för året är en +/- 0 resultat för verksamheten men i dagsläget redovisas prognoser motsvarande 300 tkr för året. Södra skolan har under föregående år genomfört en anpassning av organisationen till elevantalet, men skolan kommer att vara i ekonomisk balans först hösten Gymnasieskola Målet för året är en +/- 0 resultat för verksamheten. Osäkerhet råder kring höstens prognoser då antalet elever per program är svårt att förutse innan antagningen är klar. På KTC finns osäkerhet på grund av att Industriprogrammet kommer att minska ytterligare till hösten då endast ett antal lärlingar beräknas att tas in även i år. Nytt för hösten är att det i omvalsperioden kommer att finnas möjlighet att söka yrkesintroduktion på industriprogrammet. På Lindengymnasiet behöver det göras en genomlysning av restaurangverksamheten. Gymnasiet och restaurangen är nära sammankopplade och det finns svårigheter att särskilja dessa. Intäkterna ser ut att bli lägre än budget, vilket gör att besparingar måste göras för att nå ett nollresultat. Till hösten beräknas utökning med en klass på

4 4 Ekonomiprogrammet vilket gör att de på totalen är i ekonomisk balans. Ledningsorganisationen kommer att förändras till hösten vilket kommer göra att ledningen kommer närmare den pedagogiska verksamheten. Ekonomiskt innebär det att nya enheter bildas och program kommer att flyttas. Detta har tydliggjort att det finns ett behov att se över programpengen inför nästa år. Grundsärskolan Målet för året är en +/- 0 resultat för verksamheten men i dagsläget redovisas en prognos motsvarande 750 tkr för året. Underskotten syns framförallt inom fritidshemmets verksamhet. Verksamhetens kostnader ska ses över, men det finns också ett behov att se över tilldelning av skolpengen. Gymnasiesärskolan Prognosen för året är +/-0. På Gymnasiesärskolan kommer antalet elever på nationella programmen att minska till hösten (beräknat 5 färre elever), vilket skapar svårigheter att få ihop organisationen. Det är tre program vilket gör att de programspecifika kurserna inte går att samläsa. Minskning av kostnaderna pågår genom att bl.a. dra ner vikariekostnader. Gemensamma verksamheter Prognosen för året är +/-0. Tillströmningen av barn och ungdomar från andra länder har fortsatt i hög takt under året och antalet elever på IKE har ökat. Stora svårigheter finns med att placera ut elever i deras ordinarie skola då mnga av skolorna i tätorten är fulla. Till hösten kommer IKE att flytta till Valla skola för att frigöra utrymme i tätorten och Nyhem f- 6 kommer att ta över delar av IKE s lokaler. Interkulturella enhetens skoldel är i fas med budget och prognosen för året är i dagsläget +/-0. När det gäller budgeten för modersmål och studiehandledning kan kostnaderna under hösten komma att bli högre än budgeterat. Bildningsförvaltningen tillförs medel för varje tillkommande elev utöver budget. I den peng som tillförs finns medel för modersmål och studiehandledning, dessa medel är dock beräknade utifrån att endast en mindre del av de tillkommande eleverna är berättigade till modersmålsundervisning och studiehandledning. I dagsläget har dock merparten av de tillkommande eleverna studiehandledning och är berättigade till modersmålsundervisning. Kulturskolan håller i dagsläget på att planera vad de medel som de tillfördes i budget för 2015 ska användas till för att få bäst effekt enligt de direktiv som gavs. Prognosen för året är +/- 0. Inom elevhälsan har antalet ansökningar för psykologutredningar ökat och till följd av detta har även väntetiderna för en psykologutredning blivit längre. Detta kan kopplas till den elevökning som skett de sista åren. Många ansökningar inkommer från skolor där nyanlända elever placeras efter sin tid på interkulturella enheten. På den ordinarie skolan finns inte tillgång till samma stöd som på interkulturella enheten och det kan du uppstå frågor om elevens begåvning.

5 5 Just nu finns ett överskott på elevhälsan och detta överskott planeras att användas för köpa in ytterligare en utredningsvecka från externa psykologer under hösten. Även väntetiderna för läs- och skrivutredningar ökar då resurser motsvarande 1,0 specialpedagogtjänst och 0,5 psykologtjänst har omfördelats till Skolfam. Elevhälsan redovisar i dagsläget en prognos för året som visar på ett +/-0 resultat. Förvaltningscentralt Prognosen för året är +/-0. Kostnaden för placerade elevers skolgång ligger just nu något högt i förhållande till budget, detta är dock något som kan ändra sig snabbt om en placering avslutas. Kostnaderna för omsorg på obekväm tid har under året fyra första månader varit höga och prognosen pekar mot överskridande av budget med 1,0 mnkr. Dessa kostnader måste hämtas hem inom något annat område. Av den buffert på 2 mnkr som förvaltningen avsatt kommer en mindre del att användas för att täcka merkostnader för flytten av interkulturella enheten till Södra skolan och Valla. Nämnd Prognosen för året är +/-0. Elevantal i förhållande till budget Förskolan hade 48 barn fler än i budget i april och grundskolan hade 66 elever fler än budget. Gymnasieskolan hade samma månad 31 elever fler än budget. Ärendets handling Månadsrapport bildningsförvaltningen april 2015

6 6 Dnr 2014:61, 042 Handläggare: Johanna Siverskog Omfördelning av investeringsbudget 2015 Bildningsförvaltningens förslag till beslut Bildningsnämnden beslutar att lägga kr av de ombudgeterade investeringsmedlen från 2014 i potten för oförutsedda investeringar Bakgrund I samband med bildningsnämndens beslut om fördelning av investeringsbudget 2015 avsattes 300 tkr för oförutsedda investeringar Efter att detta beslut togs har ytterligare investeringsbehov uppstått då de ökade barn och elevantalen har gjort att omflyttning behöver ske och nya lokaler behöver tas i bruk. Kommunfullmäktige tog den 18:e maj 2015 beslut om godkänna Årsredovisning och bokslut för Katrineholms kommun Kommunfullmäktige godkände också ombudgetering av investeringar från 2014 till I detta ingick en överföring av tkr från 2014 till 2015 avseende Bildningsnämnden. Investeringar förskola Investeringar grundskola Investeringar gymnasieskola Årlig anskaffning/reinvestering lagstiftning Anpassad utrustning Bibas Förvaltningsövergripande Tallåsaulan Totalt BIN 158 tkr 343 tkr 227 tkr 117 tkr 135 tkr -69 tkr 144 tkr tkr Bildningsförvaltningen bedömer att samtliga medel undantaget Tallåsaulans 144 tkr kan omfördelas för att täcka de ökade behoven av oförutsedda investeringar 2015.

7 7 Dnr 2015:60, 046 Handläggare: Hanna Weidås Förslag till utdelning från stipendier och fonder Bildningsförvaltningens förslag till beslut 1. Bildningsnämnden beslutar följande utdelning från Katrineholms Tekniska skolas minnesfond kr till Katrineholms Tekniska College kr till KomTek 2. Bildningsnämnden beslutar att inte göra utdelning från Katrineholms skolors samfond för stipendier åt lärare. Ärendebeskrivning Ingenjörsförbundet Katrineholms Tekniska skolas minnesfond Enligt minnesfondens urkund ska avkastningen användas för bidrag till studieresor och för främjande av fritidsverksamhet vid Katrineholms Tekniska skola. Ansökan ställs till bildningsnämnden finns kr i utdelningsbara medel. Det är viktigt att inspirera yngre elevers intresse för tekniskt verksamhet för att motivera flickor och pojkar till senare tekniska studier. Därför föreslår bildningsförvaltningen att utdelning görs till KomTek och till Katrineholms Tekniska College. Katrineholms skolors samfond för stipendier åt lärare Enligt urkunden ska disponibel avkastning användas för stipendier åt lärare vid Katrineholms skolor för studier, studieresor samt vetenskapligt och pedagogiskt författarskap finns 493 kr i utdelningsbara medel. Bildningsförvaltningen föreslår att ingen utdelning sker då beloppet är så lågt. Sköldinge sockens magasinsfond och Lerbo sockens magasinsfond Disponibel avkastning skall användas till stipendier åt studerande jordbrukarungdom från Sköldinge respektive Lerbo socken ingående i f.d. Sköldinge landskommun. Fonderna har ett underskott som måste återhämtas innan utdelning kan ske. Ärendets handlingar Ansökan från Komtek Ansökan från Katrineholms Tekniska College

8 8

9 9

10 10 Dnr 2015:59, 046 Handläggare: Hanna Weidås Förslag till rutiner för hantering av stiftelser och donationsfonder Bildningsförvaltningens förslag till beslut 1. Bildningsnämnden beslutar att anta Rutiner för hantering av stiftelser och donationsfonder inom bildningsnämnden enligt bildningsförvaltningens förslag. 2. Rutinerna ersätter tidigare dokument gällande hantering av stiftelser och donationsfonder. Bakgrund Tidigare finns ett antal nämndbeslutade dokument gällande hantering av stiftelser och donationsfonder. Dessa är inaktuella då organisationen förändrats samt att dokumenten motsäger varandra. Av den anledningen behövs ett enhetligt och uppdaterat dokument för hanteringen. Det finns även behov av förtydligande. Ärendebeskrivning Bifogat dokument Rutiner för hantering av stiftelser och donationsfonder inom bildningsnämnden är en sammanställning över bildningsnämndens samtliga stiftelser och donationsfonder. I dokumentet redogörs för stiftelseförordnande samt rutiner för hantering. Rutiner för hantering avser bland annat vem/vilka som kan ansöka om stipendier samt hur ofta utdelning ska ske. Under flera år har de utdelningsbara medlen från ett flertal stiftelserna/donationsfonderna varit negativt, dvs. det har funnits ett underskott som måste återhämtas innan utdelning kan ske. För att möjliggöra reducering av underskotten finns det behov av att undersöka om det är möjligt att slå ihop ett flertal stiftelser/donationsfonder. Ärendets handlingar Förslag Rutiner för hantering av stiftelser och donationsfonder inom bildningsnämnden

11 11 Dnr 2015:40, 001 Handläggare: Jörgen Rüdeberg Återtagande av beslut om ändring av upptagningsområde inom centrala Katrineholm Bildningsförvaltningens förslag till beslut 1. Bildningsnämnden beslutar att återta beslutet om ändring av upptagningsområde från Bildningsnämnden uppdrar till bildningsförvaltningen att göra en översyn av nuvarande upptagningsområden ur ett integrationsperspektiv. Uppdraget ska redovisas i februari 2016 inför läsåret 2016/17 Bakgrund Varje kommunal skolenhet har ett upptagningsområde med ett antal tillhörande adresser. Elever folkbokförda på dessa adresser bereds vanligtvis plats på denna skola, som benämns hemskola. Undantag kan göras utifrån platsbrist och i dessa fall ska skolgång erbjudas på en annan nära skola. Den senaste tidens elevökning gör att ett flertal skolenheter har platsbrist. Skogsborgsskolan ska byggas ut men tidsplanen för planeringsprocessen har inte följts. Lokaler i Nävertorpsskolan har i delar friställts i och med att den Interkulturella enheten successivt flyttas ut. Dessa tillförs Nyhemsskolan F-6 från och med augusti Aktuell situation inför hösten 2015 Slopandet av den zon som funnits definierad mellan Skogsborgsskolan och Nyhemsskolans upptagningsområden baserades på att Nyhemsskolan, men inte Skogsborgsskolan tillförts nya lokaler. Skogsborgsskolan ska byggas ut men utbyggnaden är försenad och beräknas inte vara klar förrän tidigast december Situationen är olycklig ur ett integrationsperspektiv eftersom det i den aktuella zonen bor många nyanlända elever. Emellertid har Skogsborgsskolan nu erbjudits tillfälliga evakueringslokaler i en fastighet som benämns Björkbacken. Detta innebär att en lämplig fördelning av elever mellan skolenheterna även fortsättningsvis kan ske. Mot denna bakgrund är det lämpligt att zonen kvarstår. När Skogsborgsskolan är utbyggd behöver en översyn av samtliga upptagningsområden i tätorten göras mot bakgrund av den förändrade demografiska situationen. Emellertid går denna så snabbt att det inte är lämpligt att redovisa den förrän i samband med att Skogsborgsskolan är utbyggd.

12 12 Dnr 2015:44, 734 Handläggare: Helene Björkqvist Yttrande över Förstudie om barnfattigdom i Katrineholm Bildningsförvaltningens förslag till yttrande Bildningsnämnden instämmer i yttrandet och överlämna till kommunledningsförvaltningen Bakgrund Lotta Back (V) och Tony Rosendahl (V) lämnade i mars 2013 in en motion rörande barnfattigdom i Katrineholm. Motionen har namnet Barnfattigdom vad kan vi göra för att mildra konsekvenserna? I motionen hänvisar motionärerna till den rapport om barnfattigdom som Rädda Barnen publicerade 2012 och som visar att antalet barn som lever i familjer med låg inkomststandard eller är beroende av försörjningsstöd ökar. Mot denna bakgrund yrkade motionärerna att en utredning av barnfattigdomen i Katrineholm görs omgående och att utredningen ska komma med konkreta förslag på hur kommunen kan mildra konsekvenser av barnfattigdomen. Kommunfullmäktige beslutade i oktober 2013, KF , att bifalla motionen och att uppdra åt kommunledningsförvaltningen att förtydliga ämnesområdet, identifiera och avgränsa frågeställningar som är relevanta. Fullmäktige beslutade vidare att förstudien ska ligga till grund för en eventuellt fördjupad utredning. Ärendet återrapporterades till kommunstyrelsen i april Bildningsförvaltningens yttrande Bildningsförvaltningen instämmer i kommunledningsförvaltningens beskrivning av nuläge och bedömning av insatser. Med tanke på att nästan alla de barn som beskrivs i förstudien finns i bildningsförvaltningens verksamheter, är förskolan och skolan viktiga aktörer i det framtida arbetet. Förvaltningen ingår gärna i en förvaltningsgemensam grupp för framtagande av handlingsplan och i den föreslagna inventeringen för att tillsammans med övriga förvaltningar se till att mildra konsekvenserna av barnfattigdom. Ärendets handling Förstudie om barnfattigdom i Katrineholm

13 13 1 (9) KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN KLF Ledning Datum KS/2015: Vår handläggare Jenny Bolander Förstudie om barnfattigdom i Katrineholm Ärendebeskrivning Bakgrund Lotta Back (V) och Tony Rosendahl (V) lämnade i mars 2013 in en motion rörande barnfattigdom i Katrineholm. Motionen har namnet Barnfattigdom vad kan vi göra för att mildra konsekvenserna? I motionen hänvisar motionärerna till den rapport om barnfattigdom som Rädda Barnen publicerade 2012 och som visar att antalet barn som lever i familjer med låg inkomststandard eller är beroende av försörjningsstöd ökar. Mot denna bakgrund yrkade motionärerna att en utredning av barnfattigdomen i Katrineholm görs omgående och att utredningen ska komma med konkreta förslag på hur kommunen kan mildra konsekvenser av barnfattigdomen. Kommunfullmäktige beslutade i oktober 2013, KF , att bifalla motionen och att uppdra åt kommunledningsförvaltningen att förtydliga ämnesområdet, identifiera och avgränsa frågeställningar som är relevanta. Fullmäktige beslutade vidare att förstudien ska ligga till grund för en eventuellt fördjupad utredning. Ärendet återrapporterades till kommunstyrelsen i april Barnkonventionen FN:s konvention om barnets rättigheter slår fast att alla barn har lika värde och att alla barn utan åtskillnad ska ha samma utvecklingsmöjligheter. Enligt artikel 27 i FN:s konvention om barnets rättigheter har alla barn rätt till den levnadsstandard som krävs för barnets fysiska, psykiska, andliga, moraliska och sociala utveckling. FN:s barnkonvention bildar en ram kring barns hela tillvaro och markerar inte bara barns rätt till ekonomiskt bra förhållanden utan hela barnets livssituation skall ses som en helhet. Tanken är att man inte kan se barnets levnadsstandard enkom som en mätning av den enskilda individens/familjens inkomstnivå utan en familjs ekonomi påverkar också andra delar av dess liv. Flera studier har belagt samband mellan låg socioekonomisk position i barndomen och sämre hälsa, utbildning och inkomster i vuxen ålder och i vissa fall har ekonomisk utsatthet direkt kunnat utpekas som bakomliggande orsak till detta. Många barn bär med sig utsattheten in i vuxenlivet och för den vidare till nästa generation. De belastas med ett negativt arv, med sämre möjligheter än andra.

14 14 2 (9) KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN KLF Ledning Datum KS/2015: Kommuner har som uppgift att följa barnkonventionen. Förstudien utgår därför från en ambition om att dels i ett längre perspektiv utveckla det systematiska arbetet med strukturella insatser och dels om direkta lösningar som minskar konsekvenserna av att leva i fattigdom för flickor och pojkar just nu. Bedömningen är att en del åtgärder kan mer direkt påverka barns omedelbara livsvillkor och andra är mera långsiktiga sätt att påverka barns levnadsvillkor. I förstudien används begreppet ekonomiskt utsatta. Skälet är att begreppet utsatthet är ett ord som markerar sammanhanget mellan ett barns/ens familjs ekonomiska situation och dess övriga livssituation. Barnfattigdom eller ekonomisk utsatthet Det finns en oenighet kring användandet av definitionen barnfattigdom. Sverige har inte ett entydigt sätt att beskriva fattigdom eller hushållens materiella levnadsstandard på, utan flera olika beskrivningsmetoder används. Ett entydigt sätt att mäta förekomsten av barnfattigdom finns därav inte. Ett mått som har använts handlar om relativ fattigdom vilket är EU:s fattigdomsmått, vilket beskriver andel hushåll som har lägre inkomst än sextio procent av landets medianinkomst (Salonen T. 2010). Rädda Barnen använder sig av ett så kallat absolut mått där två delmått satts samman, låg inkomststandard och försörjningsstöd. Att leva i barnfattigdom räknas i enlighet med detta de familjer med låg inkomststandard och/eller försörjningsstöd (Salonen T. 2012). Definitionen kan klassificeras som ett så kallat absolut fattigdomsmått, vilket innebär att inkomster under en viss miniminivå räknas som fattigdom. För fokus på de rent ekonomiska förutsättningarna för familjer som lever i ekonomisk utsatthet kan således Rädda Barnens definition av barnfattigdom användas. Det finns inget gemensamt mått för den sociala dimensionen av fattigdom, men exempelvis Statistiska Centralbyrån (SCB) har i rapporten Barns fritid (2009) visat på att barn som lever i ekonomisk utsatthet inte deltar i fritidsaktiviteter i samma utsträckning som jämnåriga. Socialstyrelsens rapport Barns och ungas hälsa, vård och omsorg (2013) lyfter den sociala dimensionen. De menar att barn i ekonomisk utsatthet i Sverige sällan saknar mat och kläder, utan snarare drabbas av andra svårigheter som har konsekvenser både under uppväxten och för framtiden. Det kan exempelvis handla om trångboddhet och otrygghet i bostadsområdet. Låg inkomststandard Måttet låg inkomststandard är framtaget av Statistiska Centralbyrån för att relatera hushållens inkomster med en norm för levnadsomkostnader. Modellen tar hänsyn till hushållens inkomster och utgifter. 1 1 I Rädda Barnens rapport 2012 (sid 15) ges exempel på hur detta mått fungerar: 2010 angavs gränsvärdet för ett hushåll med en vuxen och ett barn till kronor per månad (gränsvärdena räknas fram från SCB:s Inkomst- och förmögenhetsregister enligt framtagna formler). Alla familjer med en disponibel inkomst (när alla skatter,

15 15 3 (9) KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN KLF Ledning Datum KS/2015: Försörjningsstöd Försörjningsstöd är en mätning av antalet hushåll som under en angiven tid söker och har rätt till försörjningsstöd. Försörjningsstöd har genom historien haft både olika namn och utformning men är också idag samhällets hantering av människors behov av ekonomiskt stöd till sin dagliga överlevnad. Försörjningsstödets föregångare har bland annat kallats fattighjälp, socialhjälp eller socialbidrag. Rätten att få försörjningsstöd är omgärdat av ett nationellt och lokalt (kommunalt) regelverk. Staten fastställer en så kallad riksnorm för försörjningsstödet. För varje enskild sker sedan en individuell prövning av hushållets ekonomi, där alla möjligheter att lösa de ekonomiska problemen på annat sätt skall prövas. Omvärldsbevakning Nationell nivå Enligt Rädda Barnens årsrapport 2014 finns det cirka barn som lever i ekonomisk utsatthet. Enligt rapporten uppgick barnfattigdomen år 2012 till 12,0 procent av alla barn i Sverige, vilket motsvarar cirka barn. Det är en minskning med 0,1 procentenheter eller cirka barn i åldern 0 17 år jämfört med Fler barn levde i familjer med enbart låg inkomststandard (5,6 procent av alla barn i Sverige) än i familjer med enbart försörjningsstöd (4,1 procent). Andelen barn i familjer med både låg inkomststandard och försörjningsstöd var 2,3 procent under Konjunkturläget är fortsatt osäkert vilket påverkar framför allt de barnhushåll där föräldrarna har en svag eller obefintlig position på arbetsmarknaden. Bakom de flesta barn som lever i fattigdom står en eller två föräldrar med dålig kontakt med arbetsmarknaden och/eller någon form av ohälsa. I årsrapporten som Rädda Barnen tagit fram om barnfattigdom, konstateras det att det finns fortsatt stora skillnader i ekonomiska uppväxtvillkor mellan barn med svensk respektive utländsk bakgrund. Närmare vart tredje barn med utländsk bakgrund, 29,1 procent lever i ekonomisk fattigdom, jämfört med 5,2 procent av de barn som har föräldrar som är födda i Sverige. Barnfattigdomen är alltså mer än fem gånger högre bland barn med utländsk bakgrund. I rapporten konstateras också att ha utländsk bakgrund eller en ensamstående förälder är faktorer som var för sig ökar risken för barn att tvingas leva under ekonomiskt begränsade förhållanden. Tillsammans förstärker faktorerna varandra och ett mycket tydligt mönster av ojämlika ekonomiska villkor framträder. Mer än hälften, 53,4 procent av alla barn till ensamstående föräldrar med utländsk bakgrund levde i ekonomisk utsatthet 2012, jämfört med endast 2,1 procent av alla de barn som bodde med båda sina svenskfödda föräldrar. Rädda Barnens årsrapport 2014 visar att: bidrag, förmåner räknats in) under det aktuella gränsvärdet har en låg inkomststandard.

16 16 4 (9) KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN KLF Ledning Datum KS/2015: Den ekonomiska utsattheten bland barn och deras familjer minskade 2012 med 0,1 procentenheter till 12,0 procent. Cirka barn levde i ekonomisk utsatthet år Detta motsvarar en minskning med cirka barn i åldern 0 17 år. Barnfattigdomen har minskat generellt i Sverige mellan 2011 och 2012 oavsett föräldrakonstellation. Barnfattigdomen bland barn till ensamstående föräldrar har minskat från 28,0 procent till 27,8 procent. I gruppen barn till sammanboende föräldrar har barnfattigdomen minskat från 8,1 till 8,0 procent. I 162 av Sveriges 290 kommuner har barnfattigdomen minskat under Barnfattigdomen varierar fortfarande starkt mellan Sveriges kommuner, från 31,7 procent i Malmö till 3,6 procent i kranskommunen Lomma. De flesta av de 20 kommuner som har lägst barnfattigdom är kranskommuner i storstadsregionerna såsom Lomma, Härryda, Täby, Knivsta och Hammarö. Kommuner Forshaga kommun utsågs av Föreningen Majblomman till årets Majkommun 2013 för sitt arbete med att ta fram en handlingsplan för minskad barnfattigdom. Handlingsplanen innehåller ett antal förslag såsom tillgång till avgiftsfria aktiviteter, garanti för att alla unga i en viss ålder garanteras feriearbete och nolltolerans mot bostadslöshet för barnfamiljer. År 2014 utsågs Sundbyberg till årets Majkommun för att kommunen visat en hög kompetens i alla sektorer som berörs av barnfrågor. Långsiktigt har kommunen evidensbaserade mål för att minska barns socioekonomiska utsatthet i Sundbyberg. Förskolenämnden och grundskole- och gymnasienämnden har beslutats om en avgiftsfri förskola och skola, vilket betyder att inga aktiviteter får kosta eller kräva särskild utrustning hemifrån för att man ska kunna delta. Det betyder också att matsäck ska göras i förskolan eller skolan om det behövs vid utflykter. Vidare har Sundbyberg satt igång ett arbete för att försöka utjämna ytterligare skillnader. Det pågår en kartläggning av hur det ser ut specifikt i staden. Arbetet med att utreda frågan om barnfattigdom/ekonomiskt utsatthet i Sundbyberg har skett stegvis och byggt på att ta vara på kunskap och erfarenheter både i egna verksamheter och i övriga landet. Partnerskap för barnkonventionen Tio kommuner bildade 2004 ett Partnerskap för barnkonventionens genomförande. Kommunerna samarbetar för att utveckla arbetet för barns rättigheter. Ambitionen med Partnerskapet är att lyfta fram och organisera ett idé- och erfarenhetsutbyte kring olika metoder för att nå de mål som riksdag och regering beslutat om. Partnerskapet har valt tre områden att arbeta med: Barns och ungas inflytande, kommunernas styrprocesser samt uppföljning med indikatorer. Partnerskapet består av följande 10 kommuner i samarbete: Borlänge kommun

17 17 5 (9) KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN KLF Ledning Datum KS/2015: Gävle kommun Göteborg stad Haninge kommun Karlskoga Degerfors kommuner Trelleborgs kommun Uppsala kommun Västerås kommun Örebro kommun Östersund kommun Exempel på insatser för att stärka skyddet för barn Nedan sammanfattas ett antal exempel på insatser för att mildra konsekvenserna av barnfattigdom/ekonomisk utsatthet. Sammanställningen har gjorts utifrån extern och intern översyn av befintliga insatser. Kommunal handlingsplan Barnperspektivet redovisas/synliggörs i alla beslut Barnkonsekvensanalyser vid beslut som påverkar barn Barnchecklistor vid beredning/beslut av ärenden Nollvision för vräkningar av barnfamiljer Feriearbete för unga vuxna Satsning på arbetsplatser för vuxna för att öka familjers intäkter. Till exempel projektet pågående projekt som Arbetslinjen 3.0 och tidigare Arbetslinjen. Möjlighet till förskola på obekväm tid Läxhjälp Avgiftsfri skola Avgiftsfria kultur- och fritidsaktiviteter Regler för insamlingar i skolan Kostnadsfria skollovsaktiviteter Sommarläger erbjuds barn som önskar/behöver Inrättande av lokala barnombudsmän Livsvillkor i Katrineholm I november månad 2014 fanns öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd i Katrineholm. Av dessa var 712 personer utrikesfödda. (AMS) Socialförvaltningens uppföljning visar att det under 2013 fanns barn i hushåll som beviljats försörjningsstöd. Under 2012 var det 947 barn. I Rädda barnens rapporter ses att Katrineholm under flera år legat förhållandevis stilla när det gäller nivån på barnfattigdomen i kommunen. I en ranking av andel barn i ekonomiskt utsatta hushåll 2012 har Katrineholm en rankingplats på 278 bland Sveriges 290 kommuner. Under 2012 fanns det barn i Katrineholm varav var barn i ekonomiskt utsatta hushåll. Nedan framgår andel barn 0 17 år i hushåll med låg inkomststandard och/eller försörjningsstöd i Sörmlands kommuner år 2012.

18 18 6 (9) KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN KLF Ledning Datum KS/2015: Varken låg inkomststandard eller försörjningsstöd. Enbart låg inkomststandard. Enbart försörjningsstöd. Både låg inkomststandard och försörjningsstöd. Vingåker 84, Gnesta 90,1 5,1 3,4 1,5 9,9 Nyköping 90,6 3,6 3,8 2 9,3 Oxelösund 92,6 3 2,8 1,6 7,4 Flen 79,6 5,3 7,8 7,3 20,4 Katrineholm 80,9 5,1 8,3 5,8 19,2 Eskilstuna 78,2 5,5 9,4 6,9 21,8 Strängnäs 89,4 3,6 5,8 1,2 10,6 Trosa 94,8 2,3 2,1 0,7 5,1 Total andel barn i ekonomiskt utsatta hushåll. Nedan framgår andelen familjer i Katrineholm med låga inkomster 2012 enligt SCB:s inkomst och taxeringsregister (Folkhälsomyndigheten, Folkhälsodata) Andel (%) familjer med låga inkomster Ensamstående utan hemmav. barn* Ensamstående med hemmav. barn* Övrig familjer med hemmav. barn* Familjer med sjukoch aktivitetsersättning Katrineholms kommun Länet Riket *Barn under 18 år. Avser disponibel inkomst. Barnfattigdomsindex 2012 Källa: SCB, inkomst- och taxeringsregistret (Folkhälsomyndigheten, Folkhälsodata) Katrineholms Länet Riket kommun Antal barn 0-17 år Andel (%) barn med utländsk bakgrund Andel (%) barn med utländsk bakgrund som finns i ekonomiskt utsatta hushåll Andel (%) barn med svensk bakgrund som finns i ekonomiskt utsatta hushåll Differens utländsk svensk bakgrund, procentenheter Andel (%) barn totalt som finns i ekonomiskt utsatta hushåll

19 19 7 (9) KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN KLF Ledning Datum KS/2015: Kommunledningsförvaltningens bedömning Katrineholms kommuns utgångspunkt är att vårt samhälle präglas av en manlig norm. Det får konsekvenser för oss i kommunen när vi ska bedriva våra verksamheter och det betyder att om vi inte gör något aktivt åt saken så kommer styrningen framförallt att gynna män. Därför vill kommunen att styrsystemet ska bidra till att minska ojämställdheten. Ambitionen med att styra genusmedvetet är att i både planering och uppföljning synliggöra var och på vilket sätt resurser och makt fördelas olika mellan könen och utifrån detta medvetet omfördela resurser och makt, så att män och kvinnor, flickor och pojkar kan ta del av detta på lika villkor. Det ovanstående är en av utgångspunkterna i Katrineholms kommuns styrsystem. Kommunplanen för anger att Katrineholms kommun även fortsättningsvis ska vara en föregångare när det gäller jämställdhetsintegreringen av styrningen, vilket innebär att det kommande arbetet med barnfattigdom måste kartläggas och analyseras ur ett genus-/jämställdhetsperspektiv. Med hänvisning till kvinnors och mäns, flickors och pojkars olika livsvillkor, utifrån ett genusperspektiv, är det viktigt att i det fortsatta arbetet konsekvent integrera ett genus- och jämställdhetsperspektiv. De resultat, åtgärder, strategier som det fortsatta arbetet ska utmynna i kommer att blir mer träffsäkra om de har utgått ifrån en medvetenhet om att utsattenheten kan se olika ut och få olika konsekvenser, utifrån ett könsperspektiv. Under 2012 fanns det barn i Katrineholm varav var barn i ekonomiskt utsatta hushåll. Det utgör en andel på 19,1 procent barn. Det innebär att ett av fem barn i Katrineholm växer upp i ekonomiskt utsatta hushåll under hela eller delar av sin barndom idag. Det pågår flera insatser med syfte att mildra effekterna av ekonomisk utsatthet och att minska barnfattigdom på längre sikt. Kommunfullmäktiges beslutade i januari 2012 om att Alla ärenden ska belysas utifrån barnperspektivet/barnkonventionen. Under 2015 planeras fortsatt arbete med att förstärka barnperspektivet i bland annat handläggning av ekonomiskt bistånd. I Rädda Barnens årsrapport framgår att sedan 1990-talets början har inkomstskillnaderna ökat kraftigt mellan de rikaste och de fattigaste barnfamiljerna. Arbetstillfällen lyfts därför ofta som svar mot barnfattigdom då barnen drabbas av förädlarnas uteblivna inkomst. Inom Katrineholms kommun Övergripande plan med budget står det i ett av de övergripande målen att Genom utveckling av näringslivet, stärkt handel och besöksnäring samt goda möjligheter till vidareutbildning för vuxna skapas tillväxt och fler jobb. För att få ut fler personer i lönearbetet finns också följande resultatmål: Andelen kvinnor och män med eftergymnasial utbildning ska öka Andelen kvinnor och män med ekonomiskt bistånd som övergår till egen försörjning ska öka Fler av de personer med ekonomiskt bistånd som anvisas till Viadidakt ska gå vidare till studier eller arbete

20 20 8 (9) KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN KLF Ledning Datum KS/2015: Vad görs i Katrineholm redan idag I Kommunplan framgår att kommunen har ett särskilt ansvar för att verka för att barn och unga växer upp under trygga och goda förhållanden. Familjer och enskilda med sociala problem ska stöttas på ett tidigt stadium. Vidare framgår att genom att satsa på utbildning lägger vi fundamentet för våra barns och ungas framtid och för Katrineholms fortsatta utveckling. Att ge alla barn och unga en bra start och en gedigen utbildning är den viktigaste framtidsinvesteringen ett samhälle kan göra. Vidare anges att den offentliga gemensamma miljön ska vara inspirerande och aktiverande. Det är viktigt att beakta barnperspektiv i planarbetet. Kommunen ska i första hand stödja kultur, idrott och fritid för barn och ungdomar. Kommunplanen anger också att folkhälsoarbetet både kan handla om insatser för enskilda och om förebyggande arbete kring olika grupper i samhället, till exempel barn och unga. Tillsammans med Vision 2025 och översiktsplanen visar kommunplanen den långsiktiga inriktningen för kommunens övergripande planering. I kommunplanen anges övergripande mål och resultatmål för hela mandatperioden. Kommunplanen ligger till grund för kommunens årliga övergripande planer med budget, för nämndernas planer med budget och för ägardirektiven till de kommunala bolagen. I det vidare arbetet är det viktigt att särskilja på vilken nivå åtgärder och insatser för att mildra effekterna av ekonomisk utsatthet sker. I ett längre perspektiv är det viktigt att kommunen samlat arbetar systematiskt och med strukturella insatser samtidigt som det sker direkta lösningar som minskar konsekvenserna av att leva i fattigdom för flickor och pojkar just nu. Förslag om vidare insatser som kan mildra effekterna av ekonomisk utsatthet minska barnfattigdom på längre sikt Vad kan Katrineholm göra I förstudien har ett antal aktiviteter identifierats i syfte att förbättra villkoren för utsatta flickor och pojkar i Katrineholm. Aktiviteterna har som mål att vara hållbara och långsiktiga. En del av de föreslagna aktiviteterna förutsätter medel vid ett eventuellt genomförande. En grupp med representanter från varje förvaltning tillsätts för att kartlägga situationen i Katrineholm och i syftet att samlas kring framtagandet av handlingsplan för arbetet kring arbetet med implementering av barnkonventionen o Gruppen, som leds av socialförvaltningen inventerar vad som görs i respektive förvaltning Möjlighet till kompetensutveckling med fokus på frågor som rör barns rättigheter/barnfattigdom erbjuds till förtroendevalda och tjänstemän Alla nämnder genomför kommunfullmäktiges beslut från januari 2012, att Alla ärenden ska belysas utifrån barnperspektivet/barnkonventionen. Uppföljning av kommunfullmäktiges beslut om att alla ärenden skall belysas ur ett barnperspektiv Alla förvaltningar använder sig av barnchecklistor inför beslut

21 21 9 (9) KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN KLF Ledning Datum KS/2015: Socialförvaltningen ser över sina riktlinjer så att barn i familjer med försörjningsstöd verkligen ges möjligheter till att betala medlemsavgifter i föreningar, kunna utöva idrott, tillgodose behov av exempelvis glasögon (det utrymme som redan finns kanske kan utökas något) Socialförvaltningen utvecklar barnambassadörens arbete Socialförvaltningen erbjuder fler platser på sommarläger Förvaltningarna ser över avgiftsbelagda aktiviteter och eventuella insamlingar vid aktiviteter för att inte sådana skall vara hinder för deltagande

22 22 Dnr 2015:49, 609 Handläggare: Jörgen Rüdeberg Yttrande gällande Förslag till nya tomter för förskolor och skolor i Katrineholms stad Bildningsförvaltningens förslag till beslut Bildningsförvaltningen föreslår bildningsnämnden ställa sig bakom bildningsförvaltningens förslag till remissvar och överlämna till kommunstyrelsen Bakgrund Bildningsnämnden har getts möjlighet att yttra sig gällande Förslag till nya tomter för förskolor och skolor i Katrineholms stad. Av förslaget framgår att samhällsbyggnadsförvaltningen definierar fyra utvecklingskategorier för tomter inom Katrineholms tätort. Två av dessa är förskoletomter på kort och lång sikt. En rör skoltomter på lång sikt. Den fjärde kategorin rör förskoleutbyggnad kopplad till nybyggnation inom tätorten på lång sikt. Förslaget förordar även ett koncept på förskoletomters ytstorlek satt i relation till antal barn som planeringen avser. Bildningsförvaltningens yttrande Nybyggnation och planerad nybyggnation på kort sikt pågår redan beträffande förskoleutbyggnad och förvaltningen har varit involverad och delaktig i denna planering. En förstudie för nybyggnation av skola har genomförts i samarbete med kommunledningen utifrån de i förslaget utpekade tomterna. Verksamhetsmässiga aspekter Bildningsförvaltningen ställer sig positiv till förslaget om standardiserad förskoletomt. Detta underlättar för en snabbare bedömning av potentiella ytor för nybyggnation framgent. Konceptet bedöms även rimligt i sin utformning för att kunna hålla en god kvalitet vid nyetablering av förskolor. Beträffande utpekade ytor framhåller samhällsbyggnadsförvaltningen att parkeringsoch trafiksituationen måste ses över beträffande förskolor. Bildningsförvaltningen anser att detta är minst lika angeläget beträffande tomlokalisering för skolor eftersom elever ofta på egen hand tar sig till och från skolan, samtidigt som många elever skjutsas av föräldrar och andra i skolskjutsfordon. Detta utgör en säkerhetsrisk. Vid prioritering av utbyggnad bör förskolor och skolor om möjligt lokaliseras intill varandra så att lokalerna kan användas flexibelt och att en förskolelokal lätt kan ställas om till en skollokal för elever i grundskolans lägre årskurser beroende på den demografiska utvecklingen. Därför bör i första hand dessa utpekade tomter utredas vidare.

23 23 Ärendets handling Förslag till nya tomter för förskolor och skolor i Katrineholms stad

24 Delegationsbeslut 24 Bildningsförvaltningens förslag till beslut Redovisningen av delegationsbesluten godkännes. Ärendebeskrivning Redovisning av beslut som fattats på nämndens vägnar med stöd av gällande delegation: Enskilda utskottet Beslut Beslutande 2015:15 Avstängning av elev enligt skollagen 5 kap 17 Johan Söderberg (S) ordf. Bo Sivars (M) 1:e vice ordf. A-C Olsson (C ) 2:e vice ordf 2015:16 Avstängning av elev enligt skollagen 5 kap Ordförande Beslut Beslutande 2015:17 Fullmakt företräda bildningsnämnden NTA:s årsstämma Johan Söderberg (S) Förvaltningschef Beslut Beslutande 2015:18 Fördelning av arbetsmiljöansvar Helene Björkqvist Utse beslutsattestanter Bitr. förvaltningschef/verksamhetschef Beslut Beslutande 2015:19 Omsorg på kvällar, nätter och helger (6 beslut) Bitr. förvaltningschef/verksamhetschef Återtagande av beslut uppsägning plats i förskola/ pedagogisk omsorg och/eller fritidshem Jörgen Rüdeberg Avtal nyttjande av tjänster Dammsdal Avtal plats i förskola i Katrineholms kommun, Norrköpings kommun (2 avtal) Avtal plats i förskola i Katrineholms kommun, Vingåkers kommun Avtal plats i förskola Lidingö stad Mottagande av elev i grundsärskola Verksamhetschef Beslut Beslutande 2015:20 Anställning förskolechef Anna Thörn

25 25 Anmälan av incidentrapporter för diskriminering eller annan kränkande behandling enligt Skollagen 6 kap. 10 Inkomna under perioden 24 april till 27 maj Skolenhet Antal under perioden Antal läsåret 14/15 Fågelbo förskola 1 st 1 Forssjö skola 3 st 4 Interkulturella enheten 1 st 10 Nyhemsskolan (framgår inte om 3 st 32 det är F-6 eller 7-9) Sandbäcken 22 st 94 Skogsborg 8 st 92 Strångsjö 1 st 1 Södra 1 st 14 Tallås 3 st 32 Trädgårdens förskola 1 st 3

26 26 Inkomna skrivelser och protokoll Bildningsförvaltningens förslag till beslut Bildningsnämnden tar informationen till protokollet Ärendebeskrivning Nedan redovisas skrivelser och protokoll inkomna till bildningsnämnden under perioden 24 april till 27 maj Kommunstyrelsen 85 Omdisponering av medel samt uppdrag 86 Planeringsdirektiv 2016 med plan Långsiktig planering för förskolor och skolor 2 Samhällsbyggnadsförvaltningen Sammanställning av inkomna remissvar på Gång- och cykelplan för Katrineholms kommun 3 Samhällsbyggnadsförvaltningen Kontrollrapporter Utförd kontroll i enlighet med Tobakslag avseender rökfria skolgårdar (sex rapporter) 4 Mankom Global AB Ansökan om godkännande och rätt till bidrag fristående förskola

27 27 Inkomna protokoll från områdesråd och programråd Bildningsförvaltningens förslag till beslut Bildningsnämnden lägger protokollen till handlingarna Ärendebeskrivning Sammanställning över protokoll/mötesanteckningar från områdesråd och programråd inkomna till förvaltningen under perioden 24 april till 27 maj Samordningsområde Norr Datum Julita skola Samordningsområde Öst --- Samordningsområde Syd Nävertorps grundsärskola Häringe/Asplunden förskolor Samordningsområde Väst --- Samordningsområde år 7-9 Tallåsskolan Samordningsområde gymnasiet Duveholms gymnasiesärskola Ellwynska skolan vård och omsorg Duveholmsgymnasiet Samhällsprogrammet Estetiska programmet Övriga ---