Innehåll: Bakgrund...4 Inledning...5 Transportsektorns påverkan på miljön...8

Transkript

1 trafiken i med genusglasögon

2 Jordens Vänner har funnits i 40 år och är en partipolitiskt och religiöst obunden icke vinstdrivande organisation som arbetar för miljö och solidaritet. Organisationen verkar för en rättvis fördelning av jordens resurser, för fred samt ett ekologiskt hållbart och mänskligt samhälle grundat i hänsyn, medkänsla och respekt. Vi värnar om demokrati, folkrörelsesamarbete, jämlikhet mellan könen och kulturell mångfald. Jordens Vänner för en samhällskritisk debatt och är miljörörelsens radikala röst. Jordens Vänner är den svenska delen av Friends of the Earth International som finns i över 70 länder världen över. I Sverige har vi uppemot 2700 medlemmar. Uppskattningsvis är fem procent aktiva inom föreningens olika utskott och lokalgrupper. För mer information om Jordens Vänner, besök vår hemsida Där kan du bli medlem och på andra sätt stödja vårt arbete. Det här materialet är helt eller delvis finansierat av Trafikverket. Trafikverket delar inte nödvändigtvis de åsikter som här framförs. Ansvar för innehållet är uteslutande författarens. Text: Hanna Olovson Foto: sxc.hu Formgivning: Karin Didring, Didring Ord & Bild Jordens Vänner Tryckt hos Lenanders Grafiska, november 2012 Innehåll: Bakgrund...4 Inledning...5 Transportsektorns påverkan på miljön...8 Jämställdhet, vad är det?...12 En resa mot jämställdhet...17 Planeringsprocessen Alternativa planeringsprocesser Vad kan du göra Vidare läsning

3 Bakgrund Inledning Det är mycket arbete som ligger bakom denna skrift, vi på Jordens Vänner har genomfört flera olika aktiviteter för att samla in bakgrundsmaterial och för att öka vår förståelse för frågorna. Först gjordes en bakgrundsundersökning i form av en uppsats. Där intervjuades planerare och politiker i Göteborg om deras inställning till, och syn på jämställdhet kopplat till trafikfrågor. Denna undersökning gjordes för att få grepp om de problem som finns, för att utöka vår kunskap och för att börja se lösningar och alternativa metoder. Som uppföljning genomfördes workshops i Göteborg, på politikerveckan i Almedalen och på Klimatsommar i Stockholm. På dessa workshops kunde vem som helst delta och vi bjöd även in politiker till en paneldiskussion. Workshops genomfördes dels för att sprida kunskapen som vi inhämtat genom den inledande undersökningen och för att testa den kunskapen i verkligheten. En enkätundersökning genomfördes också som riktade sig till göteborgare och spreds genom Jordens Vänners kanaler, främst till medlemmar. Denna skrift är heller inte slutet för vårt arbete, Jordens Vänner kommer fortsätta att arbeta med frågorna; jämställdhet och trafik på olika sätt framöver. Det är ett uttalat mål från regeringen att alla sektorer i samhället skall vara jämställda, detta gäller såklart även trafiksektorn. För att uppnå detta så skall alla politiker och tjänstemän arbeta med jämställdhetsintegrering. Det innebär att jämställdhetsfrågor skall finnas med i alla beslut i alla tjänstemän och politikers vardag. Alla som arbetar inom kommun och landsting skall arbeta med dessa frågor, de skall alltid finnas med i alla steg i processen och får inte prioriteras bort. Regeringen har fastställt en rad mål för trafiken och trafikplaneringen, i ett av de två övergripande målen står att transportsystemet skall vara jämställt. I ett förtydligande av målet står det att arbetsformerna, genomförandet och resultaten av transportpolitiken [ska] medverka till ett jämställt samhälle. Det är således ett tydligt uttalat mål från högsta politiska nivå att jämställdhet är en viktig aspekt att ta hänsyn till i trafikplaneringen. 4 5

4 När det gäller städer med mycket infrastruktur är det extra viktigt att noga överväga olika beslut som tas. De strukturer som byggs idag kommer stå kvar i många decennier och de är inte enkla att ändra på när de väl har byggts upp. Om det idag byggs strukturer som främjar jämställdhet kommer det underlätta att i framtiden uppnå det jämställda samhälle som vi eftersträvar. På samma sätt blir det svårare att uppnå ett jämställt samhälle om de fysiska strukturerna har byggts utan tanke på jämställdhet. Det går inte att åka på en väg som inte finns och det är svårt att föreställa sig hur det skulle bli om en väg togs bort. Här är det trafikplanerarnas och politikernas uppgift att omvandla människors önskemål till fungerande fysiska strukturer som främjar jämlikhet och jämställdhet. Målet är alltså att trafiksystemet skall vara jämställt, vad innebär det då att ha och eftersträva ett sådant? En planerare på trafikkontoret i Göteborg uttrycker det så här: Det som belyses här är särskilt viktigt; det skall vara lika för alla transportslag. Det skall vara lika enkelt att välja buss, cykel eller att promenera till dina vardagliga aktiviteter som att välja bilen, och helst vara enklare än att välja bilen. Vad som är ännu viktigare är att alla transportslag skall värderas lika och ha samma status, det skall vara lika självklart för VD:n för ett stort företag som för fabriksarbetaren att ta buss eller cykel till jobbet. Det låter kanske inte så enkelt, det handlar om att förändra människors sätt att se på sin omgivning, deras värderingar och de bakomliggande normsystemen som vi alla är inskolade i. Det är inte lätt att förändra fysiska strukturer och ännu svårare att förändra psykiska, men båda är nödvändiga att förändra för att skapa ett mer jämställt samhälle. Vi har tidigare jobbat mycket för att bilisterna skall ta sig fram, men nu jobbar vi mer för att kollektivtrafiken skall ta sig fram, så kanske man lyfter det lite så att alla ska kunna ta sig fram, det skall vara lika för alla oavsett transportslag. 6 7

5 Transportsektorns påverkan på miljön Med utgångspunkt från trafikprognoserna och de krav på fordon och drivmedel som är beslutade kommer utsläppen att ligga på ungefär dagens nivå fram till Om inga ytterligare åtgärder vidtas kommer utsläppen sedan att öka fram till Beslutade åtgärder 100 Idag svarar vägtransporter för ungefär 27 procent av de svenska utsläppen av koldioxid. Med beslutade åtgärder för att öka effektiviteten i trafiken kan dagens utsläpp hållas på en stabil nivå, men för att nå upp till de svenska och europeiska klimatmålen krävs sänkta utsläppsnivåer (se diagram 1). Genom att effektivisera kan man komma en liten bit på vägen, men för att snabbt minska utsläppen krävs mer drastiska åtgärder. Trafikverket säger i en rapport att det krävs en minskning av trafiken och att det inte är möjligt att nå våra miljömål med enbart effektiviseringar. Av alla vägtransporter så står personbilarna för hela 41% av koldioxidutsläppen, alltså krävs det åtgärder för persontransporter för att uppnå våra miljömål. Förutom att trafiken står för en stor del av utsläppen av klimatpåverkande gaser så har den även många andra negativa effekter på människor och miljö. Många utsläpp från bilar har negativ påverkan på närområdet, så som ozon, partiklar och kväveoxider. Buller är ett stort problem på många platser nära motorvägar och andra tungt trafikerade vägar. Stora vägar som skär rakt genom städer blir till barriärer både för människor och för djur. Bilar tar upp väldigt stor del av staden, då både bilvägar och parkeringar tar upp gigantiska ytor som skulle kunna användas till andra saker. Dessa ytor är dessutom bara till för mindre än hälften av Göteborgarna, de som har tillgång till bil. Om utrymmet fördelades Klimatmål SE Klimatmål EU Diagram 1: Utsläpp av klimatgaser; Förväntad utveckling med beslutade åtgärder samt svenska respektive europeiska klimatmål. 3 Index 2004=100 mer rättvist skulle det bli mycket mindre utrymme för bilar och stora områden skulle kunna användas på annat sätt än idag. Denna diskussion gäller främst städer. På landsbygden är det många gånger svårare att ersätta bilen. Många av de argument som lyfts upp i denna skrift kan appliceras även på landsbygd, men vi har valt att fokusera på större städer eftersom problematiken är störst där och möjligheterna till förändring är stora. 8 9

6 För klimatet och miljöns skull är det viktigt att drastiskt minska antalet bilar och helst minska behovet av transporter över huvud taget. Generellt sett så har kvinnor mer miljövänliga transportmönster och kvinnor är också mer villiga att ändra sitt beteende för miljöns skull. Medan männen kör mer bil och har svårare att släppa ratten. Genom att ge de kvinnliga transportmönstren ökad prioritet skulle vi samtidigt kunna hjälpa miljön. En majoritet av Göteborgare saknar bil, 2008 fanns det i Göteborg 349 bilar per 1000 invånare. Detta kan jämföras med Solna som då hade flest bilar per invånare, 748 bilar per 1000 invånare och Sundbyberg som hade minst antal, 295 bilar per 1000 invånare. Göteborg är alltså bland de kommuner som har minst antal bilar per invånare. Göteborg har ca invånare alltså finns det ca bilar i Göteborg idag. När man tittar på sådana här siffror är det viktigt att minnas att om antalet bilar per invånare är konstant och antalet invånare i Göteborg ökar, vilket det gör, kommer antalet bilar i Göteborg också att öka

7 Jämställdhet, vad är det? För många politiker och tjänstemän så betyder jämställdhet att det skall vara en jämn fördelning mellan könen på arbetsplatsen och att det skall vara lika lön för kvinnor och män för samma arbete. Dessa faktorer är viktiga, men när det gäller att få fram jämställda trafiklösningar så räcker det inte att arbetsplatsen är jämställd. Då krävs det att genusglasögonen plockas fram och att både arbetet och resultatet granskas genom dessa. I planering är det viktigt att se till de bakomliggande normerna som styr inriktning på planer och beslut som tas. En plan som arbetas fram enbart av kvinnor behöver för den sak inte gynna kvinnor, om dessa planerare är inskolade i en manlig grundnorm om hur samhället skall utformas och vad som skall prioriteras. När det gäller jämställdhet är det ytterst viktigt att reflektera över sitt eget agerande, det är oerhört lätt att trampa i olika fällor. Vi är alla inskolade i en norm som säger att manliga värden är utgångspunkten, som skall prioriteras och kvinnliga värden är det avvikande och icke önskvärda. Även om man är väl medveten om detta kan det vara lätt att själv befästa normen, bara för att vi är så vana vid att det är så det skall vara. För att undvika missförstånd är det viktigt att använda rätt ord och veta vad de betyder. Jämställdhet och jämlikhet är t.ex. två väldigt lika ord som är lätt att blanda ihop. För det är skillnad på dem! Jämlikhet används för alla människors 12 13

8 Fel som lätt görs när jämställdhet diskuteras: Att tala bara om kvinnor och kvinnors behov, männen är lika viktiga. Att tala om bilåkandet som eftersträvansvärd norm och få kvinnor att anpassa sitt beteende till att åka mer bil. Jämställdhet kan likaväl uppnås genom att männen förändrar sitt beteende. Att tala om kortsiktiga lösningar. Men vad händer i det långa loppet? Att tala om allas bästa, blir lätt en könsblindhet och männens bästa i realiteten. Att bara göra genusanalyser av vissa (större) projekt. Det lilla och vardagliga glöms bort. Att glömma de bakomliggande normerna, tappa genusmedvetenheten. Att lösa symptomen och inte sjukdomen, sjukdomen är de rådande normsystemen, symptomen blir de effekter av ojämnställdhet som finns i samhället idag. uppdelningen mellan produktivt och reproduktivt arbete. Med produktivt arbete menas sådant arbete som är avlönat och där någon vara eller tjänst produceras. Exempel på produktivt arbete är fabriksarbete eller telefonförsäljning. Reproduktivt arbete å andra sidan är det arbete som utförs utan betalning men som ändå är nödvändigt för att ett liv eller en familj ska fungera. Det kan handla om att köpa och laga mat, ta hand om barn eller sjuka släktingar, städa m.m. Det produktiva arbetet har länge varit mannens territorium medan det reproduktiva har varit kvinnans. Det som är det största problemet med att skilja på dessa två sorters arbete är att den ena sorten (det reproduktiva arbetet) värderas lägre än TRADITIONELLT UNDERORDNAT Kvinnligt Privat sfär Reproduktion VARDAGSLIVET TRADITIONELLT ÖVERORDNAT Manligt Offentlig sfär Produkrion Cykel Bil Figur 1: Dikotomier och tillskrivning av värden. jämlikhet, mänskliga rättigheter o.s.v. Medan jämställdhet används när man talar specifikt om kvinnor och mäns jämlikhet. Jämställdhet inryms alltså i jämlikhetsbegreppet. Inom genusvetenskapen talar man mycket om dikotomier, att använda dikotomier är att dela upp världen i olika motstående par, där den ena sidan värderas högre än den andra. Ett exempel som ofta tas upp och som är tydligt kopplat till trafikfrågan är den andra. För att slippa uppdelningen mellan produktion och reproduktion kan man istället tala om vardagslivet, där båda igår som nödvändiga komponenter. Då slipper man också problemet med att den ena sidan värderas högre än den andra båda är ju lika viktiga. (Se figur 1.) Allt som vi gör kopplas samman med transporter, även om du går till affären tvärs över gatan för att handla så är det en transport som måste utföras. Livspusslet handlar många gånger om transporter, vem skall handla, när skall det 14 15

9 skjutsas? Transporter krävs både för reproduktivt och produktivt arbete, men om man tittar med genusglasögonen på hur trafiken planeras så kan man tydligt se hur olika sorters transporter har värderats olika enligt resonemanget ovan. När det talas om trafik i politiken så talas det nästan alltid om pendling och hur människor ska kunna förflytta sig på ett bra sätt mellan hemmet och jobbet. Trots att ungefär hälften av alla resor sker på fritiden så pratar man sällan om de resorna och hur de skulle kunna förenklas. Dessutom är de resorna ofta kopplade till reproduktivt arbete. Problemet är inte i första hand att män traditionellt kopplas till produktivt arbete och kvinnor till reproduktivt, utan att det reproduktiva arbetet har lägre status i samhället än det produktiva. De traditionella rollerna måste få samma status även om män och kvinnor idag delar lika på arbetet. Om även de traditionella rollerna tas med i beräkningen och jämställs så har vi tagit ett stort steg mot ett jämställt samhälle. Kvinnor och män använder ungefär lika mycket tid till resor varje dag, men männen färdas längre än kvinnorna. Detta beror på att kvinnor i högre utsträckning använder långsammare färdmedel som kollektivtrafik, och ofta kombinerar olika färdmedel. Kvinnor utför oftare än män flerstoppsresor som att handla på väg hem från jobbet, medan männen i mycket större utsträckning åker bil direkt från punkt A till punkt B

10 En resa mot jämställdhet skillnaderna mellan en rik, vit, medelålders man och en invandrad, ung kvinna med låg inkomst blir ofantligt stora. När andra faktorer kommer in i bilden blir den mycket mer komplex. Det visar också att jämställdhet är en viktig del av integrationsfrågor, av bostadsfrågor och i alla andra politikområden inte bara i trafiken. Om alla dessa områden inom samhällsplaneringen arbetade gemensamt och fokuserat för att öka jämställdheten och jämlikheten i samhället skulle det ske stora förändringar! Trafiksystemet är ett tydligt exempel på ett system som har skapats med manliga normer som utgångspunkt. Fokus har under lång tid legat helt på bilen som transportmedel och bilens krav har tillgodosetts utan att ifrågasättas. Historisk sett har trafik och transport skötts av män, det är män som har planerat, det är män som har kört bilarna och det är män som har stått modell för den normala trafikanten. Samtidigt har kvinnan haft det primära ansvaret för hemmet och barnen. För att öka jämställdheten i trafiken blir tanken lätt att kvinnan skall imitera mannens beteende. Om alla har en bil så är det väl jämställt? Men det är bara ett sätt att uppnå jämställdhet, trafiksystemet skulle också bli mer jämställt genom att det manliga resmönstret närmade sig det kvinnliga. Det innebär större andel kollektivtrafik, långsammare transporter och mindre bilar, då kan vi dessutom lösa både jämställdhets- och miljöproblem samtidigt! De skillnader som finns mellan kvinnor och män i trafiken har här diskuterats på ett generellt plan. Det har bevisats vetenskapligt att skillnader mellan kvinnor och mäns transportmönster existerar även om man tar bort alla andra faktorer. Det som är intressant att reflektera över är att skillnaderna när man lägger till ytterligare faktorer blir ännu större. Det finns skillnader i transportmönster mellan män och kvinnor som i andra hänseenden har samma förutsättningar, men 18 19

11 Planeringsprocessen Att bygga en ny väg tar lång tid och innan den första grävskopan har börjat gräva så har det pågått en process för att planera och utvärdera vägen. En planeringsprocess kan ta flera år men måste alltid gå igenom vissa bestämda faser. I varje kommun finns en översiktsplan som lägger upp riktlinjerna för hur marken i kommunen skall nyttjas och vilka områden som kan vara aktuella för nybyggnad eller andra prioriteringar som exempelvis skydd av naturområden. Översiktsplanen är dock endast vägledande och tenderar därför att inte följas i alla lägen. Vad som tas upp i översiktsplanen är också mycket varierande, det ges exempelvis sällan utrymme åt sociala faktorer. En idé om ett nytt projekt kan komma från olika håll, både från kommunen eller näringslivet. När idén kommer upp så startar processen för att göra en ny detaljplan. 20 Idén analyseras för att se om den är genomförbar och de första justeringarna görs för att kunna genomföra projektet. Sedan startar arbetet med att utforma en detaljplan vilket det måste finnas för varje nytt område som skall bebyggas. Detaljplanen består av textdokument och kartor över området som beskriver hur byggandet skall genomföras, hur resultatet kommer att bli och vad det kommer ge för effekter. Detaljplanen är ett kravdokument och det som står där måste genomföras. Under arbetet med detaljplanen ska det ske minst ett samråd med berörda. Privatpersoner, företag och myndigheter skall alla få säga sitt. Utlysning om att samråd kommer ske görs ofta i lokaltidningen. Alla synpunkter som kommer upp under samrådet skall beaktas i det fortsatta arbetet. Slutgiltiga justeringar görs och när planen är klar och vunnit laga kraft kan byggandet börja. När detaljplanen börjar bli färdig är det dags för utställning. Planen ställs då ut på bibliotek eller stadsbyggnadskontoret för allmän beskådning och i detta skede finns också möjlighet att komma med synpunkter, klagomål och förändringsförslag. 21

12 Det skall sägas att det inte behöver fungera precis såhär i alla kommuner, de stegen som är uppräknade ovan brukar alltid finnas med, men vissa kommuner har andra mellansteg. För information om hur processen ser ut i din kommun sök på kommunens hemsida efter planeringskontoret eller stadsplaneringskontoret, där borde all information finnas. På planeringskontoren i kommunerna är det ofta så att ansvaret för jämställdhetsfrågor läggs på en person. Det kan vara bra att ha någon som har extra kunskap och arbetar för att frågorna skall synas. Men även om denna enda person är väldigt engagerad och duktig blir det ingen garanti för att alla planer jämställdhetsanalyseras, då krävs att alla har på genusglasögonen. Först då blir det jämställdhetsintegrering, så som regeringen förespråkar. Förfarandet som beskrivits ovan kan vid en första anblick tyckas väldigt bra, men vid närmare granskning brister det på många punkter. Det största problemet är att synpunkter från allmänheten kommer in först mycket sent i processen, då planen är mer eller mindre klar. Det gör att det är mycket svårt att kunna få igenom förändringar. Kommunikationen ut till allmänheten om att det är en ny plan på gång brister ofta också, genom att bara annonsera i tidningen så går informationen många förbi. De som inte läser tidningen missar annonsen och ofta även de som läser den. Det är väldigt krångligt att komma in med förslag och synpunkter som medborgare. Samråden är utformade för att passa främst myndigheter och företag och har ofta ett mycket komplicerat språk. Synpunkter måste lämnas in skriftligt för att tas hänsyn till, vilket gör att personer som har svårt att uttrycka sig i skrift eller helt enkelt föredrar en personlig kontakt utestängs. De personer som trots allt går på samråd är sällan representativa för samhället i stort, och det är ofta samma gamla rävar som kommer på de flesta samråd. Ur ett genusperspektiv kan påpekas att det oftast är fler män som kommer på mötena och även när könsfördelningen är jämn så är det männen som talar mest. För att samråd skall vara demokratiska borde alla som vill få säga sitt, men är samrådet på en plats eller tid som inte är lättillgänglig är det få som kommer. Vissa grupper i samhället är extra svåra att nå, dessa är exempelvis invandrare, barnfamiljer och ungdomar, samt de som är berörda men inte engagerade. Som planerare behöver man alltså metoder för att även samla in åsikter från dessa grupper och då räcker inte det traditionella samrådet särskilt långt. Ett stort problem är att man samråder kring ett redan givet förslag detta hämmar möjligheten att tänka helt fritt och många viktiga idéer och förslag går på så sätt förlorade. För att få planeringsprocesser som tar tillvara medborgarnas åsikter så behövs samråd tidigare i processen och nya typer av samråd. För att få en plan som är bra ur jämställdhetssynpunkt är det viktigt att använda sig av vardagslivsperspektivet och att värdera arbete och fritid lika, samt att värdera olika transportslag lika. När det handlar om hur vardagen fungerar på en plats är medborgarna experter och det är så de borde behandlas. Idag sker planeringen mestadels ovanifrån, men det är omöjligt för en planerare att sätta sig in i alla detaljer om hur ett område fungerar, vilka problem som finns och vilka platser som är extra värdefulla. För att människor skall känna sig motiverade att gå på ett samråd är det viktigaste att de känner att de har en verklig möjlighet att påverka. Frågan skall vara påverkbar och beslutsfattaren skall vara påverkbar. Medborgarna måste känna att de blir lyssnade på. Kommunikationen mellan politiker, planerare och medborgare måste fungera! 22 23

13 Alternativa planeringsprocesser I flera kommuner i landet har det genomförts spännande nya typer av planeringsprocesser. Skånedialogen är ett sådant exempel, de har gett ut boken Det kloka samtalet som beskriver processen och resultatet av dialogerna som genomfördes I processen så ville de undersöka ett tvärsnitt av den skånska befolkningen och starten var att tillfråga en procent av skåningarna genom en enkät som ledde vidare till dialogträffar med politiker. De lyfter i boken fram vikten av att det i ett klokt samtal är viktigt att båda parter lär sig lite mer, att det inte är bra om bara den ena personen pratar hela tiden. Utbyte åt båda håll och ökad kunskap åt båda håll var målet och utgångspunkten för projektet. 1 Upplands Väsby är också en kommun som har arbetat mycket med olika dialoger med medborgare. De har till skillnad från Skånedialogen uppmärksammat ett område eller ett tema åt gången, de har exempelvis haft dialogmöten om framtidens Väsby där de diskuterade hur Väsby skall bli attraktivt för unga. En annan process handlade om att bygga om en skolgård. I Väsby har man använt olika metoder för olika processer, för att försöka få med de personer som är berörda. 2 I Göteborg så har man tagit fram en social konsekvensanalys och en barnkonsekvensanalys. Dessa analyser skall genomföras på alla planer framöver och kan, rätt använt, bli ett viktigt verktyg för att föra fram de sociala värdena i planeringen. Dessa verktyg är relativt nya och därför finns ännu inte så mycket utvärderingar av dem. 3 Detta är exempel på några kommuner och en region som har gjort ett genomtänkt arbete för att öka medborgarinflytandet över planeringen på olika sätt och öka de sociala värdena. Det finns givetvis många fler exempel på intressanta processer runt om i landet. Alla kommuner måste arbeta med frågorna, men hur djupt man dyker och hur mycket resurser som läggs på medborgarinflytande varierar stort. För att ta reda på hur det arbetas i din kommun så gå in på kommunens hemsida och sök under stadsplanering. Hittar du inte det du söker där så tveka inte att kontakta stadsplaneringskontoret och ställ frågor om hur medborgarna engageras i planeringsprocesser. Ytterligare exempel på bra metoder finns i Boverkets rapport Vidga vyerna planeringsmetoder för trygghet och jämställdhet. Den beskriver 18 olika metoder för att genomföra mer jämställda planeringsprocesser

14 Vad kan du göra? Vidare läsning: Organisera dig! Gå med i Jordens Vänner. Det finns lokalgrupper i olika delar av landet som håller på med trafikfrågor eller stadsplaneringsfrågor, där du får stöd och inspiration. Våga tänka utanför lådan, vad är det som inte tas upp? Skriv debattartiklar, eller skriv direkt till en politiker om vad du saknar eller vill ändra på i trafiken. Ta på genusglasögonen! För att ta reda på vilka projekt som är på gång i ditt område, kolla in på din kommuns hemsida. Inspireras av goda exempel på andra orter eller utomlands, åk på studiebesök dit! När du uppmärksammar brister i trafiksystemet, ta en bild, skicka den till ansvarig tjänsteman på trafikkontoret och följ upp detta några dagar senare. Anita Larsson och Anne Jalakas Jämställdhet nästa! samhällsplanering ur ett genusperspektiv SNS Förlag Hanna Olovson Att planera för ett jämställt transportsystem En fallstudie av Göteborgs kommun Johan Lidmark, Per Rosén och Kristin Skoog Det kloka samtalet skånedialogen Mer makt åt gående och cyklister Jordens Vänner Har klimatet ett kön? Jordens Vänner Resan mot framtiden Jordens Vänner Tillgänglighet för alla ett studiematerial Jordens Vänner 26 27

15 Fotnoter: 1. För att läsa alla målen se Prop. 2008/09: Bli jordvän du också! 3. Transportsystemets behov av kapacitetshöjande åtgärder förslag på lösningar till år 2025 och utblick mot år Utgiv-ningsdatum: Utgivare: Trafikverket Läs mer om Skånedialogen på 6. Läs mer om Upplands Väsbys arbete på 7. Här kan du ladda ner de båda analysverktygen och läsa mer om dem; portal/invanare/bygga-o-bo/kommunens-planarbete/verktyg-for-stadsplanering-2/social-planering/ barnperspektiv-och-social/!ut/p/b1/04_sjzs0sds2mdiys7duj9cpykssy0xplmnmz0vmafgjzoiddl 0CLZwMHQ383S3dDDxDvAPc_Lx9_C0MzIAKIoEKDHAARwNC-v088nNT9XOjciwAPTPb2Q!!/dl4/ d5/l2dbisevz0fbis9nqseh/ 8. Rapporten kan laddas ner på; /2010/Vidga-vyerna/ Jorden behöver alla vänner den kan få. Om tillräckligt många vill så går det att lösa de miljöproblem som världen står inför. Det handlar om politisk vilja och om engagemang hos vanliga människor. Ju fler vi är som kräver en förändring, desto svårare blir det för politiker och andra makthavare att undvika det. Ja, jag vill bli medlem i Jordens Vänner/få mer information om Jordens Vänner Namn... Adress... Postnr & postort... E-post... Ja, jag vill ha Jordens Vänners nyhetsbrev via e-post Namn... Adress... Postnr & postort... E-post... 28

16 JORDENS VÄNNER BETALAR PORTOT JORDENS VÄNNER SVARSPOST KUNDNUMMER GÖTEBORG 31

17 Under arbetet för att ta fram den här skriften så har vi stött på många frågor: En skrift om jämställdhet och trafik, vad kan den tänkas innehålla? Finns det ens något att skriva om i detta ämne? Hur hänger de två frågorna ihop? Det finns väl inget problem med jämställdhet i trafiken? Men Sverige är ju världens mest jämställda land, det där är väl inget problem här? Frågorna belyser tydligt den okunskap som omger jämställdhetsfrågor. Det blir särskilt tydligt när man kopplar ihop jämställdhet och trafik, som är ett typiskt manligt dominerat område. Det är många som inte har förstått att jämställdhet faktiskt ska genomsyra hela samhället och inte bara vissa delar av det. I denna skrift kommer vi att gå igenom frågorna och räta ut frågetecknen. Vi kommer belysa de problem som finns idag och ge förslag och inspiration till dig som vill göra något åt dem. 32