ARKIV, SAMHÄLLE OCH FORSKNING

Transkript

1

2

3 ARKIV, SAMHÄLLE OCH FORSKNING 2001:2 Svenska Arkivsamfundet

4 ARKIV, SAMHÄLLE OCH FORSKNING utges av Svenska Arkivsamfundet med stöd av Vetenskapsrådet. REDAKTION huvudredaktar Mats Burell, kansliråd, Regeringskansliet (mats. FD Mai ja Runcis, forskare, Stockholms universitet Jan Dahlström, förste arkivarie, Krigsarkivet Peeter Mark, förste arkivarie, Stockholms stadsarkiv (peeter.mark arkivsamfundet.org) REDAKTIONENs ADRESS Arkiv, samhälle och forskning c/o Riksarkivet, Box , Stockholm Fax os ( editor@arkivsamfundet.org) REDAKTIONsRÅD Cand. phil. Inge Bundsgaard, Iandsarkivar Landsarkivet for Sjrelland, K.0benhavn FL Torbjörn Kjölstad, forskningsdirektör Mitthögskolan, Härnösand FD, Doc. Anna Brita Lövgren, fd landsarkivarie, Lund FL Jari Lybeck, enhetschef Riksarkivet, Helsingfors Dr. philos. Hans-Eyvind Nress, statsarkivar Statsarkivet i Stavanger FD Anna Christina Ulfsparre, professor emerita, Lund GRAFISK FORM Julian Birbrajer OMBRYTNING Nora Liljeholm TRYCK Norsteds Tryckeri AB, Stockholm JSSN SVENSKA ARKIVSAMFUNDET bildades 1952 och har till ändamål att väcka och vidmakthålla intresset för arkiv i offentlig och enskild ägo, att arbeta för den svenska arkivvårdens utveckling ocn att sprida kännedom om dess uppgifter och villkor. Hemsida: Ordforande (tillika ansvarig utgivare) Prof. Berndt Fredriksson, departementsråd, Regeringskansliet och Stockholms universitet Vice ordforande Carina Sjögren, arkivchef, Dokumentarkivet Sveriges Radio sekreterare Mikael Dahlin, koncernarkivarie, AstraZeneca skattmästare Birger Stensköld, arkivarie, Riksarkivet PRENUMERATION Arkiv, samhälle och forskning utkommer med två häften om året. Den kan erhållas genom medlemsskap i Svenska Arkivsamfundet. Årsavgiften för 2002 är 12 5 kt för personliga medlemmar. För institutioner (motsv.) 200 kt. Anmälan om medlemsskap eller adressförändring göres till Svenska Arkivsamfundet, c/o Riksarkivet, Box , Stockholm. Fax os , E-post: kansli@arkivsamfundet.org

5 ARKIV, SAMHÄLLE OCH FORSKNING 2001 :2 6. Arkiv för. ljud och bild ARTIKEL Ann-Marie Nilsson 7 Källor till Brunnens musik Pelle Snickars 37. Ljusarkiv I 8oo- I Sven Alterstrand Håkan Lö'vblad ÖVERSIKTER 52. Statens ljud- och bildarkiv- ett svenskt nationalarkiv för ljud och rörliga bilder 58. Dokumentation av!t-system Staffan Smedberg Susanne Strangert Maija Runcis Karin Aströnz RAPPORTER 68. Sjätte europeiska arkivkonferensen i Florens 70. Arkivens framtid- visioner och problem 73 Temadag om form och design 75 ARM-samverkan i fokus RECENSIONER Anki Steen 78. Det verkliga livet- kaos eller struktur Marika Hedin 8r. Spåren efter Nobel Maija Runcis 84. Invandringen och myndigheterna: "En fullständigt paranoid bild..." 86. NOTISER 87. SVENSKA ARKIVSAMFUNDETs VERKSAMHET ATT LÄMNA BIDRAG TILL TIDSKRIFTEN 89. MEDVERKANDE l DETTA NUMMER Omslagsbild: Fältmusikant A. Zinn. FotografWerner Lindhe. Krigsarkivet, Gruppfotosamlingen, Västgiita regemente.

6 Arkiv för ljud och bild LJUD OCH BILD ÄR EN MINST SAGT DOMINERANDE informationskälla i vårt dagliga liv. Även arkivhandlingar och arkivbestånd består givetvis av mycket annat än skriftligt material. Ändå är det nästan alltid det skriftliga materialet som står i fokus i de artiklar och översikter som publiceras i Arkiv, samhälle och forskning. Vi är därför glada i redaktionen för att i denna utgåva kunna publicera två artiklar, med helt annat material än skriftligt material i fokus. Pelle Snickars diskuterar ideer och begrepp kring fotografiskt material som historiska källor och Ann-Marie Nilsson ger oss en spännande inblick i musikaliernas möjligheter att bidra till att belysa musikens funktion i samhället. Sist, men inte minst, väljer vi även att publicera en översikt av Sven Allerstrand, över hur de särskilda problem som bevarandet av ljud- och bildupptagningar har erbjudit arkivverksamheten. Med önskan om en angenäm läsning! MatsBureli huvudredaktör 6 ARKIV, SAMHÄLLE OCH FORSKNING 2001:2

7 ANN-MARIE NILSSON Källor till Brunnens musik I FEBRUARI I909 SATr MUSIKFANJUNKAREN AUGUST Zinn i Skövde och skrev noter. Zinn spelade tenorbasun men var också mycket produktiv som notskrivare. I sitt rutinarbete har han låtit ombyte förnöja: uppmaningen att vända sidan snabbt (Y.S. = volti subito) skrevs inte bara "Vänd snabbt" utan också "Hastig vändning", "Vänd fort", "J ag tror vi Vänder!" eller "Blås och Wänd!" Den här dagen, den I I februari, har han avslutat en stämrna till Parlows Amboss-Polka med en belåten marginalanmärkning "I dag uppgörelse med R. by o. B åstad".' 90 år senare påträffades Zinns anteckning bland drygt Iooo nummer oktettrnusikalier, som låg osorterade i flyttlårar i en skrubb hos Marinens musikkår i Karlskrona. För attvisa hur man med hjälp av olika slags källor kan närrna sig en helhetsbild av brunnsmusiken vid Ronneby Helsobrunn från I838 till omkr. I920 tar jag Zinns notis som utgångspunkt för en historisk översikt och ett avsnitt om musikernas arbetsvillkor. Eftersom min forskning främst behandlar blåsoktetter' ville jag undersöka hur och när oktetterna kornmer in i bilden. Det bevarade notrnaterial, som jag kunnat få tillgång till, har kompletterats med andra slags källmaterial: ar- kivaller från kurorter och regementen, brev, tidningsartiklar m m. Därigenom kan musiken belysas ur olika perspektiv: rnusikvetenskapliga, musikhistoriska och kultursociologiska. Musikhållningen härstädes under instundande saison - från trumma till oktett Brunnsområdet vid Ronnebyån var en av dessa lurnrniga oaser - Ronneby, Medevi, Ramlösa och Söderköping med flera- som under somrama besöktes av människor ur olika samhällsklasser och med skilda syften. Som kurort fungerade Ronneby Brunn från I705 till I939 Ännu vid I8oo-talets början hade verksamheten en ganska oansenlig omfattning. Från I820-talet och framåt märktes ett uppsving: nu började gästerna kornrna mer långväga ifrån än Karlskrona och Blekinge, och brunnssäsongen förlängdes. Fram till I848 hade man endast en "termin", och i kontrakt för musikerna anges också endast c: a 3 veckors kontrakterad anställning, ibland med möjlighet till förlängning (se tabell I). Med brunnens expansion efter seklets mitt förändras också musikens arbetsförhållanden. Från ARKIV, SAMHÄLLE OCH FORSKNING 200I:2 7

8 Ann-Marie Nilsson somrarna I857 och I863 finns kontrakt skrivna på en månad. I866 var musiken engagerad från 26 juni (alltså direkt efter midsommar) till c:a I augusti. År I872 skulle musiken vara på plats "snarast i juni, till I5 augusti" och året därpå, I873, gäller kontraktet 6/6-3 I/8 (87 dgr). Allteftersom tillströmningen av gäster ökat omfattade säsongen (I 8 7 I och därefter:) två terminer om 6 veckor, varav den första - I juni till I 5 juli - ansågs vara "den förnämsta") Nya ståndsmässiga byggnader tillkom i takt med expansionen.4 Det nuvarande brunnsområdet speglar närmast tillståndet vid sekelskiftet, efter det stora uppsvinget, bortsett från den viktiga omständigheten att det stiliga brunnshotellet från I897 jämte sin musikpaviljong brunnit ned (I959) och ersatts av nya hotellanläggningar. Den lugna stämning man ännu kan förnimma vid en promenad i parken och "brunnsskogen" kan ändå ge ett återsken av dåtidens tempo. Med lite inbillning kan man nog föreställa sig flanörerna av olika "klasser" (gästerna indelades i klasser, I :a till 4:e klass, med s k "lazarettshjon" eller "medellösa" lägst i hierarkin) och "brunnsmusiken" på plats i musikpaviljongen eller vid schweizercafeet "Rotundan". Blåsoktett i sina uniformer- exeptionellt om den var ett brunnskapell. På fotot en av de brukliga besättningarna, med två althorn och en tenorbasun; givetvis tre klarinetter. Det är I 8 go och flöjtisten på fotot, G. F Lundin, kommer från Kalmar regementes musikkår, flera av de övriga musikerna från livgrenadjärerna i Linköping. Lundin sö.kte engagemang i Ronneby två gånger (I 878 och I 905) men utan framgång i konkurrensen. Foto i Grenadjärmuseet, Linköping. 8 ARKIV, SAMHÄLLE OCH FORSKNING 200I:2

9 Kå llor till Brttnnens musik Källor till brunnsmusiken Säger man brunnsmusik, så tänker nog många på Povels Ramels "Sorglösa brunn", på blåsoktetter eller mässingssextetter som i egenskap av brunnskapell kunde svara för "musikhållningen" under kurortens sommarsäsonger. Men "brunnsmusik" står varken för en musikgenre eller en ensembletyp, även om vissa ensembler var vanligt förekommande, såsom mässingssextetten med ess- och B-kornett, althorn, två tenorbasuner (eller tenorhom) samt bastuba, därtill trummor. Termen gäller i första hand ensemblens tillhörighet: på tiden det begav sig var "musiken" en grupp musiker i aktion, brunnsmusiken eller "brunnskapellet" var det kapell som för säsongen var knutet till brunnen. Det kunde vara en "avdelning" av en militärmusikkår, med de viktigaste av instrumenten, tillräckligt många för att man skulle kunna spela tidens populära musik, eller en mer tillfälligt sammansatt grupp - en blåskår i kammarformat. De bevarade partituren var för övrigt avsedda att skriva ut stämmor från, inte för en "flott dirigent". Först inpå I900-talet skrevs särskilda "dirigentstämmor". Brunnarna kunde hålla med oktett eller med sextett eller kvintett, som ställde sig mindre kostsamt. Men sådan "harmonimusik"; har tydligen inte alltid varit regel. Trumslagaren Sven Hatt gick vid denna timma och slog sina starka hvirflar för att mana hvar och en brunsgäst att gå till sitt hem och kl 9 begifva sig till hvila. Och på morgname kl 5 började han åter sitt arbete och gick alla gator under starka trumslag att få brunsgästerna vakna och redo att kl6 vara vid brunnen berättar Sofia Sjöborg, dotter till brunnsintendenten och läkaren Adolf Magnus Sjöborg, i sin skildring "Minne af Ronneby Helsobrunn från I8IO till I84o". 6 Sannolikt är det perioden därefter, från I8I9 och framåt, som hon avser då hon. nämner vissa förbättringar i samband med att brunnssällskapet blev talrikare och inkomstema därigenom ökades. En förbättringvar att i ställ~t för Sven Hatts larmande trumma hölls en del av Wexiö, Carlskrona eller Christianstads Regementsmusik för att Brunsterminens första månad spela Tapto och reveille. Sofia Sjöborgs utsagor om brunnsmusiken i Ronneby och dess uppgifter nedskrevs först I 88 I, men är intressanta då de behandlar en tid från vilken källoma härtill är fåtaliga. Hon berättar inte vilket år man först skaffade musikkapell till brunnen, men att den rekryterades från närliggande regementsorter stämmer väl med belägg i Ronneby Helsobrunns arkiv.7 Uppgifter om "brunnsmusik" finns i redan i de tidigaste bevarade styrelseprotokollen från år I8J8, och från detta år och framåt kan man, först i protokoll, senare också i räkenskaper och utgående brev, följa spelet bakom kulisserna. Bilden av musiken måste kompletteras av data i andra arkiv. Musikalier är primära källor: här finns den musik som musikerna bör ha väntat sig att få användning för, arrangerad för deras aktuella instrumentbesättning. En del noter finns förvarade (i undantagsfall mer detaljerat förtecknad e) såväl i offentliga arkiv, t ex Krigsarkivet och Försvarsmusikens arkiv, som i stiftelsers arkiv. Notmaterial i privat ägo, hos privatpersoner eller föreningar o d, får man mestadels kännedom om genom djungeltelegrafen och bekanta som intresserar sig för likartade fenomen. 8 Man kan aldrig vänta sig att finna musikalier i brunnsarkiven, eftersom musikalierna oftast tillhörde musikerna privat. Regementsmusikkåremas äldre musikalier, både för stor kår och för mindre ensembler som oktetter och sextetter m m, sorterar regelmässigt under Krigsarkivet (Kr A). I realiteten förvaras de även annorstädes, såsom i en dellänsmusikstiftelsers notbibliotek, och vissa av Hemvärnets musikkårer har de facto övertagit militärmusikkårers material. Museer av skilda slag har också visat sig hysa enstaka samlingar. Ofta är notema inte katalogiserade eller ens förtecknade, eftersom personalen saknar fackkunskaper. Man kan komma i kontakt med privatpersoner som fått omhändertaga sådana samlingar och de facto räddat dem från förgängelse på soptippen. Musikalier som ARKIV, SAMHÄLLE OCH FORSKNING 200I:2 9

10 Ann-Marie Nilsson använts av professionella ensembler och varit i kapellmästarnas privata ägo ligger däremot ofta ännu på privata händer, i den mån de inte sålts. En sådan samling köpte förf. på 196o-talet i Stockholm. Albert Gilles samling partitur för oktett med trumpet, skrivna under 1900-talets tre första årtionden, ligger i Södermanland-Nerikes nations bibliotek i Uppsala, och oktettnoter som tillhört G.F. Lundin har inköpts på privatväg genom annons av Jan Thor, Täby. Under senare år har genom Försvarsmusikcentrum (FöMusC) äldre musikalier från nedlagda regementsmusikkårers och regionala musikstiftelsers notbibliotek börjat insamlas till FöMus' arkiv i Strängnäs. Anteckningar i musikalier (noter, oftast stämböcker) kan utvisa var och när musikstycken har framförts, resp. skrivits in i stämboken. I en del stämmor finns streck, troligen "statistik" för var gång stycket spelats, och dateringar av skrivare (med samma piktur som notskriften) eller musiker. Intressanta är också inskrivna agogiska beteckningar om tempoförskjutningar o dyl och de "språng" som kan förekomma i långa potpurrier, som musikerna velat förkorta. Av partituren kan exakta stämbesättningar bekräftas. Med stämböcker kan det finnas en risk att någon stämma förkommit, men detta kan i regel kontrolleras utifrån arrangemanget och förekommer ytterst sällan; oftast är samlingarna väl sammanhållna. Enstaka gånger får man genom "klotter" konkreta besked om medverkande musiker: Har i dag köpt en Obligation Ser: N :o 3 70 tillsammans med de övriga som spelade i Centralträdgården under aug Eugen Edling./ Dir. Willners, Fanj. Hedmark, Lundgren, Eriksson, Wallin, Serg. Sahlström, Danielsson, Hillgren, Rydberg o. överst[.] samt furir G. Bolin".9 Vissa fakta om repertoar, musicerande och publikreception återfinns också i samtida pressnotiser. Ikonografiskt material (fotografier) i privat ägo och i arkiven börjar förekomma mot slutet av den undersökta perioden. Spellokalernas utformning, med "musikens" placering mer eller mindre avskilt, är exempel på kompletterande källor att uttolka i relation till musikalierna, liksom samtida skönlitterära skildringar. I kopieböckerna i Helsobrunnens arkiv återfinnes ena sidan av den korrespondens som gällde musikhållningen, brev till musiker från Brunnens direktion, medan inkommande post saknas. Registret i var och en av böckerna är till nytta vid sökningen, eftersom breven gäller mångahanda saker: svar på frågor från gästerna, byggnationer vid brunnen, beställningar av allt ifrån tallbarr för baden till etiketter för mineralvattenstillverkningen m m. En fördel är förstås att känna igen namnen på de många militärt anställda musikerna som lämnar anbud (förteckningar kan upprättas efter rullor och räkenskaper i Kr A), o men det underlättar också sökningen att anbudsperioden brukar vara avgränsad till december-februari. Även brev från musiker (i privatarkiv) ger en direkt inblick i dåtida förhållanden. U r sådana källor hämtar man inte enbart "hårddata". Det går även attutläsa attityder till och förväntningar om musik och musiker, bl a ur brevens språkliga utformning och kontraktens, med ord som "musikhållning" och "personal". Naturligtvis finns där fällor: man kan inte förutsätta att styrelseprotokollens beslut alltid realiserades efter bokstaven, och berättande källor, såsom pressnotiser, kan ge subjektiva vinklingar. Brevkopior skrivna av Brunnsstyrelsens VD visar ganska tydligt hur denne spelade ut musiker mot varandra i antydningar om att gagerna kunde pressas. Ödmjukt hållna brev från regementsmusiker till deras chef kan innehålla lätta överdrifter. Ett exempel (som inte har direkt med brunnen att göra): "H: Herr Direktör Hellman! Af tvingande omständigheter nödgas jag att i största Odmjukhet anhålla att H. Herr Direktören godhetsfullt behagade från och med nästa års ingång något öka den lön, som jag såsom fältmusikant åtnjuter vid Kalmar Regemente, Med den största hushållning är det i närvarande tid lo ARKIV, SAMHÄLLE OCH FORSKNING 2001:2

11 Källor till Brunnens musik dock omöjligt att försörja sig och familj på den årslön, som jag hittills åtnjutit, öfverlåtande åt H. Herr Direktörens egen godhet att bestämrna om det förhöjda belopp, H. Herr Direkt. anser nödvändigheten fordra bör korna mig till del, kan och vill jag härutinnan ingenting nämna utan innesluter mig i H: Herr Direktörens välvilja förvissad om, att H : Herr Direktören nogsamt inser behof af den tillökning, jag härmed vördsamt begär. Mina Karnrnrater vid härvarande StadsMusik Corps hafver fått påökning på sina löner, både di som käna på Kronobergs och Norra Skånska Regementen, Och med det samrna far jag fråga H. Herr Direkt. om jag får lof att ställa mitt Althorn till Stockholrn i januari månad till lagnings, för Ventilerna är så slitena att tonerna löper ut hälften i Kl ockstöket och hälften igenom Ventilerna, v. s. Så det är mig omöjligt att få någon ton uti det. Med djupaste högaktning J o han Gresell Karlshamn den 10/12 I875"" Utifrån källorna kan man börja bygga upp en bild av vilka musiker som besörjde "rnusikhållningen under saisonen" (se tabell I), vari tjänstgöringen och musikernas villkor bestod, antalet musiker i "kapellen", arvodering, logi m m och den repertoar man tyckte skulle passa vid kurorten om sommaren. Musikens uppgifter vid brunnen Revelj och tapto var från början musikens uppgifter. Koralerna vid morgonbönen samt underhållande musik en timme vid brunnsdrickningen tycks " ha tillkornmit senare. Antalet musiktimmar per dag korn att ökas allt mer under seklets gång. Vid sekelskiftet I 900 förväntas musiken stå till tjänst c: a 6 timmar under var och en av arbetsveckans sju dagar. Det måste betraktas som en dryg tjänstgöring, med tanke på förberedelser som notskrivning, repetitioner m m. Vid olika tider och på skilda platser skulle man konsertera. Musiken skulle dessutom kunna engageras mot extra ersättning vid brunnsgästernas utflykter och andra festligheter. F rärnst var musiken där för I :a klassens gäster. Brunnssocietetens baler var ett inslag i brunnslivet, om de än ej alltid ansågs lämpade för klientelet. Alltifrån I8oo-talets början finns det belägg för brunnsbaler åtminstone tre gånger per säsong. Brunnsintendenten A.F. Hellmans råd kan verka som ett slag i luften: En mycket vanlig och tyvärr ofta anlitad rörelse är dans. Vid vanliga tillfällen är detta visserligen en både nyttig och angenäm motion, men under en brunnskur, särdeles vid Ronneby, faller af sig sjelft, att den måste vara rentaf skadlig om den det ringaste sträcker sig utöver det aldrarnåttligaste. Vals och galoparder böra aldrig tillåtas; - det är faktiskt, att blodstörtningar, krarnpfälligheter, svimningar, häftiga kräkningar m m ornedelbart följa dylika i spåren[... ] Alla läkares förrnaningar betyda intet, om ej allvarliga, på förnuft och sans stödda förrnaningar från de ungas orngifning hejda dans-raseriet, hvilket, en gång lössläppt, knappast känner några gränser förr, än den slappa, släpande gången, de häftiga krampaktiga rörelserna, den retande skafhostan och densamrna åtföljande blodspottningen göra ett ohyggligt slut på nöjet. Må man då blott ihågkomma, att det är - försent." I vår tid tänker man sig kanske att musiken fungerade som ljudtapet, som bakgrundsmusikvid middagar, promenader osv. Men dåtiden var annorlunda. "Man lyssnade" berättade en garnmal musiker som spelat i Ronneby på I920-talet. Tacka för det, när musik var ett sällsynt och lite extra festligt inslag i tillvaron! Vem har inte hört någon äldre släkting berätta om hur man om söndagen klädde sig fin för att gå till stadsparken och lyssna på musikkåren? Snarare kan man tänka sig att musiken genom sitt repertoarval gav en fläkt av den fina världen, en attnosfår från balsalonger och huvudstadens opera- och operettscener. Brunnssejouren i landsorten blev mondän genom den fina musiken. Så det gällde att skaffa vad prospekten utlovade, "ett god t musikkapell". ARKIV, SAMHÄLLE OCH FORSKNING 200I:2 II

12 ... N ~ ~< ~ ~: t;; o (j ~ >,j o ~ "' ~ z 4l N o... N Tabell I: brunnsmusik vid Ronneby H e Isobrunn under huvuddelen av resp. säsong samt ev. kompletterande ensemble. Omfattning av spelsäsongen en/. kåttorna (RHB ser. A, B, G). I838!s + I musiker (de facto 9) från Karlskrona I-28 juli I '(inga uppgifter påträffade) I843 musik från Karlskrona? troligen ung. samma tid I844 6 (de facto 7) musiker från Karlskrona i s-2 3 juli I84S 8 från Sjöartilleriregementet 6-2 I juli I846 samma villkor som I84S troligen som föregående år I847 i likhet med förlidet år troligen som föregående år I "Musique vid Brunnen"=? "den mest besökta tiden" I8so musik "ska anskaffas" I8SI (inga uppgifter påträffade) I8p Musik skulle "ofördröjligen föranstaltas" I8s3 6 a 8 pers. från Kristianstad/J.H. Sjögren I8S4 8 musiker från Kristianstad /].H. Sjögren Brunnstermin = 2-I 6/7 (?) I8SS 8 musiker från Kristianstad /].H. Sjögren Brunnstermin = I-rs{22)/7 I8s6 8 musiker från Kristianstad /].H. Sjögren I/7-2I/7 I8q 8 musiker från Kristianstad!].H. Sjögren minst 30 dagar (fr. I juli?) I8s8-s9 8 man+ trumsl.från Karlskrona/fanj. Fidler & C.M.Höckert 1/Z - I/8 I86o 19 man+ trumsl.från Karlskrona/fanj. Fidler & C.M.Höckert!sh- I/8 I86o I86I 8 från Kronobergs reg:te/ Å. F o gelberg & J. Witthöft Midsommartid & min. 3 vkr I862 8 från Kronobergs reg:te/å. Fogelberg mest besökta tiden; min. 3 vkr I863 8 musiker från Kristianstad /C. Lundström 2SI (4 vkr, ev.mer) I864 (inga uppgifterpåträffade) I86s 6 musiker från Kristianstad /C. Lundgren mest besökta tiden; 28/6-26!7 I866 8 musi_!cer ("Sjö-Art.Musiken") från Karlskrona/J. Wintzell 26/6-c:a I/ r---~867 (inga uppgifter påträffade} I868 "Sex personer af MarinRegementets mk" I86..2._ 6 musiker från Karlskrona/J. Wintzell ~ o , :_~ en välbekanta Sextetten från Marin Reg:tet" (Karlskrona) ~ I-72 "marinregementets Musiksextett" ~1._2 :) snarast i juni, till I 5: a~&._ ~ll ~~ike~ från Karlskrona/J. Wintzell /6-3_ I/8.{!l._z_~ "brunnstiden" ~ _...!!z± Edv.Jorck, Kbhvn + 6 musici (s :a 7 ma&_ I87S Ed v.!e.!:_~~ KbhvnLsext~ ~4!!!. - 28/ I876 Ed v. J orck, Kbhvn (sextettl /6 -_.:_]!~ ~17 Ed v. J orck, ~bhvn "sex man ".~.~_ex tett" (84 dgr) I878 6 musiker från Hovkapellet i M.-Schwerin/ C.Ovez:beck I/6-3I/8 ~ ~ ~ ~- ~

13 ~ -< ~ ~: t"' ttl o C"l :x: "'1 o := "' ~ z Cl N o... N 1879 r88o r88r r882 r883 r884 r88s r886 r I89'i 1896 I897. I898 I899 I900 I90I 1902 I I I907 I908 I909 I I913 I9I4-I'i I9I6 I9I7-I8 I9I9-22 I musiker från Hovkapellet i M.-Schwerin/ C. Briigmann 8 man från Södra Skånska Inf.reg:t ["dubbelqvartett"?]/a.b. Heinzelmann Sextett från Stockholm /fan j. Tufvander Sextett!Jean Linderholm och J oh. Wintzell sextetter från 2.a livgrenadjärreg:tet /C.]. N ylen; JA. Liedbergins Sextett?,j.A.Liedbergius C Briigmann CBriigmann C Briigmann, "octett" C Briigmann C Briiggman, Mecklenburg-Schwerin. I augusti Åström & Kronobergarna (kungabesök) ro man blåsoktett från Stockholm /MH Ehnstedt, Skånska Dragonreg:ts septett m. trumma /C. O. Bäckström. Aug./S. Köhlström "Kronobergarna", hel musikkår N. Åström. I augusti Blekinge batalions musikkår (6?) Ett danskt kapell "Kronobergarna". I aug. ett danskt kapell/b Sörensen Skånska Dragonreg:ts septett /C. O. Bäckström. Augusti: S. Köhlström m. fl. Dragonreg:ts "septett/bäckström. Aug.: mässingsseptett fr. Köpenhamn/Hansen Blekinge bataljons lilla musikkår. På midsommardagen"flottans äldre sextett" (inga uppgifter påträffade) I I musiker ur Karlskrona Grenadjärreg:tes mk /C. Ekberg Oktett ur Skånska dragonreg:ts mk. Eft. 15 juli: ur Livreg:ts husarer!cj Hoffman Avdelning ur Karlskrona grenadjärreg:tes musikår Avdeln. från Karlskrona /C. Ekberg (?) Avdeln. från Karlskrona/C. Ekberg. Augusti: avdeln. fr. Stockholm /R. W esslen Avdelning ur Karlskrona grenadjärreg:tes musikår Oktett ur Västgöta reg:tes mk /Zinn. Augusti:Avd. ur Värml.reg:ts mk, A Rosenquist Oktett/Aug. Zinn 9 + trummor ur Älvsborgs reg.te /Musikdir. V Brandt 9 ur Karlskrona grenadjärreg:tes musikår (ev 8 i aug) /O. G. Alm (inga uppgifter framsökta) ur Karlskrona grenadjärreg:tes musikår (ev 8 i aug) /O.G. Alm (inga uppgifter framsökta) en septett oktett från Flottan, G. RingvalL Augusti: en septett ur T 4,]. Fridh r/6-3o/8!3/6-31/8 r/6-3r/8 juni; juli+augusti 4' rs/6- rs/8 (förlängt) juni, juli, augusti Il6 till I4 2 s/8 l I4f8 - juni, juli, augusti juni, juli, augusti "hela sommaren",juni, juli, augusti '716- ISI7; I617 säsongen ut ~ <; ~ ::t. :::: r ;:; ~ L... VJ

14 Ann-Marie Nilsson Ensembler under årens lopp: det tidigast kända skedet Innan Ronneby Brunns- och Badinrättning konstituerades som Ronneby Helsobrunn Aktiebolag år I 87 3 var det, som protokollen visar, någon medlem av styrelsen, oftast brunnsintendenten eller någon av läkarna, som fick uppdraget att engagera musik för säsongen. Denne brukade vända sig direkt till bekanta musiker eller till någon kontaktman, som regel en officer vid ett av regementena i närheten: Norra Skånska infanteriregementet i Kristianstad, Kronobergs regemente i Växjö eller Sjöartilleri-regementet i Karlskrona. Efter bolagsbildningen I873 låg musikanskaffningen på verkställande direktörens bord. Enstaka år annonserade man efter musik, t ex om ansökningarna inte strömmade in utan annonsering, eller ifall bolaget inte redan träffat överenskommelse om fortsatt tjänstgöring med innevarande års musikanförare. Under perioden I838 till I86o har man brukat engagera "hoboister" (dvs militärmusiker med viss grad) från Sjöartilleriregementet, senare Marinregementet, i Karlskrona. Endast åren I853-I857, då "Sjöartilleri-Musiken från Carlskrona [... ]ej kan blifva permitterad till Ronneby Brunn" stod fanj. J.H. Sjögrehn från Kristianstad för "Musique vid Brunnen" med 8 "Hrr Musici". Antalet musiker varierade mellan 6 och 9 under de somrar, som protokoll och räkenskaper kunnat läinna besked om (förvissa år har inga skriftliga uppgifter påträffats). Under tre veckor i juli- "den mest besökta tiden" - hade musiken att utföra revelj och tapto, musik vid brunnsdrickningen samt dansmusik vid tre baler. Låt oss stanna upp vid den här tidigaste perioden. De svenska yrkesmusiker, som fanns att engagera för brunnsmusik, var militärmusiker. Vid mitten av I8oo-talet fanns över ISOO sådana i tjänst, efter I90S över I2oo,'3 men musikanskaffningen var aldrig helt problemfri. Brunnssäsongen fick inte kollidera med mötena vid de indelta regementena. Anställde man värvade musiker så tarvades permission. År I838 hade en styrelsemedlem, borgmästare Christiersson, utverkat permission för "Fem stycken Hohoister och En Trumslagare att från och med den Iste juli till och med den 28de i samma månad här i Ronneby under Brunns Drickningen begagnas till Musik wid de tillfällen och i den ordning Directionen närmare bestämmer, emot det gage samt resekostnader, hwarom öfwerenskommelse till minsta möjliga pris kan träffas."'4 När allt kom omkring visade det sig att det blivit 9 musiker, som dessutom hotade att sluta, eftersom någon ordentlig överenskommelse inte gjorts. ~trejkhot! I 2 juli sammankallade därför doktor Ekwurzel, som ombesörjde kontakterna med musiken under några år på I84o-talet, ett extra sammanträde, ty musik vid brunnen var ett absolut måste! Sedan Herr Doktor Ekwurzel [... ] tillkännagifvit, att de Nio st. Amiralitetsmusikanter som sedan den 4de dennes warit begagnade wid hälso-brunnen, hos honom begärt att /enär icke något accord ännu med dem blifvit afslutadtl få deras arfvode för Musikhållningen därstädes bestämd t, till I Rd Bco om dagen för person, h warförutan de därmed genast wille upphöra samt återwända till Carlskrona- Och då Herr Doktorn widare förklarade, att han icke trodde sig kunna förmå dem, nedsätta sina pretentioner och dessutom ansåg [högst?] olämpligt och menligt inwärkande på Brunnens Credit, att under halfva Brunnstiden upphö ra med Musiken, [förf:s kursivering] ansåga Directionen sig tvungne läinna bifall till det fordrade arfvodets utbetalande åt Nio Musikanter med En Rd Banco om dagen för person, eller hälften mindre i Contant samt föda och husrum. '5 Arvodet I Rd Bco stod sig från år I838 och i stort sett in på I 8 so-talet, då det började utbetalas i riksmynt och omfattade år I858 drygt 2 riksdaler rmt. Fortfarande var det fritt logi, det utgick ersättning för resor och restraktamente, och året efter tillkom enligt kontrakten I:so extra per bal. År I874 hade arvodet fördubblats: vissa musiker fick 7, andra 6 riksdaler. Från och med I875 skrev man i kronor. ARKIV, SAMHÄLLE OCH FORSKNING 200I:2

15 Källor till Brunnens 11msik Det utbetalades nu en klumpsumma till ensemblens "anförare". 40 kronor per dag var normal ersättning för en sextett. Sf>elsäsongen hade, som nämnts, också förlängts. Åren I88o och framåt drogs svångremmen emellertid åt. De svenska musikerna kvitterade ut 3 ooo:- för hela säsongen (i snitt 30 a 3 3 kronor per dag för 6 a 8 man) och nivån var densamma under "oktetternas tid", efter I9IO dock något högre med c:a ss:- för tio man och på I920-talet 70:-a 8o:-. För säsongen I 8 5 s hade man försökt få tillbaka "sjöartillerimusiken". Men musikernas krav ansågs nu för höga: De önska helst attvara IO personer för att få fullständig harmoni [o]ch därtill en trumslagare hwilken ibland torde behöfvas att väcka de sömnaktige brunnsgästerne i Snäckebacken. Vilkaren äro mer än dryga: I= fria rum. 2!12 I Rd 92 Skl. B!:!! dagligen per person. 3ci2 I s Rd för hvarje ordinarie bal 4 2 Skjuts för 8 hästar till och ifrån Ronneby. Jag har ej ansett mig kunna contrahera på dessa viikor utan hörande afdirectionen hwars svar jag efter blifvande sammanträde torde få förvänta med snaraste. med största högaktning Ödmjukast d. I3/4 I8s6 A.F. Hellman.' 6 Direktionen håller med om att "den samma musiquecorpsens derstädes pretensioner, äro alltför drygt tilltagne" och uppdrogs åt Cassör Åsberg, att tillskrifwa Fahn Junkare Sjögren uti Christianstad, som under sednare åren biträd t wid Helschrunnen med musik, om han på ena handa willkor, som förlidet år skulle willa åtaga sig att med 6 a 8 personer under instundande Brunnstermin betjena Helsobrunnen med Musique; Och i händelse Christianstad musiken emot förmodan ej kan erhållas skall skrifwelse afgå till Herr ÖfwerstLieutnant G. von Boismann uti Wexiö för erhållande af Kronobergs musik.'7 Varför ville musikerna vara 10? Ville de skaffa anställning åt så många kamrater som möjligt? En hypotes är att IO man kan ha inneburit en annan besättning än man haft tidigare. Utvecklingen på instrumentsidan Under tidigt I8oo-tal (på Herr von Hanckens tid!) och in på I83o-talet innehöll musikkårerna fortfarande andra instrument i4j. efter seklets mitt och, givetvis, helt olika dem man hör i vår tids musikkårer. Av en lönelista för Sjöartilleriregementets musiker från I framgår musikernas namn, instrument och löner. Sammantaget finns där I flöjtist, 3 klarinettister, 2 fagottister, 3 valthornister, 2 trumpetare och I basunist. ' 8 Denna träblåsrika besättning var vanlig på den tiden i landets militära "harmonikårer", och brunnsmusiken från regementet torde ha haft en sammansättning liknande kårens. I flera kårer fanns också bleckblåsinstrument med klaffar: kenthorn och ophicle'id. Framemot I84o börjar en utveckling åt annat håll: sedan ett antal år tillbaka hade man börjat bygga bleckblåsinstrumenten (trumpet och basun) med ventiler, och nya ventilinstrument - bas- och tenortuba, tenorbasun, alt- och tenorhorn, kornetter som kunde ersätta kenthornen - hade tillkominit. På dessa kunde man spela melodiskt och t o m kromatiskt i alla tonarter, precis som på träblåsinstrument och dragbasuner. Under den tidigaste period som här skildras, c:a I838-I86o, har nykomlingarna sakteliga introducerats och börjat användas i musikkårerna, kompletterat eller ersatt dem som funnits där sedan tidigare. Detta har säkerligen också präglat de mindre ensemblerna. Det är inte möjligt att ange ett årtal för en plötslig förändring, men efter seklets mitt varventilinstrumenten höjden av modernitet. Flera militärmusikkårer gick in för en ren bleckblåsbesättning, även vissa infanterimusikkårer, om än sådana som regel brukat behålla flöjter och klarinetter jämte det nya blecket. Mässingskvintetter och mässingssextetter kunde fås från mässingskårerna, blåsoktetter ur de blandade kårerna. Just från mitten av I85o-talet finns emellertid de tidigaste beläggen för en liten ensembletyp som se- ARKIV, SAMHÄLLE OCH FORSKNING 200I:2

16 Ann-Marie Nilsson nare, på I 88o- och I 89o-talen, kom att uppleva en guldålder och som dessutom var starkt representerad vid Ronneby Brunn åtminstone in på I920-talet: blåsoktetten med flöjt, klarinetter, kornett, althorn, tenorbasuner, bastuba, ofta också trummor och gärna en trumpet. Med dubblerad I :a klarinettstämma (vilket var regel) rymmer en sådan oktett justio +I man.'9 Om inte arkivhandlingar och tidningar ger besked om vilken besättning som förekom vid Brunnen ett bestämt år krävs andra data för att kunna ställa upp en hypotes om detta. Uppgifter om vilka instrument som förekom vid musikernas regemente under ifrågavarande år kan sökas i musikkassornas handlingar, och detta kan ge en grund för hypoteser. Säkrare är det om man kan finna uppgifter om vad för instrument bestämda musiker haft i musikkåren. Flera av dem trakterade dock mer än ett instrument. Om en sökande, sergeant Niitzmann i Karlskrona uppges (I882) att "Han sköter Cornett, Klarinett, flöjt, violin samt kontrabas. "' 0 Någon gång kan man finna uppgifter om permissioner i generalorder. Mera sällan träffar man på fotografier av musiker med sina instrument. Goda belägg har vi i bevarade musikalier som använts vid brunnen. Men det skulle vara ett projekt för sig att uppsöka sådana handlingar för hela den period denna artikel behandlar. Bleckblåsepoken. Brunnsmusik från grannländerna Det finns starka skäl att förmoda att det oftast var mässingsensembler som svarade för musiken vid Ronneby brunn under de tre årtiondena I86o I89o. Dels var det vanligt med mässingssextetter, dels annonserar man efter "sextett eller dubbelkvartett", och dels kommer flera av musikerna från regementen med stark mässingsdominans. Belägg för detta finns också i en del brev. Å andra sidan förekommer en del träblåsare i kontrakt och brev, t ex år I 86 I flöjtisten fan j. Julius Witthöft i Kronobergs regementes musikkår.' ' Till att börja med hade brunnsmusiken ofta hämtats från närliggande städer. Men brunnssäsongen förlängdes, och ett problem med den svenska militärmusiken var ju att den måste vara närvarande vid regementsmötena. Dessa var som regel förlagda till några av sommarveckorna, medan brunnsmusik ansågs oumbärlig under hela brunnssejouren. Man började I874 ta musik från Köpenhamn, men Brunnens VD förklarar ännu I878 att man skulle föredra svensk musik: Hvad vidkommer d.s.k. brunnsmusiken härstädes, måste den vara beredd kunna börja sednast 3 a 4Juni, i annat fall är ett engagement omöjligt. Wi hafva just med anledningen af de svårigheter som äro förbundna med erhållaodet af svenska musici måst under sommarmånaderna antaga utländsk, deraf vi under 5 år haft dansk, hvilken dock varit af underordnad beskaffenhet för våra svenska öron, hvadan jag i sommar lyckades engagera en Sextett från Mecklenburg Schwerin l hotkapelll som exeqverade såväl musik å messingsinstrument som ock å stränginstrument. dessavoro ovanligt skickliga musici och hvar och en solist på ett a 2 instrument, samt voro serdeles gerna hörda af alla besökande. J ag har dock af rent patriotiska skäl velat försöka få en svensk sextett, då ju Sverige eller rättare Svenskarne anses för att vara ett serdeles musikaliskt folk, men skulle detta ej lyckas, så har jag alltid att påräkna den musik som vi hade i somras, då jag vet att alla dermed blefvo belåtna. Då Ni emellertid säger Eder ej kunna komma i Juni, så får jag tyvärr afsäga mig nöjet af Edert erbjudande. l Högaktningsfullt l P Siegbahn" De tyska musikerna från Mecklenburg-Schwerinska hovkapellet gjorde sig omtyckta, inte bara bland gästerna och i lokalpressen, här Ronneby Tidning den 3 augusti I878 (ur brev till Blekinge Läns Tidning): Den. Mecklenburgska sextetten winner erkännande för sitt goda spel och omwexlande program. Så swåra saker som ouwerturen till barberaren utföres med lätthet, och nya stycken arrangeras och inöfwas på några dagar af de wana medlemmarue I6 ARKIV, SAMHÄLLE OCH FORSKNING 200I:2

17 Källor till Bmnnms musik "Uniform behåfves icke." Kapellet spelade mestadels i civil klädsel. Utomhus var fo rstås huvudbonad en självklarhet. C.A. Gagner, trummor, F. Bentzel, esskornett 2, B O. Bogren, tenorbasun z,j.l. Brandt B-kornett, NA. Hultman, esskornett I, C.A. Gemzell, althorn, C. O. Bäckström, tenorbasun I och E.E. Linder, bastuba: Skånska dragonregementets septett (''oktett'') vid schweizeriet på Karan år I F o to i privat ägo, prof C.A. Gemzell (j:r), Lund. utan också hos brunnens företrädare, vilket kommer till synes i tonen i brevkopiorna (anmärkningsvärtnog på svenska): Jag får på det förbindligaste tacka för Edert vänliga bref af 28 [Decemb.] och för Edra deri uttalade välönskningar. Som alla svenska regimentsmöten i år skola inställas blir här en hel del musikcorpser lediga, hvarför jag af patriotiska skäl troligen kommer att engagera en dubbelqvartett, 8 man,['j] som erbjudes till ett honorar af 2,500 kr, som ju är serdeles billigt. Jag reser i morgon till Lund för att träffa aftal om denna sak. Bedjande om mina vänskapsfullaste helsningar till de Edra herrar kamrater, som voro här i somras tecknar /Högaktningsfullt l P Siegbahn'4 Flera av dessa herrar kamrater nämns vid namn i brevkopiorna. I detmecklenburg-schwerinska hovkapellet'5 spelade Carl Owerbeck valthorn, Carl Briigmann basun och Adolph Marx trumpet. "Herrar Franek & Scheel" nämns där också, kontrabassist resp. violinist i hovkapellet, men det är inte bekant vilka blåsinstrument de spelade. En räkning avfattad på tyska för pianostämning torde gälla en viss Joachim Ramm, som deltagit i sextetten.' 6 I en annons i Ronneby Tidning (24' ) finner man ARKIV, SAMHÄLLE OCH FORSKNING 2001:2

18 Ann-Marie Nilsson namn på fem av dem: Briigmann, Franck, Scheel samt Carl och Friedrich Owerbeck (även den sistnämnde hornist). En förklaring till deras popularitet kan tänkas vara, att de framträdde inte bara på blåsinstrument utan också som solister på stråkinstrument och som sångkvartett, varigenom de närmat sig publikens musicerande och ställt sig mera på gästande "artisters" nivå. Blåsinstrumentens lägre status är ju något vi dras med alltsedan antikens aulas och lyra, Dionysos och Apollon... Namnen är fler än sex: kanske har några av herrarna avlöst varandra under sommaren. -Men allt kan göras ännu bättre: Jag anser mig böra nämna, att den enda anmärkning, som af kurgästerna gjordes var, att det var bra långa pauser, samt att repertairen borde varit något mera omvexlande, hvilka båda saker ju lätt kunna afhjelpas.'7 I januari 188o meddelas att eftersom "alla svenska regimentsmöten i år skola inställas blir här en hel del musikcorpser lediga",z 8 och fram till 1884 lyckas man skaffa svensk musik, först 8 man under Albert B.C. Heinzelmann, en tysk musiker som invandrat i 20-årsåldern och tjänstgjort vid bl a Sjöartilleriregementet (där han framträtt som solist på flöju843)' 9 och Södra Skånska Infanteriregementet. Ibland lät VD en musiker bilda ensemble av musiker ur olika musikkårer har en musiker från ett av Stockholms kavalleriregementen samlat "en sextett bestående af äldre pensionerade medlemmar, men voro dessa hvarken mig eller publiken till nöjes, de voro för beqväma och saknade uthållighet, samt satte sina egna personers beqvämlighet i främsta rummet. " Jo Man söker ansvariga på närmare håll: Tror Ni att om hela sextetten kommer att utgöras af äldre musici att de kunna höras[?] ut, samt att de kunna blåsa med den kraft som fordras för att göra god effekt? Det vore nog bra om Ni [Jean Linderholm] och Heinzelman kunde hopsätta ifrågavarande musik, då jag hade garanti att ha med redbara män att göra.l' fick man åter lov att skaffa musik från Tyskland: basunisten Carl Briigmann, en av hovkapellisterna från säsongerna , kom att få svara för musikhållningen. Inte heller denna gång är de tyska ensemblernas sammansättning bekant. En av säsongerna sägs det ha varit oktett.j' Men att populariteten var i avtagande visar sig i dagspressen (1890): I badhusparken, der brunnsgästerna om morgname promenera med sina glas och sugrör i handen, under uppehållen mellan drickandet, undfägnas man fortfarande med tyskmessingsmusik,[ll] som nog kan vara rätt bra - på margname och inför en anspråkslösare publik. Dock förefalla musikanterna, såsom de ock i verkligheten äro, temligen nybörjare, hvarjemte instrumenten låta gamla och slitna, hvilket näppeligen kan upphjelpas af aldrig så stor duglighet å instruktörens sida. Egendomligt är ock, att sedan desse unga musikanter vunnit någon öfuing eller skicklighet under ett års vistelse här de aldrig mera återkomma hit. En sextett från något af våra landsortsregementens i de flesta fall goda musikkårer skulle nog af de flesta här helsas mycket välkommen.j4 Oktetternas tid I april året därpå berättas i Ronneby Tidning att man engagerat "ett kapell från Stockholm, bestående af 10 man under anförande af direktör Enstedt" för sommaren. Detta var inledning till en period dominerad av blåsoktettmusik, först en oktett från Stockholm under M H Ehnstedt, en pensionerad musiker från 2:a livgrenadjärregementet i Linköping.JS Alltifrån den tiden fiims i brev från brunnsdirektionen och dess VD Ernst von Heidenstam (en äldre kusin till Verner von Heidenstam) uttryckliga önskemål om just oktettbesättning, i den mån man inte engagerade en septett från skånska Dragonregementet, eller undantagsvis- såsom vid 18 ARKIV, SAMHÄLLE OCH FORSKNING 2001:2

19 Klil/or till Bmnnens musik ett kungabesök- hela Kronober&s regementes omtyckta musikkår under Wilhelm Aström (mest känd för att ha komponerat/fjärtats saga). Ehnstedts oktett fick, med något varierande personal, engagemang fyra somrar, till dess att Brunnsdirektionen ville byta. 1895, 1899 och 1900 ~änstgjorde en mässingsseptett (de kallade sig "oktett" eftersom de mot vanligheten räknade med sin trumslagare!) från Skånska Dragonregementet. Septetten innehöll en berömd solist, esskornettisten N A Hultman. Det vore naturligtvis intressant att lära känna deras repertoar och arrangemang, men septettens noter har gått samma öde till mötes som många andra handlingar av papper från den perioden. Notsamlingen i basunisten C A Bäckströms ägo förvarades på en vind i Ystad, där den med tiden förstördes av salt, fukt och värme.3 6 Snart kom också August Zinn och hans "kapell" - troligen kamrater från musikkåren vid Västgöta regemente - in i bilden. De hade engagemang i Ronneby med tryggad inkomst fyra somrar i rad, och där har oktettnoterna kommit till användning. Somrarna var Zinns kapell på plats under Ronneby-säsongen, första året avlösta under säsongens sista månad av en ensemble från Värmlands reg:tes musikkår under musikserg. Axel Rosenqvist. I början av talet engagerade man ofta oktetter från Karlskrona, så t ex krigssomrarna ur grenadjärregementet under ledning av O.G. Alm (med bl a klarinettisten llie Gustavsson) och 1924 ur Flottami musikkår, där man helf nyligen hade infört träblåsinstrument, under Georg Ringvall. Det tycks ha varit någon kontakt mellan Zinn och Karlskrona-musikerna, eftersom en stor andel av oktettnoterna i Marinens musikkår är skrivna av Zinn på Axvall, och annotationer visar att Karlskrona-musiker använt dem bl a i Ronneby. Andra av hans autografer finns i oktettband (nu i Smålands musikarkiv, Växjö), vilka möjligen kan ha förts till I sin stämma till "Chant du rossignol" har Gustav Wilkers, z:a klarinett, skrivit namn och datum. Musikbostaden kallades nu ibland "Riivarborgen"... Av sådana anteckningar kan framgå vilka som medverkade i "Elfsborgarne", en oktett med piston (trumpet) i Ronneby sommaren I 9 I 3. ''Anfo raren" Viktor Brandt var flöjtist och/eller dirigerade oktetten. I :a klarinettstämman biir ha skiitts ac C. Bjurin och Fredrik Pegel, medan A. Knutsson spelat althorn och V. Nordström tenor z; i en esskornettstämma skymtar initialerna E. [?]B. Kr A Älvsborgs regemente, Musikavdelningen, F XXIV vol. 9 ARKIV, SAMHÄLLE OCH FORSKNING 2001:2

20 Ann-Mm ie Nilsson Kronobergs regementes musikkår av f n d Karlskrona-musiker ur grenadjärregementet. Säsongen I9I3 gasterar en oktett ur Älvsborgs regementes musikkår under Victor Brandt, flöjtist och musikdirektör för Älvsborgs regemente. Av denna oktett finner man spår i KrA:s notsarnlingar. Blåsoktetter dominerade som "musik" vid Ronneby Helsobrunn in på I920-talet, så långt jag har följt den i källorna. En rätt betydande andel noter som dessa oktetter använt finns ännu i arkiv ochfeller privata samlingar, trots att mycket lär vara förstört. Spridningen av Zinns noter har nämnts, av M.H. Ehnstedts notsamling har två bevarade delar sammanförts. En del av Ehnstedts "nummer" är inskrivna på plats i Ronneby av musiker i blåsoktetten. Härur får man mer specifika uppgifter om delar av den repertoar som spelats (se nedan). Att "under instundande Brunnstermin betjena Helsobrunnen med Musique"J7 Musikens egentliga uppgift var att under en morgontimme spela utomhus vid brunnsdrickning,"att friska upp lifsandarne hos brunnsdrickarue på morgonen"j8 - de högre klassernas lifsandar, vill säga. Ty först spelade man koralerna vid den obligatoriska morgonbönen. Före morgonbönen hade de mindre bemedlade gästerna redan fått dricka sina glas vatten, utan musik. Därnäst kom konserterna i Brunnsskogen och på Karön. Åren I88I och I882 publiceras "Turlistan för musiken" (då c:a fyra timmar per dag) i RonnebyTidning (IS juni I88I, I4 juni I882, se tabell2). Ettveckoschema för år I897 (tabell3) kan konstrueras på grundval av uppgifter i brev till musiker. För balmusiken borde åtminstone några av musikerna kunna byta till stråkinstrument, och det var bra om någon av dem var pianist dessutom. Det krävdes alltså en ganska omfattande repertoar för skilda tillfällen. En chef betygar: Och anser jag mig skyldig, efter uppgifven namnförteckning, lemna det sanningsenliga vitsord, att Oktetten är i musikaliskt afseende bra sammansatt och kommer att bestå af fullt pålitliga och ambitionerade män. Hvarförutom kan nämnas, det Hr Grawe innehar en ganska omfattande och _ vid badort lämplig musikrepertoar. Linköping den 2 I Mars I 90 I C.J.Nylen MusikdirektörJ9 I samma arkivhandlingar från Söderköpings brunn, som ofta engagerade musiker från Linköpingsregementena, uppger serg. Gustaf Grawe att han har "Stor omväxlande modern repertoar, väl samspelt, rekommendationer från badort å Vestkusten" och priset "30 kr. pr dag, fria husrum och bad". Rekommendationen från Särö I897 (i avskrift) intygar att "den presterade musiken har alltigenom varit till badsocietetens synnerliga belåtenhet, god och omvexlande och det städse utmärkta samspelet har fördelaktigt vittnat om anförarens framstående förmåga." Var spelade de, och vad? Brunnskapellet kan, liksom I 8oo-talets militärmusikkårer, i mångt och mycket ses som efterföljare till tidigare seklers Harmonie-Musik, ja, t o m till re- Söndag Måndag Tisdag kl. 7-8 Brunnen Brunnen. Brunnen kl Parken kl. 2-3 Societeten (R-by) kl. 3-5 Brunnen kl. 1 h 5 -lf27 Kar ön kl. lf28-9 Brunnen : Parken Onsdag T orsdag Fredag Lördag Brunnen Brunnen Brunnen Brunnen Societeten l3-lf2s: Brunnen Brunnen ~ - Yl s : Brunnen Kar ön Brunnen 8-9: Parken Brunnen f4 tinunar,m tinunar lg.tinunar 14 tinunar 14 tinunar 14 tinunar 4 tinunar Tabell z: Musikens "turlista" sommaren r88r vid Ronneby Helsobrunn (efter Ronneby Tidning r88r-o6-rs, sid. r) 20 ARKIV, SAMHÄLLE OCH FORSKNING 200I:2

21 Kö/lm till Brunnens 1Jl11sik Morgon vid brunnen, gästerna i fo"rgrunden, musiken lite i skymundan, som alltid! Med en stor dosis forestältning kan man skymta dem i sin paviljong inne bland träden. Foto Nils Pettersson, Ronneby (i Blekinge läns museum). nässansens och den sena medeltidens blåsarkapell, som spelade inte från scener utan från avskilda platser, såsom balkonger och läktare."" Inomhus ska en musikläktare ha funnits i brunnssalongen som tillkom I844 och tillbyggdes I877, men den skall senare ha gjorts om till teaterscen.4' Ännu I 888 vill man helst placera musiken lite avsides: "Som musikpaviljongen efter nedrifvandet af gamla badhuset och butikerna vid brunnsvägen kommit att framträda på ett alltför mycket i ögonen fallande sätt, och platsen i öfrigt vore olämplig, beslöts att flytta paviljongen till planteringen söder om gymnastik byggnaden".4' Paviljongen behövde byggas ut I896, då hela Kronobergs regementes musikkår var engagerad vid Brunnen.4J En helt ny byggdes invid detnya brunnshotellet I897 På ett foto av morgonbönen vid brunnen kan man svagt urskilja en liten musikpaviljong där troligen musikerna sitter beredda att spela sina koraler. En annan bild visar Dragonoktetten utanför Schweizeriet på Karön, uppfört I877. Ibland spelade man under tak, ibland inte, t ex intill serveringen "Rotundan" som var i bruk I och avlöstes av "Skogshyddan" som tillkom före I 897. Ett styrelseprotokoll från så sent som år I 894 redovisar diskussionen om behovet av en musikpaviljong i brunnsskogen: "då musikkapellet numera reguliert 2 ggr i veckan utförde musik i skogen, vore det nödvändigt att bereda personal och musikalier skydd mot regn, derest man eljest skulle vara tvungen att inställa dessa musiktimmar snart sagt ARKIV, SAMHÄLLE OCH FORSKNING 200I:2 2I