Kallelse till sammanträde med teknik- och servicenämnden

Transkript

1 Kallelse till sammanträde med teknik- och servicenämnden Tid: Onsdag den 23 januari 2013, kl Plats: Kommunhuset, sammanträdesrummet Dnr Ärenden: 1. Godkännande av dagordningen 2. Yttrande över utredning om läns- och TSN 2012/52 landstingsbyte för Trosa kommun Arne Karlsson ordförande Helena Håkansson sekreterare Anmärkning Utsända handlingar är ett urval av de handlingar som finns i respektive ärende. Den som vill ta del av det fullständiga beslutsunderlaget kan kontakta kanslienheten.

2

3 Tjänsteskrivelse Teknik- och servicenämnden Dnr TSN 2012/ Kultur, fritids, teknik- och servicekontoret Claes-Urban Boström Tel Fax Yttrande gällande remiss om länsbyte Teknik- och servicenämnden föreslås besluta: att anta förvaltningens förslag till yttrande som sitt eget. Yttrande gällande effekter på teknik- och servicenämndens verksamheter vid ett länsbyte Teknik- och servicenämnden har beretts möjlighet att yttra sig gällande ärendet läns- och landstingsbyte som just nu bereds i Trosa kommun. Upphandlingar Teknik- och servicenämndens verksamheter omfattas idag av en rad olika former av samverkan inom länet. Vi har gemensamma upphandlingar med Nyköping, Oxelösund och Gnesta. I vissa fall gör vi även gemensamma upphandlingar med samtliga kommuner i länet. Detta sker dock mer sällan. Båda formerna av upphandlingssamverkan bedöms kunna bibehållas även efter ett länsbyte. Gemensamma upphandlingar sker av pragmatiska skäl och har ingen koppling till länstillhörigheten. Tekniska Genom ett länsbyte öppnas möjligheter inom nämndens samtliga verksamhetsområden. Dessa möjligheter består i utökade nätverk och samverkansformer även med kommunerna i Stockholms län. Stockholmsområdets erfarenheter gällande teknisk försörjning skulle exempelvis kunna bli något som även vårt kontor och nämnd kan komma till del.

4 Kost och städ Inom kost- och städverksamheten har vi ett länsövergripande nutritionsråd som arbetar med ett gemensamt uppdrag från Länsstyrgruppen, landsting och kommuner i Sörmland. Inom detta samarbete arbetar vi med nutritionsfrågor, framförallt riktade mot vård och omsorg. Syftet är att förebygga undernäring för äldre och rutiner kring kost mm. Ett sådant samarbete skulle möjligen kunna påverkas av ett länsbyte även om det bör kunna bibehållas i någon form. Genom ett länsbyte bör vi dock kunna ingå i liknande och andra givande projekt inom kost- och städverksamheten i Stockholms län. Sammanfattning Ett läns- och landstingsbyte bedöms sammantaget inte medföra några negativa konsekvenser för nämndens verksamhetsområden. Ett byte bedöms snarare kunna erbjuda spännande utvecklingsmöjligheter genom större nätverk och fler samverkansmöjligheter. Att få möjlighet att ta del av Stockholms läns kommuners erfarenheter inom våra verksamhetsområden skapar förmodligen en kompetensutveckling som Trosa kommun kommer att ha mycket nytta av. Det bör också nämnas att valet vi står inför förmodligen inte är ett mellan Sörmlands län och Stockholms län utan istället mellan Stockholms län och det län eller den region som Sörmland skulle kunna bli del av. Claes-Urban Boström Produktionschef

5

6

7

8 Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsen Dnr KS 2012/124 Kommunkontoret Jakob Etaat Tfn Fortsatt utredning gällande indelningsändring avseende läns- och landstingsbyte för Trosa kommun Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar 1. att uppdra till kommunkontoret att remittera, i ärendet upprättade, utredningsrapporter till berörda myndigheter för yttrande. 2. att, i det fall fullmäktige beslutar i enlighet med beslutsats 4, uppdra till kommunkontoret att genomföra en opinionsundersökning av Trosa kommuns medborgares inställning till ett läns- och landstingsbyte för Trosa kommun. Kommunstyrelsen beslutar föreslå Kommunfullmäktige besluta 3. att ge kommunstyrelsen i uppdrag att vidare utreda förutsättningarna för ett läns- och landstingsbyte för Trosa kommun från Södermanlands län och landsting till Stockholms län och landsting att träda i kraft från och med 1 januari år att ge kommunstyrelsen i uppdrag att genomföra en opinionsundersökning av Trosa kommuns medborgares inställning till ett läns- och landstingsbyte för Trosa kommun. 5. att anmoda landstinget Södermanland att i anslutning till framtida verksamhetsplanering beakta ett eventuellt läns- och landstingsbyte för Trosa kommun. 6. att anmoda landstinget Södermanland att utreda förutsättningarna för upprättandet av en överenskommelse med landstinget Stockholm i syfte att möjliggöra för Trosa kommuns invånare att, utöver vad som anges i Riksavtalet, uppsöka vård i Södermanlands län även efter en eventuell övergång till Stockholms län och landsting. 1 (6)

9 Sammanfattning Trosa kommun har initierat en process i syfte att kartlägga förutsättningarna för en s.k. indelningsändring som skulle innebära att kommunen framgent blir tillhörande Stockholms län och landsting. I föreliggande skrivelse redogörs för hittillsvarande ärendeutveckling liksom för resultatet av den utredning som genomförts genom Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Därutöver beskrivs för processen tillämpliga lagar samt ett fortsatt ärendeförlopp som involverar bl.a. regeringen och den statliga myndigheten Kammarkollegiet. Det ankommer på kommunfullmäktiges att besluta om att rikta en ansökan till regeringen om att genomföra en indelningsändring. Kommunkontoret föreslås att i ärendets nuvarande skede ges i uppdrag att komplettera redan befintlig utredning, bland annat genom att genomföra en opinionsmätning av Trosa kommuns invånares inställning i frågan. Ärendet avses därefter med sammantaget utredningsunderlag beredas för beslut i fullmäktige under våren Bakgrund Trosa kommun tillsatte under våren 2012 en utredning i syfte att kartlägga förutsättningarna för en eventuell indelningsändring avseende ett läns- och lanstingsbyte för Trosa kommun från Södermanlands län och landsting till Stockholms län och landsting. Utredningen initierades dels som en följd av landstingen Södermanlands, Örebros och Västmanlands ambitioner om att bilda en gemensam regionkommun, Region Mälardalen, men också mot bakgrund av en uttryckt vilja inom Trosa kommun om att övergå till Stockholms län och landsting. Utredningen genomfördes av Björn Sundström och Derk de Beer genom Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och presenterades i rapporten Trosa kommun till Stockholm län och landsting? Förutsättningar och konsekvenser. Kommunstyrelsen gavs , 19 en information om ärendet i allmänhet och om SKL:s utredning i synnerhet. För att ytterligare klarlägga effekterna av en eventuell indelningsändring uppdrogs under hösten 2012 utvecklingskonsult Sune Eriksson att genomföra en detaljerad konsekvensbeskrivning av ett läns- och landstingsbyte. Utredningen är under pågående och avses presenteras vid kommunstyrelsens sammanträde Lagstiftningen rörande läns- och landstingsbyten I kommunallagens portalparagraf fastslås att Sverige är indelat i kommuner och landsting samt att varje landsting i regel motsvarar ett län. Utöver ovanstående saknar kommunallagen tillämplighet i frågor rörande kommunala läns- och landstingsändringar. Bestämmelser om sådana s.k. indelningsändringar återfinns istället i lag (1979:411) om ändringar i Sveriges indelning i kommuner och 2 (6)

10 landsting, den s.k. indelningslagen. Enligt denna lag kan ett ärende om ändring i den läns- och landstingskommunala indelningen bl.a. väckas av en medlem av ett landsting som skulle beröras av förändringen. Trosa kommun är i det aktuella fallet en sådan medlem. Initiativet sker i praktiken genom att medlemmen riktar en ansökan om indelningsändring till regeringen, som i sin tur låter Kammarkollegiet utreda förutsättningarna för ändringen. Kammarkollegiet ska bl.a. förvissa sig om att ändringen kan antas medföra en bestående fördel för ett landsting, en del av ett landsting eller andra fördelar från allmän synpunkt. I lagens förarbeten, prop 1978/79:157 beskrivs vad som avses med begreppet bestående fördel och vilka frågor som måste beaktas vid prövning av ändringar i kommun- och landstingsindelningen. Kammarkollegiet har i sina tidigare tolkningar av förarbetet särskilt betonat vikten av förbättringar inom kollektivtrafik, infrastruktur, arbetsmarknad och sysselsättning. I det fall en eller flera bestående fördelar kan identifieras och övriga förutsättningar bedöms gynnsamma, lämnas ansökan och utredning vidare till regeringen för vidare beslut. Utredning genom SKL Trosa kommun har med tillsättandet av SKL:s utredning haft för avsikt att genom oberoende part undersöka förutsättningarna och effekterna vid en indelningsändring. Björn Sundström som genomfört utredningen har tidigare bland annat via Utjämningskommittén medverkat i en översyn av det kommunala utjämningssystemet, samt på uppdrag av Kammarkollegiet utrett förutsättningarna för ett länsbyte för Heby kommun från Västmanland till Uppsala. 1 I Björn Sundström och Derk de Beer utredningsrapport Trosa kommun till Stockholm län och landsting? Förutsättningar och konsekvenser görs bedömningen att [ ] samtliga kriterier som indelningslagen ställer upp som villkor för en indelningsändring är uppfyllda 2. Vidare anges att: effekterna på landstingens ekonomi och verksamhet i stort blir acceptabla vid en eventuell indelningsändring [ ] 3 en indelningsändring [skulle] innebära att Trosa kommun också administrativt hänförs till den arbetsmarknadsregion där kommun redan befinner sig 4 inget [finns] som talar för att kommunaldemokratin skulle påverkas negativt av en indelningsändring, snarare tvärtom 5 1 Björn Sundström, Heby kommun till Uppsala läns landsting? Förutsättningar och konsekvenser (Svenska Kommunförbundet, ) 2 Björn Sundström samt Derk de Beer, Trosa kommun till Stockholm län och landsting? Förutsättningar och konsekvenser (Stockholm, ), s Ibid s Ibid s Ibid s (6)

11 Utredningen visar vidare att en indelningsändring skulle ha ytterst liten inverkan på sjukvårdsstrukturen och på kollektivtrafiken i såväl Södermanlands län som Stockholms län. Två aspekter som utredarna menar talar för ett länsbyte till Stockholms län är att Trosa kommun redan ingår i Stockholms lokala arbetsmarknad samt att Trosa ur ett näringspolitiskt perspektiv har fler gemensamma anknytningar med Stockholms län än med Södermanlands län. Det som utredarna menar skulle kunna tala emot ett länsbyte är den ekonomiska effekt som Trosa kommuns förvärvsarbetande befolkningen skulle uppleva genom en trolig skattehöjning, vid tidpunkten för utredningen år 2012 uppskattad till 1,33 procentenheter, till följd av en högre skattesats i Stockholms län jämfört med i Södermanlands län (Utredarna gör dock bedömningen att de inkomsttagare som dagligen pendlar med buss till Stockholm får en sammantagen ekonomisk effekt på plus minus noll med anledning av lägre resekostnader genom SL-kort).Utredningens sammantagna bedömning visar dock på tydligt övervägande skäl för genomförande av ett läns- och landstingsbyte. Fortsatt utredning Uppdrag om vidare utredning Vid kommunfullmäktiges beslut våren 2013 är det naturligtvis viktigt att frågan är välutredd och allsidigt belyst. Den fortsatta utredningen ska därför komplettera och fördjupa SKL:s rapport i de avseenden det anses behövligt. En annan viktig aspekt i den fortsatta utredningen blir att kartlägga nya omständigheter som uppkommer i ärendet fram till dess att beslut tas. En uppenbar sådan är den skattehöjning på 0,60 procentenheter som landstinget Södermanland beslutat att genomföra. Det är den andra skattehöjningen landstinget genomför sedan år 2009 (då skattesatsen höjdes med 0,65 procent) och den medför även att skatteeffekterna för Trosa kommuns medborgare reduceras vid en eventuell övergång till Stockholms län och landsting (med landstinget Södermanlands skattehöjning inräknad bedöms den sammantagna skatteeffekten på Trosa kommuns förvärvsarbetande befolkning i nuläget bli en ökning på 0,73 procentenheter vid en indelningsändring). Den fortsatta utredningen kommer ledas och samordnas av kommunchefen tillsammans med kommunkontorets kanslienhet. Kommunstyrelsen kommer kontinuerligt hållas informerad om utredningens fortskridande, som bland annat avses omfatta: Utformandet av en mer ingående konsekvensanalys av effekterna av ett läns- och landstingsbyte. Genomförande av en opinionsundersökning för att undersöka Trosa kommuns medborgares inställning i frågan. Genomförande av ett remissförfarande till berörda myndigheter (interna nämnder) för att inhämta synpunkter i ärendet. 4 (6)

12 Genomförande av opinionsundersökning Ett läns- och landstingsbyte innebär ett tydligt vägval inför framtiden och det finns därför uppenbara skäl att i ett tidigt skede skapa sig en uppfattning om kommuninvånarnas inställning i frågan. Med anledning av detta föreslås att en opinionsmätning genomförs genom ett statistiskt representativt urval av kommunens invånare. Opinionsundersökningen avses genomföras genom en oberoende extern leverantör och förse kommunen med ett statistiskt underlag över invånarnas attityd till ett läns- och landstingsbyte. Resultatet av mätningen kommer att utgöra del i det beslutsunderlag som tillställs kommunfullmäktige vid vidare ställningstagande i frågan. Vid en eventuell ansökan till Kammarkollegiet om en indelningsändring kan opinionsresultatet komma att vägas in i kollegiets egen bedömning av ärendet. Den fortsatta processen Utredningen och övrigt beslutsunderlag i ärendet bedöms kunna färdigställas för fullmäktige att ta ställning till under våren I det fall fullmäktige beslutar att rikta en ansökan till regeringen om att genomföra indelningsändringen kommer regeringen i sin tur ge Kammarkollegiet i uppdrag att genomföra den för ärendet vidare utredningen. Kammarkollegiet kan, om man bedömer det nödvändigt med anledning av ärendets omfattning och beskaffenhet, uppdra åt en särskild utredare att genomföra den vidare utredningen. Om utredningen visar att aktuell indelningsändring bör genomföras ska ett förslag upprättas till ändringen, den ekonomiska regleringen samt till de övriga föreskrifter som ändringen kan ge anledning till. Om regeringen har för avsikt att anta förslaget till indelningsändring kommer en proposition tillställas riksdagen om att fatta beslut om att genomföra aktuellt länsbyte. Efter riksdagens beslut om ändrad länsindelning tar regeringen slutligen beslut om ändrad landstingsindelning, ekonomisk reglering samt eventuella övriga föreskrifter med anledning av ovanstående ändring. I det fall regeringen beslutar att en indelningsändring ska genomföras 1 januari år 2015 kommer invånarna i Trosa kommun i samband med valet år 2014 att rösta i valet till landstingsfullmäktige i Stockholm. Anmodan till landstinget Södermanland Trosa kommun vill värna om en väl fungerande sjukvård och goda vårdmöjligheter för kommunens och länets invånare. Stockholms läns landsting och Uppsala läns landsting har sedan mitten av 1990-talet samverkat via olika överenskommelser för att erbjuda boende och pendlare, som av närhets- eller kommunikationsskäl vill söka vård i grannlandstinget utökade möjligheter i förhållande till vad som medges genom Riksavtalet. Mellanlänsavtalet som träffats mellan de båda landstingen omfattar samtliga invånare i de båda länen och möjliggör bland annat för läkare vars verksamhet finansieras av det ena landstinget att remittera patienter till vård i 5 (6)

13 grannlandstinget i enlighet med de regler som hemlandstinget tillämpar. Läkare i vårdlandstinget medges genom avtalet även på patientens initiativ remittera akutintagna från grannlandstinget till sluten vård i vårdlandstinget i enlighet med hemlandstingets regler. För att skapa ett utökat vårdutbud och möjliggöra för Trosa kommuns medborgare att, utöver vad som anges i Riksavtalet, uppsöka vård i Södermanlands län även efter en eventuell övergång till Stockholms län anmodas landstinget Södermanland att utreda förutsättningarna för upprättandet av ett avtal motsvarande det som ingåtts mellan Stockholms läns landsting och Uppsala läns landsting. Johan Sandlund Kommunchef Jakob Etaat Kanslichef 6 (6)

14 PM 1 (29) Trosa kommun till Stockholm län och landsting? Förutsättningar och konsekvenser Björn Sundström Derk de Beer

15 PM 2 (29) Förord Trosa kommun har uppdragit åt undertecknad på Sveriges Kommuner och Landsting att utreda förutsättningarna för ett läns- och landstingsbyte för kommunen. Den indelningsändring som är aktuell i sammanhanget innebär att Trosa kommun överförs från Södermanlands län och landsting till Stockholms län och landsting. I denna rapport redovisas utredningens analyser och slutsatser. Utredningen har genomförts av undertecknad i egenskap av särskild utredningsman med biträde av ekonomen Derk de Beer. Sveriges Kommuner och Landsting har som organisation inte tagit ställning till utredningens innehåll och slutsatser. Stockholm den 28 februari 2012 Björn Sundström

16 (29) Innehåll 1 Inledning Uppdraget Utredningen uppläggning Vad krävs för en indelningsändring? Regler om kommunal indelning Kommunallagen Indelningslagen Bedömningsfaktorer Ekonomiska konsekvenser Allmänt Utmaningar som följer av en indelningsändring Utjämningssystemet Allmänt Inkomstutjämning Kostnadsutjämning Strukturbidrag Införandebidrag Regleringsbidrag och regleringsavgift Aktuella förändringar i utjämningssystemet Kostnader, intäkter och ekonomiskt utfall Beräkningsmetod Inkomster från skatter och bidrag Kostnadsutjämningen Landstingens övriga intäkter Gränssnitten mellan kommunerna och landstingen Landstingens kostnader Korrigering för skillnader i huvudmannaskap Landstingens resultaträkningar Effekter för Trosa kommun Skattebetalarperspektivet Slutsatser ekonomiska konsekvenser Övriga konsekvenser för landstingens verksamhet Allmänt Hälso- och sjukvården Kollektivtrafiken Övriga verksamheter Slutsatser beträffande den landstingskommunala verksamheten... 18

17 (29) 5 Demokratisk legitimitet Allmänt Demos Det offentliga rummet Demokratiska procedurer Slutsatser den demokratiska aspekten Näringsgeografiska konsekvenser De näringsgeografiska sambanden Slutsatser näringsgeografin Statlig verksamhet Preliminär ekonomisk reglering Sammanfattande slutsatser och utlåtande Slutsatser Landstingens ekonomi Kommunens ekonomi Skattebetalarperspektivet Landstingens verksamhet i stort Demografi och demokrati Näringsgeografiska samband Statlig verksamhet m.m Hinder mot en ändrad länsindelning Personalfrågor Utlåtande Bilaga 1 Konsekvenser om både Gnesta och Trosa byter län Bilaga 2 Konsekvenser om såväl Gnesta och Trosa som Håbo byter län... 29

18 (29) 1 Inledning 1.1 Uppdraget I december 2012 uppdrog Trosa kommun via kommunchefen åt undertecknad på Sveriges Kommuner och Landsting att utreda förutsättningarna för och konsekvenserna av ett läns- och landstingsbyte för kommunen. Den indelningsändring som är aktuell i sammanhanget innebär att kommunen överförs till Stockholms län och landsting. 1.2 Utredningen uppläggning I föreliggande rapport redovisas utredningens analyser och slutsatser. Utredningen är disponerad enligt gängse praxis för liknande utredningar, som bl.a. innebär en genomgång av de kriterier som skall vara uppfyllda för att en indelningsändring ska komma ifråga. Förutsättningarna för en ändring av rikets indelning i landsting, enligt den kommunala indelningslagen, redovisas i kapitel 2. Kapitel 3 ger en bild av de ekonomiska konsekvenser som följer av en indelningsändring och i kapitel 4 redovisas konsekvenserna för landstingens verksamhet i stort. I kapitel 5-7 ges en beskrivning av de konsekvenser som följer av en indelningsändring med avseende på de övriga faktorer som indelningslagen tillmäter särskilt stor betydelse i sammanhanget, dvs. de demokratiska, demografiska och näringsgeografiska aspekterna samt konsekvenserna för annan verksamhet än den kommunala som berörs av indelningsändringen ifråga. Kapitel 8 redovisar principerna för den ekonomiska reglering som skall göras i samband med en indelningsändring och i kapitel 9 sammanfattas utredningens slutsatser. I bilaga 1 redovisar utredningens analys av de konsekvenser som följer av att både Trosa och Gnesta överför till Stockholms län och landsting och i bilaga 2 redovisas konsekvenserna av att även Håbo kommun, som ligger i Uppsala län, överförs till Stockholms län och landsting tillsammans med Gnesta och Trosa. 2 Vad krävs för en indelningsändring? 2.1 Regler om kommunal indelning Rikets indelning i län, som härstammar från 1634 års regeringsreform, saknar författningsbestämmelser. Däremot finns bestämmelser om rikets indelning i kommuner och landsting (kommunallagen) samt en lag om ändring i rikets indelning i kommuner och landsting och (indelningslagen).

19 (29) 2.2 Kommunallagen Enligt 1 kommunallagen är Sverige indelat i kommuner och landsting. I 2 sägs att varje landsting omfattare ett län, om inte något annat är särskilt föreskrivet. Varje län utom Gotland, som är en s.k. landstingsfri kommun, utgör ett landsting. Malmö kommun tillhörde tidigare (fram till 1999) inte något landsting men ingår numera i Skåne läns landsting. Detsamma gäller för Göteborgs kommun som numera ingår i Västra Götalands läns landsting. 2.3 Indelningslagen I indelningslagens 2 kapitel, som handlar om ändringar i landstingsindelningen, sägs i 1 att Regeringen får besluta om ändring i rikets indelning i landstingskommuner om hinder inte möter i länsindelningen. En ändring i den landstingskommunala indelningen får dock ske endast om ändringen kan antas medföra bestående fördel för en landstingskommun eller en del av en landstingskommun eller andra fördelar från allmän synpunkt. Det har inte ansetts nödvändigt att ta in uttryckliga bestämmelser i lagen om verkan av att en landstingskommun motsätter sig en indelningsändring eller om särskild hänsyn till önskemål och synpunkter från den eller de landstingskommuner som närmast skulle beröras av en ändring. Detsamma gäller befolkningens inställning i frågan. Detta hindrar dock inte att sådana hänsyn bör tas när en ändring i landstingsindelningen ska beslutas. I fråga om den utredning som ska göras inför regeringens beslut om en ändrad landstingsindelning säger indelningslagen (2 kap 12 ) att paragraferna 22, 23, 25 och 26 i 1 kapitlet (som handlar om ändringar i den kommunala indelningen) ska tillämpas på motsvarande sätt. Det innebär att utredningen ska vara allsidig och omfatta alla omständigheter som inverkar på frågan, samråd ska ske med dem som har intresse av frågan, förslag till ekonomisk reglering ska upprättas om utredningen visar att det finns förutsättningar för en indelningsändring inför regeringens beslut i frågan. Det är ovan nämnda bestämmelser som ligger till grund för såväl utredningens uppläggning som analyser och slutsatser. 2.4 Bedömningsfaktorer Som ovan nämnts säger indelningslagen att beslut om en indelningsändring endast får fattas om ändringen efter prövning väntas medföra fördel för en landstingskommun, en del av en landstingskommun, eller andra fördelar från allmän syn-

20 (29) punkt. Eftersom lagen är allmänt skriven får man läsa lagtextens kommentarer för att få reda på vilka faktorer som tillmäts särskilt stor betydelse i sammanhanget. Enligt kommentarerna till lagtexten ska följande kriterier vara uppfyllda för att en större indelningsändring ska komma i fråga. bättre villkor för kommunaldemokratin, bättre anpassning till demografiska och näringsgeografiska förhållanden, acceptabla förändringar beträffande landstingens ekonomi och den landstingskommunala verksamheten. Med fördel för en del av en landstingskommun avses främst fördelar för befolkningen inom aktuellt överföringsområde. Sådana fördelar kan bl.a. handla om förbättrad landstingskommunal- eller annan service, mindre avstånd till regioncentrum eller bättre förhållanden vad beträffar kollektivtrafiken. De fördelar ur allmän synpunkt som kan komma att spela in vid regeringens bedömning har enligt kommentarerna till lagtexten att göra med den regionala utvecklingen (näringsliv och arbetsmarknad). 3 Ekonomiska konsekvenser 3.1 Allmänt I detta kapitel redovisas en bedömning av de ekonomiska effekter som beräknas följa av en indelningsändring som innebär att Trosa kommun överförs från Sörmlands län och landsting till Stockholms län och landsting. Till grund för redovisningen ligger bl.a. Statistiska Centralbyråns (SCB:s) beräkning av landstingens inkomster för perioden utifrån gällande utjämningssystem, de båda landstingens bokslut för 2010 (de senast tillgängliga boksluten), Trosa kommuns räkenskapssammandrag för 2010, 3.2 Utmaningar som följer av en indelningsändring Tanken bakom det kommunalekonomiska utjämningssystemet är att alla landsting respektive kommuner ska ha likvärdiga ekonomiska förutsättningar. Således borde det inte spela någon roll hur den framtida landstingsindelningen ser ut. Det är dock inte alltid som teori och praktik stämmer överens. I Mälardalen är det framför allt tre stora utmaningar som politiken ställs inför om den nuvarande landstingsindelningen ska ändras. Den första utmaningen handlar om historiska överenskommelser samt skillnader i kostnadsnivåer och uppgiftsfördelning mellan kommuner och landsting i respektive län. Dessa skillnader har varit styrande för tidigare skatteväxlingar och nivån

21 (29) på de länsvisa skattesatserna, som i sin tur påverkar bidragen/avgifterna i inkomstutjämningen. Den andra utmaningen handlar om kvarstående skillnader i uppgiftsfördelning och kostnadsnivåer. Stockholms läns landsting har ett ensamt ansvar för kollektivtrafiken i länet och har heller inte växlat över hemsjukvården till kommunerna, vilket man gjort i Sörmland. Vidare är kostnadsskillnaderna betydande. Den tredje utmaningen handlar om de ekonomiska konsekvenserna sett i ett skattebetalarperspektiv. Landstingsskatten i Stockholms län är för närvarande 12,10 procent medan motsvarande skattesats för Sörmland är 10,17 procent. Den som främst förklarar en potentiell skattehöjning för invånarna i Trosa efter ett länsbyte är höga sjukvårdskostnader på grund av en hög sjukvårdskonsumtion i Stockholms län. 3.3 Utjämningssystemet Allmänt Det nuvarande systemet för kommunalekonomisk utjämning infördes den 1 januari 2005 efter förslag från regeringen i prop. 2003/04:155. Syftet är detsamma som för det tidigare systemet (perioden ), dvs. att skapa likvärdiga ekonomiska förutsättningar för alla kommuner och landsting i landet att kunna tillhandahålla sina invånare likvärdig service oberoende av kommuninvånarnas inkomster och andra strukturella förhållanden. Det nu gällande utjämningssystemet består av fem olika delar: inkomstutjämning kostnadsutjämning strukturbidrag införandebidrag (t.o.m. 2010) och regleringsbidrag/regleringsavgift Inkomstutjämning I inkomstutjämningen sker en utjämning av skattekraft som garanterar alla kommuner respektive landsting ett i stort sett lika stort skatteunderlag per invånare. Utjämning avseende skillnader i skattekraft har i någon form funnits sedan Den nuvarande inkomstutjämningen, som tillämpats sedan 2005, innebär att staten i huvudsak finansierar utjämningen. År 2012 får 279 av 290 kommuner och 19 av 20 landsting ett inkomstutjämningsbidrag som beräknas utifrån skillnaden mellan den egna beskattningsbara inkomsten och ett skatteutjämningsunderlag som motsvarar 115 procent av den genomsnittliga skattekraften i riket. Kommuner och landsting vars beskattningsbara inkomster överstiger den garanterade nivån betalar i stället en inkomstutjämnings-

22 (29) avgift till staten. För närvarande är det bara Stockholms läns landsting som betalar en inkomstutjämningsavgift till staten. Av de 11 kommuner som betalar inkomstutjämningsavgift ligger 9 i Stockholms län och 2 i Skåne. Perioden uppgick den garanterade skattekraften för landstingen till 110 procent vilket innebar att utfallet vid skatteväxlingar till följd av huvudmannaskapsförändringar mellan kommuner och landsting inte blev neutralt Kostnadsutjämning I kostnadsutjämningen utjämnas för opåverkbara strukturella kostnadsskillnader. Dessa kan vara av två slag. Det ena är att behovet av kommunal verksamhet är olika. Det andra är att kostnaden för att producera en viss service varierar. Kommuner och landsting med en ogynnsam kostnadsstruktur får ett bidrag av staten. De som har en gynnsam struktur får i stället betala en avgift till staten. Kostnadsutjämningen är statsfinansiellt neutral, eftersom summan av bidrag och avgifter är lika stora och därför tar ut varandra. Huvuddragen i 2005 års kostnadsutjämning kvarstår, men har förenklats genom att vissa delar tagits bort. Ett nytt inslag sedan 2008 är att kostnadsutjämningen nu också delvis beaktar strukturella skillnader i lön som påverkar kostnaden för att bedriva verksamhet i olika delar av landet Strukturbidrag De delar av kostnadsutjämningen som före 2005 var av regionalpolitisk karaktär återfinns i nuvarande system i form av ett strukturbidrag som finns vid sidan av kostnadsutjämningen. Strukturbidrag utgår inte till alla kommuner och landsting utan endast till de som tidigare fick tillägg i vissa delmodeller och/eller fick större intäktsminskningar genom den systemförändring som skedde Införandebidrag När systemet ändrades 2005 förändrades intäkterna för många kommuner och landsting. För att mildra omfördelningseffekterna av regeländringarna för de som fick kraftiga intäktsminskningar tillämpades särskilda införandebidrag under perioden i syfte att fördela intäktsbortfallet på grund av det nya systemet över flera år Regleringsbidrag och regleringsavgift Regleringsbidraget eller regleringsavgiften utgör skillnaden mellan de av riksdagen anvisade medlen på anslaget för kommunalekonomisk utjämning och summan av ovan beskrivna bidrag och avgifter. Regleringsbidraget eller regleringsavgiften fördelas mellan kommunerna respektive landstingen med ett enhetligt belopp per invånare Aktuella förändringar i utjämningssystemet I april 2011 presenterade Utjämningskommittén.08 ett antal förslag till förändringar i utjämningssystemet i betänkandet Likvärdiga förutsättningar Översyn av

23 (29) den kommunala utjämningen (SOU 2011:39). Förslagen har ännu inte riksdagsbehandlats varför det är osäkert hur det blir med dessa. Men om förslagen går igenom i sin helhet kommer Trosa kommuns intäkter att försämras med 230 kronor per invånare eller drygt 2,6 miljoner kronor. Motsvarande utfall för Sörmlands läns landsting blir plus 950 kronor per invånare eller cirka 260 miljoner kronor. För landstinget i Stockholms län blir utfallet plus 29 kronor per invånare eller cirka 60 miljoner kronor. I sammanhanget bör nämnas att ett av kommitténs förslag höjningen av landstingens garantinivå i inkomstutjämningen från 110 till 115 procent redan har trätt i kraft (fr.o.m. 2012). 3.4 Kostnader, intäkter och ekonomiskt utfall Beräkningsmetod De samlade effekterna för de berörda landstingen av en indelningsändring redovisas i form av förväntad förändring av årets resultat. Redovisade effekter har stegvis beräknats enligt följande. 1. Inkomster från skatter och bidrag 2. Fördelning av 2010 års nettodriftskostnader (enligt bokslut) 3. Fördelning av övriga kostnader och intäkter 4. Ekonomiskt utfall Effekterna för Trosa kommun, liksom för kommunens skattebetalare, redovisas separat Inkomster från skatter och bidrag I tabell 3.1 redovisas hur landstingens intäkter från skatter och bidrag skulle ha förändrats om en indelningsändring skett per den 1 januari 2011 och om 2012 års garantinivå i inkomstutjämningen redan hade varit genomförd.

24 (29) Tabell 3.1 Landstingens intäkter från skatter och bidrag i inkomstutjämningen före och efter en eventuell indelningsändring Före ändring Efter ändring Trosa Sörmland Stockholm Sörmland Stockholm Antal inv. den 1/ Utdebitering ,17 12,10 10,17 12,10 Länsvis skattesats 9,15 9,53 9,15 9,53 Uppräknat skatteunderlag (mkr) Garanterat skatteunderlag (mkr) Underlag för utjämning (mkr) Skatteintäkter, exkl avräkning (mkr) Inkomstutjämning (mkr) Summa skatt & inkomstutj.(mkr) Intäktsförändring (mkr) Summa skatt & inkomstutj.(kr/inv) Intäktsförändring 11 2 (kr/inv)) Källa: SCB och egna beräkningar Som framgår av tabell 3.1 har en eventuell indelningsändring liten inverkan på landstingens ekonomiska förutsättningar, åtminstone så länge förutsättningarna mäts i termer av intäkter per invånare. Att utfallet blir som det blir kan helt och hållet tillskrivas utjämningssystemet Kostnadsutjämningen När det gäller kostnadsutjämningen är beräkningen i det följande något osäker, vilket beror på att alla uppgifter som krävs för en korrekt beräkning inte finns tillgängliga (gäller den del som berör Trosa kommun). Detta gäller såväl den nuvarande kostnadsutjämningen som den som tidigast kan träda i kraft den 1 januari Utredningens bedömning av hur de osäkra variablerna skulle kunna påverka utfallet är att det högst handlar om några tiondels procent av de totala intäkterna.

25 (29) Tabell 3.2 Landstingens bidrag respektive avgifter i kostnadsutjämningen 2011, dels i dagens system, dels enligt Utjämningskommittén.08:s förslag Landsting Folkmängd 31/ Hälsooch sjukvård Befolkningsförän. Löner Kollektivtrafik Strukturkostnad Tillägg/ avdrag (kr/inv) Nuvarande Sörmland Stockholm Sörml.exkl Trosa Sthlm Trosa Förslag Sörmland Stockholm Sörml.exkl Trosa Sthlm Trosa Källa: SCB och egna beräkningar Som framgår av tabell 3.2 leder en eventuell indelningsändring inte till några större effekter beträffande kostnadsutjämningen. Sörmlands läns landsting beräknas förlorar cirka 11 kronor per invånare i kollektivtrafikmodellen men å andra sidan blir landstinget av med kostnader om Trosa kommun byter län. Av tabellen framgår vidare att Utjämningskommitténs förslag ger en betydande inkomstförstärkning för Sörmlands läns landsting i kostnadsutjämningen, 970 kronor per invånare eller cirka 260 miljoner kronor Landstingens övriga intäkter Som ovan redovisats har en eventuell indelningsändring liten inverkan på landstingens ekonomiska förutsättningar om man enbart ser till intäkter från skatter och bidrag i landstingens resultaträkningar. För att få en komplett bild av de ekonomiska effekterna vid en indelningsändring bör man även beakta vad som händer med landstingens övriga intäkter. Det som finansierar landstingens kostnader, bortsett från skatter och statsbidrag, är i huvudsak vårdintäkter från andra landsting och kommuner, försäljning av varor och tjänster samt patientavgifter. Utredningens bedömning är att en indelningsändring har mycket liten inverkan på patientintäkterna. När det gäller patientavgifterna för läkarbesök är avgifterna något högre i Stockholms läns landsting. Vid en eventuell indelningsändring kommer Trosa kommuns invånare att få anpassa sig till den högre avgiftsnivån.

26 (29) Gränssnitten mellan kommunerna och landstingen Skillnader i uppgiftsfördelningen mellan kommunerna och landstinget i respektive län kommer också att påverka det ekonomiska utfallet. I Stockholms län har landstinget det finansiella ansvaret för all kollektivtrafik i länet medan ansvaret i Sörmlands län är delat mellan landstinget och kommunerna. Stockholms läns landsting här även ansvaret för hemsjukvården och färdtjänsten, ett ansvar som ligger på kommunerna i Sörmlands län. Summerar man alla skillnader i huvudmannaskap mellan landstingen finner man att en indelningsändring skulle innebära ett minskat åtagande för Trosa kommun som svarar mot cirka 60 öre på skatten, se vidare avsnitt Landstingens kostnader I tabell 3.3 redovisas hur landstingens kostnader fördelar sig på olika verksamhetsområden före och efter en eventuell indelningsändring om fördelningen görs efter befolkningsandelen i respektive län och under förutsättning att Sörmlands läns landsting förmår att anpassa kostnaderna efter antalet invånare. Tabell 3.3 Landstingens kostnader för olika verksamheter före och efter en indelningsändring (kr/inv., efter befolkningsandelen) Före Efter Stockholm Sörmland Stockholm Sörmland Primärvård Specialiserad somatisk vård Specialiserad psykiatrisk vård Övrig hälso- och sjukvård Politisk verksamhet Tandvård Läkemedel inom förmånen SUMMA HÄLSO- OCH SJUK- VÅRD EXKL TANDVÅRD REGIONAL UTVECKLING, TOTALT Därav Trafik Utanför verksamheten NETTOKOSTNAD TOTALT EF TER BEFOLKNINGSANDEL Källa: Landstingens resultaträkningar och egen beräkning Korrigering för skillnader i huvudmannaskap Det som ovan redovisas i tabell 3.3 speglar hur kostnaderna skulle förändras i de berörda landstingen efter en indelningsändring om landstingens åtagande var identiska. Som tidigare redovisats har Stockholms läns landsting ett ensamt finansieringsansvar för kollektivtrafiken, färdtjänsten och hemsjukvården. I Sörmlands län är huvudmannaskapet delat mellan kommunerna och landstinget vad beträffar

27 (29) kollektivtrafiken medan kommunerna har ansvaret för färdtjänsten och hemsjukvården. I tabell 3.4 redovisas hur landstingens nettokostnader skulle förändras om Trosa kommun överförs till Stockholms län och landsting. Beräkningen förutsätter att Sörmlands läns landsting förmår att anpassa sina kostnader efter invånarantalet. Tabell 3.4 Landstingens nettokostnader 2010 justerat för skillnader i huvudmannaskap (kr/inv.) Sörmlands läns landsting Stockholms läns landsting NETTOKOSTNAD TOTALT EFTER BEFOLKNINGSANDEL Justering kollektivtrafik 0 14 Justering färdtjänst 0 2 Justering hemsjukvård 0 1 JUSTERAD NETTOKOSTNAD Nettokostnad före indelningsändring Förändring 0 39 Utdebiteringseffekt (kr/skkr) 0 0,01 Källa: Landstingens resultaträkningar och egen beräkning Som framgår av tabell 3.4 sjunker Stockholms läns kostnader per invånare för både kollektivtrafik, färdtjänst och hemsjukvård om Trosa kommun överförs till Stockholms län och landsting. Skälet härtill är att invånarna i Trosa kommun genererar lägre kostnader per invånare för verksamheterna i fråga jämfört med invånarna i Stockholms län Landstingens resultaträkningar I tabell 3.5 redovisas hur de berörda landstingens resultaträkningar skulle förändras om kostnaderna följer invånarna. Tabell 3.5 Landstingens resultaträkningar 2010 före respektive efter en indelningsändring (kr/inv.) Före Efter Stockholm Sörmland Stockholm Sörmland Nettokostnad Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Övriga generella bidrag Finansnetto Resultat före extraordinära poster Resultatförändring Utdebiteringseffekt (kr/skkr) 0,02 0,01 Källa: Landstingens resultaträkningar och egen beräkning Som framgår av tabell 3.5 blir den resultatmässiga effekten för de båda landsting-

28 (29) en ytterst liten om Trosa kommun överförs till Stockholms län och landsting, vilket visar att utjämningssystemet fungerar som det är tänkt. I sammanhanget bör dock påpekas att kalkylen förutsätter att Sörmlands läns landsting förmår att anpassa verksamhetens kostnader efter antalet invånare. Anpassningsbetinget uppgår till cirka 250 miljoner kronor Effekter för Trosa kommun I tabell 3.6 redovisas beräknade effekter för Trosa kommun efter en eventuell indelningsändring. Som framgår av tabellen uppstår en effekt som innebär att kommunen får ett potentiellt utrymme för att sänka skatten med 0,xx procentenheter eftersom ansvaret för kollektivtrafiken, färdtjänsten och hemsjukvården ligger på landstinget i Stockholms län. Tabell 3.6 Trosa kommuns resultaträkning 2010 före och efter en eventuell indelningsändring (kr/inv.) Före en ev. indelningsändring Kr/inv. Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnad Skatteintäkter Bidrag/avgifter utjämningen Övriga generella bidrag 0 Finansnetto 4 Resultat före extraordinära poster 746 Extraordinära poster 0 ÅRETS RESULTAT 746 Efter en ev. indelningsändring Justering kollektivtrafik Justering färdtjänst 217 Justering hemsjukvård 396 Justering kostnadsutjämning 541 Justerat resultat Resultat skillnad Utdebiteringseffekt 0,60 Källa: Kommunens resultaträkning och egen beräkning Skattebetalarperspektivet Som ovan redovisats blir de ekonomiska effekterna för landstingen tämligen små om Trosa kommun överförs till Stockholms län och landsting. För Trosa kommun uppstår ett potentiellt utrymme för att sänka skatten med 0,60 procentenheter. För skattebetalarna i Trosa kommun blir dock den eventuella indelningsändringen mera kännbar eftersom det handlar om en skattehöjning på minst 1,33 procentenheter. Om Trosa kommun avstår från att sänka skatten handlar det om en höjning på 1,93 procentenheter, se tabell 3.7. Den totala kommun- och landstingsskatten

29 (29) för invånarna i Trosa kommun skulle därmed hamna i intervallet 32,96 33,56. Den kommun i Stockholms län som idag har den högsta skattesatsen är Värmdö, 32,23 procent. Den högsta skattesatsen i riket har Ragunda kommun med 34,17 procent. Det som främst bidrar till en hög landstingsskatt i Stockholms län är inte kollektivtrafikkostnaderna (som många tror) utan höga kostnader för hälso- och sjukvården. Som Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) tidigare redovisat i promemorian Regionfrågan i Sörmland genererar den höga sjukvårdskonsumtionen i Stockholms län en merkostnad som svarar mot 1,50 1,70 procentenheter på skatten jämfört Sörmland. Tabell 3,7 Skattemässiga effekter av en eventuell indelningsändring för invånarna i Trosa kommun Procent Landstingsskatt i Sörmland 10,17 Landstingsskatt i Stockolm 12,10 Skillnad 1,93 Potentiell skattesänkning i Trosa kommun 0,60 Total effekt 1,33 Källa: SCB och egen beräkning 3.5 Slutsatser ekonomiska konsekvenser Mot bakgrund av vad som ovan redovisats kan utredningen inte dra någon annan slutsats än att en indelningsändring har mycket liten inverkan på landstingens ekonomi och detta gäller såväl Stockholms som Sörmlands läns landsting. De ekonomiska effekterna av en indelningsändring handlar om motsvarande +- 1 öre på skatten. Utjämningssystem gör att de båda landstingen ska kunna erbjuda sina invånare samma standard till samma pris oavsett om det sker en indelningsändring eller ej. En indelningsändring som innebär att Trosa kommun överförs från Sörmlands län och landsting till Stockholms län och landsting strider således inte mot indelningslagens intentioner om acceptabla förändringar vad beträffar landstingens ekonomi. Trosa kommuns ekonomi påverkas inte heller av en eventuell indelningsändring men däremot påverkas den förvärvsarbetande befolkningen. För skattebetalarna i Trosa kommun blir den eventuella indelningsändringen kännbar eftersom det handlar om en skattehöjning på minst 1,33 procentenheter. För de inkomsttagare som dagligen pendlar med buss till Stockholm blir dock den totala ekonomiska effekten plus minus noll eftersom en sänkt reskostnad (ett SLkort i stället för nuvarande kronor per månad med Trosabussen) går i stort sett jämnt upp med skattehöjningen, se vidare avsnitt 4.3.

30 (29) 4 Övriga konsekvenser för landstingens verksamhet 4.1 Allmänt De ekonomiska konsekvenserna av en indelningsändring blir som framgår av avsnitt 3 förhållandevis små för landstingen. Det är dock inte bara landstingens ekonomi som kan påverkas av en indelningsändring. Även landstingens verksamhet kan påverkas. 4.2 Hälso- och sjukvården Utredningens bedömning är att en indelningsändring som innebär att endast Trosa kommun överförs till Stockholms län och landsting kommer att ha liten inverkan på sjukvårdsstrukturen och därmed också på hälso- och sjukvården i stort. Detsamma gäller folktandvårdens verksamhet. Men om även Gnesta kommun överförs till Stockholms län och landsting kan Landstinget Sörmland behöva göra strukturella förändringar eftersom underlaget för sjukhuset i Nyköping försvagas. 4.3 Kollektivtrafiken Kollektivtrafiken i Trosa utgörs av tågtrafik med stopp i Vagnhärad samt regional och lokal busstrafik. Vagnhärads stationsområde utgör kommunens resecentrum med samordning mellan tåg och buss. Från Vagnhärad avgår tåg till Södertälje Stockholm och till Nyköping Norrköping. Sedan maj 2010 finns även en direktlinje busslinje (Trosabussen) mellan Trosa/Vagnhärad och Liljeholmen i Stockholm med 13 turer per dag i vardera riktningen. Trosa trafikeras även av sex regionala busslinjer med cirka 40 avgångar från Trosa mot Vagnhärad vardagar. Av dessa går merparten väg 218 mot Vagnhärad och några via Västerljung. Via Västerljung går även vissa bussar mot Nyköping. Från den 1 januari 2012 gäller en ny kollektivtrafiklag. Den föreskriver att varje län ska ha en regional kollektivtrafikmyndighet som upprättar ett regionalt trafikförsörjningsprogram. I Stockholms län är landstinget regional kollektivtrafikmyndighet (RKTM). Från 1 januari 2012 finns det två typer av kollektivtrafik, trafik som samhället upphandlar och finansierar samt kommersiell trafik. Trafiken som samhället upphandlar blir enligt trafikförsörjningsprogrammet belagt med allmän trafikplikt. Allmän trafikplikt ska omfatta de sträckor, områden och linjer där myndigheten anser att det antingen inte finns en grund för att driva kollektivtrafik på helt kommersiella grunder eller att trafiken är så pass viktigt för samhället att den måste garanteras. SL:s nuvarande trafik köras på dessa sträckor. RKTM ansvarar för att upphandla den trafik som omfattas av besluten för allmän trafikplikt. Den nya kollektivtrafiklagen innebär att även andra aktörer kan köra kollektivtrafik på kommersiella villkor. Kommersiella aktörer ska anmäla trafik som man

31 (29) avser att köra senast tre veckor före trafik ska startas eller upphöra. Transportstyrelsen är tillsynsmyndighet. Därutöver ska man skicka information kring trafiken till Samtrafiken. Hur den regionala kollektivtrafikmyndigheten i Stockholms län kommer att betrakta de regionala busslinjerna i Trosa samt Trosabussen vid ett eventuellt länsoch landstingsbyte för Trosa kommun går inte att uttala sig om med säkerhet. Men med tanke på den omfattande arbetspendlingen mot Södertälje Stockholm talar det mesta för att RKTM bedömer att trafiken är så pass viktigt för samhället att den måste garanteras. Reskostnaderna för busspendlarna mot Stockholm skulle därmed halveras. Plus 400 kronor netto per månad svarar mot cirka 1,50 procentenheter på skatten för normalinkomsttagaren. 4.4 Övriga verksamheter Vad gäller övriga verksamheter är det framför allt sådana verksamheter kring vilka samverkan sker mellan kommunen och landstinget, t.ex. sjukvård för äldre som kommer att påverkas vid en eventuell indelningsändring. 4.5 Slutsatser beträffande den landstingskommunala verksamheten Utredningens slutsatser vad beträffar effekterna på den landstingskommunala verksamheten vid en eventuell indelningsändring kan sammanfattas enligt följande. en indelningsändring som innebär att endast Trosa kommun överförs till Stockholms län och landsting bedöms ha liten inverkan på sjukvårdsstrukturen i de båda landstingen och därmed också på hälso- och sjukvården i stort. Detsamma gäller kollektivtrafiken i både Stockholms och Sörmlands län. En indelningsändring som innebär att Trosa kommun överförs till Stockholms län och landsting bör således inte strida mot indelningslagens intentioner om acceptabla förändringar vad beträffar landstingens verksamhet. 5 Demokratisk legitimitet 5.1 Allmänt Den representativa demokratin är ingen politisk universalmedicin utan bygger på bestämda förutsättningar. När förutsättningarna inte uppfylls kan den levande demokratin heller inte förverkligas. Begreppet demokrati är en sammansättning av de två grekiska orden demos, som betyder folk, och kratia med innebörden styrelse och auktoritet. När det gäller den representativa demokratin är det tre grundkomponenter som är

32 (29) särskilt intressanta i indelningssammanhang; demos, offentliga rum och demokratiska procedurer. Medborgarnas stöd för det politiska systemet och den demokratiska legitimiteten har att göra med alla tre komponenterna. Demostanken är att det krävs en grundläggande samhörighet och solidaritet hos medborgarna (det demografiska perspektivet), annars riskerar kollektivt beslutsfattande att sakna folkligt stöd. Men det räcker inte med att det råder en samhörighet människor emellan. Demokrati är i hög grad en debattordning som bygger på åsiktsutbyte och opinionsbildning. För att samhällsdebatten ska fungera måste det finnas massmedier som når ut till medborgarna i området; ett offentligt regionalt rum. Utifrån gällande förutsättningar ifråga om samhörighet och samhällsdebatt kan sedan utformningen av de demokratiska procedurerna diskuteras Demos Den representativa demokratin växte fram som en demokratisering av ofta storskaliga politiska system i form av europeiska nationalstater. Det finns en lång vetenskaplig tradition kring frågan om vad som var hönan eller ägget; medborgarnas territoriella samhörighet eller nationalstatens prägling av medborgarna. Mycket talar för att de nationella demos som finns i flertalet fall har skapats av olika statsbildningar i en lång historisk process. Territoriella identifikationer är sociala konstruktioner. Det som är typiskt för nationalstaten är att den nästan undantagslöst består av överlappande territorier med kommuner och regioner som mindre enheter. Den representativa demokratin begränsas därför inte enbart till det nationella territoriet utan avser även kommuner och regioner. Ett territorium är ett politikens vi som etablerar en geografisk gräns för vilka som är bundna av en viss maktstruktur och vilka som står utanför. Därmed avgörs också vilka som skall omfattas av solidariteten i systemet. På det regionala planet har Sverige en komplex institutionell situation, en iakttagelse som på intet sätt är ny. I t.ex. regionutredningen gjorde utredaren Bengt Owe Birgersson följande iakttagelse: Alltför många huvudmän och alltför många myndigheter, förvaltningar och politiska församlingar skall samarbeta om alltför mycket inom alltför skiftande geografiska områden där gränserna sammanfaller och emellanåt skär varandra. Det är denna situation, som utredaren benämnde den regionala röran, som starkt bidragit till att skapa en komplex legitimitetsgrund. De statliga aktörerna på det regionala planet, som t.ex. länsstyrelsen, länsarbetsnämnden, universitet och högskolor, har en nationell legitimitet som baseras på nationella demos som inte alltid överensstämmer med de regionala ambitionerna. Dessutom försvåras samordningen av att de statliga aktörerna har skiftande geografiska områden. 1 Se bl.a. Gidlund Janerik, Regionalisering och demokratisk legitimitet, utgiven av Regionförbundet i Kalmar län