Kallelse till sammanträde med vård- och omsorgsnämnden

Transkript

1 Kallelse till sammanträde med vård- och omsorgsnämnden Tid: Måndag den 21 januari 2013, kl. 15:30 Plats: Häradsgårdens samlingssal i Vagnhärad Ärenden: 1. Godkännande av föredragningslistan Dnr 2. Yttrande över utredning om läns- och VON 2012/35 landstingsbyte för Trosa kommun Martina Johansson ordförande Helena Håkansson sekreterare Anmärkning Utsända handlingar är ett urval av de handlingar som finns i respektive ärende. Den som vill ta del av det fullständiga beslutsunderlaget kan kontakta kanslienheten.

2

3 Tjänsteskrivelse Vård- och omsorgsnämnden Dnr VON 2012/ Vård och omsorgskontoret Kajsa Fisk Tel Fax Yttrande avseende remiss angående läns- och landstingsbyte för Trosa kommun Vård- och omsorgsnämnden beslutar att anta vård- och omsorgsförvaltningens förslag till yttrande som sitt eget. Ärendet Kommunfullmäktige beslutade att ge kommunstyrelsen i uppdrag att vidare utreda förutsättningarna för ett läns- och landstingsbyte för Trosa kommun från Södermanlands län och landsting till Stockholms län och landsting att träda i kraft från och med 1 jan år Kommunstyrelsen har som en del i utredningen berett vård- och omsorgsnämnden möjlighet att yttra sig i ärendet. Yttrandet lämnas utifrån vård- och omsorgsnämndens olika ansvarsområden: Myndighetsutövning, Hälso- och sjukvård, Äldreomsorg samt Stöd och service. Myndighetsutövningen påverkas inte av ett eventuellt länsbyte, då lagstiftning samt de prejudikat som kommer via förvaltningsdomstolarna gäller för hela riket oavsett läns- eller kommuntillhörighet. Inom myndighetsutövningen, hälso- och sjuvården såväl som de övriga verksamheterna finns idag en mängd samverkansparter och forum för samarbete. Vid ett läns- och landstingsbyte kommer kommunen avsluta sin samverkan i vissa forum och ersätta detta med samverkan i motsvarande forum inom Stockholms län. De samverkansformer som bedöms ha ett fortsatt tydlig syfte som gagnar Trosa kommuns medborgare kommer dock att bibehållas. Hemsjukvården har inte skatteväxlats i Stockholm. Enligt nuvarande planering ska detta ske Vid ett läns- och landstingsbyte byter vi huvudsjukhus; en dialog pågår emellertid avseende avtal om länsöverskridande vård. Om ett sådant avtal kommer till stånd kan medborgaren själv välja i vilket län/landsting

4 hon/han vill ha sin vård. Ett länsbyte innebär att ett nytt avtal avseende läkartillgång kommer att upprättas, vilket kan innebära att läkartillgången på de särskilda boendena kan komma att skilja sig jämfört med idag. De gemensamma avtal och överenskommelser som finns mellan kommunen och landstinget i Sörmland kommer att ersättas av motsvarande avtal och överenskommelser i Stockholms län. I Stockholms län hanteras färdtjänst till övervägande del av landstinget. Detta uppdrag ligger i dagsläget helt och hållet på kommunen. Trosa Kommun ingår i Vård- och omsorgscollege. I Stockholms län finns väl utarbetade samverkansfora som också har till syfte att öka kompetensen hos idag yrkesverksamma, samt hos framtida anställda. Ett sådant är Forum Carpe. Trosa Kommun tillhör idag arbetsmarknadsområde Södertälje, vilket innebär att samverkan med arbetsförmedlingen inte kommer att påverkas. Kopplingarna till Stockholm är starka och arbetsutbudet i Stockholm är större, vilket bör öka chanserna för arbetssökande att komma ut i arbete. Tillgången till de allmänna kommunikationerna inom Stockholms län bör ge en ökad möjlighet till lönearbete, särskild för personer utan tillgång till eget fordon. Den sammantagna bedömningen är att ett byte av län och landsting kan ge en rad goda effekter mot bakgrund av de ökade möjligheter som Stockholms län erbjuder inom ett flertal områden. Dessa positiva effekter skulle vid ett läns- och landstingsbyte komma invånarna i Trosa kommun till del. Kajsa Fisk Produktionschef Bilaga Förslag till yttrande från vård- och omsorgskontoret,

5 Yttrande Vård- och omsorgsnämnden Dnr VON 2012/ Vård och omsorgsnämndens yttrande avseende länsoch landstingsbyte för Trosa Kommun Vård- och omsorgsnämnden ansvarar för alla kommuninvånare som har behov av stöd, service och omvårdnad. Inom verksamhetsområdena ges insatser till enskild utifrån Socialtjänstlagen (SoL), Lag om stöd och service till vissa funktionshinder (LSS) samt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL). Yttrandet lämnas utifrån vård- och omsorgsnämndens olika ansvarsområde: Myndighetsutövning, Hälso- och sjukvård, Äldreomsorg samt Stöd och service. Myndighetsutövning Myndighetskontorets primära uppgift är att ta emot, utreda och besluta om bistånd enligt Socialtjänstlagen (SoL) samt om rätten till insatser enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Ett eventuellt länsbyte påverkar inte detta arbete, då lagstiftning samt de prejudikat som kommer via förvaltningsdomstolarna gäller för hela riket oavsett läns- eller kommuntillhörighet. Försäkringskassan Försäkringskassan är en viktig aktör främst i utredningar avseende personlig assistans och handläggningen i dessa ärenden. Idag fungerar det upparbetade samarbetet mycket väl, och mot bakgrund av att det regelverk som styr kassans arbete är lika oavsett kontor förväntas detta goda samarbete fortsätta även vid ett länsbyte. Samverkansparter I myndighetsutövningen finns det idag en mängd samverkansparter, ex. inom sjukvården och habiliteringen i landstinget. Detta kan initialt leda till att vi kommer att få samverka med två huvudsjukhus om kommuninnevånarna kan välja vilket sjukhus de vill tillhöra. Vad avser inriktning psykiatri har Södertälje sjukhus en väl fungerande psykiatrisk verksamhet och ett nära samarbete med kommunerna i upptagningsområdet. Denna verksamhet har ett gott renommé gällande samverkan med kommunala verksamheter.

6 Habiliteringsverksamheten, som finns i varje län, tar emot personer med utvecklingsstörning, rörelsehinder, motoriska utvecklingsavvikelser, flerfunktionshinder samt syn- och hörselskador. Inom Stockholms län är habiliteringsverksamheten väl utbyggd och det finns, förutom de ordinarie verksamheterna, även specialistenheter. Bland dessa kan nämnas Aspergercenter som är ett stöd- och kunskapscenter som syftar till att stödja familjer med barn och ungdomar med Aspergers syndrom/autismspektrumdiagnos med normal begåvning och vuxna med egen funktionsnedsättning. Forskning och utveckling (FOU) Den samverkan som finns mellan kommunerna samt regionalt i länet kommer att ändras, men inom vissa områden finns det redan utbyggda verksamheter. Exempel på verksamheter är t.ex. FOU Södertörn, vars verksamhetsområden omfattar individ- och familjeomsorgen, funktionshinder samt socialpsykiatrin. Där finns även FOU Nestor med inriktning mot äldreomsorg. Målet för Nestor är att bidra till en bättre kvalitet inom vården och omsorgen om äldre människor, och därmed ge högre livskvalitet för de äldre och deras anhöriga. Arbetet utgår från ägarorganisationernas mål och riktlinjer, men även utifrån behov och intresse hos de äldre och deras anhöriga. Fungerande kollegieutbyten kommer att kunna fortsätta men även mellan Södertörnkommunerna finns ett väl utbyggt kollegialt nätverk på olika nivåer för erfarenhetsutbyte. Hälso- och sjukvård Den kommunala hälso- och sjukvården i Trosa ansvarar för sjukvård hos personer i särskilt boende samt personer över 18 år i ordinärt boende inskrivna i hemsjukvård. Hemsjukvården En skillnad vid ett länsbyte är att hemsjukvården inte skatteväxlats i Stockholm. Enligt nuvarande planering ska det ske För personer som inte är skrivna i Trosa kommun och söker hemsjukvård här blir läget oförändrat. Betalningsansvaret ligger på hemkommunen enligt Riksavtalet. Avtalet för läkarmedverkan i särskilt boende Läkartillgången styrs genom ett avtal för läkarmedverkan med landstinget Sörmland, där läkare från Trosa vårdcentral är utförare. Enligt avtalet får de kommunala äldreboenden i Sörmland 10 läkartimmar/vecka/100 boendeplatser. Därtill kommer läkartid för hemsjukvård. Vid ett länsbyte ska ett avtal med Stockholms län upprättas, det kan innebära att läkartillgången på de särskilda boendena kan komma att se annorlunda ut i jämförelse med idag. I Stockholms län är det på flera ställen privata vårdbolag som utför läkaruppdraget åt landstinget.

7 Nytt sjukhus, nya samarbetspartners och nya system för informationsöverföring Ett eventuellt länsbyte innebär att medborgarna kommer att tillhöra ett annat landsting och därmed också ett annat huvudsjukhus. Informationsöverföringen mellan vårdgivare i vårdkedjan är viktig för patientsäkerheten. I Sörmland finns en överenskommelse om samverkan vid in- och utskrivning i slutenvården samt en överenskommelse om gemensam IT-lösning för informationsöverföring (Prator). I Trosa har vi tillgång till en sammanhållen journal via NPÖ, Nationella Patientöversikten, där Sörmlands landsting producerar information. Stockholms län har ett annat IT-system för informationsöverföring (WebCare) och delar av vårdgivarna i Stockholm har gått med i NPÖ. Kommunalrådet i Trosa Kommun har tillsammans med Finanslandstingsrådet i Sörmland bjudit in Stockholm läns landsting till dialog med mål att upprätta ett avtal om länsöverskridande vård. Ett sådant avtal finns idag mellan Stockholms läns landsting och Uppsala läns landsting. Om ett sådant avtal kommer till stånd kommer medborgaren att kunna välja i vilket län/landsting hon/han vill ha sin vård. Det kommer i sin tur att innebära att personal inom framförallt hälso- och sjukvården kommer att behöva ha upparbetade rutiner med flera sjukhus. För övrigt finns i Sörmland avtal gällande gemensam patientnämnd och gemensam hygiensjuksköterska. Det finns överenskommelser om samverkan och stöd till förbättringsarbetet för de mest sjuka äldre, överenskommelse om samordning av insatser för habilitering och rehabilitering m.m. Motsvarande avtal och överenskommelser finns även i Stockholm. De nätverk och arbetsgrupper som vi idag ingår i kan med största sannolikhet bytas till motsvarande i Stockholms län vid ett länsbyte. Ny hjälpmedelsadministration Kostnaderna för tekniska hjälpmedel delas idag mellan kommunen och landstinget där kommunen står för merparten av alla hjälpmedel både i särskilt och ordinärt boende. I nuläget är fördelningen av kostnaderna mellan kommun och landsting för hjälpmedelsverksamheten i Stockholm något annorlunda. Där står landstinget för alla hjälpmedel i ordinärt boende medan kommunen står för merparten i de särskilda boendena. Äldreomsorgen Äldreomsorgens verksamheter ligger under vård- och omsorgsnämnden och innefattar hemtjänst och tre särskilda boenden, Trosagården och Ängsgården i Trosa samt Häradsgården i Vagnhärad. Hälso- och sjukvårdsinsatser kan påverkas i viss mån, men verksamheterna som sådana kommer inte att beröras av ett län- och landstingsbyte.

8 Samverkan Inom äldreomsorgens verksamheter finns idag åtskilliga samverkansformer/grupper inom länet. Sörmland har arbetat upp en organisation för närvård, vilket betyder att alla vårdproducenter i lokalsamhället (primärvård, sjukhus, vård & omsorg, skola och socialtjänst) samverkar för individens bästa. Det finns en gemensam nämnd för vård, omsorg och hjälpmedel (VOHJS) som följs utav samarbete på olika nivåer. Denna samverkansstruktur kommer med all sannolikhet att upphöra (för Trosa kommuns del) vid ett länsbyte, och istället ersättas av samverkansformer i Stockholms län. Emellertid samverkar Trosa kommun med landstinget och grannkommuner även utifrån ett geografiskt perspektiv. Det betyder att upparbetade samverkansformer kommer att fortgå om syftet och funktionaliteten är god och gagnar Trosa kommuns medborgare. Färdtjänsten I Stockholms län hanteras färdtjänst övervägande av landstinget. Det skulle kunna innebära en förbättring för den enskilde då organisationen för handläggning av färdtjänst kommer att bli påtagligt större, vilket kan underlätta hanteringen och minska sårbarheten. Vård- och omsorgscollege Trosa Kommun ingår i Vård- och omsorgscollege, som är ett samverkansforum för utbildningsanordnare och arbetsgivare i syfte att utveckla grundutbildning och kompetensutveckling inom omvårdnadsområdet. Ett länsbyte skulle eventuellt kunna innebära att nya samverkansformer inom området bör upprättas. I Stockholms län finns väl utarbetade samverkansfora som har som syfte att öka kompetensen för idag yrkesverksamma och framtida anställda. Ett sådant är Forum Carpe, en kommungemensam funktion för verksamhets- och yrkesutveckling i Stockholms län. Stöd och service Stöd och service omfattar verksamheter som är riktade till personer med någon form av funktionsnedsättning (enligt LSS eller SoL). Stöd och service inbegriper också arbetsmarknadsenheten (AME). Samverkan Verksamheterna som sådana kommer inte att beröras vid ett läns- /landstingsbyte. Precis som inom äldreomsorgens verksamheter finns ett antal samverkansformer inom länet. Ett samarbete inom psykiatrin är Arbetsgrupp södra psykiatri (ASP), (som utfår ifrån organisationen för närvård) men som tidigare nämnts finns motsvarande arbetsgrupper och strukturer inom Stockholms län (med särskild hänvisning till Södertälje sjukhus). Ingen negativ konsekvens förväntas för den enskilde, tvärtom kan ett byte av län medföra

9 tillgång till välutbyggda kompetensnätverk och fler specialistenheter inom området. Detsamma gäller för habiliteringsverksamheten, vilken står omnämnd under Myndighetsutövning/ Samverkansparter. AME Det finns idag inga kända negativa konsekvenser för AME vid ett ev. länsbyte. Trosa Kommun är en del av Stockholms arbetsmarknadsregion och många av kommunens invånare har ett förflutet i Stockholms län och arbetar också där. Trosa Kommun tillhör arbetsmarknadsområde Södertälje, vilket innebär att samverkan med arbetsförmedlingen inte heller kommer att påverkas. Då kopplingarna till Stockholm är starka och arbetsutbudet i Stockholm är större kan ett byte av län få positiva effekter genom ökade chanser för arbetssökande att komma ut i arbete. En större möjlighet till lönearbete för personer med funktionsnedsättningar torde också finnas, då tillgången till allmänna kommunikationer ökar chanserna till anställning i Stockholms län även för personer utan tillgång till eget fordon. Sammanfattande bedömning Utifrån ovanstående görs bedömningen att ett läns- och landstingsbyte i viss mån skulle påverka verksamheterna inom vård och omsorg men inte den enskilde medborgaren i särskilt stor utsträckning. Myndighetsutövningen kommer inte att påverkas, då lagar samt de prejudikat som kommer via förvaltningsdomstolarna gäller hela riket oavsett läns- eller kommuntillhörighet. När det gäller hälso- och sjukvården består skillnaden främst i att hemsjukvården inte skatteväxlats i Stockholm. Emellertid pågår en diskussion i Stockholms läns landsting och preliminärt kan en skatteväxling genomföras Skulle så inte ske kan en lösning vara att Trosa Kommun utför hemsjukvård på uppdrag av landstinget i Stockholms län. Ett läns- och landstingsbyte innebär att kommuninvånarna kommer att tillhöra ett annat huvudsjukhus. En dialog pågår emellertid avseende avtal om länsöverskridande vård. Ett sådant avtal skulle kunna innebära en stor fördel den enskilde i Trosa Kommun har möjlighet att själv välja var hon/han vill ha sin vård. De verksamheter som bedrivs inom äldreomsorg och funktionshinderområdet berörs inte nämnvärt, men utifrån att det finns väl utarbetade kompetensnätverk i Stockholms län är det sannolikt att Trosa kommun i och med länsbyte får vidgade kontaktytor och därmed möjlighet till ett utökat erfarenhetsutbyte samt tillgång till kompetens och specialistenheter. Inom arbetsmarknadsområdet görs bedömningen att en tillhörighet i Stockholms län skulle underlätta för de kommuninvånare som söker arbete i allmänhet, och i synnerhet för de som har svårt att komma ut på den reguljära arbetsmarknaden. Kopplingarna till Stockholm är starka och arbetsutbudet är större. Tillgången på de allmänna kommunikationerna inom Stockholms län bör därtill ge en ökad möjlighet till lönearbete, särskild för personer utan tillgång till eget fordon.

10 Den sammantagna bedömningen är att ett byte av län och landsting kan ge en rad goda effekter mot bakgrund av de ökade möjligheter som Stockholms län erbjuder inom ett flertal områden. Dessa positiva effekter skulle vid ett läns- och landstingsbyte komma invånarna i Trosa kommun till del. Kajsa Fisk Produktionschef Per-Uno Nilsson Myndighetschef Lena Gernandt Hälso- och sjukvårdschef Mia Kihlstrand Äldreomsorgschef

11

12

13

14 Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsen Dnr KS 2012/124 Kommunkontoret Jakob Etaat Tfn Fortsatt utredning gällande indelningsändring avseende läns- och landstingsbyte för Trosa kommun Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar 1. att uppdra till kommunkontoret att remittera, i ärendet upprättade, utredningsrapporter till berörda myndigheter för yttrande. 2. att, i det fall fullmäktige beslutar i enlighet med beslutsats 4, uppdra till kommunkontoret att genomföra en opinionsundersökning av Trosa kommuns medborgares inställning till ett läns- och landstingsbyte för Trosa kommun. Kommunstyrelsen beslutar föreslå Kommunfullmäktige besluta 3. att ge kommunstyrelsen i uppdrag att vidare utreda förutsättningarna för ett läns- och landstingsbyte för Trosa kommun från Södermanlands län och landsting till Stockholms län och landsting att träda i kraft från och med 1 januari år att ge kommunstyrelsen i uppdrag att genomföra en opinionsundersökning av Trosa kommuns medborgares inställning till ett läns- och landstingsbyte för Trosa kommun. 5. att anmoda landstinget Södermanland att i anslutning till framtida verksamhetsplanering beakta ett eventuellt läns- och landstingsbyte för Trosa kommun. 6. att anmoda landstinget Södermanland att utreda förutsättningarna för upprättandet av en överenskommelse med landstinget Stockholm i syfte att möjliggöra för Trosa kommuns invånare att, utöver vad som anges i Riksavtalet, uppsöka vård i Södermanlands län även efter en eventuell övergång till Stockholms län och landsting. 1 (6)

15 Sammanfattning Trosa kommun har initierat en process i syfte att kartlägga förutsättningarna för en s.k. indelningsändring som skulle innebära att kommunen framgent blir tillhörande Stockholms län och landsting. I föreliggande skrivelse redogörs för hittillsvarande ärendeutveckling liksom för resultatet av den utredning som genomförts genom Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Därutöver beskrivs för processen tillämpliga lagar samt ett fortsatt ärendeförlopp som involverar bl.a. regeringen och den statliga myndigheten Kammarkollegiet. Det ankommer på kommunfullmäktiges att besluta om att rikta en ansökan till regeringen om att genomföra en indelningsändring. Kommunkontoret föreslås att i ärendets nuvarande skede ges i uppdrag att komplettera redan befintlig utredning, bland annat genom att genomföra en opinionsmätning av Trosa kommuns invånares inställning i frågan. Ärendet avses därefter med sammantaget utredningsunderlag beredas för beslut i fullmäktige under våren Bakgrund Trosa kommun tillsatte under våren 2012 en utredning i syfte att kartlägga förutsättningarna för en eventuell indelningsändring avseende ett läns- och lanstingsbyte för Trosa kommun från Södermanlands län och landsting till Stockholms län och landsting. Utredningen initierades dels som en följd av landstingen Södermanlands, Örebros och Västmanlands ambitioner om att bilda en gemensam regionkommun, Region Mälardalen, men också mot bakgrund av en uttryckt vilja inom Trosa kommun om att övergå till Stockholms län och landsting. Utredningen genomfördes av Björn Sundström och Derk de Beer genom Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och presenterades i rapporten Trosa kommun till Stockholm län och landsting? Förutsättningar och konsekvenser. Kommunstyrelsen gavs , 19 en information om ärendet i allmänhet och om SKL:s utredning i synnerhet. För att ytterligare klarlägga effekterna av en eventuell indelningsändring uppdrogs under hösten 2012 utvecklingskonsult Sune Eriksson att genomföra en detaljerad konsekvensbeskrivning av ett läns- och landstingsbyte. Utredningen är under pågående och avses presenteras vid kommunstyrelsens sammanträde Lagstiftningen rörande läns- och landstingsbyten I kommunallagens portalparagraf fastslås att Sverige är indelat i kommuner och landsting samt att varje landsting i regel motsvarar ett län. Utöver ovanstående saknar kommunallagen tillämplighet i frågor rörande kommunala läns- och landstingsändringar. Bestämmelser om sådana s.k. indelningsändringar återfinns istället i lag (1979:411) om ändringar i Sveriges indelning i kommuner och 2 (6)

16 landsting, den s.k. indelningslagen. Enligt denna lag kan ett ärende om ändring i den läns- och landstingskommunala indelningen bl.a. väckas av en medlem av ett landsting som skulle beröras av förändringen. Trosa kommun är i det aktuella fallet en sådan medlem. Initiativet sker i praktiken genom att medlemmen riktar en ansökan om indelningsändring till regeringen, som i sin tur låter Kammarkollegiet utreda förutsättningarna för ändringen. Kammarkollegiet ska bl.a. förvissa sig om att ändringen kan antas medföra en bestående fördel för ett landsting, en del av ett landsting eller andra fördelar från allmän synpunkt. I lagens förarbeten, prop 1978/79:157 beskrivs vad som avses med begreppet bestående fördel och vilka frågor som måste beaktas vid prövning av ändringar i kommun- och landstingsindelningen. Kammarkollegiet har i sina tidigare tolkningar av förarbetet särskilt betonat vikten av förbättringar inom kollektivtrafik, infrastruktur, arbetsmarknad och sysselsättning. I det fall en eller flera bestående fördelar kan identifieras och övriga förutsättningar bedöms gynnsamma, lämnas ansökan och utredning vidare till regeringen för vidare beslut. Utredning genom SKL Trosa kommun har med tillsättandet av SKL:s utredning haft för avsikt att genom oberoende part undersöka förutsättningarna och effekterna vid en indelningsändring. Björn Sundström som genomfört utredningen har tidigare bland annat via Utjämningskommittén medverkat i en översyn av det kommunala utjämningssystemet, samt på uppdrag av Kammarkollegiet utrett förutsättningarna för ett länsbyte för Heby kommun från Västmanland till Uppsala. 1 I Björn Sundström och Derk de Beer utredningsrapport Trosa kommun till Stockholm län och landsting? Förutsättningar och konsekvenser görs bedömningen att [ ] samtliga kriterier som indelningslagen ställer upp som villkor för en indelningsändring är uppfyllda 2. Vidare anges att: effekterna på landstingens ekonomi och verksamhet i stort blir acceptabla vid en eventuell indelningsändring [ ] 3 en indelningsändring [skulle] innebära att Trosa kommun också administrativt hänförs till den arbetsmarknadsregion där kommun redan befinner sig 4 inget [finns] som talar för att kommunaldemokratin skulle påverkas negativt av en indelningsändring, snarare tvärtom 5 1 Björn Sundström, Heby kommun till Uppsala läns landsting? Förutsättningar och konsekvenser (Svenska Kommunförbundet, ) 2 Björn Sundström samt Derk de Beer, Trosa kommun till Stockholm län och landsting? Förutsättningar och konsekvenser (Stockholm, ), s Ibid s Ibid s Ibid s (6)

17 Utredningen visar vidare att en indelningsändring skulle ha ytterst liten inverkan på sjukvårdsstrukturen och på kollektivtrafiken i såväl Södermanlands län som Stockholms län. Två aspekter som utredarna menar talar för ett länsbyte till Stockholms län är att Trosa kommun redan ingår i Stockholms lokala arbetsmarknad samt att Trosa ur ett näringspolitiskt perspektiv har fler gemensamma anknytningar med Stockholms län än med Södermanlands län. Det som utredarna menar skulle kunna tala emot ett länsbyte är den ekonomiska effekt som Trosa kommuns förvärvsarbetande befolkningen skulle uppleva genom en trolig skattehöjning, vid tidpunkten för utredningen år 2012 uppskattad till 1,33 procentenheter, till följd av en högre skattesats i Stockholms län jämfört med i Södermanlands län (Utredarna gör dock bedömningen att de inkomsttagare som dagligen pendlar med buss till Stockholm får en sammantagen ekonomisk effekt på plus minus noll med anledning av lägre resekostnader genom SL-kort).Utredningens sammantagna bedömning visar dock på tydligt övervägande skäl för genomförande av ett läns- och landstingsbyte. Fortsatt utredning Uppdrag om vidare utredning Vid kommunfullmäktiges beslut våren 2013 är det naturligtvis viktigt att frågan är välutredd och allsidigt belyst. Den fortsatta utredningen ska därför komplettera och fördjupa SKL:s rapport i de avseenden det anses behövligt. En annan viktig aspekt i den fortsatta utredningen blir att kartlägga nya omständigheter som uppkommer i ärendet fram till dess att beslut tas. En uppenbar sådan är den skattehöjning på 0,60 procentenheter som landstinget Södermanland beslutat att genomföra. Det är den andra skattehöjningen landstinget genomför sedan år 2009 (då skattesatsen höjdes med 0,65 procent) och den medför även att skatteeffekterna för Trosa kommuns medborgare reduceras vid en eventuell övergång till Stockholms län och landsting (med landstinget Södermanlands skattehöjning inräknad bedöms den sammantagna skatteeffekten på Trosa kommuns förvärvsarbetande befolkning i nuläget bli en ökning på 0,73 procentenheter vid en indelningsändring). Den fortsatta utredningen kommer ledas och samordnas av kommunchefen tillsammans med kommunkontorets kanslienhet. Kommunstyrelsen kommer kontinuerligt hållas informerad om utredningens fortskridande, som bland annat avses omfatta: Utformandet av en mer ingående konsekvensanalys av effekterna av ett läns- och landstingsbyte. Genomförande av en opinionsundersökning för att undersöka Trosa kommuns medborgares inställning i frågan. Genomförande av ett remissförfarande till berörda myndigheter (interna nämnder) för att inhämta synpunkter i ärendet. 4 (6)

18 Genomförande av opinionsundersökning Ett läns- och landstingsbyte innebär ett tydligt vägval inför framtiden och det finns därför uppenbara skäl att i ett tidigt skede skapa sig en uppfattning om kommuninvånarnas inställning i frågan. Med anledning av detta föreslås att en opinionsmätning genomförs genom ett statistiskt representativt urval av kommunens invånare. Opinionsundersökningen avses genomföras genom en oberoende extern leverantör och förse kommunen med ett statistiskt underlag över invånarnas attityd till ett läns- och landstingsbyte. Resultatet av mätningen kommer att utgöra del i det beslutsunderlag som tillställs kommunfullmäktige vid vidare ställningstagande i frågan. Vid en eventuell ansökan till Kammarkollegiet om en indelningsändring kan opinionsresultatet komma att vägas in i kollegiets egen bedömning av ärendet. Den fortsatta processen Utredningen och övrigt beslutsunderlag i ärendet bedöms kunna färdigställas för fullmäktige att ta ställning till under våren I det fall fullmäktige beslutar att rikta en ansökan till regeringen om att genomföra indelningsändringen kommer regeringen i sin tur ge Kammarkollegiet i uppdrag att genomföra den för ärendet vidare utredningen. Kammarkollegiet kan, om man bedömer det nödvändigt med anledning av ärendets omfattning och beskaffenhet, uppdra åt en särskild utredare att genomföra den vidare utredningen. Om utredningen visar att aktuell indelningsändring bör genomföras ska ett förslag upprättas till ändringen, den ekonomiska regleringen samt till de övriga föreskrifter som ändringen kan ge anledning till. Om regeringen har för avsikt att anta förslaget till indelningsändring kommer en proposition tillställas riksdagen om att fatta beslut om att genomföra aktuellt länsbyte. Efter riksdagens beslut om ändrad länsindelning tar regeringen slutligen beslut om ändrad landstingsindelning, ekonomisk reglering samt eventuella övriga föreskrifter med anledning av ovanstående ändring. I det fall regeringen beslutar att en indelningsändring ska genomföras 1 januari år 2015 kommer invånarna i Trosa kommun i samband med valet år 2014 att rösta i valet till landstingsfullmäktige i Stockholm. Anmodan till landstinget Södermanland Trosa kommun vill värna om en väl fungerande sjukvård och goda vårdmöjligheter för kommunens och länets invånare. Stockholms läns landsting och Uppsala läns landsting har sedan mitten av 1990-talet samverkat via olika överenskommelser för att erbjuda boende och pendlare, som av närhets- eller kommunikationsskäl vill söka vård i grannlandstinget utökade möjligheter i förhållande till vad som medges genom Riksavtalet. Mellanlänsavtalet som träffats mellan de båda landstingen omfattar samtliga invånare i de båda länen och möjliggör bland annat för läkare vars verksamhet finansieras av det ena landstinget att remittera patienter till vård i 5 (6)

19 grannlandstinget i enlighet med de regler som hemlandstinget tillämpar. Läkare i vårdlandstinget medges genom avtalet även på patientens initiativ remittera akutintagna från grannlandstinget till sluten vård i vårdlandstinget i enlighet med hemlandstingets regler. För att skapa ett utökat vårdutbud och möjliggöra för Trosa kommuns medborgare att, utöver vad som anges i Riksavtalet, uppsöka vård i Södermanlands län även efter en eventuell övergång till Stockholms län anmodas landstinget Södermanland att utreda förutsättningarna för upprättandet av ett avtal motsvarande det som ingåtts mellan Stockholms läns landsting och Uppsala läns landsting. Johan Sandlund Kommunchef Jakob Etaat Kanslichef 6 (6)

20 PM 1 (29) Trosa kommun till Stockholm län och landsting? Förutsättningar och konsekvenser Björn Sundström Derk de Beer

21 PM 2 (29) Förord Trosa kommun har uppdragit åt undertecknad på Sveriges Kommuner och Landsting att utreda förutsättningarna för ett läns- och landstingsbyte för kommunen. Den indelningsändring som är aktuell i sammanhanget innebär att Trosa kommun överförs från Södermanlands län och landsting till Stockholms län och landsting. I denna rapport redovisas utredningens analyser och slutsatser. Utredningen har genomförts av undertecknad i egenskap av särskild utredningsman med biträde av ekonomen Derk de Beer. Sveriges Kommuner och Landsting har som organisation inte tagit ställning till utredningens innehåll och slutsatser. Stockholm den 28 februari 2012 Björn Sundström

22 (29) Innehåll 1 Inledning Uppdraget Utredningen uppläggning Vad krävs för en indelningsändring? Regler om kommunal indelning Kommunallagen Indelningslagen Bedömningsfaktorer Ekonomiska konsekvenser Allmänt Utmaningar som följer av en indelningsändring Utjämningssystemet Allmänt Inkomstutjämning Kostnadsutjämning Strukturbidrag Införandebidrag Regleringsbidrag och regleringsavgift Aktuella förändringar i utjämningssystemet Kostnader, intäkter och ekonomiskt utfall Beräkningsmetod Inkomster från skatter och bidrag Kostnadsutjämningen Landstingens övriga intäkter Gränssnitten mellan kommunerna och landstingen Landstingens kostnader Korrigering för skillnader i huvudmannaskap Landstingens resultaträkningar Effekter för Trosa kommun Skattebetalarperspektivet Slutsatser ekonomiska konsekvenser Övriga konsekvenser för landstingens verksamhet Allmänt Hälso- och sjukvården Kollektivtrafiken Övriga verksamheter Slutsatser beträffande den landstingskommunala verksamheten... 18

23 (29) 5 Demokratisk legitimitet Allmänt Demos Det offentliga rummet Demokratiska procedurer Slutsatser den demokratiska aspekten Näringsgeografiska konsekvenser De näringsgeografiska sambanden Slutsatser näringsgeografin Statlig verksamhet Preliminär ekonomisk reglering Sammanfattande slutsatser och utlåtande Slutsatser Landstingens ekonomi Kommunens ekonomi Skattebetalarperspektivet Landstingens verksamhet i stort Demografi och demokrati Näringsgeografiska samband Statlig verksamhet m.m Hinder mot en ändrad länsindelning Personalfrågor Utlåtande Bilaga 1 Konsekvenser om både Gnesta och Trosa byter län Bilaga 2 Konsekvenser om såväl Gnesta och Trosa som Håbo byter län... 29

24 (29) 1 Inledning 1.1 Uppdraget I december 2012 uppdrog Trosa kommun via kommunchefen åt undertecknad på Sveriges Kommuner och Landsting att utreda förutsättningarna för och konsekvenserna av ett läns- och landstingsbyte för kommunen. Den indelningsändring som är aktuell i sammanhanget innebär att kommunen överförs till Stockholms län och landsting. 1.2 Utredningen uppläggning I föreliggande rapport redovisas utredningens analyser och slutsatser. Utredningen är disponerad enligt gängse praxis för liknande utredningar, som bl.a. innebär en genomgång av de kriterier som skall vara uppfyllda för att en indelningsändring ska komma ifråga. Förutsättningarna för en ändring av rikets indelning i landsting, enligt den kommunala indelningslagen, redovisas i kapitel 2. Kapitel 3 ger en bild av de ekonomiska konsekvenser som följer av en indelningsändring och i kapitel 4 redovisas konsekvenserna för landstingens verksamhet i stort. I kapitel 5-7 ges en beskrivning av de konsekvenser som följer av en indelningsändring med avseende på de övriga faktorer som indelningslagen tillmäter särskilt stor betydelse i sammanhanget, dvs. de demokratiska, demografiska och näringsgeografiska aspekterna samt konsekvenserna för annan verksamhet än den kommunala som berörs av indelningsändringen ifråga. Kapitel 8 redovisar principerna för den ekonomiska reglering som skall göras i samband med en indelningsändring och i kapitel 9 sammanfattas utredningens slutsatser. I bilaga 1 redovisar utredningens analys av de konsekvenser som följer av att både Trosa och Gnesta överför till Stockholms län och landsting och i bilaga 2 redovisas konsekvenserna av att även Håbo kommun, som ligger i Uppsala län, överförs till Stockholms län och landsting tillsammans med Gnesta och Trosa. 2 Vad krävs för en indelningsändring? 2.1 Regler om kommunal indelning Rikets indelning i län, som härstammar från 1634 års regeringsreform, saknar författningsbestämmelser. Däremot finns bestämmelser om rikets indelning i kommuner och landsting (kommunallagen) samt en lag om ändring i rikets indelning i kommuner och landsting och (indelningslagen).

25 (29) 2.2 Kommunallagen Enligt 1 kommunallagen är Sverige indelat i kommuner och landsting. I 2 sägs att varje landsting omfattare ett län, om inte något annat är särskilt föreskrivet. Varje län utom Gotland, som är en s.k. landstingsfri kommun, utgör ett landsting. Malmö kommun tillhörde tidigare (fram till 1999) inte något landsting men ingår numera i Skåne läns landsting. Detsamma gäller för Göteborgs kommun som numera ingår i Västra Götalands läns landsting. 2.3 Indelningslagen I indelningslagens 2 kapitel, som handlar om ändringar i landstingsindelningen, sägs i 1 att Regeringen får besluta om ändring i rikets indelning i landstingskommuner om hinder inte möter i länsindelningen. En ändring i den landstingskommunala indelningen får dock ske endast om ändringen kan antas medföra bestående fördel för en landstingskommun eller en del av en landstingskommun eller andra fördelar från allmän synpunkt. Det har inte ansetts nödvändigt att ta in uttryckliga bestämmelser i lagen om verkan av att en landstingskommun motsätter sig en indelningsändring eller om särskild hänsyn till önskemål och synpunkter från den eller de landstingskommuner som närmast skulle beröras av en ändring. Detsamma gäller befolkningens inställning i frågan. Detta hindrar dock inte att sådana hänsyn bör tas när en ändring i landstingsindelningen ska beslutas. I fråga om den utredning som ska göras inför regeringens beslut om en ändrad landstingsindelning säger indelningslagen (2 kap 12 ) att paragraferna 22, 23, 25 och 26 i 1 kapitlet (som handlar om ändringar i den kommunala indelningen) ska tillämpas på motsvarande sätt. Det innebär att utredningen ska vara allsidig och omfatta alla omständigheter som inverkar på frågan, samråd ska ske med dem som har intresse av frågan, förslag till ekonomisk reglering ska upprättas om utredningen visar att det finns förutsättningar för en indelningsändring inför regeringens beslut i frågan. Det är ovan nämnda bestämmelser som ligger till grund för såväl utredningens uppläggning som analyser och slutsatser. 2.4 Bedömningsfaktorer Som ovan nämnts säger indelningslagen att beslut om en indelningsändring endast får fattas om ändringen efter prövning väntas medföra fördel för en landstingskommun, en del av en landstingskommun, eller andra fördelar från allmän syn-

26 (29) punkt. Eftersom lagen är allmänt skriven får man läsa lagtextens kommentarer för att få reda på vilka faktorer som tillmäts särskilt stor betydelse i sammanhanget. Enligt kommentarerna till lagtexten ska följande kriterier vara uppfyllda för att en större indelningsändring ska komma i fråga. bättre villkor för kommunaldemokratin, bättre anpassning till demografiska och näringsgeografiska förhållanden, acceptabla förändringar beträffande landstingens ekonomi och den landstingskommunala verksamheten. Med fördel för en del av en landstingskommun avses främst fördelar för befolkningen inom aktuellt överföringsområde. Sådana fördelar kan bl.a. handla om förbättrad landstingskommunal- eller annan service, mindre avstånd till regioncentrum eller bättre förhållanden vad beträffar kollektivtrafiken. De fördelar ur allmän synpunkt som kan komma att spela in vid regeringens bedömning har enligt kommentarerna till lagtexten att göra med den regionala utvecklingen (näringsliv och arbetsmarknad). 3 Ekonomiska konsekvenser 3.1 Allmänt I detta kapitel redovisas en bedömning av de ekonomiska effekter som beräknas följa av en indelningsändring som innebär att Trosa kommun överförs från Sörmlands län och landsting till Stockholms län och landsting. Till grund för redovisningen ligger bl.a. Statistiska Centralbyråns (SCB:s) beräkning av landstingens inkomster för perioden utifrån gällande utjämningssystem, de båda landstingens bokslut för 2010 (de senast tillgängliga boksluten), Trosa kommuns räkenskapssammandrag för 2010, 3.2 Utmaningar som följer av en indelningsändring Tanken bakom det kommunalekonomiska utjämningssystemet är att alla landsting respektive kommuner ska ha likvärdiga ekonomiska förutsättningar. Således borde det inte spela någon roll hur den framtida landstingsindelningen ser ut. Det är dock inte alltid som teori och praktik stämmer överens. I Mälardalen är det framför allt tre stora utmaningar som politiken ställs inför om den nuvarande landstingsindelningen ska ändras. Den första utmaningen handlar om historiska överenskommelser samt skillnader i kostnadsnivåer och uppgiftsfördelning mellan kommuner och landsting i respektive län. Dessa skillnader har varit styrande för tidigare skatteväxlingar och nivån

27 (29) på de länsvisa skattesatserna, som i sin tur påverkar bidragen/avgifterna i inkomstutjämningen. Den andra utmaningen handlar om kvarstående skillnader i uppgiftsfördelning och kostnadsnivåer. Stockholms läns landsting har ett ensamt ansvar för kollektivtrafiken i länet och har heller inte växlat över hemsjukvården till kommunerna, vilket man gjort i Sörmland. Vidare är kostnadsskillnaderna betydande. Den tredje utmaningen handlar om de ekonomiska konsekvenserna sett i ett skattebetalarperspektiv. Landstingsskatten i Stockholms län är för närvarande 12,10 procent medan motsvarande skattesats för Sörmland är 10,17 procent. Den som främst förklarar en potentiell skattehöjning för invånarna i Trosa efter ett länsbyte är höga sjukvårdskostnader på grund av en hög sjukvårdskonsumtion i Stockholms län. 3.3 Utjämningssystemet Allmänt Det nuvarande systemet för kommunalekonomisk utjämning infördes den 1 januari 2005 efter förslag från regeringen i prop. 2003/04:155. Syftet är detsamma som för det tidigare systemet (perioden ), dvs. att skapa likvärdiga ekonomiska förutsättningar för alla kommuner och landsting i landet att kunna tillhandahålla sina invånare likvärdig service oberoende av kommuninvånarnas inkomster och andra strukturella förhållanden. Det nu gällande utjämningssystemet består av fem olika delar: inkomstutjämning kostnadsutjämning strukturbidrag införandebidrag (t.o.m. 2010) och regleringsbidrag/regleringsavgift Inkomstutjämning I inkomstutjämningen sker en utjämning av skattekraft som garanterar alla kommuner respektive landsting ett i stort sett lika stort skatteunderlag per invånare. Utjämning avseende skillnader i skattekraft har i någon form funnits sedan Den nuvarande inkomstutjämningen, som tillämpats sedan 2005, innebär att staten i huvudsak finansierar utjämningen. År 2012 får 279 av 290 kommuner och 19 av 20 landsting ett inkomstutjämningsbidrag som beräknas utifrån skillnaden mellan den egna beskattningsbara inkomsten och ett skatteutjämningsunderlag som motsvarar 115 procent av den genomsnittliga skattekraften i riket. Kommuner och landsting vars beskattningsbara inkomster överstiger den garanterade nivån betalar i stället en inkomstutjämnings-

28 (29) avgift till staten. För närvarande är det bara Stockholms läns landsting som betalar en inkomstutjämningsavgift till staten. Av de 11 kommuner som betalar inkomstutjämningsavgift ligger 9 i Stockholms län och 2 i Skåne. Perioden uppgick den garanterade skattekraften för landstingen till 110 procent vilket innebar att utfallet vid skatteväxlingar till följd av huvudmannaskapsförändringar mellan kommuner och landsting inte blev neutralt Kostnadsutjämning I kostnadsutjämningen utjämnas för opåverkbara strukturella kostnadsskillnader. Dessa kan vara av två slag. Det ena är att behovet av kommunal verksamhet är olika. Det andra är att kostnaden för att producera en viss service varierar. Kommuner och landsting med en ogynnsam kostnadsstruktur får ett bidrag av staten. De som har en gynnsam struktur får i stället betala en avgift till staten. Kostnadsutjämningen är statsfinansiellt neutral, eftersom summan av bidrag och avgifter är lika stora och därför tar ut varandra. Huvuddragen i 2005 års kostnadsutjämning kvarstår, men har förenklats genom att vissa delar tagits bort. Ett nytt inslag sedan 2008 är att kostnadsutjämningen nu också delvis beaktar strukturella skillnader i lön som påverkar kostnaden för att bedriva verksamhet i olika delar av landet Strukturbidrag De delar av kostnadsutjämningen som före 2005 var av regionalpolitisk karaktär återfinns i nuvarande system i form av ett strukturbidrag som finns vid sidan av kostnadsutjämningen. Strukturbidrag utgår inte till alla kommuner och landsting utan endast till de som tidigare fick tillägg i vissa delmodeller och/eller fick större intäktsminskningar genom den systemförändring som skedde Införandebidrag När systemet ändrades 2005 förändrades intäkterna för många kommuner och landsting. För att mildra omfördelningseffekterna av regeländringarna för de som fick kraftiga intäktsminskningar tillämpades särskilda införandebidrag under perioden i syfte att fördela intäktsbortfallet på grund av det nya systemet över flera år Regleringsbidrag och regleringsavgift Regleringsbidraget eller regleringsavgiften utgör skillnaden mellan de av riksdagen anvisade medlen på anslaget för kommunalekonomisk utjämning och summan av ovan beskrivna bidrag och avgifter. Regleringsbidraget eller regleringsavgiften fördelas mellan kommunerna respektive landstingen med ett enhetligt belopp per invånare Aktuella förändringar i utjämningssystemet I april 2011 presenterade Utjämningskommittén.08 ett antal förslag till förändringar i utjämningssystemet i betänkandet Likvärdiga förutsättningar Översyn av

29 (29) den kommunala utjämningen (SOU 2011:39). Förslagen har ännu inte riksdagsbehandlats varför det är osäkert hur det blir med dessa. Men om förslagen går igenom i sin helhet kommer Trosa kommuns intäkter att försämras med 230 kronor per invånare eller drygt 2,6 miljoner kronor. Motsvarande utfall för Sörmlands läns landsting blir plus 950 kronor per invånare eller cirka 260 miljoner kronor. För landstinget i Stockholms län blir utfallet plus 29 kronor per invånare eller cirka 60 miljoner kronor. I sammanhanget bör nämnas att ett av kommitténs förslag höjningen av landstingens garantinivå i inkomstutjämningen från 110 till 115 procent redan har trätt i kraft (fr.o.m. 2012). 3.4 Kostnader, intäkter och ekonomiskt utfall Beräkningsmetod De samlade effekterna för de berörda landstingen av en indelningsändring redovisas i form av förväntad förändring av årets resultat. Redovisade effekter har stegvis beräknats enligt följande. 1. Inkomster från skatter och bidrag 2. Fördelning av 2010 års nettodriftskostnader (enligt bokslut) 3. Fördelning av övriga kostnader och intäkter 4. Ekonomiskt utfall Effekterna för Trosa kommun, liksom för kommunens skattebetalare, redovisas separat Inkomster från skatter och bidrag I tabell 3.1 redovisas hur landstingens intäkter från skatter och bidrag skulle ha förändrats om en indelningsändring skett per den 1 januari 2011 och om 2012 års garantinivå i inkomstutjämningen redan hade varit genomförd.

30 (29) Tabell 3.1 Landstingens intäkter från skatter och bidrag i inkomstutjämningen före och efter en eventuell indelningsändring Före ändring Efter ändring Trosa Sörmland Stockholm Sörmland Stockholm Antal inv. den 1/ Utdebitering ,17 12,10 10,17 12,10 Länsvis skattesats 9,15 9,53 9,15 9,53 Uppräknat skatteunderlag (mkr) Garanterat skatteunderlag (mkr) Underlag för utjämning (mkr) Skatteintäkter, exkl avräkning (mkr) Inkomstutjämning (mkr) Summa skatt & inkomstutj.(mkr) Intäktsförändring (mkr) Summa skatt & inkomstutj.(kr/inv) Intäktsförändring (kr/inv)) 11 2 Källa: SCB och egna beräkningar Som framgår av tabell 3.1 har en eventuell indelningsändring liten inverkan på landstingens ekonomiska förutsättningar, åtminstone så länge förutsättningarna mäts i termer av intäkter per invånare. Att utfallet blir som det blir kan helt och hållet tillskrivas utjämningssystemet Kostnadsutjämningen När det gäller kostnadsutjämningen är beräkningen i det följande något osäker, vilket beror på att alla uppgifter som krävs för en korrekt beräkning inte finns tillgängliga (gäller den del som berör Trosa kommun). Detta gäller såväl den nuvarande kostnadsutjämningen som den som tidigast kan träda i kraft den 1 januari Utredningens bedömning av hur de osäkra variablerna skulle kunna påverka utfallet är att det högst handlar om några tiondels procent av de totala intäkterna.

31 (29) Tabell 3.2 Landstingens bidrag respektive avgifter i kostnadsutjämningen 2011, dels i dagens system, dels enligt Utjämningskommittén.08:s förslag Landsting Folkmängd 31/ Hälsooch sjukvård Befolkningsförän. Löner Kollektivtrafik Strukturkostnad Tillägg/ avdrag (kr/inv) Nuvarande Sörmland Stockholm Sörml.exkl Trosa Sthlm Trosa Förslag Sörmland Stockholm Sörml.exkl Trosa Sthlm + Trosa Källa: SCB och egna beräkningar Som framgår av tabell 3.2 leder en eventuell indelningsändring inte till några större effekter beträffande kostnadsutjämningen. Sörmlands läns landsting beräknas förlorar cirka 11 kronor per invånare i kollektivtrafikmodellen men å andra sidan blir landstinget av med kostnader om Trosa kommun byter län. Av tabellen framgår vidare att Utjämningskommitténs förslag ger en betydande inkomstförstärkning för Sörmlands läns landsting i kostnadsutjämningen, 970 kronor per invånare eller cirka 260 miljoner kronor Landstingens övriga intäkter Som ovan redovisats har en eventuell indelningsändring liten inverkan på landstingens ekonomiska förutsättningar om man enbart ser till intäkter från skatter och bidrag i landstingens resultaträkningar. För att få en komplett bild av de ekonomiska effekterna vid en indelningsändring bör man även beakta vad som händer med landstingens övriga intäkter. Det som finansierar landstingens kostnader, bortsett från skatter och statsbidrag, är i huvudsak vårdintäkter från andra landsting och kommuner, försäljning av varor och tjänster samt patientavgifter. Utredningens bedömning är att en indelningsändring har mycket liten inverkan på patientintäkterna. När det gäller patientavgifterna för läkarbesök är avgifterna något högre i Stockholms läns landsting. Vid en eventuell indelningsändring kommer Trosa kommuns invånare att få anpassa sig till den högre avgiftsnivån.

32 (29) Gränssnitten mellan kommunerna och landstingen Skillnader i uppgiftsfördelningen mellan kommunerna och landstinget i respektive län kommer också att påverka det ekonomiska utfallet. I Stockholms län har landstinget det finansiella ansvaret för all kollektivtrafik i länet medan ansvaret i Sörmlands län är delat mellan landstinget och kommunerna. Stockholms läns landsting här även ansvaret för hemsjukvården och färdtjänsten, ett ansvar som ligger på kommunerna i Sörmlands län. Summerar man alla skillnader i huvudmannaskap mellan landstingen finner man att en indelningsändring skulle innebära ett minskat åtagande för Trosa kommun som svarar mot cirka 60 öre på skatten, se vidare avsnitt Landstingens kostnader I tabell 3.3 redovisas hur landstingens kostnader fördelar sig på olika verksamhetsområden före och efter en eventuell indelningsändring om fördelningen görs efter befolkningsandelen i respektive län och under förutsättning att Sörmlands läns landsting förmår att anpassa kostnaderna efter antalet invånare. Tabell 3.3 Landstingens kostnader för olika verksamheter före och efter en indelningsändring (kr/inv., efter befolkningsandelen) Före Efter Stockholm Sörmland Stockholm Sörmland Primärvård Specialiserad somatisk vård Specialiserad psykiatrisk vård Övrig hälso- och sjukvård Politisk verksamhet Tandvård Läkemedel inom förmånen SUMMA HÄLSO- OCH SJUK- VÅRD EXKL TANDVÅRD REGIONAL UTVECKLING, TOTALT Därav Trafik Utanför verksamheten NETTOKOSTNAD TOTALT EF- TER BEFOLKNINGSANDEL Källa: Landstingens resultaträkningar och egen beräkning Korrigering för skillnader i huvudmannaskap Det som ovan redovisas i tabell 3.3 speglar hur kostnaderna skulle förändras i de berörda landstingen efter en indelningsändring om landstingens åtagande var identiska. Som tidigare redovisats har Stockholms läns landsting ett ensamt finansieringsansvar för kollektivtrafiken, färdtjänsten och hemsjukvården. I Sörmlands län är huvudmannaskapet delat mellan kommunerna och landstinget vad beträffar