Förslag till beslut Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden föreslås besluta

Transkript

1 Malmö stad Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 1 (6) Datum Vår referens Irma Cupina Planeringssekreterare irma.cupina@malmo.se Tjänsteskrivelse Förslag till ESF-ansökan TAMU GYVF Sammanfattning Föreliggande ärende avser förslag till projektansökan till ESF rådet avseende ett 3-årigt arbetsmarknadsprojekt vid namn TAMU Malmö i arbetsmarknads-, gymnasie och vuxenutbildningsförvaltningens regi. Förslag till ansökan bygger på en förstudie gjord av Serviceförvaltningen. Beställare var ursprungligen stadskontoret men i samband med omorganisationen den 1/ övergick beställarrollen till Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden. Föreliggande förslag till ansökan utgörs av ett arbetsmaterial skriven utifrån de skallkrav och mallar som finns att tillgå i Svenska ESF-rådets Projektrum. Utlysningen pågår mellan 15 juli 2015 och 15 september Projekten kan tidigast starta 1 februari 2016 och pågå i 36 månader. Arbetsmarknads-, gymnasie och vuxenutbildningsförvaltningen har för avsikt att senast den 15 september inkomma med ansökan till ESF inom Programområde 2: Öka övergångarna till arbete, utlysning 4 avseende TAMU Malmö. Ansökan kommer att relateras till det särskilda målet 2:1 Kvinnor och män som står långt från arbetsmarknaden ska komma i arbete, utbildning eller närmare arbetsmarknaden. Förslag till beslut Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden föreslås besluta att lägga informationen till handlingar att godkänna inriktningen på TAMU Malmö i enlighet med beskrivning och ge arbetsmarknads-, gymnasie och vuxenutbildningsförvaltningen i uppdrag att färdigställa och skicka in ansökan om TAMU Malmö till ESF Beslutsunderlag Förstudierapport TAMU Malmö Tjänsteskrivelse AGVN Förslag till ESF-ansökan TAMU Beslutsplanering Arbetsmarknads-, gymnasie och vuxenutbildningsnämndens arbetsutskott Arbetsmarknads-, gymnasie och vuxenutbildningsnämnden SIGNERAD

2 Arbetsmarknads-, gymnasie och vuxenutbildningsnämnden (6) Ärendet Arbetsmarknads-, gymnasie och vuxenutbildningsnämnden har gett Arbetsmarknads-, gymnasie och vuxenutbildningsförvaltningen (AGVF) i uppdrag att presentera ett ärende till nämnden i augusti 2015 avseende ett arbetsmarknadsprojekt vid namn TAMU i förvaltningens regi. TAMU är en insats som vänder sig till unga vuxna kvinnor och män mellan 18-29år med en social anpassningsproblematik som gör att de inte genom annan insats förväntas nå arbete eller studier. Bifogat arbetsmaterial är ett påbörjat förslag till projektansökan till ESF rådet om att förverkliga ett TAMU i Malmö. ESF rådet i Malmö har vid flera möten med Arbetsmarknads-, gymnasie och vuxenutbildningsförvaltningen uttryckt att de är positiva till projektet. Beslut från ESF-rådet kommer att meddelas under december månad I november får projektägaren besked om projektansökan går vidare till beslut eller faller bort ur beslutsprocessen. Projektstart beräknas till februari Kompletteringar till förstudie avseende TAMU Malmö Sedan förstudien avseende TAMU Malmö genomfördes under 2014 av Serviceförvaltningen, har en rad förändringar gjorts i upplägget för att säkra planering och genomförande av projektet utifrån svenskt regelverk och Arbetsmarknads-, gymnasie och vuxenutbildningsförvaltningens resurser. Arbetsmarknads-, gymnasie och vuxenutbildningsförvaltningen har med anledning av detta gjort en rad kompletteringar till förstudien i processen med att bereda ett projektförslag till ESF, en redogörelse för projektförslaget i dess nuvarande form presenteras följer. Målgrupp TAMU Malmö vänder sig till unga kvinnor och män i åldrarna år med en social anpassningsproblematik som gör att de inte genom annan insats förväntas nå arbete eller studier. Det stora flertalet av de potentiella deltagarna bedöms vara unga kvinnor och män som saknar fullständigt betyg från gymnasiet, en del även från grundskolan. Deltagaren ska ha ett behov av både social träning och praktiskt lärande för att vara aktuell för insatsen. En deltagare som förväntas klara studier inom ordinarie vuxenutbildning, arbetsmarknadsutbildning eller nå arbete genom insats på Arbetsförmedlingen ska därför inte upptas i TAMU. Många av de som kommer att skrivas in på TAMU har troligtvis deltagit i andra insatser tidigare, men av olika anledningar avbrutit. Vid uppföljning av de danska TAMU deltagarna ser man att ca hälften av deltagarna avbryter insatsen, både en och två gånger innan de slutligen genomför hela åtgärden. Sammantaget kan deltagarna i TAMU Malmö sägas utgöras av följande: - Unga kvinnor och män, mellan år, som till följd av sociala och personliga förhållanden inte har uppnått utbildning eller fått arbete. - Unga kvinnor och män som har en önskan om att genomföra en jobborienterad insats och där genom nå en tillknytning till arbetsmarknaden. - Unga kvinnor och män som har svårt att ingå i det sociala samspel som är en förutsättning för att genomgöra en utbildning och därigenom nå arbete. - Unga kvinnor och män som kräver en tät personlig och social uppföljning för att kunna uppnå de kompetenser arbetsmarknaden ställer krav på. TAMU vänder sig till de unga, vars utveckling präglats av ett flytande socialt tillstånd och en

3 svag skolbakgrund, som har försvårat deras möjlighet till att uppnå yrkesrelaterad utbildning och arbete. Sysselsättning har, för många, varit präglad av lagöverträdelser och olika former av missbruk. Förutsättningen för att tas upp i TAMU är, att deltagarna har en vilja att uppnå den förändring som ska till för att de ska kunna ta del av det ordinarie utbildnings- eller arbetsutbudet. 3 (6) TAMU Malmös organisering i Malmö stad TAMU Malmö är planerad som en arbetsmarknadsåtgärd och kommer att placeras inom JobbMalmö, i nära samverkan med Krami Malmö som har arbetat med liknande målgrupp och konsekvenspedagogik under en längre tid. Vid ett möte med personalen på Krami uppskattade de att cirka 4 av 10 som skrivs in skulle kunna hänvisas till TAMU. Arbetsområden i insatsen I den förstudie av TAMU Malmö som genomfördes under 2014 planerades fyra olika inriktningar för deltagarna att välja mellan: - Mark och Park - Byggservice - Lokalvård - Storkök De inriktningar som planerades under förstudien har hunnit bli inaktuella på så vis att samtliga yrkesgrupper numera ingår i Arbetsförmedlingens lista över överskottsyrken i Skåne. Fyra olika inriktningar innebär även en avsevärt högre investeringskostnad och en högre risk. Rekrytering av rätt personal och möjlighet att säkra att personalen hunnit genomgå en grundutbildning i konsekvenspedagogik innan april 2016 försvåras även vid flera inriktningar vilket skapar en sårbar organisation. I nuläget finns det utrett att målgruppen för TAMU finns i Malmö, men antalet inriktningar i förstudien var planerade utifrån att det finns minst 32 kända och startklara deltagare i jan Exakt antal individer ur målgruppen och var de befinner sig i nuläget framgick dock inte av förstudien vilket gör det svårt att säkerställa att ett tillräckligt högt antal deltagare kommer att vara startklara i tid. Utifrån ovanstående faktorer har Arbetsmarknads-, gymnasie och vuxenutbildningsförvaltningen därför gjort bedömningen att det är mer lämpligt att starta upp projektet i mindre skala för att sedan växla upp efter kapacitet. På så vis säkerställs att verksamheten växer i takt med antal deltagare och möter aktuella behov ute på arbetsmarknaden. Deltagarna kommer vid projektstart att bli erbjudan en inriktning istället för fyra som ursprungligt planerat, nämligen restauranginriktning. Efter dialog med representanter från en rad olika arbetsmarknads- och utbildningsinsatser i Malmö stad och Arbetsförmedlingen kommer TAMU Malmö att erbjuda en restauranginriktning där deltagarna ska jobba i en miljö och under villkor som till största möjliga mål liknar förutsättningarna som finns ute i arbetslivet. Restaurangbranschen är enklare att etablera sig inom och inriktningen kan bättre matcha den efterfrågan som finns på arbetsmarknaden. Deltagarna får möjligheter att knyta kontakter med näringslivet. fyra lärare anställs inom projektet, en pedagogisk ledare tillsammans med övriga nödvändiga roller i projektorganisationen. Utöver detta kommer personal från Krami att stötta upp med kunskap, kontakter och med att remittera deltagare till TAMU. Deltagare kan även remitteras från andra insatser/projekt om de tillhör målgruppen. Deltagarna går in i projektet frivilligt och får aktivitetsstöd från Arbetsförmedlingen. Efter en 4 veckors prövotid blir de inskrivna på heltid och går totalt 34 veckor i TAMU Malmö. Under

4 tiden som de är inskrivna arbetar de på restaurangen och får även stöd samt utbildning i sociala färdigheter som krävs för att få och behålla ett arbete. De kommer även att erbjudas möjligheten att validera de kunskaper som de får inom insatsen samt hjälp med att söka ett arbete eller utbildning. Ytterligare utbildning kan komma att köpas in vid behov. TAMU Malmö arbetar utifrån ett individfokus utan fasta startdatum och slutdatum, vilket medför att deltagare således inte behöver vänta på att bli inskrivna i insatsen utan går ett individuellt 34 veckors program. 4 (6) Första året anställs två kockar som ska ha hand om varsin grupp på 10 personer. År två och tre finns det möjlighet att utöka restauranginriktningen med ytterligare två kockar och dubbla antalet deltagare eller starta upp en ny inriktning utifrån aktuell brist på arbetsmarknaden. Vid full personalstyrka kommer totalt 40 deltagare kunna vara inskrivna samtidigt. Varje deltagare går i 34 veckor och det kan i varje grupp vara personer som försvinner och nya tillkommer. Dock är 40 deltagare max antal fördelat på fyra lärare. Totalt beräknas 120 deltagare genomföra insatsen under projektperioden. Förhoppningen är att verksamheten ska fortgå efter projektets avlutande Validering TAMU i Danmark är en utbildningsinsats vilket innebär bland annat att eleverna utöver ny kunskap tar med sig dokumenterade meriter efter avslutad insats. På grund av skillnader i regelverk kommer TAMU Malmö att vara en arbetsmarknadsinsats vilket inte ger samma möjligheter till betyg. Deltagarna kommer att gå in i insatsen med olika förkunskaper, vissa kommer att ha kunskaper och viss kompetens dokumenterat i betyg från utbildningsväsendet eller i form av intyg från arbetsgivare eller tidigare insatser för mer informellt lärande. Bedömningen är dock att många potentiella deltagare kommer att sakna dokumentation och betyg helt och hållet. TAMU Malmö strävar efter att vara en insats som rustar deltagaren för de krav och förutsättningar som finns på arbetsmarknaden med en kompetensgrund som går att bygga vidare på. Med validering som verktyg ämnar projektet erbjuda deltagarna en möjlighet att få den kunskap och kompetens som de får i insatsen synliggjord, dokumenterad och erkänd. Validering ger en ökad möjlighet att klarlägga kunskapsnivån och stärker deltagarens position på arbetsmarknaden eller ge en möjlighet till förkortad studiegång i eventuella fortsatta studier. Projektet kan på så vis ändå ge deltagarna nya erfarenheter, kunskaper och kompetens som de behöver för att etablera sig på arbetsmarkanden och bli självförsörjande. Arbetsmarknads-, gymnasie och vuxenutbildningsförvaltningen har sedan förstudiens färdigställande utrett möjligheten att erbjuda validering inom projektet med goda resultat. Projektets utformning kräver en utbildningsanordnare som erbjuder ett flexibelt upplägg på utbildningen gällande utbildningens längd och tid i vissa fall även metod. Det finns tre identifierade aktörer som skulle kunna tillhandahålla validering inom projektet, nämligen Vägledningscentrum, Arbetsförmedlingen och en extern utbildningsaktör. Både Vägledningscentrum och Arbetsförmedlingens valideringstjänst har ett upplägg som kräver att deltagarna arbetat minst 12 månader innan personen kan blir aktuell för validering. Förvaltningen har även utrett möjligheten att köpa in validering externt. Fördelen med en extern aktör är att projektet kan planera en flexibel insats som utgår helt från deltagarnas behov och projektets tidplan. Arbete är påbörjat med en direktupphandling hos en extern utbildningsaktör gällande ett upplägg med två veckor validering om totalt 1100 poäng. Utöver detta tillkommer enstaka teoripass före valideringen för att underlätta för deltagarna att klara hela kurserna vid valideringen. Under sina nio månader på TAMU Malmö får de stora delar av dessa kursers praktiska träning men till varje kurs hör en del teori som kommer vara svårt att

5 validera om de inte är insatta i kursernas mål redan från början. 5 (6) Förslag på grundkurser som är de mest generella i branschen poäng HYGHYG0 (hygien) poäng LIVLIV01 (livsmedels och näringskunskap) poäng MALMAL01 (matlagning 1) poäng MALMAL02 (matlagning 2) poäng MALMAL03 (matlagning 3) poäng SEVSEV01 (service och bemötande) poäng MÅTBRC0 (branschkunskap) poäng MALSPE0 (specialkoster) för deltagare med inriktning storkök, skolkök, äldreboende mm poäng MALMAL04 (matlagning 4) för deltagare med inriktning restaurang Totalt: poäng Deltagarersättning I kartläggning av olika former av deltagarersättningar har följande undersökts; behålla befintlig ersättning, åtgärdsanställningar, ordinarie anställning, innovation (TAMU lön), studiemedel. Deltagarlön är ett viktigt incitament inom konsekvenspedagogiken och används med framgång hos TAMU Danmark. För den enskilde individen innebär löntagande utökade möjligheter att skapa sig en mer stabil tillvaro, ta itu med ev. skulder, söka bostad o.s.v. Det finns dock i dagsläget inget sätt för Malmö Stad att erbjuda en likande löneform utifrån svenska regelverk. I dialog med TAMU Danmark har det framkommit att de inte anser att TAMU lönen specifikt är en avgörande faktor för insatsens framgång. Åtgärdsanställning genererar A-kassa vilket ger individen större grundtrygghet inom välfärdssystemet än vad försörjningsstöd och aktivitetsstöd kan göra. Åtgärdsanställningar är en fördelaktig ersättningsform för TAMU i Sverige, men även med åtgärdsanställningar finns det en rad aspekter att ta hänsyn till och finna lösningar på. Inte minst gäller detta de HR-frågor som uppstår vid ett anställningsförfarande samt de överenskommelser Malmö stad gör med Arbetsförmedlingen. Deltagaren riskerar ett inkomstglapp och förlorat socialt skyddsnät mellan insatsen på TAMU Malmö och efterföljande aktivitet (arbete, studier, annan insats). Målgruppen är sådan att en genomsnittlig deltagare beräknas hoppa av insatsen ca fyra gången innan de slutgiltigen avslutar, utan en tydlig lösning på detta är åtgärdsanställningar är därför inte den mest lämpade ersättningsformen för TAMU Malmö i skrivande stund. Krami i Malmö arbetar med konsekvenspedagogik i ett nära sammarbete med TAMU Danmark. Deltagarna på Krami får aktivitetsstöd från Arbetsförmedlingen, och båda parter har tillsammans med TAMU Danmark beskrivit upplägget som framgångsrikt. Deltagarna får en fungerande insats, en säker ersättning och möjligheten till validering medan verksamheten behåller möjligheten att skriva in och stänga av deltagare utifrån det konsekvenspedagogiska upplägget. Samverkan har inletts med Arbetsförmedlingen kring ett liknande upplägg för deltagarna i TAMU Malmö. Det är möjligt att under projektets gång se över på vilket sätt en ekonomisk ersättning till deltagarna kan utvecklas och bättre efterlikna konceptet med TAMU lön. Samverkan med Arbetsförmedlingen

6 Arbetsförmedlingen har uttryckt ett de är positiva till samverkan inom ramen för TAMU Malmö. Med anledning av omorganisering och personalförändringar kommer AF återkomma inom kort för att fortsätta påbörjat arbete samt lämna slutgiltigt besked till ett eventuellt partnerskap. En stor del av förvaltningens kostnad för projektet utgörs av deltagarersättning, vilken AF skulle finansiera i form av aktivitetsstöd. Ett annat frågetecken är huruvida AF kommer att kunna gå in med en handläggare samt bistå med platser och kostnad för validering av deltagarnas kunskaper eller om denna tjänst ska köpas in externt. I nuvarande budget är kostnaderna för validering beräknade utifrån kostandsförslag från en extern utbildningsaktör och kan därför komma att ändras innan ansökan överlämnas till ESF. 6 (6) Lokal och drift Frågan om lokal kvarstår. Förvaltningen har med assistans från Fastighetskontorets lokalförsörjningsavdelning (LIMA) fortsatt utreda möjligheten att på längre sikt placera delar eller hela verksamheten på Fredriksbergs gård, som är den lokal som föreslås i förstudien. Frågan om Fredrikbergs gård kommer att utredas vidare under projektets gång i samband med en eventull förlängning av TAMU Malmö efter projektperioden. Dialog förs med LIMA angående en 3-års hyra av ett catering- & produktionskök i centrala Malmö. Processen med att skriva avtal kan inledas så snart ett beslut finns. Kostnaderna i budgeten är planerade utifrån hyran för denna lokal och kan komma att ändras. Budget Alla kostnader för lokaler detaljplaneras och budgeteras på förhand. Lunchrestaurangerna som drivs av Värnhemskolan är det närmaste en liknande verksamhet inom förvaltningen och planeras därför att ligga som grund för uppskattade kostnader. En förfrågan ligger ute och svar inväntas gällande driftkostnader och beräknade intäkter av försäljning. Stadsjuristen Daniel Svartek är inkopplad i en rådgivande funktion för att hantera juridiska aspekter kring drift av en restaurangverksamhet och försäljning. Det är inte tillåtet för en kommunal verksamhet att gå med vinst vilket innebär att intäkter som projektet får in från försäljning behöver gå jämt ut med inköpskostnader. För att möjliggöra planering och redovisning till ESF, rekommenderar ESF-rådet att denna del av budgeten särskiljs från den kostnad för vilken förvaltingen söker ESF-medel för. I nuläget ser budgeten för den samlade projektperioden ut som följer: Summa total finansiering: kr Krav på medfinansiering från projektet enligt utlysningen: 53,00 % Budgeterad medfinansiering från projektet: 23,23 % ( kr i form av aktivitetsstöd från AF) Resterande 30 % medfinansiering behöver täckas upp som kostnader i budgeten alternativt som kontantinsats från förvaltningen. Arbetsmarknads-, gymnasie och vuxenutbildningsförvaltningen kommer att arbeta vidare med ansökan, i samråd med ESF-rådet i Malmö. Se bilaga för vidare beskrivning av arbetsprocessen och påbörjad projektansökan. Ansvariga Eva Ahlgren, direktör

7 Sid 1(14) Ansökan Uppgifter om projektet Namn på projektet Kontaktperson för projektet Telefonnummer E-post Behörig företrädare Telefonnummer Kontaktperson ekonomi E-post Telefonnummer Utdelningsadress Besöksadress TAMU Malmö Irma Cupina Irma Cupina Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen kansli Malmö Storgatan Malmö Startdatum Slutdatum Organisation Organisationsnamn Organisationsnummer Organisationsform Antal anställda Telefonnummer e-post Webbplats Utdelningsadress BankGiro Behörig företrädare för organisationen Malmö stad Primärkommunala verksamheter Fler än Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen kansli Malmö stad Eva Ahlgren d.pro v.1 Arbetsställe/enhet som ansvarar för projektet CFAR-Nummer Namn på arbetsställe/enhet Utdelningsadress Besöksadress Uppgifter om utlysningen Namnet på utlysningen och diarienumret Programområde JobbMalmö Barkgatan Malmö Barkgatan 11, vån Malmö Social inkludering - Sydsverige : 2015/00541 Programområde 2 - Ökade övergångar till arbete Specifikt mål 2.1 Kvinnor och män som står långt från arbetsmarknaden ska komma i arbete, utbildning eller närmare arbetsmarknaden.

8 Sid 2(14) Projektet ska huvudsakligen bedrivas i Norra mellansverige Småland och öarna Övre norrland Östra mellansverige Västsverige Mellersta norrland Stockholm Sydsverige Deltagare Totalt antal deltagare i projektet 0 Antal kvinnor 0 Antal män 0 Ålder på deltagare Deltagare i projektet Anställda Unga (15-24 år) Företagare Nyanlända invandrare Verksamma inom ideell sektor Långtidsarbetslösa Har en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga Är eller har varit sjukskrivna och har behov av stöd för återgång i arbete Är utanför arbetsmarknaden (mer än 12 månader) Långtidsarbetslösa ej anmälda på AF Beskrivning Beskrivning av projektets genomförande för att nå förväntade resultat och effekter Jämställdhets- och tillgänglighetsperspektivet samt icke diskriminering ska säkras i varje del av ansökan - En jämställdhets- och tillgänglighetsanalys ingår i projektets problemanalys - Mål och indikatorer har jämställdhets- och tillgänglighetsperspektiv - Aktiviteterna främjar jämställdhet och tillgänglighet i enlighet med analys, mål, och indikatorer - Projektet följer upp att jämställdhets- och tillgänglighetsmålen nås och om inte åtgärdar detta I samtliga frågor i ansökan ska perspektiven ovan beaktas. Kom också ihåg att beakta de krav som ställs i utlysningen när du besvarar samtliga frågor i ansökan. Bakgrund Beskriv bakgrund till projektidén. Malmö har ett stort antal unga vuxna som står utanför arbetsmarknaden. En del personer i den målgruppen står särskilt långt ifrån arbete. De flesta har som gemensam faktor någon form av socialt hinder för utbildning och arbete på grund av till exempel droger eller kriminalitet vilket försvåra för personer i målgruppen att bryta de mönster som gör att de befinner sig där de är. Tilliten till samhället, stödfunktioner och känslan av tillhörighet saknas i många fall. De som saknar gymnasiekompetens har allra svårast att komma in på arbetsmarknaden. Närmare hälften av gruppen utsatta har som högst förgymnasial utbildning. Med tanke på att nästan samtliga varaktiga arbeten kräver fullgjord gymnasieutbildning är arbetsmarknadsutsikterna inte goda för korttidsutbildade. De riskerar ett varaktigt utanförskap med risk för psykisk och fysisk ohälsa och social isolering och att bli långvarigt ekonomiskt beroende av sina föräldrar/ eller av försörjningsstöd. I WHO:s rapport från 2008 om hälsans sociala bestämningsfaktorer tas möjligheten till förvärvsarbete och rimliga anställningsvillkor upp som några av de viktigaste faktorerna för en god hälsa. Unga är mer sårbara ur försörjningssynpunkt. Vissa grupper av unga har svårare att etablera sig på arbetsmarknaden än andra. Det gäller unga med ofullständig gymnasieutbildning och ungdomar med utländsk bakgrund. En individs förankring på arbetsmarknaden är central för hälsa. Det finns en omfattande forskning om sambandet mellan arbetslöshet och ohälsa som kan sammanfattas på följande sätt: *Arbetslöshet, särskilt långvarig arbetslöshet, ökar dödlighet, såväl totaldödlighet som dödlighet i självmord och hjärtkärlsjukdom. *Arbetslöshet ökar psykisk ohälsa, och i viss utsträckning även ökad risk för somatisk ohälsa.

9 Sid 3(14) *Det finns samband mellan arbetslöshet och missbruk av alkohol och droger. *Arbestlöshetens längd och hälsopåverkan; ju längre arbestlöshet desto större risk för negativa hälsoeffekter. I flertalet fall går sambanden i båda riktningarna. Arbete och bra arbetsmiljö främjar hälsa. På motsvarande sätt bidrar arbetslöshet till sämre hälsa. Malmö har en lägre förvärvsfrekvens än riket i stort och trenden visar inte på att den skillnaden är på väg att utjämnas. I Malmö tillsattes en kommission av tjänstemän, Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö 2010 för att arbeta vidare med analyser för att förstå hur olikheter i hälsa kan utjämnas och stadens totala välmående öka. Till följd av de uppmätta resultaten i ohälsa formulerade kommissionen följande: Malmö Stad ska aktivt pröva nya sätt att stimulera utvecklingen av arbetsmarknaden och framväxten av nya jobb samt fortsatt stärka satsningarna på kommunal arbetsmarknadsutbildning. (Arbetslöshet och hälsa: en kunskapsöversikt. Malmö: Kommissionen för ett social hållbart Malmö, 2012) Utmaningen med unga i utanförskap är inte ett problem isolerat till Malmö. Det är en av de viktigaste frågorna i EU och i resten av världen. De insatser som provats i Malmö och som visat lyckade resultat kan förhoppningsvis inspirera och vägleda andra städer i deras arbete med unga i utanförskap. På samma sätt har Malmö valt att blicka utåt och se vilka metoder och insatser som provats på andra platser så som Danmark. Ungdomsarbetslösheten i Malmö uppgår till siffror så höga att de uppvisar ett samhällsproblem som behöver adresseras genom såväl nya metoder så som en bred samverkan mellan kommun, arbetsförmedling och näringsliv besökte tjänstemän och politiker TAMU i Dragör och intresset för att starta ett samarbete med TAMU i Danmark väcktes. En försöksverksamhet där några platser på TAMU Dragör bereddes för svenska deltagare inleddes, men nådde tyvärr inte förväntade resultat. Ungdomar ur målgruppen är generellt inte särskilt mobila. Men idén hade väckts för en insats som inte enbart förberedde deltagaren yrkesmässigt, utan även rustade dem med den sociala handlingskompetens som behövs för att arbeta på den reguljära arbetsmarknaden. Följande beskrivning är hämtad från TAMU Danmarks egen beskrivning av insatsen. Uddannelsen i TAMU fokuserer på to typer af kompetencer. For det første opnår eleverne faglige kvalifikationer og arbejdsmæssige kompetencer, inden for de jobområder uddannelserne retter sig mod. For det andet arbejder vi systematisk med udviklingen af sociale kompetencer, så eleverne lærer at indgå i arbejdsmæssige sammenhænge og at håndtere det sociale samspil på en arbejdsplads. Arbejdet med det, som vi i det pædagogiske arbejde kalder "social handlingskompetence" er beskrevet i hovedprincipperne for vores uddannelse (link nederst på siden). Netop den pædagogiske del af uddannelsesindsatsen er TAMU's styrke set i forhold til målgruppen: At fastholde de unge kræver, at man møder dem med synlige holdninger, værdier og begrundelser samt et minimum af regler. De unge i TAMU har ikke brug for at blive opfattet som sociale klienter, men som personer der skal opnå kvalifikationer og kompetencer, der matcher både deres egne forventninger og arbejdsmarkedets krav. Det gælder på det arbejdstekniske, faglige og sociale plan. Derfor er der i hovedprincipperne lagt meget vægt på holdninger og krav til eleverne, da forudsætningen for at opnå resultater er, at vi har en klar viden om, hvad vi skal og en fælles holdning i forhold til de principper, som kan føre os frem mod målet. (TAMU Dk, 2014) Genom uppbyggnaden och strukturen i TAMU får deltagaren under handledning av yrkeskunnig personal möjlighet att utveckla sitt fackmässiga kunnande. De enskilda situationerna under arbetsdagen används som pedagogiska arenor för det sociala lärandet. Arbetet sker i arbetslag och deltagarna inom arbetslaget bär ett gemensamt ansvar för att leverera de varor och tjänster som ingår i uppdragen. Arbetet får en mottagare och leveransen ska ske på marknadens villkor. Inget sker för enbart övnings skull. Genom samverkan med arbetsledare och arbetslag tränas deltagaren i det sociala samspel som råder på en arbetsplats. Studier i flera länder (Danmark, Norge och USA) visar att förhållningssättet hos de som arbetar med unga har positiv påverkan på den unga individens möjlighet att nå anställning i framtiden. På TAMU Malmö råder ett gemensamt konsekvenspedagogiskt förhållningssätt som säkerställer kvaliteten i bemötandet av deltagarna. Personalen deltar dagligen i gemensamma diskussioner och samtal om hur det praktiska arbetet bör byggas upp för att säkerställa att deltagaren rustas mot den befintliga arbetsmarknaden. I det konsekvenspedagogiska förhållningssättet ryms synen på varje individ som kompetent och i fullt ansvar för sina egna handlingar. De pedagogiska metoderna och genom de handledande samtal som sker i arbetssituationerna får deltagaren stöd i konsekvensbeskrivning av vald handling. Alla handlingar får en konsekvens, det är individens ansvar att välja och att därmed bära ansvar för sin egen framtids utformande. Deltagarens självtillit och ansvarsförmåga stärks. Arbetsinriktningarnas övergripande innehåll stäms av med de branscher som blir mottagare för deltagarna efter åtgärden. Genom samverkan med arbetsmarknaden direkt säkerställs att inriktningarna fyller en föränderlig arbetsmarknads behov. Att de moment och det arbete som utförs på TAMU Malmö verkligen motsvarar den erfarenhet och kompetenser som efterfrågas på arbetsmarknaden. De konsekvenspedagogiska metoderna grundlades av Jens Bay ( ) och utvecklades genom hans arbete som föreståndare på TAMU under 40 år. Med en bakgrund i den europeiska filosofin blev han 1974 anställd som ledare på den dåvarande träningsskolan i Kofoed (Köpenhamn). Han startade ett utvecklingsarbete som utgick ifrån ett ifrågasättande av det rådande behandlingstänkandet inom pedagogiken och ersatte det med en utbildning som istället fokuserade på sociala kompetenser. Den grundläggande ingången i utvecklingsarbetet var att om pedagogiken ställde upp tydliga sociala normer samt fokuserade på elevernas handlingar och dess konsekvenser framför motiv och orsaksförklaring skulle det uppstå reella

10 Sid 4(14) utvecklingsmöjligheter för eleverna. De skulle se att de, som fria och ansvarstagande individer, har möjlighet att välja bort destruktiva handlingar och istället välja konstruktiva. Vägen framåt formas utifrån en konsekvens av de handlingar de väljer konsekvenspedagogik. (Jens Bay, 1981) Beskriv projektets problemanalys kopplad till de regionala/nationella utmaningar som finns i utlysningen. Skåne som region har en stark attraktionskraft och har en stadig inflyttning av människor såväl från övriga landet som utomlands. Demografisk dynamik har inte resulterat i en dynamisk fördelning av ekonomisk tillväxt. Enligt OECD Territorial Reviews Skåne, Sweden 2012 examineras ungefär 15 % av landets studenter från Skånska universitet och högskolor och bidrar till en hög andel högskoleutbildad arbetskraft i regionen. Samtidigt som andelen personer med högst grundskoleutbildning i regionen beräknas vara på nästan samma nivå, 16 % avsevärt högre än jämförande 13 % i Stockholmsregionen. Som regionens största stad har Malmö en arbetsmarknad i tillväxt samtidigt som arbetslöshetssiffrorna är högst i landet. Likande tendenser återfinns inom företagandet. Enligt OECD:s siffror har Skåne lägst andel nyföretagare med enbart grundskoleutbildning, mindre än 7 %. Arbetslösheten i Malmö är historiskt högre än i riket som helhet och i jämförelse med andra stora städer. Skillnaderna mellan olika grupper är stora och ihållande över tid. Skåne tillhör de län där ungdomsarbetslösheten är markant högre än riket i övrigt och arbetslöshet är högre bland utrikes födda uppgick andelen arbetslösa av den registrerade arbetskraften i Malmö till 14,9 % i åldersgruppen (årsmedeltal för 2014). Arbetslösheten är högre för män (16,6 %) än för kvinnor (13,2 %). Arbetslösheten i åldergruppen är markant högre 23,3 % (årsmedeltal 2014) jämfört med den totala arbetskraften. Arbetslösheten är högre för unga män (27,9 %) än för unga kvinnor (18,8 %) även bland ungdomar. 62 procent av de som är inskrivna vid Arbetsförmedlingen tillhör numera grupper av arbetslösa med en utsatt ställning på arbetsmarknaden. Denna grupp står för ökningen av arbetslösheten de senaste åren samtidigt som arbetsgivare i större utsträckning efterfrågar högutbildad arbetskraft och spetskompetens. Skånes stora utmaning framöver blir att säkra en långsiktig kompetensförsörjning. OECD belyser vikten av att hitta en lösning för att hantera den stora ungdomsarbetslösheten i Skåne efter krisen och att underlätta övergången från skola till arbetsliv. Region Skåne presenterar en problemformulering likt den från OECD i Skånes regionala utvecklingsstrategi beskriver målbilden för Skåne 2030 utifrån fem prioriterade ställningstaganden. Ett prioriterat ställningstagande är att Skåne ska bli en stark hållbar tillväxtmotor och förbättra matchningen på arbetsmarknaden. Det kommer att krävas stora insatser för att fler människor ska kunna bli självförsörjande och få bättre livsvillkor och hälsa, samtidigt som detta ökar tillväxten i regionen. Utrikesfödda och unga behöver få tillgång till arbetsmarkanden i större utsträckning för att motverka tidiga skolavhopp och sent inträde på arbetsmarknaden. Tiden i arbetslöshet påverkar en persons möjlighet att återgå till arbete och de ungdomar som inte integreras på arbetsmarkanden riskerar såväl långvarigt ekonomiskt bortfall som social exkludering. Målgruppen som TAMU riktar sig till benämns ofta med förkortningen NEET, Neither in Employment, Education or Training och syftar på den grupp unga vuxna som i OECD s statistik står utan sysselsättning. De är inte etablerade i samhället och saknar möjlighet till egenförsörjning. I OECD-länderna är medeltalet för målgruppen 13 % av unga mellan år. I Sverige utgör målgruppen drygt 7 % av de unga, med högre andel i storstäderna och delar av Norrland. Utöver statistik för de som är NEETs just nu sammanställs även statistik för de med låg utbildning som riskerar att hamna i målgruppen. Man bedömer att målgruppen ökar och att den är särskilt utsatt i ekonomiska kriser, något som också syns i statistik från till exempel Grekland och Italien. (OECD (2014), Youth neither in employment, education nor training (NEETs), in Society at a Glance 2014: OECD Social Indicators, OECD Publishing) I Sverige har Temagruppen för Unga i Arbetslivet samlat in data och genomfört en kartläggning av Unga vuxna som inte arbetar eller studerar (UVAS). Kriterierna för att redovisas i den statistiken är att den unga ska ha varit utan sysselsättning eller inkomst undre minst ett kalenderår. Det finns en komplexitet och osäkerhet vad gäller statisktiken för målgruppen unga vuxna utan arbete. Även om analysmodellen som använts av Temagruppen för unga i arbetslivet undersökt och tagit hänsyn till de som till exempel arbetar utomlands kan man inte utesluta att en del av de redovisade individerna inte står till arbetsmarknadens förfogande. Trots detta finns ett tillräckligt tydligt underlag för att säga att det i Malmö finns en stor målgrupp unga vuxna utan sysselsättning. Den starkaste sysselsättningstillväxten väntas inom yrken som kräver utbildning på eftergymnasial nivå. Utbildning och erfarenhet blir allt viktigare för den arbetsökande. Malmö stad har ca ungdomar varje läsår som varken studerar eller arbetar och omfattas av det kommunala aktivitetsansvaret (KAA). Under perioden juli 2015 uppbar 2669 hushåll i åldern år försörjningsstöd. Målgruppen aktuell för TAMU Malmö är år. OECD uppmanar till åtgärder som yrkesträning och lärlingsplatser snarare än anställningssubventioner som ett sätt att nå de grupper som har svårast att komma in på arbetsmarknaden - utrikes födda och ungdomar. Den skånska arbetsmarkanden behöver breddas för att tillgodose kompetens inom både låg- och högkvalificerade arbeten. Utbildningssystemen tillsammans med kommunala arbetsmarknadsinsatser behöver utgå ifrån och utveckla en aktiv samverkan med näringslivet, civil sektor och arbetsförmedling. TAMU Malmö ämnar sträva efter att matcha utbudet av inriktningar för att motsvara efterfrågan på arbetsmarknaden för att säkerställa att deltagare är redo för arbetsmarknaden efter insatsen. Unga vuxna utan arbete är i behov av något mer än enbart praktisk erfarenhet av ett yrke. De behöver rustas och förberedas för de villkor som råder på arbetsmarknaden. Intervjuade företag* i Malmö bekräftar att de egenskaper som värdesätts hos arbetssökande är kopplade till sociala förmågor långt mer än faktiska yrkeskunskaper. Detta gäller framförallt i de yrken som saknar yrkesbevis. Förmågan att

11 Sid 5(14) komma i tid, läsa av sociala spelregler samt visa förståelse och hänsyn till kollegor utgör för det mesta en tillräcklig god grund för anställning. Är den sökande utöver detta också rustad med praktisk erfarenhet, i vissa fall dokumenterad/certifierad har de stor möjlighet att konkurrera på arbetsmarknaden. Unga vuxna i målgruppen för TAMU behöver stöd i form av både social träning och ett praktiskt orienterat lärande. *Företag intervjuade under förstuden: Storgatans Hemservice AB Kommuntjänster, Malmö Stad Kommunteknik, Malmö Stad Skolrestauranger, Malmö Stad Stadsfastigheter, Malmö Stad Grundskoleförvaltningen, Avdelningen för fysisk miljö Via Piazza AB Barista Burlov Mac Donalds Burlov Vilan folkhögskola Ahling och Östling AB Severins Bygg och Fastighets AB Rörläggaren AB Otto Magnusson Bygg AB PNB AB Vilka relevanta erfarenheter/kunskaper finns det inom området? Tillvägagångssätt Beskriv analys, planering och genomförande samt vad projektets syfte och mål i de olika faserna? Analys- och planering I dialog med representanter från en rad olika arbetsmarknads- och utbildningsinsatser i Malmö stad och Arbetsförmedlingen framkom att det finns en efterfrågan hos målgruppen efter insatser kopplade till restaurangbranschen. Denna efterfrågan var ganska jämt fördelad hos både unga kvinnor och män. TAMU Malmö kommer inledningsvis att erbjuda en restauranginriktning där deltagarna jobbar i en miljö med villkor som till största möjliga mål liknar förutsättningarna som finns ute i arbetslivet. Restaurangbranschen är enkel att etablera sig inom och inriktningen kan matcha den efterfrågan som finns på arbetsmarknaden. Deltagarna får möjligheter att knyta kontakter med näringslivet. På sikt kommer ytterligare inriktningar att startas i dialog med näringslivet, fackliga representanter och målgruppen. En av grundstenarna i den konsekvenspedagogiska systemteorin är struktur. Genom genomarbetad struktur för både inskrivning, insatsupplägg och utslussning säkerställs så att all personal på TAMU Malmö arbetar efter en gemensam modell. All personal, utöver framtida Yrkesledare, kommer att anställas redan under analys- och planeringsfasen för att möjliggöra att genomgår en grundutbildning i konsekvenspedagogik innan deltagarna startar. Organisationens uppbyggnad är en annan av de faktorer som bidrar till en god struktur. Alla funktioner är noga beskrivna och ansvarsfördelning mellan funktionerna klarlagd. Genom inspiration från de danska organisationsmodellerna förslås TAMU Malmö att organiseras på nedanstående sätt. Projektledare Personalansvar, driftsansvar, ekonomiskt ansvar, utveckling av verksamheter, kontakt med branschen samt samverkan med danska TAMU. Ekonom/Administratör En ekonom med särskild kompetens inom EU-projekt som ansvarar för den ekonomiska uppföljningen och återraportering till ESF. Pedagogisk ledare/kurator Ansvarig för det pedagogiska utvecklingsarbetet. Handledning av personal i utveckling av metoder och tolkningen av pedagogiken. Samverkan inom pedagogik med danska Tamu. Fungera stödjande mot målgruppen med kuratorsamtal och remitering vid psykisk ohälsa och stress. Arbetsledare/Yrkesledare Kunniga yrkesutövare med pedagogisk fallenhet och en tilltro och vilja att arbeta efter konsekvenspedagogisk systemteori. Yrkeslärarna på TAMU Malmö bör rekryteras från de branscher och företag som man hoppas möta med nya medarbetare. Genom yrkeslärare rekryterade från samarbetsföretag säkerställs att kvalitén på moment i det praktiska lärandet samt företagens möjlighet att styra över innehållet i lärandet förlagt på TAMU Malmö. Insatskoordinator Insatskoordinatorn är med fördel en Arbetsmarknadssekreterare eller en socialsekreterare med god kännedom helst direkt erfarenhet av målgruppen genom någon av de myndigheter som ingår i samverkan. Insatskoordinatorn fungerar som ett stöd till

12 Sid 6(14) den pedagogiska ledaren i arbetet med att kartlägga och planera insatsen för deltagaren samt som länk till de ingående myndigheterna. Insatskordinator arbetar uppsökande mot målgruppen. Stödfunktioner Ytterligare funktioner som med fördel knyts till ett TAMU center är en egen kontaktperson på Försäkringskassan för rehabiliteringsärenden, en arbestförmedlare på Arbetsförmedelingen för bland annat förberedelser vid utslussningen. Utöver detta kommer personal från Krami att stötta upp med kunskap, kontakter och med att remittera deltagare till TAMU. Deltagare kan även remitteras från andra insatser/projekt om de tillhör målgruppen. Under analys- och planeringsfasen första året anställs två kockar som leder varsin grupp på 10 personer. År två och tre finns det möjlighet att utöka restauranginriktningen med ytterligare två kockar och dubbla antalet deltagare eller starta upp en ny inriktning utifrån aktuell brist på arbetsmarknaden. Projektorganisationen kommer att direktupphandla en valideringstjänst hos en extern utbildningsaktör, se Genomförande för detaljerat upplägg. Genomförande Deltagarna går in i projektet frivilligt och får aktivitetsstöd från Arbetsförmedlingen. Det är möjligt att under projektets gång se över på vilket sätt en ekonomisk ersättning till deltagarna kan närma sig en slags deltagarlön för ytterligare incitament inom den konsekvenspedagogiska metoden. TAMU Malmö arbetar utifrån individfokus utan fasta startdatum och slutdatum, vilket medför att deltagare går ett individuellt 34 veckors program. Vid full personalstyrka kommer totalt 40 deltagare kunna vara inskrivna samtidigt. Totalt beräknas 120 deltagare genomföra insatsen under projektperioden. Efter en prövotid på fyra veckor blir de inskrivna på heltid och går totalt 34 veckor i TAMU Malmö. Under tiden som de är inskrivna arbetar de på restaurangen och får även stöd samt utbildning i sociala färdigheter som krävs för att få och behålla ett arbete. De kommer även att erbjudas möjligheten att validera de kunskaper som de får inom insatsen samt hjälp med att söka ett arbete eller utbildning. Ytterligare utbildning kan komma att köpas in vid behov. Det sker ett aktivt arbete för att hålla könsfördelningen mellan inskrivna deltagare så jämn som möjligt för att säkerställa att både unga kvinnor och män får en möjlighet att delta. Under de 34 veckor som insatsen pågår får ungdomarna både socialkompetens och yrkeskompetens. Yrkesutbildningsdelens innehåll bestäms av näringslivet och fackförbunden, det gör att den hela tiden är relevant för att få jobb efteråt. TAMU 34 veckor består av följande faser: Information och Inskrivningssamtal Innan deltagaren kan skrivas in i TAMU måste ett inledande informationsmöte samt intervju med den potentiella deltagaren hållas. Inskrivningssamtal har som syfte att utreda huruvida individen ingår i målgruppen för TAMU och förstår de krav som ställs inom insatsen. Inom konsekvenspedagogiken läggs stor vikt på individens eget ansvar och inställning. Det finns också en tro på att individen är kapabel till att se sitt eget bästa och fatta beslut därefter. Om en individ blir erbjuden TAMU och utrycker en motvilja att delta då är det inte TAMUs uppgift att motivera till en sådan insats. För personer som bara vill ha ett arbete finns andra vägar. TAMU är en kombination av fackligt lärande och socialt lärande där båda delar är lika viktiga. TAMU riktar sig till de som står längst ifrån arbetsmarknaden och som själv ser sin del i de sociala anpassningssvårigheter hen bär med sig genom livet. Med liknade argument kan insatskoordinatorn göra bedömningen att en person har för mycket kvalifikationer för att starta TAMU och hjälper då individen till en annan vägledningsinstans via såsom AF eller JobbMalmö. Prövoperiod (4 veckor) Individen behåller sin befintliga ersättning, försörjningsstöd/aktivitetsstöd och provar inriktningen, vilket kan liknas vid praktik. Vid en utveckling av projektet där flera inriktningar öppnas kan individen prova på flera. Deltagaren deltar på heltid med viss marginal för remittentmöten etc. Ett syfte är att individen ska visa sin vilja att delta i TAMU och att genomgå insatsen (motivationen kommer att synas i handling). Efter 4 veckor görs en avstämning där såväl individen som TAMU kan säga nej till att TAMU är den rätta insatsen just nu. Vid fortsatt insats skrivs deltagaren in på TAMU Malmö. Branschperiod 1 (12 veckor) Individen anställs inom ett område, i nuvarande fall restaurang och får en Utvecklingsbok. Deltagaren får nu full ersättning. När det finns flera inriktningar kan deltagaren inte längre byta arbetsområde i detta skede. Deltagaren får kontinuerlig handledning av sin arbetsledare och arbetar med personliga utvecklingsmål i sin Utvecklingsbok för att öka sin sociala handlingskompetens. Utvecklingssamtal Ett samtal där man börjar prata om framtiden, validering och tiden efter TAMU Utslussningsplan upprättas. Utvecklingssamtalet ger deltagaren en möjlighet till strukturerad reflektion kring såväl insatsen som sin egen utveckling. Ett samtal att lyfta upp områden där individen behöver mer kompetens såväl yrkesmässig som socialt. Ev. trepartssamtal med AF/ arbetsmarknadssekreterare. Branschperiod 2 (12 veckor) Fortsatt specialisering inom arbetsområdet med fokus på områden utifrån utvecklingssamtalet. Här förväntas deltagaren klara ett mer självständigt arbete. Under perioden kan en del deltagare gå in i rollen som handledare för nya deltagare men även söka

13 Sid 7(14) arbete parallellt under sin arbetstid. Deltagaren får vid behov stöd i arbetet med CV-skrivning samt orientering mot arbetsmarknad och studier. Perioden avslutas med ett evalueringssamtal för hela insatsen. Om deltagaren får ett arbete avslutas TAMU innan tiden löpt ut. Validering (2 veckor) Under insatsen kommer deltagarna att erbjudas validering och teoripass för att underlätta för deltagarna att klara hela kurserna vid valideringen. Under sina nio månader på TAMU Malmö får de stora delar av dessa kursers praktiska träning men till varje kurs hör en del teori som kommer vara svårt att validera om de inte är insatta i kursernas mål redan från början. Deltagaren kvarstår i produktionen på TAMU centret under valideringen och kan fortsatt fungera som handledare åt andra deltagare under hela valideringen i den mån som tiden tillåter. Kursupplägg: 100 poäng Hygien 100 poäng Livsmedels och näringskunskap 100 poäng Matlagning poäng Matlagning poäng Matlagning poäng Service och bemötande 100 poäng Branschkunskap 100 poäng Specialkoster 200 poäng Matlagning 4 för deltagare med inriktning restaurang Totalt: poäng Rekryteringsfas (4 veckor) Under rekryteringsfasen förstärks deltagarens väg mot arbetslivet genom rekryteringsmöten, och intervjuer. Vid behov kan fristående insatser kopplas på genom till exempel Arbetsförmedlingen. Deltagaren kvarstår i produktionen på TAMU centret och kan fortsatt fungera som handledare åt andra deltagare under hela rekryteringsfasen. Förhoppningen är att verksamheten ska fortgå efter projektets avlutande Beskriv målgrupp, samverkanspartner och intressenter och hur projektet kommer att involvera dessa i analys- och planeringsfas och genomförandefas. Målgrupp TAMU Malmö vänder sig till unga kvinnor och män i åldrarna år med en social anpassningsproblematik som gör att de inte genom annan insats förväntas nå arbete eller studier. Det stora flertalet av de potentiella deltagarna bedöms vara unga kvinnor och män som saknar fullständigt betyg från gymnasiet, en del även från grundskolan. Deltagaren ska ha ett behov av både social träning och praktiskt lärande för att vara aktuell för insatsen. En deltagare som förväntas klara studier inom ordinarie vuxenutbildning, arbetsmarknadsutbildning eller nå arbete genom insats på Arbetsförmedlingen ska därför inte upptas i TAMU. Många av de som kommer att skrivas in på TAMU har troligtvis deltagit i andra insatser tidigare, men av olika anledningar avbrutit. Vid uppföljning av de danska TAMU deltagarna ser man att ungefär hälften av deltagarna avbryter insatsen, både en och två gånger innan de slutligen genomför hela åtgärden. Sammantaget kan deltagarna i TAMU Malmö beskrivas enligt följande: - Unga kvinnor och män, mellan år, som till följd av sociala och personliga förhållanden inte har uppnått utbildning eller fått arbete. - Unga kvinnor och män som har en önskan om att genomföra en jobborienterad insats och där genom nå en tillknytning till arbetsmarknaden. - Unga kvinnor och män som har svårt att ingå i det sociala samspel som är en förutsättning för att genomgöra en utbildning och därigenom nå arbete. - Unga kvinnor och män som kräver en tät personlig och social uppföljning för att kunna uppnå de kompetenser som efterfrågas på arbetsmarknaden. TAMU vänder sig till de unga, vars utveckling präglats av ett flytande socialt tillstånd och en svag skolbakgrund, som har försvårat deras möjlighet till att uppnå yrkesrelaterad utbildning och arbete. Sysselsättning har, för många, varit präglad av lagöverträdelser och olika former av missbruk. Förutsättningen för att tas upp i TAMU är, att deltagarna har en vilja att uppnå den förändring som ska till för att de ska kunna ta del av det ordinarie utbildnings- eller arbetsutbudet. I nuläget finns det utrett att målgruppen för TAMU finns i Malmö, exakt antal individer ur målgruppen och var de befinner sig i nuläget framgår inte av förstudien, till stor del på grund av att målgruppen är svår att nå. Utifrån dessa faktorer har Arbetsmarknads-, gymnasie och vuxenutbildningsförvaltningen därför gjort bedömningen att det är mer lämpligt att starta upp projektet i mindre skala för att sedan växla upp efter kapacitet. På så vis säkerställs att verksamheten växer i takt med antal deltagare och möter aktuella behov ute på arbetsmarknaden. Under analys- och planeringsfasen kommer projektet med hjälp av samverkansparter arbeta uppsökande mot målgruppen för att säkerställa att antal planerade deltagare är startklara inför genomförandefasen. TAMU Malmös organisering i Malmö Stad TAMU Malmö är planerad som en arbetsmarknadsåtgärd och kommer att placeras inom JobbMalmö, i nära samverkan med Krami Malmö som har arbetat med liknande målgrupp och konsekvenspedagogik under en längre tid, och kan remittera

14 Sid 8(14) deltagare till insatsen. Krami för kvinnor och Krami för män arbetar med ett flöde av individer under året som får olika typer av stöd. När det gäller nyinskrivingar har Krami för kvinnor ett årligt minimumkrav på cirka personer och Krami för män har cirka personer. Kravet på antalet nyinskrivna mellan män och kvinnor beror till stor del på att könsfördelningen i målgruppen ser ut på ett sådant sätt att männen är i majoritet. Krami för män har kö in till sin verksamhet medan Krami för kvinnor arbetar delvis uppsökande mot kvinnor inom målgruppen. Det faktiska antalet deltagare som Krami arbetar med på årsbasis är dock högre. Vanligtvis följer cirka 10 och 20 personer för respektive verksamhet över på det nya året från föregående år för fortsatt vägledning och praktik. Utöver detta arbetar personalen med uppföljning av de personer som fått anställning, Krami för kvinnor följer upp cirka 20 personer årligen och Krami för män cirka 30 personer. På månadsbasis arbetar Krami för kvinnor med personer i vägledning och praktik. Därutöver tillkommer de som är i uppföljning. Krami för män arbetar med cirka personer i vägledning och praktik och därutöver tillkommer de som är i uppföljning. Vid ett möte med personalen på Krami uppskattade de att cirka 4 av 10 som skrivs in skulle kunna hänvisas till TAMU. Utmaningen med en ny metod och svår målgrupp ställer höga krav på rekrytering av rätt personal. En riskminimering vid rekrytering av rätt personal är därför en förutsättning för att projektet TAMU Malmö ska uppfylla förväntade resultat. Bemanning inom den egna förvaltningen är ett sätt att minska denna risk. Det finns därför klara fördelar med att planera TAMU Malmö i nära anknytning till Krami verksameten i Malmö. Kramis verksamhet bedrivs av en kompetent personalstyrka med erfarenhet av det som kommer att bli TAMU:s målgrupp samt av den konsekvenspedagogik som präglar TAMU:s insatser. De flesta anställda inom Krami har gått grundutbildningen hos TAMU i Danmark och arbetar utifrån konsekvenspedagogik i mötet med deltagare inom Kramis verksamheter. Utöver att verksamheten att hänvisa deltagare till TAMU går det att minska riskerna med en ny personalorganisation igenom att rekrytera personal från Krami. För att säkra god samverkan och resursfördelning bör TAMU placeras organisatoriskt nära Krami verksamheten inom ramen för JobbMalmö. Samverkansparter Arbetsförmedlingen Krami i Malmö arbetar med konsekvenspedagogik i ett nära sammarbete med TAMU Danmark. Deltagarna på Krami får aktivitetsstöd från Arbetsförmedlingen, och båda parter har tillsammans med TAMU Danmark beskrivit upplägget som framgångsrikt. Deltagarna får en fungerande insats, en säker ersättning och möjligheten till validering medan verksamheten behåller möjligheten att skriva in och stänga av deltagare utifrån det konsekvenspedagogiska upplägget. Samverkan har inletts med Arbetsförmedlingen kring ett liknande upplägg för deltagarna i TAMU Malmö. Arbetsförmedlingen kommer att ta en aktiv roll i projektet som medlem i styrgruppen. Utöver samverkan genom medfinansiering i form av deltagarersättning kommer AF att remitera deltagare till TAMU Malmö. En arbestförmedlare på Arbetsförmedelingen kommer att tillsättas som kontaktperson för projektet vid bland annat förberedelser vid utslussningen. Kriminalvården I maj 2015 hade Kriminalvården 90 malmöärenden gällande ungdomar födda Kriminalvården för inte årsstatistik för kategorin ungdomar i denna ålder som är malmöbor, men organisationen uppskattar siffrorna för maj månad 2015 som representativa för hur det brukar se ut under året. Gällande rekryteringsunderlag till TAMU finns det med andra ord varje månad ca 90 ungdomar som skulle kunna starta sin utbildning inom ramen för TAMU Malmös verksamhet. Kriminalvården kan dock inte förutse hur många av dessa som faktiskt skulle kunna påbörja insatsen innan processen kring en eventuell inskrivning startar. På sikt bör projektet även undersöka möjligheten att involvera unga som har dömts till samhällstjänst för att arbeta förebyggande och nå målgruppen innan de går vidare inom kriminalvården. Boost by FC Rosengård Förutom de ovan nämnda kommunala och statliga insatserna finns det privata aktörer i Malmö vars målgrupp är unga i utanförskap. ESF-finansierade Boost by FC Rosengård arbetar framgångsrikt med unga i utanförskap, dock skiljer sig målgruppen något från TAMU Malmö som vänder sig till dem som står ännu längre ifrån samhället. Ett samarbete gällande deltagare från BOOST till TAMU Malmö och vice versa är därför högst aktuellt och insatserna kompletterar varandra snarare än konkurrerar. Hassela Movement Ett ESF-projekt som arbetar med coaching och ungdomscoacher för unga i utanförskap inom idéburen sektor. De individer som genomgått insatsen via Hassela Movement, men fortfarande har ett behov av att rustas mer för den reguljära arbetsmarknaden kan bli aktuella för TAMU. På samma sätt kan deltagare som remitteras till TAMU, men efter prövotid bedömas ej behöva insatsen, hänvisas till exempelvis Hassela. Fenix Fenix vänder sig till unga men skiljer sig från TAMU s målgrupp då det är unga med en mer uttalad psykosocial problematik. Deltagare som genomgått insatsen och bedömts kommit längre i sin rehabilitering kan bli aktuella på TAMU efter Fenix. Om en individ har behov av psykologisk behandling, fysisk behandling, gå omfattande program via frivården, göra en missbruksbehandling får dessa insatser ske innan en inskrivning på TAMU. TAMU vänder sig inte till personer som har ett vårdbehov, det är en pedagogisk insats med syfte att rusta individen inför ett arbete på reguljär arbetsmarknad alternativt studier.

15 Sid 9(14) Utöver kontakt med näringslivet förs en dialog med hotell och restaurangfacket samt branschorganisation och arbetsgivarorganisation för den svenska besöksnäringen arbetsgivarorganisationen Visita. Insatser från dessa aktörer kan omfatta, men behöver inte begränsas till, deltagande i styr-och referensgrupp, synpunkter på innehåll i valideringsutbudet, val av nya inriktningar och tillhandahållande av kontaktnät och praktikplatser till deltagare. TAMU Malmö strävar efter att möta deltagarnas efterfrågan på nya kompetenser, utbildning och ambition och matcha detta till den aktuella arbetsmarknaden. Projektet bygger på den konsekvenspedagogiska metod som har varit framgångsrik i Danmark och kommer att arbeta mycket med verktyg som yrkesvägledning och mentorskap för att ge deltagare en gedigen och långsiktigt grund och möjligheten att stanna kvar och utvecklas vidare på arbetsmarknaden efter sitt första ingångsjobb. Målet är att matcha målgruppens och arbetsmarknadens efterfrågan för att säkerställa både nöjda deltagare som en kostnadseffektiv insats. Om målgrupp från programområde 2 planeras delta i projektet, beskriv hur detta ska planeras och genomföras. Hur ska anställda och ledning engageras i analys och planeringsarbetet? Riskanalys Analysera tänkbara risker i projektverksamheten som kan leda till att önskade resultat och effekter inte uppnås. Beskriv vad ni tänker göra om projektet inte når avsedda resultat och effekter eller inte når jämställdhet-, och tillgänglighetsmålet. Risk Åtgärd Svårt att rekrytera personal med rätt kompetens. Personal slutar Personalens förmåga att tillsammans och med ett gemensamt (ganska skör organisation) förhållningssätt arbeta efter konsekvenspedagogisk systemteori ställer extra höga krav på professionalism. Det krävs ett synnerligen öppet sinnelag samt en säkerhet i yrket som gör att de gemensamma reflektionerna leder arbete framåt. Målgruppen innebär stora utmaningar vad gäller förmågan hos arbetsledare och övrig personal på TAMU Malmö att hålla fast vid gemensamma överenskommelser om metoder och tankesätt. Arbetsledarnas yrkeskompetens är av yttersta vikt, det är deras kompetens och kunskap, samt deras förmåga att handleda och stötta i det praktiska lärandet som avgör hur mycket deltagarna kan rustas med inför rekryteringsfasen. I första hand rekrytera personal från Krami Malmö och inom förvaltningen. På så vis undviks en situation där all personal som rekryteras är ny i organisationen. All personal kommer att gå grundutbildning i På grund av målgruppens svårigheter med social anpassningsproblematik föreligger en ökad risk för sjukskrivningar med rehabiliteringsbehov. Samverkan fallerar, intresset avtar Fel personer remitteras (som t.ex. inte tillhör målgruppen). Platserna inte fylls inte på som planerat (särskilt viktigt i början) Arbetskraftsbehovet minskar inom vald inriktning Insatsen på TAMU Malmö innebär att mycket arbete läggs på verksamheten även utanför deltagarnas arbetstid. Kan bli svårt att säkerställa att planering och uppföljning kan ske inom ramen för ordinarie arbetstid. konsekvenspedagogik hos Tamu Danmark. Samarbete och gemensamma rutiner med andra verksamheter med liknande målgrupp i Malmö stad, exempelvis Krami. Friskvårdsprogram samt aktiviteter för minskad ohälsa inom ramen för projektet. Gemensam långsiktig planering för samverkan under hela projektperioden. Användandet av befintliga avtal mellan tex. Arbetsförmedlingen och Malmö Stad. Planera för en längre uppstartsfas för att bereda genomförandet. Rekrytera personal med kunskap om och erfarenhet av målgruppen Ta hjälp av befintlig kunskap, erfarenhet och resurser inom förvaltningen. Börja med en mindre grupp deltagare och sedan skala upp projektet. På så vis blir rekrytering och avhopp av deltagare mindre sårbart för projektet i helhet. Börja med att erbjuda en inriktning och undersöka möjligheten för att starta fler under projektets gång. Detta möjliggör för en mer flexibel insats som lättare kan anpassas efter aktuella behov på arbetsmarknaden. Kontinuerlig omvärldsbevakning genom aktuella prognoser och nära anknytning till näringslivet. Schemalagd planeringstid för personal. Tjänstgöringsgraden utvärderas under projektets gång för att tillse att möjlighet ges för deltid såväl som heltid efter önskemål och förmåga bland deltagarna. Tjänstgöringsgraden utvärderas under projektets gång för att

16 Sid 10(14) Risk Åtgärd tillse att möjlighet ges för deltid såväl som heltid efter önskemål och förmåga bland deltagarna. Mål Förväntande resultat och effekter av projektet. I utlysningen finns angivet vilka förväntade effekter projekten ska uppnå. Vilka resultat, det vill säga förändring på individ-, organisation och projektnivå krävs för att uppnå effekterna? Beskriv hur projektets verksamhet och metod kommer att leda till förväntade resultat och effekter. Vilka är mottagare av projektresultat? Ange metod och tidplan. Beskriv hur ni kommer att följa upp projektets resultat och effekter. Projektet följs upp genom att mäta såväl de kvantitativa som kvalitativa resultaten och effekterna. Under projektets genomförande mäts resultaten i form av antalet deltagare som såväl påbörjar som avslutar TAMU-programmet. Vidare mäts även resultaten genom statistik över avslutningsorsaker/kategorier kopplade till avslut (med andra ord vad de går till efter TAMU). Under projektets genomförande mäts kontinuerligt även deltagarnas upplevelser av TAMU utifrån variabler såsom nöjdhet, utveckling osv. Deltagarna följs även upp 6 månader efter avslutat deltagande i syfte att analysera effekterna av TAMU. All statistik redovisas könsuppdelad och analyseras därefter. Resultaten delges Arbetsmarknads-, gymnasie och vuxenutbildningsnämnden kontinuerligt genom rapportering i samband med delårs-, och årsanalyser. Beskriv hur ni kommer att utvärdera projektets resultat och effekter. Ange tidplan och form för avrapportering. Projektet utvärderas genom lärande utvärdering. Det innebär att utvärderingen under hela projektets genomförande delger projektledning (och övriga involverade aktörer) kontinuerlig input som bidrar till att utveckla projektet under hela genomförandefasen. År 1: Utvärderingsprocessen inleds med ett seminarium/workshop med utvärderare och styrgrupp/projektledning i syfte att diskutera projektet och säkerställa roller, ansvar och ett gemensamt synsätt på processen. Vidare följer ett längre moment av informationsinsamling där utvärderaren ges möjlighet att studera projektet, delta i projektets olika aktiviteter, intervjua deltagare, projektledning, styrgrupp och andra involverade aktörer av betydelse. Resultaten delges samtliga involverade deltagare i slutet av år ett i form av såväl kortare delrapport som reflektionsseminarium. I denna första delrapportering är det också viktigt att projektets bakomliggande logik identifieras och analyseras, det vill säga hur projektet var tänkt att fungera och hur det fallit ut efter projektets första genomförandeår. År 2: År två inleds med seminarium/workshop där de resultat som presenterades vid reflektionsseminariet och i delrapport 1 ges ytterligare möjlighet att diskuteras i relation till projektets fortsatta genomförande. Därefter följer ytterligare ett informationsinsamlingsmoment i likhet med det som äger rum under år 1. Här delges även utvärderaren möjlighet att följa upp de deltagare som avslutat TAMU under år 1. År två avslutas med att resultaten delges samtliga involverade deltagare i form av såväl kortare delrapport som reflektionsseminarium. År 3: År tre inleds med seminarium/workshop där de resultat som presenterades vid reflektionsseminariet och i delrapport 2 ges ytterligare möjlighet att diskuteras i relation till projektets fortsatta genomförande. Särskilt fokus för denna workshop bör dock delges projektets implementering efter avslutat ESF-stöd. Därefter följer ytterligare ett informationsinsamlingsmoment i likhet med det som äger rum under år 2. Här delges även utvärderaren möjlighet att följa upp de deltagare som avslutat TAMU under år 2. År tre avslutas med att resultaten delges samtliga involverade deltagare i form av slutrapport samt seminarium med fokus på såväl resultat som effekter av TAMU Malmö. I slutrapporten bör såväl kvantitativa resultat som kvalitativa resultat beskrivas, samt beskrivning av vilken effekt projektet kan sägas ha haft på såväl deltagare som involverade aktörer vad gäller skapandet av bättre förutsättningar för arbetslösa unga kvinnor och män i Malmö att närma sig arbetsmarknaden och självförsörjning. Integrerat arbete Hur kommer projektet att arbeta med tematisk fördjupning? Hur kommer projektet att arbeta med Hållbar utveckling (Ekologiskt)? Transnationellt samarbete Gemensamt ramverk

17 Sid 11(14) Östersjösamarbete Andra former för transnationellt samarbete Resursplanering Vilka aktiviteter i projektet ska finansieras enligt bestämmelserna för Europeiska Regionalfonden? Vilka fysiska, personella och finansiella resurser krävs för att utföra projektets verksamhet och aktiviteter samt hur ni kommer att tidrapportera dessa? Ange även tid och aktivitetsplan. Beskriv projektpersonalens kompetens för att genomföra och administrera projektet? Vilka kompetenser kommer att upphandlas externt? Hur säkerställer projektet att jämställdhets- samt tillgänglighetskompetens finns hos projektpersonalen och samverkanspartner? All statistik från Malmö stad ska, i enlighet med beslut, redovisas könsuppdelat vilket möjliggör för utvärderingen att analysera resultat och effekter utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Vilka resurser behövs för uppföljning och utvärdering? Malmö stads egen uppföljning av projektet genomförs med hjälp av befintliga system och projektledning. För utvärderingsinsatsen estimeras att resurser om cirka 1,2 mkr bör avsättas för att möjliggöra en lärande utvärdering av ovanstående beskrivet slag. Vidare bör säkerställas att utvärderaren, redan från projektstart, ges tillgång till projektets dokument samt tillgång till styrgrupp, deltagare och projektledning. Hur säkerställer projektet att utvärderaren har jämställdhets- samt tillgänglighetskompetens så att dessa perspektiv finns med i utvärderingens alla delar? Vilka resurser i projektet är kopplade till projektets verksamhet som finansieras enligt bestämmelserna för Europeiska Regionalfonden Statsstöd Har stödsökande och någon eller några av stödmottagarna i detta projekt, vilken/vilka bedriver en ekonomisk verksamhet, mottagit statsstöd i enlighet med artiklarna i EUF-fördraget eller stöd av mindre betydelse under innevarande och de två närmast föregående beskattningsåren. Ja Nej Nej, Vi är en myndighet Typ av stöd Finansiär Summa Annan finansiering Har annan finansiering i form av offentligt stöd/eu-stöd, utöver de som redovisas i denna ansökan, mottagits eller kommer att mottas för detta projekts ansökta kostnader? Ja Nej Typ av stöd Finansiär Summa Kommer projektet generera intäkter? Ja Nej Beskriv vilken typ av intäkter som projektet att generera: Projektet går ut på att deltagarna lär sig laga mat och arbeta i en restaurangverksamhet. Insatsen ska till största möjliga mån efterlikna de krav och förhållande som råder på den reguljära arbetsmarkanden. Deltagarna kommer att laga mat som kommer erbjudas till försäljning. Upphandling och kostnadseffektivitet Lyder stödsökande under LoU, lagen om offentlig upphandling? Vi är en upphandlande myndighet och följer LOU Annat Beskriv

18 Sid 12(14) Hur kommer projektet att säkra att upphandling av varor och tjänster konkurrensutsätts så att kostnadseffektivitet uppnås? Projektet kommer att jämföra olika leverantörer och begära in offerter för att hitta den offert som är mest kostnadseffektiv. Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen är en kommunal verksamhet och är skyldiga att följa LOU, vid direktupphandling kommer offert att begäras in från 3 olika aktörer och dokumenteras. Moms i projektet Är stödsökande skyldig att redovisa moms för projektets kostnader? Ja Nej Diversifierad Medfinansiering Beskriv hur projektet kommer att medfinansieras. Ange hur medfinansieringen säkerställts hos medfinansiärerna. Vid medfinansiering från Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan ska CFAR nummer anges. Lista över medfinansiärer Organisationsnamn Arbetsförmedlingen Organisations nummer Kontaktperson för projektet Annika Pegelow CFAR- Nummer Telefon Kompetensutveckling Lista över organisationer vars anställda och ideellt engagerade ska delta i kompetensutvecklingsinsatser Samverkansaktörer Lista över samverkansaktörer som inte har deltagare med i projektet. Sammanfattning av projektet på svenska TAMU i Danmark är en utbildningsinsats vilket innebär bland annat att eleverna utöver ny kunskap tar med sig dokumenterade meriter efter avslutad insats. På grund av skillnader i regelverk kommer TAMU Malmö att vara en arbetsmarknadsinsats vilket inte ger samma möjligheter till betyg. Deltagarna kommer att gå in i insatsen med olika förkunskaper, vissa kommer att ha kunskaper och viss kompetens dokumenterat i betyg från utbildningsväsendet eller i form av intyg från arbetsgivare eller tidigare insatser för mer informellt lärande. Bedömningen är dock att många potentiella deltagare kommer att sakna dokumentation och betyg helt och hållet. TAMU Malmö strävar efter att vara en insats som rustar deltagaren för de krav och förutsättningar som finns på arbetsmarknaden med en kompetensgrund som går att bygga vidare på. Med validering som verktyg ämnar projektet erbjuda deltagarna en möjlighet att få den kunskap och kompetens som de får i insatsen synliggjord, dokumenterad och erkänd. Validering ger en ökad möjlighet att klarlägga kunskapsnivån och stärker deltagarens position på arbetsmarknaden eller ge en möjlighet till förkortad studiegång i eventuella fortsatta studier. Projektet kan på så vis ändå ge deltagarna nya erfarenheter, kunskaper och kompetens som de behöver för att etablera sig på arbetsmarkanden och bli självförsörjande. Deltagarna går in i projektet frivilligt och får aktivitetsstöd från Arbetsförmedlingen. Det är möjligt att under projektets gång se över på vilket sätt en ekonomisk ersättning till deltagarna kan närma sig en slags deltagarlön för ytterligare incitament inom den konsekvenspedagogiska metoden. Efter en prövotid på fyra veckor blir de inskrivna på heltid och går totalt 34 veckor i TAMU Malmö. Under tiden som de är inskrivna arbetar de på restaurangen och får även stöd samt utbildning i sociala färdigheter som krävs för att få och behålla ett arbete. De kommer även att erbjudas möjligheten att validera de kunskaper som de får inom insatsen samt hjälp med att söka ett arbete eller utbildning. Ytterligare utbildning kan komma att köpas in vid behov. TAMU Malmö arbetar utifrån ett individfokus utan fasta startdatum och slutdatum, vilket medför att deltagare således inte behöver vänta på att bli inskrivna i insatsen utan går ett individuellt 34 veckors program. Det sker ett aktivt arbete för att hålla könsfördelningen mellan inskrivna deltagare så jämn som möjligt för att säkerställa att både unga kvinnor och män får en möjlighet att delta. Under de 34 veckor som insatsen pågår får ungdomarna både socialkompetens och yrkeskompetens. Yrkesutbildningsdelens innehåll bestäms av näringslivet och fackförbunden, det gör att den hela tiden är relevant för att få jobb efteråt. Sammanfattning av projektet på engelska

19 Sid 13(14) Budgetöversikt Resurser i projektet Kostnader socialfonden Kostnader av regionalfondskaraktär (ERUF) Summa kostnader Avgår kontant medfinansiering ESF-stöd Offentligt bidrag i annat än pengar Offentligt finansierad ersättning till deltagare Offentliga kontanta medel tillförda projektet Offentliga kontanta medel från projektägaren Privata bidrag i annat än pengar Privata kontanta medel tillförda projektet Privata kontanta medel från projektägaren Summa offentlig och privat medfinansiering Belopp kr kr kr kr kr Summa total finansiering kr ESF-stöd 76,77 % Budgeterad medfinansiering från projektet 23,23 % Krav på medfinansiering från projektet enligt utlysningen: 53,00 % Kostnader socialfonden (Analys- och planeringsfas) Personal Externa tjänster Resor och logi Ungas mobilitet Utrustning och materiel Indirekta kostnader Intäkter Kostnader socialfonden (Genomförandefas) Personal Externa tjänster Resor och logi Ungas mobilitet Utrustning och materiel Indirekta kostnader Intäkter Kostnader regionalfondskaraktär Personal Externa tjänster Lokaler och administration Resor och logi Investeringar och utrustning Indirekta kostnader Intäkter Offentlig medfinansiering kr kr kr kr kr kr kr kr kr

20 Sid 14(14) Offentligt bidrag i annat än pengar Personal Externa tjänster Resor och logi Utrustning och materiel Offentligt finansierad ersättning till deltagare Deltagarersättning Etableringsersättning Offentliga kontanta medel tillförda projektet Kontanta offentliga medel Offentliga kontanta medel från projektägaren Egeninsats Privat medfinansiering Privata bidrag i annat än pengar Personal Externa tjänster Resor och logi Utrustning och materiel Privata kontanta medel tillförda projektet Kontanta privata medel Privata kontanta medel från projektägaren Egeninsats Egeninsats enligt gruppundantagsförordning kr kr