Möte med referensgruppen för Bottenvikens vattendistrikte

Transkript

1 PROTOKOLL 1 (5) Datum Diarienummer Möte med referensgruppen för Bottenvikens vattendistrikte Plats: Furunäset hotell & konferens, Piteå. Tid: KL Närvarande: Thord Lindström, Jonas Eriksson, Katarina Kylefors, Eva Ekholm- Stenberg, Ola Bjurström, David Berglund, Jeanette Lestander Övriga: Lisa Lundstedt, Malin Kronholm, Maria Renberg, Peter Wihlborg 1. Hänt och på gång under 2013 (Lisa Lundstedt) presentation bifogas. Personalförändringar på VM: Lisa Lundstedt är ny vattenvårdsdirektör fr.o.m. 1 maj 2013 och har arbetat som tf sedan i januari. Lisas tidigare tjänst på VM ska tillsättas under året. Reviderat prioämnesdirektiv. Direktivet är förhandlat inom EU, beslut väntas under sommaren. Några gränsvärden uppdateras, några gränsvärden för biota tillkommer för befintliga prioämnen och några nya ämnen tillkommer på listan, bl.a dioxiner och PFOS. VM har ambitionen att hantera de nya prioämnena inom bedömningen av kemisk status till 2015, måste dock förankras med HaV. De nya prioämnena behöver dock inte statusbedömas förrän 2018 men att vänta med detta kommer troligen bli mer omständigt. KMV och God Ekologisk Potential pågår ett antal projekt i distriktet. Statusklassning pågår, ska vara klart till 1/ Underlag för åtgärdsprogram ska vara klart till årsskiftet. VM har under våren tagit fram kompletterande riktlinjer (kokböcker) till beredningssekretariaten. Tidspressen är stor. Vattenverksamhetsutredningen översyn av 11 kap. redovisas i juni 2014 (uppskjutet 1 år) Kommentarer/frågor: Referensgruppen är intresserad av att se hur kokböckerna som VM tagit fram, ser ut. Vill ha mer transparens än förra cykeln. Kokbok del I Klassificering av ekologisk och kemisk status ligger på VMs hemsida. Kokbok del II är ännu inte tillgänglig på webben men kommer att läggas ut när den är klar. 2. Strategi för övervakning enligt ramdirektivet för vatten (Malin Kronholm) presentation bifogas POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON TELEFAX E-POST INTERNET LULEÅ Stationsgatan norrbotten@lansstyrelsen.se

2 PROTOKOLL 2 (5) Datum Diarienummer Strategin för Sverige ska kunna närma kraven i Bilaga 5 i RDV för övervakning av vatten. Dagens övervakning är splittrad och ligger på många aktörer. Strategin visar på vilka viktiga områden (15 åtgärder) som behöver utvecklas eller förtydligas för en mer informativ, utbredd och utvecklad övervakning. Vattenmyndigheterna ansvarar för att ta fram ett övervakningsprogam men saknar mandat att påverka den övervakning som pågår idag som är grunden till övervakningen Kostnaden för dagens övervakning för provtagning och labanalys är ca 160 Milj kr och övervakar ca 20 % av vattenförekomsterna. Till detta ska läggas kostnader för utvärdering, lagring av data m.m. Strategin har varit på remiss hos delegationerna och HaV och SGU var med i arbetet och finns på VMs hemsida. 3. Bedömning av status Läge och knäckfrågor (Malin Kronholm). Presentation bifogas. Nu pågår beredningssekretariatens arbete med statusklassningen som ska vara klart till 1 nov HaV ska komma med tydliggörande för reviderade prioämnesdirektivet. Föreskriften för statusklassning (ytvatten) uppdateras, största förändringen är nya bedömningsgrunder för Hydromorfologiska kvalitetsfaktorer för sjöar/vattendrag och kustvatten. Föreskriften förväntas träda i kraft i juni. Ny lagstiftning även för grundvatten, nya bedömningsgrunder och ny föreskrift på gång under juni. Så kallade Kokböcker är framtagna av vattenmyndigheterna som ska fungera som stöd i statusklassning, påverkansbedömning och bedömning av at risk, då HaVs vägledning inte räcker till på alla punkter. Nyheter kommer att finnas vad gäller kommande statusklassningar detta handlar bland annat om tillförlitlighetsklassningar, förbättrade referensbibliotek, kopplingar till mätstationer. I Bottenviken är de största förändringarna att den Indikativa modellen för sjöar och vattendrag följts upp med provtagning och att man nu mer har mätdata och att man denna gång även klassar hydromorfologin på ett mer tillförlitligt sätt. Knäckfrågor Tidspressen är en stor utmaning. Vi väntar på föreskrifter och underlag från datavärdar. Det kvarstår frågetecken kring bedömning av metaller och miljögifter för kemisk och ekologisk status. Det är även osäkert hur man hanterar Kraftigt Modifierade Vatten (KMV) särskilt för kustvatten. Mest troligt att de nya bedömningsgrunderna för hydromorfologi inte kommer att kunna tillämpas inför 2015.

3 PROTOKOLL 3 (5) Datum Diarienummer Ingen vägledning för KMV och undantag kommer att tas fram av HaV inom 2013, ett principdokument för KMV och ekologisk potential ska tas fram av HaV tillsammans med Energimyndigheten. 4. Åtgärdsprogram med sikte på 2021(Peter Wihlborg) presentation bifogas. VM har ambitionen att ta åtgärdsprogrammet ett steg längre. Bättre koppling till fysiska åtgärder och styrmedelsåtgärderna ska förankras bättre med åtgärdsmyndigheterna. Kommentarer/frågor: Kritik mot att Sverige valt att anta juridiskt bindande normer, finns praxis? T.L: Vem ska man som VU vända sig till för att ha dialog om tolkning av MKN, vad är det som gäller? Vilka åtgärder? Vill ha en trovärdig part att föra dialog med, den som bestämmer. Kommentar VM: Tillsynsmyndighet i första hand efter att MKN är beslutat, behövs hjälp med tolkning kan VM vara behjälpliga. VM sätter ramarna, åtgärds- och tillsynsmyndigheter genomför. Tolkning fås till stor del genom praxis, finns inte så många fall ännu och utfallet spretar. D.B: olyckligt att lst i AC och BD gör olika bedömning av behov av prövning och MKB för flottledsåterställning. Kommentar VM: Kan uppenbarligen tolkas olika av tillsynsmyndigheterna. Får se om översyn av 11 kap. ändrar på detta. Fråga om hur ÅP-underlagen ser ut: länk till de underlagen på VMs hemsida. 5. Samråd och sammanställning av Översikt av väsentliga frågor (Maria Renberg) presentation bifogas. Remissperioden är avslutad 1 juni, har kommit ca 30 svar till Bottenvikens distrikt. VM gör sammanställning av svaren med svar på hur VM tänker sig hantera dem i kommande arbete med förvaltningsplan och åtgärdsprogram. Kommentarer/frågor VM frågar om det finns något särskilt att lyfta från resp. organisationer? T.L: Saknar nationellt beslut/inriktning av hur Sveriges energipolitik ska komma att se ut. Vad ska vi ersätta ev energibortfall med? Måste återställning av vattendrag vara det enda positiva - kan inte det vara positivt med att göra åtgärder i reglerade vattendrag? Samhällets normnivå vad kostar det att ersätta t.ex. vattenkraftsproduktion med nåt annat? T.L: Tveksam till kraftbolagens krav på utsättning av fisk, måste vara vettigare lägga pengar på någott annat. K.K: Samrådsdokumenten är lättillgängliga, men många andra dokument som t.ex. kokböcker/handböcker och metoder är svårtillgängliga. Man får inte helheten, hur kan detta förbättras? Skulle gärna få tidigare

4 PROTOKOLL 4 (5) Datum Diarienummer information/dialog än när det redan är klart. Kommentar: länk till kokbok finns ovan under punkten D.B: Remibar-projektet, slutförs snart för skogsbolagen. Problem med olika hantering vid olika lst, t.ex. olika hantering av MKB vid flottledsrestaurering. Gäller även vid arbete med Ekoparker, där ena lst tycker det är bra, den ena lst tycker det är jobbigt. Osäkert om detta kommit med i remissvaren för ÖVF. Tillsynsvägledande myndighet bör också ha ett ansvar i detta? J.L: Verksamhetstillstånd för hamnområdet (där farled ingår), tar beslut utan att Luleå Hamn ibland inte blir inblandade. Har påpekat detta för lst. Svårt med samhällsnyttokalkyler, vad får det kosta? Finns inga kriterier, hur ta in miljökriterierna på rätt så att det görs på samma sätt. Varje domstolsbeslut ser olika ut, styrs efter tycke och smak. Det behövs tydligare kriterier. 6. Hur har vi tagit oss an vattenförvaltningen i vår organisation? Vattenfall och Norra Skogsägarna berättade kort om sin verksamhet. Vattenfall, Thord Lindström: Presentation bifogas. Funderat mycket på ersättningsfrågan, vad ska man ersätta med när åtgärder innebär produktionsbortfall? Vattenfall försöker numera skaffa sig bättre insikt i hela vattendraget, uppströms påverkar nedströms. Har skaffat sig bättre beslutsunderlag för långsiktig planering som ser till hela vattendraget modellen har gett nya insikter. Gör inventeringar med fokus på biflöden, vad kan man åtgärda i övergången mellan huvudfåra och biflöde? Planerar 2013 för två åtgärder i biflöden till Luleälv. Större svårigheter med Göta älv, men lärorikt. Även tittat på de mer småskaliga vattendragen i södra Sverige. Diskuterar med andra regleringsföretag åtgärder och inventeringar, inleddes Norra Skogsägarna, Jonas Eriksson: Presentation bifogas. Dialogprojekt om miljöhänsyn men näringen och myndigheter. Utgår från ett regeringsuppdrag. Syftet är att öka samsyn om sektorsansvaret, utveckla nya sätt att beskriva bra målbilder för bra miljöhänsyn, väl kända lagkrav för miljöhänsyn samt ta fram nytt uppföljningssystem. Arbetet har varit intensivt, brett deltagande. Remiss i maj 2013, beslut innan semestrarna. Har resulterat i förslag på konkreta åtgärder och kriterier för miljöhänsyn, t.ex. körinstruktioner för att minska körskador, kriterier för kantzoner osv. Genomför som bäst studiecirklar (Skogens vatten) för skogsentreprenörer. Även förbättringsarbete med ny teknik. Personliga reflektioner: Har varit konstruktiv process, tagit mycket tid men finns stark vilja till förbättring, begreppsförvirring, det är nu det verkliga arbetet påbörjas, nya rutiner, parallell process med miljömålsberedningen som varit frustrerande (två års arbete går förlorat om inte dialogen inte beaktas av miljömålsberedningen). 7. Referensgruppen 7 år diskussion

5 PROTOKOLL 5 (5) Datum Diarienummer Listan på delatagare i referensgruppen har gåtts igenom och har uppdaterats. Det har blivit visst bortfall och vissa aktörer saknas i nuläget, exempelvis Naturskyddsföreningen, samt representation från Region Västerbotten. Vattendelegationen beslutade ursprungligen om delgatande utifrån förslag på personer från intressenterna. Personer i referensgruppen representerar sin bransch, uppgiften är också att vara referensgrupp till delegationen. Synpunkter referensgruppsarbetet: Vill gärna ha mer dialog och återkoppling. Referensgruppen bra tillfälle om man inte sitter med i Vattenråd, att få bred information om vad som händer, lämpligt antal möten/år. Intressant att få höra mer om andra organisationers arbete. Vill gärna ha konkreta exempel, case på tillståndsprövningar osv. Ev. erbjuda utbildning för vattenpolitiker även för nya medlemmar i referensgruppen. Förslag: ha som stående punkt om det finns frågor som bör skickas vidare till delegationen? Delegationen behöver också referensgruppens synpunkter på beslutsunderlaget. Delegationen är inbjuden till referensgruppen, men har inte deltagit så mycket som önskat. VMs reflektioner: referensgruppen har längre möten, diskuterar mer och får mer ingående information än på delegationsmöten. VM önskar dock få mer dialog och inte bara informera. Kommentar ref.grupp: Behöver komma ner på konkreta detaljer eller exempel. VM kan tänka mer på att löpande informera referensgruppen via mejl om vad som händer och är på gång. Information kan även gå i motsatt riktning. Kommentar VM: Tar till oss detta. VM ger ut Vattenblänk, finns info om detta på hemsidan. Lisa skickar också länkar till aktuella dokument (anm: bifogas i dessa minnesanteckningar). 8. Nästa möte 4 dec kl Lisa skickar kallelse via outlook. Vid nästa möte berättar Jeanette Lestander om Luleå Hamns arbete utifrån vattenförvaltningen och Eva Ekholm-Stenberg om skogsindustrin. /Malin Kronholm & Maria Renberg

6 Det händer under 2013 Lisa Lundstedt Vattenvårdsdirektör Bottenvikens vattendistrikt

7 2015 närmar sig med stormsteg! Kommer vi hinna få god status överallt till dess? Tror inte det, jag Vi har att göra ett tag till

8 Så vad gör vi nu för tiden? Länsstyrelsernas beredningssekretariat ska: vara klara med sina statusbedömningar 1/ leverera underlag till åtgärdsprogrammen ska vara klart 31/ leverera underlag till undantag och miljökvalitetsnormer klart 1/ Ett första utkast på remissdokumenten skickas till delegationerna 1 maj 2014

9 Kartläggning och analys Brist på data samt nya bedömningsgrunder för grund- och ytvatten från SGU och HaV räcker tyvärr inte ända fram Projekt för att ta fram metod och verktyg för påverkansanalys för grundvatten HyMo-projektet tar fram bedömning av hydromorfologisk status i alla vattenförekomster utifrån underlag som de får av länsstyrelserna Ny rapport Utveckling av nationell metodik för bedömning av påverkanstryck avseende miljögifter i ytvatten Vattenmyndigheterna håller på att ta fram kokböcker som stöd till länsstyrelsernas arbete med statusbedömningar och till expertbedömningen

10 Tre kokböcker Status Övergripande riktlinjer för statusbedömningen Bedömning av ekologisk status Bedömning av kemisk status Bedömning av grundvattenstatus Klar! Påverkan Hur göra en påverkansanalys Bedömning av betydande påverkan Bedömning av miljöproblem Version 1 klar till midsommar At risk Bedömning av At risk utifrån status, påverkan, miljöproblem och information från den ekonomiska analysen Kommer i september (hoppas vi)

11 Miljögifter kemisk och ekologisk status Kan man bedöma kemisk status utan mätvärden och hur ska vi göra med de ämnen som inte är prioämnen? svar ska komma med HaV:s nya föreskrifter Uppdaterat prioämnesdirektiv Ska prel antas i maj Totalt 45 ämnen och dess varianter Nya ämnen, bla dioxiner, PFOS och ett antal bekämpningsmedel Några gränsvärden har skärpts Gränsvärden för biota för vissa ämnen Ytterligare tre ämnen läggs i en watch list (läkemedelsrester) Alachlor Anthracene Atrazine Benzene Brominated diphenylethers 5 Cadmium and its compounds Carbon-tetrachloride 7 C10-13 Chloroalkanes 8 Chlorfenvinphos Chlorpyrifos (Chlorpyrifos-ethyl) Cyclodiene pesticides: Aldrin 7, Dieldrin 7, Endrin 7, Isodrin 7 DDT total 7,9, para-para-ddt 7 1,2-Dichloroethane Dichloromethane Di(2-ethylhexyl)-phthalate (DEHP) Diuron Endosulfan Fluoranthene Hexachloro-benzene Hexachloro-butadiene Hexachloro-cyclohexane Isoproturon Lead and its compounds Mercury and its compounds Naphthalene Nickel and its compounds Nonylphenols (4-Nonylphenol) Octylphenols ((4-(1,1',3,3'-tetramethylbutyl)-phenol)) Pentachloro-benzene Pentachloro-phenol Polyaromatic hydrocarbons (PAH) 11 : Benzo(a)pyrene, Benzo(b)fluor-anthene, Benzo(k)fluor-anthene, Benzo(g,h,i)-perylene, Indeno(1,2,3-cd)- pyrene Simazine Tetrachloro-ethylene 7 Trichloro-ethylene 7 Tributyltin compounds Trichloro-benzenes Trichloro-methane Trifluralin Dicofol Perfluorooctane sulfonic acid and its derivatives (PFOS) Quinoxyfen Dioxins and dioxin-like compounds Aclonifen Bifenox Cybutryne Cypermethrin Dichlorvos Hexabromocyclododecane (HBCDD) Heptachlor and heptachlor epoxide

12 Kraftigt modifierade vattenförekomster (KMV) God Ekologisk Potential (GEP) Från Havs- och Vattenmyndigheten (HaV): Ny definition av KMV Nationella kriterier för GEP. skulle vara klara till sommaren men det verkar som att det bara kommer bli ett principdokument som tas fram tillsammans med energimyndigheten klart till årsskiftet I distriktet händer det saker med fokus på potential och åtgärder: 3 regleringmagasin rapport Lycksele GEP rapport 2014 Skellefteå GEP rapport 2014 Vattenfall inventerar möjliga åtgärder i biflöden i Luleälven

13 Nytt Åtgärdsprogram 2015 Styrmedelsåtgärderna kan fortfarande bara riktas till myndigheter och kommuner som i sin tur riktar sig till olika verksamhetsutförare Bättre koppling mellan: Förbättrade vattenmiljöer Styrmedelsåtgärder Fysiska åtgärder Åtgärdsunderlagen ska utvecklas och finnas digitalt med en direktkoppling till VISS Värdet av vatten kostnader och nyttor av åtgärder Vi har tagit fram ett Åtgärdsbibliotek där man kan hitta förslag på åtgärder anpassat efter olika miljöproblem samt kostnader för dessa Åtgärdsplanering i VISS..

14 Åtgärdsplanering i VISS Modulen kopplar ihop Faktiska åtgärder: Potentiella Planerade Pågående Genomförda Vad åtgärdas? Var? Effekt? Var? Kostnad? Nationella databaser Data om åtgärder Åtgärdsmodul i VISS Åtgärdsbibliotek Lst, kommuner Användning ÅP Återrapportering EU-rapp. VISS ÅP-underlag Åtgärdsanalys Samråd Idébank Miljömålsuppföljning Länsstyrelser Vattenmyndigheter Biblioteket samlar: Info kopplat till åtgärdstyper, kostnad, effekt (schabloner)

15 Det gamla åtgärdsprogrammet Återrapportering till vattenmyndigheterna om myndigheters och kommuners arbete med deras ÅP-uppdrag - Brett engagemang alla 12 nationella myndigheter och länsstyrelser samt 222 av 290 kommuner har svarat - Svar från de nationella myndigheterna, länsstyrelserna och kommunerna visar på stort engagemang och gediget arbete - Vattenförvaltningen är något som involveras i allt fler sammanhang som berör vatten och miljörelaterade frågor - Svaren visar på behov av mer samverkan för att få till reella fysiska åtgärder som är kostnadseffektiva

16 Vägen mot god status börjar och slutar med övervakning Övervakningen i Sverige är splittrad och ger inte tillräckligt underlag till statusbedömningar.

17 Vi har rapporterat ett nytt övervakningsprogram till EU Strategi - Anpassning av övervakning till ramdirektivet för vatten med 14 punkter för en bättre övervakning: Bemyndigande, finansiering och samordning Övervakningens utformning Datahantering och kvalitetssäkring

18 Samverkan och dialog På toppnivå 5 landhövdingar träffar Lena Ek i augusti för att prata om möjligheter/svårigheter med att få till åtgärder Styrmedelsprojektet dialogmöten med alla myndigheter och kommunorganisationer Kontinuerlig dialog med HaV, SGU, SMHI m.fl Vattenråden och referensgrupp är fortsatt viktiga Kontaktytor mot ännu fler Rollerna behöver bli tydligare Mer fokus på kommunerna än tidigare Vattenpolitiker Särskilt ansvariga på vattenmyndigheten för kontakt med kommunerna

19 Vad händer ute i världen? EU:s blueprint strategi för att åtgärda vattenproblemen har gjort analyser av samtliga länders förvaltningsplaner (161 st) 55% av vattenförekomsterna har < God status Vattenverksamhetsutredningen redovisas i juni Miljömålsberedningen uppdrag Sammanhållen vattenpolitik redovisas juni 2014 HaV omorganiseras från fyra till tre avdelningar (Kunskaps-, Havs och vattenförvaltning och Fiskeavdelningen) Svenskt vatten har tagit fasta på resultaten i återrapporteringen om att bara hälften av kommunerna anser att deras vattentäkter har fullgott skydd och arbetar vidare för att få ett bättre skydd Sverige har fått en havs- och vattenambassadör Lisa Emilia Svensson

20 Vad gör vi med COM:s synpunkter? Prispolitiken - Kostnadstäckning för åtgärdsprogrammen bör omfatta ett bredare urval vattentjänster, bland annat uppdämning, uttag, lagring, behandling och distribution av ytvatten, samt uppsamling, rening och bortledande av avloppsvatten även när det rör sig om eget uttag, exempelvis vid eget uttag för jordbruk eller uppsamling och bortledande av avloppsvatten från utspridd bebyggelse, för vilken exempelvis miljö- och resurskostnader också behöver täckas. Förvaltningsplanerna bör innehålla information om hur principen om att förorenaren betalar har beaktats. COM har stämt Tyskland och Sverige har intervenerat på Tysklands sida Sverige behöver inrätta övervakningsnät som överensstämmer med vattendirektivets krav. Det är viktigt att slutföra detta första steg i processen för genomförande av vattendirektivet för att se till att efterföljande steg genomförs på ett kostnadseffektivt sätt. Vi har rapporterat ett nytt övervakningsprogram Förbättrat information i VISS om vilken provtagning som sker HaV, SGU och länsstyrelserna ska revidera sina övervakningsprogram Vattenmyndigheterna har tagit fram en strategi för hur den samlade övervakningen i Sverige skulle kunna göras bättre.

21 Åtgärdsprogrammen saknar information om de särskilda åtgärder som ska vidtas för att uppnå miljömålen. De nya åtgärdsprogrammen kommer innehålla tydligare styrmedelsåtgärder med bättre geografisk koppling såväl som koppling till förslag på fysiska åtgärder. För dålig kunskap om grundvatten Prioritera grundvatten i övervakningen Kommunernas provtagning av råvatten kan bli en del av övervakningen KMV och den ekologiska potentialen måste definieras bättre HaV behöver ta fram tydliga föreskrifter För många tidsundantag, avvägningen av allmänintresset, kostnader och vattnets värde måste specificeras. HaV behöver ta fram tydligare föreskrifter Projekt om Värdet av vatten pågår Kan bli fler undantag sänkt kvalitetskrav

22 Sverige behöver minska sin storleksgräns för sjöar för att se till att alla relevanta vatten omfattas. Inga ändringar under denna cykel men kriterierna bör ses över så att vi gör lika i distrikten. Små vatten ska kopplas till större vattenförekomst och avrinningsområde Sverige behöver se till att samarbetet med grannländerna fungerar fullt ut, bland annat genom korrekt angivande av gränsöverskridande avrinningsdistrikt och samarbete om åtgärder för att uppnå miljömålen. Sverige och Norge har kommit överens om hur vatten som rinner mellan länderna ska behandlas Diskussioner pågår med finska ELY samt gränsälvskommissionen om att separera Torneälvens avrinningsområde och skapa ett eget distrikt så att samordningen med Finland kan flyta smidigare. Beslut tas av departementet men initiativet måste komma från oss.

23 Samrådet Arbetsprogram och översikt av väsentliga frågor Behovsbedömning av MKB för åtgärdsprogrammet Visst har ni svarat?

24 Tack för er uppmärksamhet!! Lisa Lundstedt Telefon:

25 Anpassning av övervakning till ramdirektivet för vatten Vattenmyndigheternas förslag till strategi

26 Gör en ÖP! Följ bilaga V! Och med övervakning menar vi löpande provtagning med syfte att erhålla långsiktiga tidsserier. Men hur ska vi göra? Vi har inga pengar till övervakning. Och bilaga V. vi har ju inget mandat att bestämma över någon övervakning. Vi ska göra en ÖP! Vi får plocka befintliga stationer och sätta ihop en ÖP av det! Det får bli vad det blir. OK! Det blir skräp men vi fixar en bättre ÖP till Rapportera så LITE som möjligt!! Naturvårdsverket

27 Vad i hela friden! Ni mäter bara i någon ynka % av era vattenförekomster!! Hur kan ni göra statusbedömningar utifrån denna dåliga ÖP?! Tjaa, dålig och dålig. Till statusbedömningarna har vi ju mer att utgå ifrån. Du vet inventeringar, verifieringar, screeningar och sånt. Och så har vi ju just rapporterat ÖP 2012 Rapportera så MYCKET som möjligt!! HaV Som EU också kommer klaga på. Men vi gör en strategi så alla vet hur övervakningen behöver förbättras.

28 Mål för strategi för övervakning Strategin ska: utifrån en helhetssyn på den samlade vattenrelaterade övervakningen i Sverige visa vad som kan göras för att anpassa den till vattenförvaltningens behov på ett kostnadseffektivt sätt. redovisa roller och ansvar för processen att ta fram övervakningsprogram enligt vattenförvaltningens behov

29 Övervakningen är basen

30 Övervakningen idag Vattenmyndigheterna: Ansvarar för att ta fram övervakningsprogram för vattenförvaltningen Har inga mandat att påverka aktörernas övervakning Stort behov att anpassa/ förändra befintlig övervakning till vattendirektivet Vattenförvaltningens övervakning: Kontrollerande VISS Kvantitativ Operativ Undersökande Skyddade områden

31 Övervakningen i dag Efter finansiär/syfte Kostnad all övervakning: ca 160 miljoner kr Ca 20 % av vattenförekomsterna övervakas idag Grundvatten: 1,3 milj kr

32 Övervakningen i dag Efter undersökt kvalitetsfaktor Fysikalisk-kemisk dominerar Brister i: Biologi Miljögifter Hydromorfologi

33 Huvudsakliga förändringar efter Vattendelegationernas synpunkter Strategilistan har grupperats i 3 grupper Vattenmyndigheternas roll har förtydligats Grundvattenavsnittet har förtydligats (efter kommentarer från SGU) Alla relevanta synpunkter har införts Synpunkter som inte införts i dokumentet tas med i kommande arbete Sammanställning av synpunkter och ändringar

34 15 strategiska åtgärder Bemyndigande, finansiering och samordning Datahantering och kvalitetssäkring Övervakningens utformning Fördjupning i rapporten och bilagor

35 Bemyndigande, finansiering och samordning Vattenmyndighetens roll är otydlig PPP/UPP-principen för vattenanvändning måste utvecklas Nationella myndigheter har övergripande ansvar för samordningen av all miljöinformation synkronisering av syfte Övervakning av gränsvatten behöver utvecklas Revidera synen på recipientkontroll Bättre nyttjande av övervakningsstationer till RDV

36 Datahantering och kvalitetssäkring VISS är metadatabas för övervakning av vatten Enhetlig ID-sättning krävs Konfidensnivå och precision måste definieras Dataflöden och rutiner för kvalitetssäkring och tillgängliggörande av data behöver förbättras

37 Övervakningens utformning Bättre yttäckning med bl a bättre typindelning så att gruppering är genomförbar Ökad mätning av biologi, hydromorfologi och miljögifter Grundvattenövervakningen måste utvecklas Undersökande övervakning behöver definieras och utvecklas

38 Övervakningens utformning (forts) Fler verksamheter behöver delta Vattenkraftsindustrin Vattenverksamheter Jordbruket Skogsbruket Uttag av vatten inkl dricksvattenproduktionen Kräver ökad tillsyn

39 Vad händer nu? HaV reviderar nationella miljöövervakningsprogram Länsstyrelserna reviderar regionala miljöövervakningsprogram VM fortsätter jobba på bred front För fram behov och brister samt förslag på åtgärder till berörda - HaV, NV, Mdep, Lst Utvecklar VISS (tillsammans med HaV) Rapportering av övervakningsprogram 2015 diskuterar ny strategi för urval av stationer, kräver viss teknisk utveckling av VISS och arbetsinsats från länsstyrelserna Vad är vårt mandat? Hur jobba vidare i vårt distrikt?

40 Kartläggning och analys inför nästa förvaltningscykel Lägesbeskrivning och knäckfrågor Referensgruppen Bottenvikens distrikt , Malin Kronholm

41 6-årig vattenförvaltningscykel

42 Vattenförvaltningscykeln nov 2013, deadline för preliminär bedömning av status, risk, miljöproblem och påverkan

43 Bedömning av status - läget (1) Reviderat prioämnesdirektiv, förhandlat inom EU men ej beslutat Reviderad föreskrift från HaV (ytvatten), beslutas juni 2013? nya bedömningsgrunder för hydromorfologi Justeringar map kemisk status Nya bedömningsgrunder från SGU (grundvatten) utkommit våren 2013 Ny föreskrift från SGU på gång Kartläggning och analys, MKN Vägledning tas fram

44 Bedömning av status läget (2) Kompletterande riktlinjer till länsstyrelserna (jan/apr 2013) Nyheter expertbedömning, tillgängliga underlag, uppdrag till nationella utförare/datavärdar, förtydligande av handbok, instruktioner inmatning VISS tillförlitlighetsklassning förbättrat referensbibliotek koppling till vilka mätstationer som legat till grund för klassning bättre koppling till åtgärder Nationella underlag Datavärdar klassar mätdata Nationella projekt (modellering näring och miljögifter, satellitövervakning, HYMO(hydromorfologi)-projektet)

45 Bottenvikens distrikt sjöar & vattendrag Förra cykeln indikativ modell, nu klassning av mätdata Klassning av hydromorfologi påbörjad (nationellt projekt med underlag från länen) Klassning av biologi och fys-kem görs av SLU levererat delvis Sötvattensmodell S-HYPE för näringsämnen levererat Nationell påverkansanalys och modellering av miljögifter ej levererat Lst klassar vissa data själva (t.ex. miljögifter), sammanväger till ekologisk/kemisk status, expertbedömer. Datainsamling och planering påbörjad.

46 Knäckfrågor sjöar & vattendrag HYMO-projektet löser inte allt Försenad leverans från SLU Spretigt med data från recipienter Försenad leverans för påverkansanalys av miljögifter Frågetecken kring klassning av metaller/miljögifter vilka expertbedömningar och vilka data är tillåtna? Inväntar slutlig föreskrift. hur hantera nya prioämnen (t.ex. dioxin, PFOS), som prio eller SFÄ fram till 2018? gränsvärden för särskilt förorenande ämnen?

47 Bottenvikens distrikt - kustvatten Samma arbetssätt som förra cykeln, utökat dataunderlag Revidering av klassgränser för näringsämnen (hanteras som underlag för expertbedömning) SMHI klassar näringsämnen levererat Kustzonsmodellen för näringsämnen levererat Nationellt projekt för klassning av klorofyll och siktdjup mha satellitbilder levererat Lst klassar vissa data själva (verifiering, miljögifter), sammanväger, expertbedömer Nationell påverkansanalys och modellering av miljögifter ej levererat

48 Knäckfrågor kustvatten Klassning av hydromorfologi. Ny föreskrift, men hur göra? Saknas underlag. Troligen ingen klassning 2013, nationellt projekt på längre sikt? KMV-objekt prioriterade för klassning enligt ny FS. Osäker bedömning av KMV. Frågetecken kring klassning av metaller/miljögifter vilka expertbedömningar och vilka data är tillåtna? Inväntar slutlig föreskrift. hur hantera nya prioämnen (t.ex. dioxin, PFOS), som prio eller SFÄ fram till 2018? gränsvärden för särskilt förorenande ämnen?

49 Bottenvikens distrikt - grundvatten Nya bedömningsgrunder och FS Nationellt underlag för påverkansanalys levererat Dataunderlag från SGU levererat Lst klassar i höst

50 Knäckfrågor - grundvatten Lite dataunderlag Nya bedömningsgrunder och FS att förhålla sig till

51 Utmaningar och knäckfrågor generellt TIDSPRESS KMV och undantag blir inte som utlovat nån vägledning från HaV Metaller och miljögifter Reviderade prioämnesdirektivet, hur hantera nya ämnen fram till 2018 som prio eller som SFÄ? Hantering av SFÄ (ingår i ekologisk status), avsaknad av gränsvärden Expertbedömningar Anpassning av distriktets sammanvägningsdatabas SAMBA

52 TACK för uppmärksamheten!

53 Åtgärdsprogram 2015 Från ÅP underlag till styrmedelsåtgärder Peter Wihlborg

54 Juridiska förutsättningar Ramdirektivet för vatten (RDV) Vattenförvaltningsförordningen (VFF) Miljöbalken (MB) Plan och bygglagen (PBL) etc. Föreskrifter, handböcker etc. Andra förutsättningar Tillgänglig datamängd Datakvalitet Praktiskt åtgärdsgenomförande Geografisk skala Mål, ramar och avgränsningar Möjligheter och begränsningar

55 Åtgärdsprogram: MKN ska följas

56 ÅP 2009 Styrmedelsåtgärder: vem och övergripande mål # 33 Kommuner behöver ställa krav på hög skyddsnivå i vatten som ej har god status X X

57 ÅP 2009 Nuläge MB Olika lagstiftning ger olika möjligheter till åtgärder i vatten VFF Effektiva åtgärder kan krävas lagstiftning sammanfaller PBL

58 EU Kommissionens synpunkter - ÅP 2009 Bättre koppling till fysiska åtgärder Bättre geografisk koppling Tydligare motivering av undantag Tolkning av vattentjänster

59 Förutsättningar för Åtgärdsprogram 2015 Vidareutveckling av ÅP 2009 Riktas till myndigheter och kommuner ( ÅP myndigheter ) Via övergripande styrmedelsåtgärder leda till lokala fysiska åtgärder Samordnas med övrigt svenskt miljöarbete Samordnas med Havsmiljöförordningen Inte omfatta kunskapsförsörjning för vattenförvaltningen

60 ÅP 2015 Hur når vi längre? MB Bättre underlag med definierade åtgärder Tidig samverkan med åtgärdsmyndigheter PBL VFF Ett bättre utnyttjande av lagstiftningens möjligheter bidrar till fler och effektivare åtgärder!

61 Åtgärdsprogram 2015: Visa på hur det möjligt att följa MKN! Ange förbättringsbehov för att följa MKN, på relevant geografisk skala. Visa att det är skäligt att följa MKN genom att ge förslag på lämpliga fysiska åtgärder som leder detta. Förslag på fysiska åtgärder - Motiverar MKN och ev. sänkta kvalitetskrav och tidsfrister. Stöd till ÅP-myndigheters åtgärdsarbete. Förståeligt för allmänheten.

62 Juridiskt bindande Motiverande förslag ÅP 2015 Hur når vi längre? Principiell uppbyggnad av Styrmedelsåtgärder 1. Ansvaring myndighet: Reviderad 37/38 lista vem ansvarar 2. Förbättringsbehov, plats: för att följa MKN var och vad 3. Förslag på fysiska åtgärder hur (ev. vem) ÅP underlag 4. Förslag på styrmedel (Bindande) efter samverkan Styrmedel används av myndigheter och kommuner för att få till fysiska åtgärder Lagstiftning, föreskrifter, tillsynsvägledning, bidrag, information

63 Förslag på Styrmedelsåtgärder Åtgärdsmyndighet 1 behöver tillse att 3590 km flottled biotopåterställs inom området XX1 så att MKN följs. Förslag på åtgärder som uppfyller detta återfinns i Åtgärdsunderlag XX1 För att igångsätta dessa åtgärder kan styrmedel X1 samt X2 användas Åtgärdsmyndighet 2 behöver tillse att medelhalten av bly i VFK SE reduceras med 0.2 µg/l, så att MKN följs. Förslag på åtgärder som uppfyller detta återfinns i Åtgärdsunderlag XX2 För att igångsätta dessa åtgärder kan styrmedel X3 användas Åtgärdsmyndighet 3 behöver tillse att användningen av XXX minskas i vattenförekomster där MKN inte följs. Förslag på åtgärd är en nationell informationskampanj.

64 VM s Åtgärdsarbete ÅP 2015 Åtgärdsunderlag t. ÅP 2015

65 Statusklassificering; 1 nov + Betingsberäkningar; 1 okt Åtgärdsbibliotek i VISS; 1 juni Åtgärdsplanering i VISS; 11 sept Åtgärdsunderlag; 31 dec ÅP Utkast 1; 1 maj 2014 MKN och Undantag; 1 mars 2014 ÅP - Styrmedelsanalys; 31 dec

66

67 VM s Styrmedelsprojekt

68 Förstudie del 1: Åtgärdsutredning Utvärdering av styrmedelsåtgärder i ÅP 2009 Åtgärder per miljöproblem och myndighet Utifrån återrapportering, effekt och nyttjade styrmedel Förstudie del 2: Styrmedelsutredning Förbättringsbehov per miljöproblem (enheter och skala) Åtgärder som täcker förbättringsbehovet Möjliga tillgängliga styrmedel + - Kostnader Förankring och diskussion per ÅP myndighet Utvärdering Möten med myndigheter Formulering av styrmedelsåtgärder + - Val av styrmedel, effektuppskatting Förslag på styrmedelsåtgärder Koppling till ÅP underlag Uppföljbarhet Fördjupad analys Vad genomförs Vad bör genomföras Hur gör vi det möjligt

69 Tack

70 Samråd och sammanställning Maria Renberg Referensgruppen, Piteå 13 Juni 2012

71 Samråd 16 samrådsmöten i Bottenviken. Inkomna 38 brevsvar och 12 via webbenkät. Kommuner, 8 svar Vattenråd, 6 svar 2 Länsstyrelser Centrala myndigheter, 15 svar

72 Sammanställning Vattenmyndighetens sammanställning av samrådssvaren sept Yttranden läggs ut på hemsidan. En del av synpunkterna inarbetas i nästa Förvaltningsplan.

73 Tack!

74 Title of presentation Subtitle Date Confidentiality - Critical (C4), High (C3), Medium (C2), None (C1) 1 Title of presentation Author YYYY.MM.DD

75 Nordiska elsystemet Norden är ett gemensamt elkraftsystem En gemensam elbörs, Nord Pool, där handel med el sker Handelsväg Fysisk väg 2 Title of presentation Author YYYY.MM.DD Confidentiality - Critical (C4), High (C3), Medium (C2), None (C1)

76 Produktion och elanvändning Huvuddelen av vattenkraftproduktionen sker i norra Sverige Huvuddelen av elanvändningen sker i södra Sverige Vattenkraft MW Kärnkraft 9000 MW Vf 4700 MW Vattenkraft: Stora volymer el transporteras från norr till söder MW TWh Vattenfall Fortum EON Stakraft Skellefteå Kraft 670 Holmen Energi 250 Jämtkraft 210 Övriga 930 Summa Kärnkraft: TWh per år 3 Title of presentation Author YYYY.MM.DD Vattenfall AB Confidentiality - Critical (C4), High (C3), Medium (C2), None (C1)

77 Vattenkraftens roll i det Nordiska elsystemet, idag och i morgon Vattenkraften producerar elenergi samt är regulatorn som håller balans mellan elanvändning och elproduktion Vattenkraft är mycket effektiv, såväl teknisk som ekonomisk, att hålla balans i elsystemet ändå ned på sekundnivå 4 Title of presentation Author YYYY.MM.DD Confidentiality - Critical (C4), High (C3), Medium (C2), None (C1)

78 Vattenfall Vattenkraft Vattenfalls vattenkraft Vattenfall har vattenkraftproduktion i 8 älvar, MW, TWh per år: Från söder till norr: Göta älv 3 Dalälven 3 Gimån 2 (2) Indalsälven 8 (3) Ångermanälven 8 (5) Ume älven 12 Skellefteälven 3 Luleälven 15 Den operativa körningen av de 8 älvarna, 54 kraftstationerna, 125 aggregaten och 200 utskovsluckorna sker från tre driftcentraler Vuollerim i Norrbotten Storuman i Västerbotten Bispgården i Jämtland Dessutom finns ett drygt 40-tal (1) småskaliga vattenkraftstationer (0,23 TWh/år). 5 Title of presentation Author YYYY.MM.DD Confidentiality - Critical (C4), High (C3), Medium (C2), None (C1)

79 Vattenkraftanläggningar i Västernorrland, 75 st 6 Title of presentation Author YYYY.MM.DD Confidentiality - Critical (C4), High (C3), Medium (C2), None (C1)

80 Vattenfall Vattenkraft i Västernorrland Ångermanälven, Indalsälven, Gimån 1 / 3 / 9 2 / 4 / / 3 / 88 1 / 1 / 11 4 / 3 (+1) / / 3 / / 3 / / 3 / / 3 / / 4 / 157 Småskaligt: Gottne i Moälven Örnsköldsviks kommun 7 Title of presentation Author YYYY.MM.DD Confidentiality - Critical (C4), High (C3), Medium (C2), None (C1) aggregat / utskov / effekt MW

81 Planerade projekt i Västernorrland, färdigtidpunkt Bergeforsen - Nytt utskov 2014 (642 Mkr) - G G G Järkvissle - Transformator 2018 Forsmo - G Kilforsen - G Kontrollanläggning G Lasele - G Kontrollanläggning 2020 Långbjörn - G G Leringeforsen - Transformator 2017 Torpshammar - G2, Transformator, Kontrollanläggning Mkr 8 Title of presentation Author YYYY.MM.DD Confidentiality - Critical (C4), High (C3), Medium (C2), None (C1)

82 Bergeforsen, nytt utskov Tidplan Byggstart för projektet Trafik läggs om till den provisoriska förbifarten Bergschakt för tunneln påbörjas Betongarbeten för intaget påbörjas Byggandet av nya vägbron påbörjas Byggandet av nya vägbron påbörjas Utskovsluckan börjar monteras och betongarbeten vid intag klara Elektriska installationer för utskovsluckan påbörjas Nya utskovsluckan testas och driftsätts i torrhet Hela utskovet klart Åtgärder på befintliga utskov inleds Åtgärder på befintliga utskov klart 9 Title of presentation Author YYYY.MM.DD Confidentiality - Critical (C4), High (C3), Medium (C2), None (C1)

83 Regleringsföretaget 10 Title of presentation Author YYYY.MM.DD Confidentiality - Critical (C4), High (C3), Medium (C2), None (C1)

84 1 Dialog om miljöhänsyn Jonas Eriksson Norra Skogsägarna

85 2 Dialog om miljöhänsyn - Mål Ökad samsyn om sektorsansvaret Utvecklade sätt att beskriva målbilder för bra miljöhänsyn Väl kända lagkrav för miljöhänsyn Uppföljningssystem som kan utgöra grund för en fortsatt utvecklings- och lärprocess

86 Färdplan Dialog om miljöhänsyn 3

87 Deltagare-Processgruppen 4 Svante Claesson - Skogsstyrelsen Gunilla Kock Hansson - Skogsstyrelsen Börje Pettersson - Bergvik Ola Kårén - SCA Bodil Norrby - PEFC Henrik von Steding - FSC Sofia Backeus LRF Skogsägarna Jonas Eriksson Norra Skogsägarna

88 Deltagare-Naturvårdsgruppen 5 Malin Andersson - Skogsstyrelsen Jan Bengtsson - Skogsstyrelsen Thomas Husing - Skogsstyrelsen Ola Kårén - SCA Martin Schmalholz - Stora Enso Ove Nystrand Karlstad Stift Gustaf Aulén Södra Skogsägarna Björn Skogh Norrskog Olle Höjer Naturvårdsverket Fredrik Widemo Svenska Jägarförbundet

89 Deltagare-Mark och Vatten 6 Elisabeth Andersson - Skogsstyrelsen Mariana Jussila - Skogsstyrelsen Åke Bengtsson - Vattenmyndigheten Per Simonsson - SCA Per Olsson - HaV Jonas Eriksson Norra Skogsägarna Mats Blomberg Södra Skogsägarna Börje Pettersson - Bergvik Sofi Alexandersson - WWF

90 Deltagare-Kulturmiljögruppen 7 Tomas Thuresson/Linda Eriksson Skogsindustrierna Viktoria Hallberg - Sveriges Hembygdsförbund Leif Gren Riksantikvarieämbetet Torbjörn Åhman - Holmen Skog Martin Schmalholz - Stora Enso Klara Helstad Södra skogsägarna Claes Ström - Länsstyrelsen Västra Götaland Mattias Persson och Göran Lundh (Skogsstyrelsen)

91 Deltagare-Friluftsliv och rekreation 8 Ylva Birkne - Skogsstyrelsen Oskar Forsberg - Skogsstyrelsen Magnus Andersson - SCA Ulrika Karlsson - Naturvårdsverket Märta Berg - Naturskyddsföreningen Mats Blomberg Södra skogsägarna Lotta Möller - Skogssällskapet Birger Svanström Sveriges Hembygdsförbund Göran Andersson - Friluftsfrämjandet

92 Deltagare- Uppföljningsgruppen 9 Magnus Fridh - Skogsstyrelsen Håkan Berglund - Artdatabanken Pelle Gemmel - SCA Olle Kellner Länsstyrelsen i Gävleborg Andreas Eriksson - Skogsstyrelsen Nils Broman Norra Skogsägarna Anna Hedström Ringvall - SLU Caroline Rotpheffer Korsnäs/Billerud Per Sandberg Mellanskog

93 Deltagare- Översynsgruppen 10 Gunilla Kock Hansson Skogsstyrelsen Malin Andersson Skogsstyrelsen Elisabet Andersson Skogsstyrelsen Håkan Slotte Riksantikvarieämbetet Stefan Bleckert Sveaskog Göran Örlander Södra Skogsägarna Gunnar Lindén LRF Skogsägarna Per Olsson Havs och vattenmyndigheten Peter Roberntz WWF Anna Lind - Naturvårdsverket

94 Exempel från Skogsstyrelsens dialog om mark och vatten 11 Exempel på hur ett utströmningsområde (rödfärgat) kan se ut i anslutning till en bäck och hur kantzonen avgränsats för att bibehålla sina funktioner. Illustration: Martin Holmer.

95 Resultat från dialogen. Ex Mark och vatten Ingen avverkning i utströmningsområden i direkt anslutning till vatten. Hänsynskrävande biotoper mot vatten lämnas utan skogsbruk, alternativt naturvårdande skötsel. Allt löv inom cirka 10 meter från vattnet lämnas. Träd, buskar och övrig vegetation som bedöms ge stabil beskuggning och bidra med föda och död ved till vattnet lämnas utifrån befintliga förutsättningar. Kantzonen underväxtröjs inte. Inga körskador i och i direkt anslutning till vattendrag och sjöar. Detta innebär att körning inte sker inom cirka 10 meter från vatten. Inga körskador som leder till ökad slamtransport till sjöar och vattendrag. Inga körskador i utströmningsområden.

96 Ytterligare exempel från skogsstyrelsens dialog 13 Illustrationen visar ett körsätt som bör tillämpas vid avverkning nära vatten. Genom att både skördare och skotare nyttjar hela kranens räckvidd kan skotaren gå långt från den lämnade kantzonen. I det här exemplet kan skotaren gå på fastmark. Därigenom förhindras uppkomsten av körskador. Illustration: Martin Holmer.

97 Dialog om miljöhänsyn 2013 Övergripande process Utvärdering av arbetssättet Apr - Maj Remissvar inkomna till Skogsstyrels en 31 Maj Ledningsbeslut Skogsstyrelsen - Uppföljning - Målbilder - Sektorsansvar Aug - Sep Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Seminariu m 27 feb Utskick remiss 19 Mars Återsamla arbetsgrupper na för hantering av remissvar Juni Styrelsebesl ut FoA 30 SvL 6 okt

98 Vi har ett brett förbättringsarbete 15 Studiekampanjen Skogens vatten Pådrivande i att ny mera skonsam teknik utvecklas Norras kvalitets projekt Utveckling av nya tjänster för framtidens skogsägare

99 16 Personliga reflektioner Konstruktiv process Stark vilja till förbättring/förändring/samverkan Tidskrävande Begreppsförvirring terminologi Det är nu det verkliga arbetet påbörjas Nya rutiner Avhopp från miljörörelsen? Parallell process i miljömålsberedningen

100 Miljömålsberedningen måste lyssna till resultatet av Skogsstyrelsens dialogarbete 17 Två parallella processer pågår samtidigt, men drar åt olika håll Miljömålsberedningen Strategi för en långsiktigt hållbar markanvändning Skogsstyrelsens dialog om miljöhänsyn Två års arbete riskerar att gå förlorat ifall inte dialogen beaktas av miljömålsberedningen