Bilaga 3 - Miljökonsekvensbeskrivning. Ansökan om tillstånd för vattenverksamhet Råvattenintag Delary, Älmhults kommun
|
|
- Britt Karlsson
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Bilaga 3 - Ansökan om tillstånd för vattenverksamhet Råvattenintag Delary, Älmhults kommun Upprättad av: Jessica Gilbertsson/ Mathias Öster Granskad av: Esbjörn Tagesson Godkänd av: Patrik Lissel
2 Icke teknisk sammanfattning Bakgrund och ansökt verksamhet Älmhult tätorts vattenförsörjning baseras idag på råvattenuttag ur södra delen av sjön Möckeln med efterföljande konstgjord infiltration i Älmhultsåsens sand- och grusavlagringar. Det finns ingen reservvattentäkt, vilket gör dricksvattenförsörjningen sårbar och helt beroende av att vattenkvaliteten i sjön Möckeln fortsätter att vara god. Konsekvenserna av ett olyckstillbud som förorenar sjön eller infiltrationsområdena kan bli mycket allvarliga. Som ett led i att säkra vattenförsörjningen för Älmhult planerar kommunen att etablera en kompletterande uttagspunkt för råvatten i Delarymagasinet i Helge å, nedströms sjön Möckeln. Delarymagasinet är ett konstgjort, dämt, magasin vilket nyttjas för vattenkraftproduktion. Vattenuttaget i Delarymagasinet kommer samverka med det befintliga vattenuttaget i södra Möckeln så att den totala uttagsmängden ryms inom nuvarande tillståndsgivna volymer (maximalt 50 l/s räknat som ett snitt per månad). Som maximalt dygnsmedelvärde yrkas för 70 l/s. De fysiska åtgärderna som omfattas av projektet är: Nytt råvattenintag med råvattenledning i Delarymagasinet. Råvattenledningen läggs på befintlig botten med tyngder, dvs. grävning minimeras i vattenområde. Ny råvattenpumpstation (byggnad ca 5*6,5 m) placerad i Delary, på kommunens fastighet där det befintliga grundvattenverket är placerat. Schaktning kommer att göras för grundläggning av pumpstationen och i strandzonen för att leda in råvattenledningen till pumpstationen. Befintligt vattenverk i Delary rivs när ny vattenförsörjning trätt i kraft och ersatt den lokala grundvattentäkten. Delary\3_Dokument\6_Slutrapport\3_\Bilaga Miljökonsekvenser vid drift Projektet kommer att bidra med ytterligare en uttagspunkt för dricksvattenproduktion, vilket väsentligt ökar säkerheten i dricksvattenförsörjningen för Älmhults samhälle. Detta är projektets stora positiva miljökonsekvens. Inga naturmiljökonsekvenser bedöms uppstå i Möckeln, Delarymagasinet eller i Helge å däremellan. Vattenuttaget kan orsaka en temporär mindre avsänkning i Delarymagasinet i samband med uttag vid lågflöden. Avsänkningen bedöms dock som försumbar och dess storlek ligger väl inom de variationer i vattennivån som uppkommer vid driften av kraftverket. Vidare innebär naturliga variationer, exempelvis från vindpåverkan, betydligt större påverkan på flöde och ytvattennivåer i vattensystemet än de som kan uppkomma från driften av den planerade vattentäkten. Friluftslivet kan påverkas genom vissa inskränkningar från kommande skyddsföreskrifter för vattentäkten, dock går det i dagläget inte att förutspå hur dessa kommer att utformas. Pumpstationen kommer att ersätta ett befintligt vattenverk av något större storlek, varför ingen egentlig förändring sker för boendemiljön. Ingen påverkan bedöms ske på kulturmiljö eller energiproduktion. 2 (35)
3 Miljökonsekvenser vid byggskedet Tillfälliga störningar kan komma att ske under anläggningsskedet både för boende och i närliggande vattenmassa. Under anläggningsskedet kan grumling uppstå lokalt invid arbetsområdet. Siltgardiner, eller annan jämförbar skyddsmetod, kommer vid behov att används vid arbete i vatten för att minimera grumlingen. Viss bergsprängning på land kan komma att behövas för grundläggning av pumpstation. En lokal grundvattensänkning kommer att krävas för schakt och grundläggning av pumpstation. En rad skyddsåtgärder planeras för att minimera påverkan på vattenmiljön. Nedströms liggande biotoper bedöms dock inte påverkas negativt av projektet då en liten grumling från området snabbt späds ut i den totala vattenmassan i Helge å. För byggskedet kommer entreprenören i sitt egenkontrollprogram hantera frågor som grumling och grundvattensänkning. Miljömål och betydande miljöpåverkan Det beskrivna projektet kommer ha minimal påverkan på regionala och nationella miljömål och kommer inte påverka statusklassningarna för de vattenförekomster som finns i området. Projektet antas inte medföra betydande miljöpåverkan enligt Länsstyrelsen i Kronobergs län. Delary\3_Dokument\6_Slutrapport\3_\Bilaga 3 (35)
4 Delary\3_Dokument\6_Slutrapport\3_\Bilaga Innehåll 1 Inledning Bakgrund och syfte Nuvarande vattenuttag Planerat vattenuttag 5 2 Planeringsförutsättningar Översiktsplan och detaljplaner Riksintressen Skyddsområde för grundvatten Strandskydd Miljödomar Miljökvalitetsnormer för vatten 10 3 Avgränsning 11 4 Områdesbeskrivning Vattenmiljöer Natur Hela utredningsområdet Området kring Delarymagasinet Rödlistade arter inom utredningsområdet Fiskarter inom utredningsområdet Kultur Friluftsliv Boendemiljö och bebyggelse Energiproduktion 19 5 Samråd och beslut om betydande miljöpåverkan 20 6 Alternativ Lokaliseringsprocess Avskrivna alternativ Utredningsalternativet - Beskrivning av vattenverksamheten Alternativa utformningar av valt alternativ Noll-alternativ 23 7 Miljökonsekvenser Effekter på vattennivåer Natur Kultur Friluftsliv Boendemiljö Människors hälsa Energiproduktion Konsekvenser under anläggningsskedet Råvattenpumpstation Intagsledning Konsekvenser av noll-alternativ Kontrollprogram Samlad bedömning 30 8 Miljömål Nationella miljömål Regionala miljömål Lokala miljömål 33 9 Hänsynsregler Referenser 35 4 (35)
5 1 Inledning 1.1 Bakgrund och syfte Älmhult tätorts vattenförsörjning baseras idag på råvattenuttag ur södra delen av sjön Möckeln med efterföljande konstgjord infiltration i Älmhultsåsens sand- och grusavlagringar. Det finns ingen reservvattentäkt, vilket gör dricksvattenförsörjningen sårbar och helt beroende av att vattenkvaliteten i sjön Möckeln fortsätter att vara god. Konsekvenserna av ett olyckstillbud som förorenar sjön eller infiltrationsområdena kan bli mycket allvarliga. Vattengenomströmningen i södra Möckeln är dålig så det kan ta lång tid innan vattnet åter kan nyttjas efter ett olyckstillbud. Kommunen har idag beredskap att ta en mindre mängd reservvatten från Kalvasjön genom att lägga ut temporära ledningar. Det distribuerade vattnet är då att betrakta som nödvatten, som bara kan försörja Älmhult under en kortare tid. Som ett led i att säkra vattenförsörjningen för Älmhult planerar kommunen att etablera en kompletterande uttagspunkt för råvatten i Delarymagasinet i Helge å, nedströms Möckeln, se Figur 1. Ett råvattenuttag ur Delarymagasinet innebär en riskreduktion jämfört med uttaget i södra Möckeln då avståndet mellan uttagspunkt och potentiella föroreningskällor i Älmhult ökar samtidigt som utspädningen av potentiella föroreningar från Älmhult ökar. Fördelarna med just denna lokalisering är också att en ny vattenledning mellan Delary och Älmhult kan användas vid en eventuell framtida etablering av en ny råvattentäkt längre västerut, vid exempelvis Hängasjön eller Trarydsmagasinet i Lagan. Detta är dock mer övergripande långsiktiga visioner för den framtida vattenförsörjningen och ingår inte i denna tillståndsansökan. Delary\3_Dokument\6_Slutrapport\3_\Bilaga En miljökonsekvensbeskrivning (MKB) enligt 6 kap 1 miljöbalken krävs vid tillståndsansökan för vattenverksamhet enligt 11 kap. miljöbalken. MKB:n utgör ett beslutsunderlag för miljödomstolen vid prövning av vattenverksamheten och ska belysa positiva och negativa miljökonsekvenser på miljön, människors hälsa och hushållningen med naturresurser. Samtliga angivna plankoordinater hänförs till SWEREF Höjdangivelser avser, om inte annat anges, rikets höjdsystem RH Nuvarande vattenuttag Kommunen har idag tillstånd för vattenuttag i södra Möckeln på maximalt 50 l/s räknat som ett snitt per månad. 1.3 Planerat vattenuttag Kommunen avser att etablera ett kompletterande råvattenuttag i Delarymagasinet som kommer samverka med det befintliga vattenuttaget i södra Möckeln så att den totala uttagsmängden fortsätter att vara begränsad till maximalt 50 l/s räknat som snitt per månad. Som maximalt dygnsmedelvärde yrkas för 70 l/s. 5 (35)
6 Figur 1. Översiktlig lokalisering av vattenverksamheten markerad med röd ring. Karta från Eniro ( 2 Planeringsförutsättningar Delary\3_Dokument\6_Slutrapport\3_\Bilaga 2.1 Översiktsplan och detaljplaner I Älmhults kommuns nuvarande Översiktsplan från 2006 beskrivs allmänna intressen och regleringar för Delary tätort med omgivning, se Figur 2. I grundvattenverkets direkta närhet finns det främst bostäder. Inom Delary tätort finns fem byggplaner (jämförbara med detaljplaner) från och en detaljplan för en mindre fastighet från Området närmast stranden vid Delarymagasinet, där kommunen idag har ett grundvattenverk och den nya råvattenpumpstationen är tänkt att placeras, ingår i detaljplan F1 från Området (fastigheten Veka 1:59) är utpekat som område för grundvattenverk i planen. Strandzonen sydväst om vattenverksfastigheten, ner till intagsluckan för vattenkraftverket, ingår också i detaljplan F1 och är på planen markerat som park eller plantering. 6 (35)
7 Figur 2. Befintliga allmänna intressen och regleringar runt Delarymagasinet. Ur den kommunala Översiktplanen från Delary\3_Dokument\6_Slutrapport\3_\Bilaga 2.2 Riksintressen Riksintressen inom utredningsområdet finns markerade på kartan i Figur 3. Delarymagasinet och dess strandzon är inte identifierat som något riksintresse. Möckeln och Helgeå nedströms Möckeln till strax uppströms Delarymagasinet är identifierat som riksintresse, kallat Möckelnområdet (område NRO07011). Objektet är ca ha stort där Helgeå endast utgör en liten del. I Naturvårdsverkets värdebeskrivning står det: Möckeln är den största oreglerade näringsfattiga sjön på den syd-småländska sjöslätten. Sjön har mycket varierande stränder med bl. a. tydliga strandhak och strandplan från tiden före en stor sjösänkning på talet. Den är mycket flikig och har varierande bottnar. Beroende på berggrund med ett stråk av hyperitdiabas, jordarter, vattentillgång och skiftande kulturprägel har bygden en mycket stor mångfald av rika biotoper. Ett område som sträcker sig från strax nedströms Delary och ca 12 km ytterligare nedströms Helge å till Hallaböke, är också utpekat som riksintresse för naturvård (område NRO07052). I Naturvårdsverkets värdebeskrivning står det om objektet: I omgivningarna runt Helge å mellan Delary och Hallaböke finns värdefulla och representativa odlingslandskap, lövskogar och våtmarker. I odlingslandskapet finns spridda, välhävdade sötvattenstrandängar som slås och/eller betas. I andra delar närmast ån finns värdefulla åmader. Inom detta område finns även specifika 7 (35)
8 mindre objekt utpekade som Natura 2000-objekt Strandängar vid Helge å. Dessa ligger ca 2,5 6 km nedströms befintligt vattenverk i Delary. Delary\3_Dokument\6_Slutrapport\3_\Bilaga Figur 3. Befintliga riksintressen och naturvärden i Möckeln och längs Helgeå nedströms Möckeln till Delarymagasinet. 8 (35)
9 Övriga riksintressen inom utredningsområdet (se avgränsning i kap 3) inkluderar åtta Natura 2000 områden (Byvärma, Vedåsa, Centrala Möckeln, Åshuvud, Ramsås, Kronan, Tångarne, Dihult) och två kulturmiljöområden (Höö och Råshult) som alla ligger i Möckeln eller dess strandområden. 2.3 Skyddsområde för grundvatten Delar av Delary samhälle samt västra strandkanten omfattas av ett vattenskyddsområde från 28 april 1969 som omfattar den befintliga grundvattentäkten och vattenverket, se Figur 4. Delary\3_Dokument\6_Slutrapport\3_\Bilaga Figur 4. Markerat område (lila) visar utbredningen av skyddsområdet för Delary grundvattentäkt, beslutat 28 april Grundvattenborrorna som idag förser Delary med dricksvatten är markerade med stjärnor. Paragraf 2 k är av intresse för denna ansökan: Grus- eller jordtäkt samt större schaktningsarbeten får ej utföras djupare än att med säkerhet den högsta naturliga grundvattenytan ej nås (grundgrävning för hus räknas ej som 9 (35)
10 större schaktningsarbete). De högsta hittills uppmätta grundvattennivåerna inom skyddsområdet finns angivna på skyddsområdeskartan. Återfyllning av grus- eller jordtag får ej utföras med sådant material att grundvattenförorening eller väsentlig minskning av grundvattenbildning och grundvattenframrinning kan bli följden. 2.4 Strandskydd Helgeå, från Möckelns utlopp ner till och med Delarymagasinet, omfattas av ett generellt strandskydd på 100 m från strandlinjen, både på land och i vattenområdet. Kring sjön Möckeln är strandskyddet 200 meter inåt land och 100 meter ut i vattnet. 2.5 Miljödomar Älmhults kommun innehar sedan 1979 ett tillstånd för att ta upp vatten ur Möckeln för dricksvattenändamål. Domen (DVA 10/1979) begränsar vattenuttaget från Möckeln till maximalt 50 l/s räknat som ett snitt per månad. I Delarymagasinet har E.ON ett kraftverk för elproduktion. I dom från 1939 (dom nr AD 58/1938) finns bland annat begränsningar på att kraftverket ska släppa förbi minst 4,4 m 3 /s, eller om tillrinningen skulle vara mindre, hela tillrinningen. Vidare får vattennivån i magasinet ej dämmas över nivån +120,11. GW kraft AB har kraftverk i Gustavsfors (dom VA 56/95) samt i Fredriksfors, båda belägna längs Helgeå mellan Möckeln och Delarymagasinet. Det senare kraftverket drivs enligt gammal hävd och miljötillstånd saknas. Delary\3_Dokument\6_Slutrapport\3_\Bilaga 2.6 Miljökvalitetsnormer för vatten Miljökvalitetsnormer är föreskrifter om viss lägsta miljökvalitet för t.ex. sjöar och vattendrag inom ett bestämt geografiskt område. Normerna reglerar den miljökvalitet som skall finnas eller uppnås och t.ex. inte vad som är tillåtet att släppa ut. Med miljökvalitet menas en beskrivning av ett visst miljötillstånd med hänsyn till olika miljöbelastningar. En miljökvalitetsnorm ska ange de förorenings- eller störningsnivåer som naturen eller miljön kan belastas med utan fara för påtagliga olägenheter. Nivåerna fastställs utifrån vetenskapliga kriterier. Vattenförekomsternas status, det vill säga miljötillståndet i dessa, ska bedömas och graderas. Ekologisk ytvattenstatus, vilket omfattar biologiska, fysikalisk-kemiska och hydrologiska kvalitetsfaktorer för ytvatten, graderas i en femgradig skala. De fem statusklasserna är: hög, god, måttlig, otillfredsställande och dålig status. Kemisk ytvattenstatus baseras på koncentrationer av de ämnen som har EUgemensamma miljökvalitetsnormer och/eller som är upptagna på listan över prioriterade ämnen. Kemisk ytvattenstatus klassificeras som god status eller som uppnår ej god status. Målet är att vattenförekomsterna skall uppnå lägst god status/potential senast den 22 december 2015 och att ingen vattenförekomsts status skall försämras. Det finns sex ytvattenförekomster inom utredningsområdet som är upptagna i VISS, se Tabell 1. Alla förekomster har en klassning som säger att det finns risk att god ekologisk status inte uppnås Den goda statusen skulle kunna äventyras om den nuvarande kalkningen upphör, vilket i så fall kan leda till försurningsska- 10 (35)
11 dor. Möckeln har måttlig ekologisk status vilket grundar sig på måttlig status för siktdjup och makrofyter. Tabell 1. Vattenförekomster i området från Möckeln till Delarymagasinet och deras ekologiska och kemiska statusklassningar. Utdrag från VISS Vattenförekomst Delarymagasinet (SE ) Delarymagasinet Lillån (SE ) Helgeå mellan Lillån och Skeppshultasjön (SE ), Skeppshultssjön ( ) Helgeå mellan Skeppshultasjön och Möckeln (SE ) Möckeln (SE ) Ekologisk status (2009) Kemisk status (exkl. kvicksilver) (2009) Risk att Ekologisk status inte uppnås 2015 Risk att Kemisk status inte uppnås 2015 God God Risk Ingen risk God God Risk Ingen risk God God Risk Ingen risk God God Risk Ingen risk God God Risk Ingen risk Måttlig God Risk Ingen risk Delary\3_Dokument\6_Slutrapport\3_\Bilaga 3 Avgränsning en utgör en bedömning av de miljökonsekvenser som de planerade verksamheterna kan medföra. Följande miljöaspekter har efter samrådsförfarandet visat sig vara relevanta att utreda i denna ansökan: vattenmiljö, naturmiljö, kulturmiljö, rekreation och friluftsliv, boendemiljö, människors hälsa samt energiproduktion. Utredningsområdet för ansökan har avgränsats till att omfatta Möckeln samt Helgeå nedströms Möckeln till Delarymagasinets utlopp. För Delarymagasinet finns i gällande vattendom från 1939 (AD 58/1938) en begränsning uttryckt som att rättighetsinnehavaren ska släppa förbi minst 4,4 m 3 /s, såvida inte tillrinningen är lägre, då ska hela tillrinningen släppas förbi. Denna situation kommer inte förändras, varför en geografisk avgränsning för möjliga effekter av sökt uttag kan sättas till Delarymagasinets utlopp för driftskedet. Specifikt för byggtiden skulle viss grumling kunna följa med vattnet nedströms Delarymagasinet i samband med att anläggningsarbeten utförs, varför viss diskussion om nedströms liggande objekt tas upp under kap 2.2 Riksintressen samt 7.8 Konsekvenser under anläggningsskedet. Möckeln tas med i avgränsningen då beräkningar gjorts på nivåvariationer i sjön till följd av att det framtida vattenuttaget kan ske i två punkter. Detta har gjort att naturvärden och riksintressen för just Möckeln endast beskrivs översiktligt i denna MKB. 11 (35)
12 Ingen vattenbalans redovisas eftersom samma mängd vatten tas inom Helge ås vattensystem. Det uttagna vattnet hamnar efter förbrukning i Driveåns avrinningsområde som ansluter Helge å i Osby. Detta är samma i både noll-alternativ och utredningsalternativ varför det inte beskrivs vidare. Planerad ledning mellan pumpstation och vattenverket i Älmhult prövas genom ledningsrätt och anmälan om samråd enligt 12 kap. 6 miljöbalken. Ledningen omfattas inte av den aktuella tillståndsansökan om vattenverksamheten. 4 Områdesbeskrivning 4.1 Vattenmiljöer Delarymagasinet utgör en uppdämd sträcka av Helgeå på drygt 4 km som ingår i Helgeås avrinningsområde. Tillflödet till Delarymagasinet domineras av vattenföringen i Helgeå som rinner via sjön Möckeln, se Figur 5. Delarymagasinet är litet (1,22 km 2 ) och relativt grunt med ett medeldjup på ca 4 m och maximalt djup på 7 m. Enligt SMHI är medelvärdet av dygnsvattenföringen (MQ) vid Möckelns utlopp ca 10,8 m 3 /s, medelvärdet av varje års högsta vattenföring (MHQ) 22,3 m 3 /s och medelvärdet av varje års lägsta lågvattenföring (MLQ) 3,5 m 3 /s (data från perioden ). Motsvarande värde vid Delarymagasinets utlopp är 13,2 m 3 /s (MQ), 28,0 m 3 /s (MHQ) och 4,2 m 3 /s (MLQ). Vattenföringen för olika platser längs Helge å, från Möckeln till Delarymagasinet, finns angiven i den hydrologiska utredningen som är bifogad denna ansökan (bilaga 6). Vattennivåerna i Delarymagasinet, varierar ca 2 dm över året, mellan ca +119,9 och +120,1. I Helgeås ca 200 km långa sträckning, norr om Möckeln ner till mynningen i Hanöbukten, finns totalt åtta kraftverk. Från Möckelns utlopp och ner till Delarymagasinet, en sträcka på ca 20 km, finns kraftverk i Gustavsfors, Fredriksfors och Delary. Delary\3_Dokument\6_Slutrapport\3_\Bilaga 12 (35)
13 Figur 5. Helgeås sträckning från Möckeln ner till Delarymagasinet. Kraftverken i Gustavsfors och Fredriksfors finns markerade. Karta från Lantmäteriet. Delary\3_Dokument\6_Slutrapport\3_\Bilaga 4.2 Natur Det finns många utpekade värdefulla naturmiljöer inom utredningsområdet, se Figur 3 för riksintressen och Figur 6 för de mest närliggande objekten kring Delarymagasinet Hela utredningsområdet Möckeln och Helgeå nedströms Möckeln till strax uppströms Delarymagasinet är identifierat som riksintresse, kallat Möckelnområdet (NRO07011), se Figur 3 i kapitel 2.2. Möckeln är den största oreglerade sjön i södra Småland. Kring sjön finns värdefulla lövdominerade strandskogar och våtmarker och stora områden med ädellövskog. Områdets mångfald av rika biotoper skapar förutsättningar för ett artoch individrikt växt- och djurliv. Sjön är av största värde med avseende på sin fågelfauna, både som rastbiotop och häckningslokal. I beskrivningen av området står det att sjöns rika fågelfauna beror mycket på de stora naturliga vattenfluktuationerna, den långa strandlängden, örikedomen, de stora kärrområdena, den rika fisktillgången och den låga störningsfrekvensen av friluftsliv inom grunda, steniga områ- 13 (35)
14 den. Även fiskfaunan är artrik och unik med goda bestånd av faren och mal. Värdefulla odlingslandskap med grova lövträd finns också. Totalt omfattar riksintresset ca hektar inom Älmhult och Ljungby kommuner. Naturvärdena är inte specifikt knutna till den del av Helge å som denna tillståndsansökan främst berör. Mellan Delarymagasinet och Möckeln finns inga naturreservat, men länsstyrelsen har pekat ut fyra delsträckor längs Helge å som planerade sådana. Hela sträckan från Möckeln till Delarymagasinets utlopp är utpekat för sina naturvärden i det regionala naturvårdsprogrammet från Närmast Möckeln är naturvärdena högst (klass 1) och de biologiska värdena avtar ner mot Delarymagasinet (klass 3) Området kring Delarymagasinet I Delarymagasinet finns inga utpekade riksintressen eller andra områdesskydd, såsom naturreservat eller Natura 2000-områden, se Figur 6 nedan. Tre nyckelbiotoper finns i strandnära läge varav en ädellövskog, en strandskog och en blandlövskog. Delarymagasinet omfattas som nämnts ovan av det regionala naturvårdsprogrammet, klass 3. Värdena som pekas ut i Delarymagasinet omfattar friluftsliv, både fritidsstugor och det rörliga friluftlivet, samt naturvärden på öar och i skogsområden på ömse sidor av Helgeå. I naturvårdsprogrammet kan man läsa: Stränderna vid Delarydammen är till största delen barrskogsklädda. På öar i dammen växer här och var ädellövskog. Värdefullast är området vid Näs, där floran i sluttningar mot vattnet är rik med bland annat vispstarr, blåsippa, tandrot, våtärt, skogsbingel, småvänderot och vätteros. Fritidsstugor finns bland annat vid Näs. Området, som utnyttjas även för rörligt friluftsliv, kan behålla sina stora biologiska och landskapsmässiga naturvärden, om hänsyn visas vid jord- och skogsbruk samt vid bebyggelseplanering... Delary\3_Dokument\6_Slutrapport\3_\Bilaga 14 (35)
15 Delary\3_Dokument\6_Slutrapport\3_\Bilaga Figur 6. Utpekade naturobjekt i närheten av Delarymagasinet. 15 (35)
16 4.2.3 Rödlistade arter inom utredningsområdet Ett antal rödlistade arter förekommer i Möckeln och Helgeåns vattendrag nedströms Möckeln till och med Delarymagasinet, se Tabell 2. Tabell 2. Rödlistade arter i Möckeln och Helgeåns vattendrag nedströms Möckeln till och med Delarymagasinet. Art Rödlistad * Förekomst inom utredningsområdet Referens # Utter VU Inom hela området Artportalen Mal EN Inom hela området, även nedströms Delarymagasinet. Talrikt i områdena uppströms Gustavsfors. Lake NT Inom hela området, även nedströms Delarymagasinet. Tjockskalig målarmussla EN Helgeås huvudfåra både uppströms (vid Gustavsfors) och nedströms Delarymagasinet (vid Skåparyd) Artportalen Elfiskeregistret Musselportalen, Alcontrol (2011), Samuelsson (2006) Flat dammussla NT Möckelns utlopp, Bökönasjön Musselportalen, Samuelsson (2006) Äkta målarmussla NT Möckelns utlopp, Bökönasjön Musselportalen, Samuelsson (2006) Hårklomossa NT Möckelns utlopp samt nedströms Delarymagasinet * Rödlistekategorierna är: NT, nära hotad; VU, sårbar; EN, starkt hotad; CR, akut hotad. # Sökning i databaser gjordes Artportalen, Darnell (2006) Delary\3_Dokument\6_Slutrapport\3_\Bilaga Fiskarter inom utredningsområdet Statistik från Elfiskeregistret (SERS) ( ), över lokaler mellan Gustavsfors och Aspholmen, 600 m söder om Fredriksfors, visar att följande fiskarter påträffats i området : abborre, bergsimpa, björkna, braxen, gers, gädda, mal, lake, löja, mört, signalkräfta och öring. Arter som påträffats tidigare än 2002 är bäcknejonöga, gös och ål. I Möckeln tillkommer, enligt beskrivningen för riksintresseområdet, arterna faren, benlöja, sarv och siklöja. Ovanstående fiskarter har överlag en lektid som infaller under våren, från islossningen i mars - april fram till juni 1. Braxen, sarv och björkna har en något senare lektid där leken ibland håller i sig till juli månad. Arter med andra lektider är lake 1 Källa: och Nationalnyckeln, band Ryggsträngsdjur: Strålfeniga fiskar. 16 (35)
17 som leker december mars, siklöjan som leker oktober december och öringen som leker september november. Laken leker över sandiga, grusiga eller steniga sjö- och flodbottnar med ett djup mellan 1 och 50 m. Arten uppehåller sig annars gärna i sjöarnas djupare delar. Siklöjan och öringen leker i grunda, strömmande vatten över sand- och grusbottnar. För öringen finns de främsta lekområdena vid Fredriksfors och Gustavsfors, se Figur 7. Man har regelbundet planterat ut öring söder om Delarymagasinet, men det finns enligt länsstyrelsen inga indikationer på att arten leker i området (Lessmark, 2006). Bottenfaunan har provtagits vid Möckelns utlopp senast 2011 (Hilding 2011) och i ett område mellan Möckelns utlopp och Aspholmen, nära Delarymagasinet 2007 (Norbrant 2007). Undersökningarna har generellt visat på en hög ekologisk status med en artrik och skyddsvärd bottenfauna. Delary\3_Dokument\6_Slutrapport\3_\Bilaga Figur 7. Strömsträcka i Helge å vid Gustavsfors där bland annat öring leker. 4.3 Kultur Mark- och vattenarbeten kommer endast att ske i Delarymagasinet och dess västra strandzon. Inga kända fasta fornlämningar finns i strandzonen som kommer att bebyggas med råvattenpumpstationen, se Figur (35)
18 Figur 8. Förekomster av fornminnen i området kring Delary. Riksantikvarieämbetets Fornsök Delary\3_Dokument\6_Slutrapport\3_\Bilaga 4.4 Friluftsliv Delarymagasinet är i det regionala naturvårdsprogrammet utpekad som intressant för friluftslivet, både med avseende på fritidsstugor och på det rörliga friluftslivet (Länsstyrelsen i Kronobergs län, 1989). Det finns en kommunal badplats och kanotbas vid Delarymagasinets östra strand (se markering i Figur 8 och foto i Figur 9). Längs Delarymagasinets västra strand, strax norr om befintligt vattenverk, finns iordningställda fikabord. Sportfiske bedrivs på ett flertal platser längs Helgeå, så även i Delarymagasinet där gösfisket är särskilt bra. Försäljning av fiskekort och uthyrning av båt sköts av Gustavsfors Fiskevårdsområde. Enligt uppgift från närboende finns det omkringliggande sommarstugor och torp som sommartid lägger i sina båtar och har dem vid Delary samhälle. 18 (35)
19 Figur 9. Foto över den kommunala badplatsen i Delary. Vid platsen finns även fikabord och en kanotbas. 4.5 Boendemiljö och bebyggelse Bostadsbebyggelsen kring Delarymagasinet är främst samlad längs västra stranden och består i huvudsak av villor i söder och landsbygds- och fritidsbebyggelse kring Näs längre norrut. Längs den västra stranden av Delarymagasinet kan relativt många bryggor observeras på flygbilder från området. Söder om Delarymagasinet finns ett äldre industriområde med bl.a. ett nedlagt sulfatmassabruk. De boende i Delary som är anslutna till kommunal vattenförsörjning får sitt dricksvatten från en lokal grundvattentäkt. Se även kap 2.3. Delary\3_Dokument\6_Slutrapport\3_\Bilaga 4.6 Energiproduktion Tre vattenkraftverk finns i Helge å mellan Möckeln och Delary: Fredriksfors (350 MWh/år), Gustavsfors (900 MWh/år) och Delary kraftverk (8,2 GWh/år). Fallhöjden är 3,25 m vid Gustavsfors och 13 m vid Delary. I Fredriksfors sker ingen dämning av vattnet. 19 (35)
20 5 Samråd och beslut om betydande miljöpåverkan Samtliga handlingar som rör samrådet finns i bilaga 4 till ansökan. Nedan summeras de viktigaste aktiviteterna. Enligt 6 kap. 4 miljöbalken ska alla som avser att bedriva verksamhet eller vidta åtgärder som kräver tillstånd eller beslut om tillåtlighet enligt miljöbalken samråda med länsstyrelsen. Samråd ska även ske med lokala tillsynsmyndigheten, kommuner, fastighetsägare och övriga som kan anses vara berörda av verksamheten. Samrådsprocessen kan genomföras på olika sätt, t.ex. genom informationsmöten, brevutskick, annonser eller via internet. Syftet är att ge information om projektet samt erbjuda ett tillfälle då synpunkter och information från berörda sakägare ska kunna lämnas. Samrådsskedet följer 6 kap. 4-6 i miljöbalken. Efter samrådet tar länsstyrelsen beslut om verksamheten eller åtgärden bedöms medföra en betydande miljöpåverkan eller inte. Inför denna ansökan har samråd genomförts med länsstyrelsen i Kronobergs län. Länsstyrelsen har beslutat att sökt vattenverksamhet inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Vidare har samråd genomförts via brev med berörda fastighetsägare, organisationer och myndigheter under maj Även ett informationsmöte har hållits med allmänheten Synpunkter i form av fem skrivelser samt en namninsamling har inkommit. Inkomna synpunkter behandlade naturvård, grundvatten, påverkan på vattenmiljön, alternativa lokaliseringar av pumpstation, framtida vattenskyddsområde samt ifrågasättande av motiven till projektet. Synpunkterna är beaktade och inarbetade i denna miljökonsekvensbeskrivning. Bemötanden på synpunkterna kan läsas i samrådsredogörelsen i bilaga 4 i tillståndsansökan. 6 Alternativ Delary\3_Dokument\6_Slutrapport\3_\Bilaga 6.1 Lokaliseringsprocess Lokaliseringar för en ny vattentäkt har undersökts i ett omfattande utredningsarbete som pågick åren Flertalet alternativ utreddes grundligt där det slutligen förordades en lösning med Delarymagasinet i Helge å som ny reservvattentäkt (WSP, 2010). Fördelarna är bland annat att alternativet möjliggör en vidare utbyggnad västerut till en ny ordinarie vattentäkt baserad på vatten från till exempel Hängasjön, Trarydsmagasinet i Lagan, eller Bolmentunneln. Ett kompletterande råvattenuttag ur Delarymagasinet innebär också en markant riskreduktion jämfört med enbart uttaget i södra Möckeln. 6.2 Avskrivna alternativ De vattentäkter som under det tidigare utredningsarbetet bedömts vara intressanta för att trygga vattenförsörjningen för kommunen, men som av olika anledningar avskrivits, är Femlingen, Steningen, ett kompletterande råvattenintag i norra Möckeln samt Hängasjön. Ur kvalitetssynpunkt är vattenförekomsterna likvärdiga. Ste- 20 (35)
21 ningen ligger närmast Älmhult och Hängasjön längst ifrån, vilket har konsekvenser för kostnaderna för en eventuell anslutning. Steningen är en mycket grund sjö och kan därför få mycket höga temperaturer sommartid. Österut från Älmhult finns sjön Femlingen som skulle kunna utgöra en möjlig vattentäkt. Det finns dock osäkerhet kring eventuell dioxinförorening i sjön som inte är utredd. Sjön ligger inom Möckelns avrinningsområde och har en liknande vattenkvalitet som Möckeln, med bland annat högt färgtal. 6.3 Utredningsalternativet - Beskrivning av vattenverksamheten Älmhults kommun söker nu för ett vattenuttag av maximalt 50 l/s räknat som snitt per månad, i likhet med uttaget som sker i Möckeln. Som maximalt dygnsmedelvärde yrkas för 70 l/s. Avsikten med sökt uttag är att detta ska samordnas med uttag ur Möckeln så att det sammantagna uttaget ur vattensystemet Möckeln-Helgeå motsvarar nu gällande tillståndsgivna uttagsvolym ur Möckeln. Vattentäkten i Delarymagasinet blir således en kompletterande uttagspunkt för råvatten för vattenförsörjningen, medan totaluttaget ur vattensystemet bibehålls. De fysiska åtgärderna som omfattas av projektet är: Nytt råvattenintag med råvattenledning i Delarymagasinet, se Figur 10. Råvattenledningen läggs på befintlig botten med tyngder, dvs. grävning minimeras inom vattenområde. Ny råvattenpumpstation (byggnad ca 5*6,5 m) placerad i Delary, på kommunens fastighet där det befintliga grundvattenverket är placerat. Schaktning kommer att göras för grundläggning av pumpstationen och i strandzonen för att leda in råvattenledningen till pumpstationen. Befintligt vattenverk i Delary rivs när ny vattenförsörjning trätt i kraft och ersatt den lokala grundvattentäkten. Delary\3_Dokument\6_Slutrapport\3_\Bilaga 21 (35)
22 Figur 10. Föreslagen placering av nya råvattenpumpstationen och intagsledningen i Delarymagasinet. Ledningen blir ca 75 m lång. Delary\3_Dokument\6_Slutrapport\3_\Bilaga Figur 11. I förgrunden ligger det befintliga vattenverket i Delary. Den nya pumpstationen planeras att byggas norr (till höger) om det befintliga vattenverket. 22 (35)
23 Den nya pumpstationen kommer att ta råvatten från Delarymagasinet i Helgeå och sedan pumpa vattnet via ledning till vattenverket i Älmhult. I pumpstationen rensas vattnet från större föremål såsom löv, grenar etc Alternativa utformningar av valt alternativ Alternativa östliga placeringar av råvattenintaget inom Delarymagasinet har tagits upp som önskemål i samrådsprocessen. Dessa placeringar ligger längs den dammkonstruktion som E. ON äger och driver. Att dra intagsledning till en ny pumpstation genom dammkonstruktionen innebär en risk när ledningen byggs och även en permanent riskpunkt i dammkonstruktionen när denna utsätts för höga belastningar. E. ON:s anläggning i Delary är en så kallad konsekvensklass 1 anläggning 2, vilket innebär att den har den näst högsta säkerhetsklassningen som en vattenkraftsanläggning kan få. E. ON har vidtagit omfattande kompletterande stabiliseringsarbeten i magasinet under senare år för att kunna uppfylla säkerhetskraven. Kommunen bedömer därför att det inte är möjligt att använda sig av några av de föreslagna alternativen för nytt intag. Se vidare samrådsredogörelse bilaga 4 i ansökan. 6.4 Noll-alternativ Nollalternativet innebär att kommunen inte etablerar någon ny kompletterande uttagspunkt i Delary utan endast gör investeringar och löpande underhåll av befintliga anläggningar för ett fortsatt uttag i Möckeln. Alternativet innebär att Älmhults tätort får fortsätta att använda Kalvasjön som reservvatten i händelse av olycka. Kommunen har idag beredskap att ta endast begränsad mängd reservvatten under en kortare tid, vilket gör denna lösning mycket sårbar. Vattenförsörjningen blir på detta sätt inte säkrad och en stor mängd människor får leva med risken att dricksvattentillgången kan minska drastiskt i händelse av olycka. Vattensituationen i Möckeln och Helgeå bibehålls enligt nuvarande situation. Delary\3_Dokument\6_Slutrapport\3_\Bilaga 7 Miljökonsekvenser I detta avsnitt beskrivs permanenta miljökonsekvenser av vattenverksamheten. Tillfälliga miljökonsekvenser som sker till följd av anläggningsskedet är samlande under kapitel Effekter på vattennivåer Den planerade omfördelningen av uttaget, mellan befintlig vattentäkt i Möckeln och planerad vattentäkt i Delarymagasinet, kan komma att medföra mindre förändringar i vattennivåer och flöden. I bilaga 6 till ansökan (PM Hydrologi) redovisas beräkningarna. 2 Enligt RIDAS (Riktlinjer för Damm Säkerhet), branschsystemet för dammsäkerhet. 23 (35)
24 Delary\3_Dokument\6_Slutrapport\3_\Bilaga Möckelns vattennivå och flöden i Helgeå För ett förändrat uttagsscenario där 25 l/s tas i Möckeln och 25 l/s tas i Delarymagasinet, jämfört med om allt vatten tas ur Möckeln, uppkommer en teoretisk höjning av Möckelns nivå på ca 0,2 mm. Förändring i flöde på sträckan Möckeln Delarymagasinet motsvaras av det förändrade uttaget, d v s tas exempelvis 25 l/s mindre i Möckeln kommer flödet på sträckan att öka med 25 l/s. För scenario där 50 l/s tas ur Delarymagasinet och inget vatten tas ur Möckeln (dock mindre sannolikt) uppkommer en teoretisk höjning av Möckelns nivå på ca 0,4 mm. För att sätta denna påverkan i relation till naturliga fluktuationer har beräkningar av påverkan orsakad av varierande vindförhållanden över Möckeln gjorts. Exempelvis ger en västlig eller östlig vind om 6 m/s en förändring i vattennivå på ca 2,2 cm, vilket i sin tur orsakar variationer i flöde i Helge å på ca 450 l/s. Variationen i flödet från det minskade uttaget (25 l/s) är då cirka 6 % av variation i flödet som uppkommer från normal vindpåverkan. Ett vattenuttag på 50 l/s i Delarymagasinet utgör cirka 0,4 % av medelvattenföringen (MQ) och ca 1,2 % av medelvärdet av varje års lägsta dygnsvattenföring (MLQ), i Helgeå i höjd med magasinet. Delarymagasinets vattennivå Den hydrologiska utredningen visar att ett uttag på 50 l/s (eller 70 l/s) ur Delarymagasinet, vid normalvattenflöden eller högvattenflöden (Q > 4,4 m 3 /s), inte ger någon mätbar påverkan på vattennivån i Delarymagasinet. Effekten blir istället att utflödet från Delarymagasinet temporärt minskar med motsvarande flöde som det kommunala uttaget, en effekt som successivt avtar till noll efter ca 14 dygn. Om uttagsförändringen inleds under en period med lågvattenföring i Helge å (Q<4,4 m 3 /s) så kan effekten bli en temporär, mindre sänkning av vattennivån i Delarymagasinet. Denna sänkning kan beräknas till maximalt 2,5 cm, vilken successivt utbildas under en tidsperiod om ca 14 dygn. Mer sannolikt kan den maximala förändringen beräknas till ca 0,9 cm, antaget en mer sannolik uttagsfördelning om 25 l/s ur Möckeln och 25 l/s ur Delarymagasinet. Den temporära sänkningen tillbakabildas då vattenföringen åter överstiger 4,4 m 3 /s. Slutsatser Effekterna, till följd av sökt uttagsförändring, på nivåer och flöden i Möckeln, Delarymagasinet samt Helge ås sträcka däremellan, bedöms som försumbara. Exempelvis påverkar vindförhållanden dessa parameterar i betydligt större utsräckning än vad det kommunala vattenuttaget kan göra. Vidare är storleken på den beräknade maximala påverkan i Delarymagasinet (en möjlig temporär nivåförändring på ca 2,5 cm) betydligt mindre än de årsnivåvariationer som normalt uppkommer vid drift av kraftverket, se vidare kapitel 7.2 nedan. Föreslagna skyddsåtgärder Inga skyddsåtgärder är föreslagna eftersom de förväntade effekterna bedöms som försumbara. 24 (35)
25 Delary\3_Dokument\6_Slutrapport\3_\Bilaga 7.2 Natur Helgeå och Möckeln Sträckan Möckeln Delarymagasinet får, vid uttag i Delarymagasinet istället för i Möckeln, ett marginellt ökat vattenflöde. Ökningen är dock liten jämfört med den naturliga variationen i vattenflöde som kommer av dygnsvariationer i vind och nederbörd. Inga negativa konsekvenser bedöms därför uppstå på utpekade naturmiljöobjekt eller skyddsvärda arter i och längs Helgeå. Snarare bör ett ökat flöde kunna vara positivt, främst vid låga flöden. Ingen påverkan på några naturvärden i Möckeln bedöms ske på grund av ett minskat uttag i sjön. Delarymagasinet Ett vattenuttag i Delarymagasinet i samband med lågvattenflöden under 4,4 m 3 /s kan, teoretiskt sett, leda till en temporär lokal avsänkning av Delarymagasinets nivå på som mest ca 2,5 cm. Mer sannolikt kan den maximala temporära förändringen beräknas till ca 0,9 cm, antaget en mer sannolik uttagsfördelning mellan vattentäkterna. Lågvattenflöden under 4,4 m 3 /s inträffar främst under perioden augusti november som då också blir den period som avsänkningen kan komma att ske. Enligt E.ON:s mätdata för vattennivåerna i magasinet (bilaga 6 till ansökan), varierar dessa ca 2 dm över året, se vidare kap 4.1. Det är bara vid situationer där E.ON innehar de lägre värdena i Delarymagasinet (d.v.s. ner mot + 119,9) som Älmhult kommuns vattenuttag ger någon ytterligare avsänkning av nivåerna i magasinet, jämfört med normala variationer över året. Avsänkningen på 0,9 cm (eller i extremfall 2,5 cm) kommer i de fall E.ON inte innehar lägsta nivåer i magasinet att vara utrederad av de normala driftvariationerna i magasinets reglering. Enligt driftdata är nivåer ner mot +119,9 kortvariga. Sannolikheten att påverkan från det kommunala uttaget skall sammanfalla med längre perioder med låga nivåer i magasinet är därför liten. I de fall uttaget av vatten under lågvattenföring sammanfaller med E.ON:s lägre nivå i magasinet så kan den normala variationen på 2 dm ökas på med, som mest, ca 2,5 cm. Inga negativa naturmiljökonsekvenser bedöms uppkomma av en kortvarig lokal avsänkning (upp till ca 2,5 cm), i Delarymagasinet. Naturmiljöerna som skapats i Delarymagasinet sedan dämningen startade under 40-talet har anpassats till en situation där variationer på ca 20 cm förekommer. En ytterligare kortvarig sänkning på som mest ca 2,5 cm (eller troligare ca 0,9 cm) bedöms inte heller ge några negativa effekter. Föreslagna skyddsåtgärder Inga skyddsåtgärder är föreslagna eftersom de förväntade effekterna bedöms som försumbara. 7.3 Kultur Inga fasta fornlämningar eller värdefulla kulturmiljöer påverkas av projektet. 25 (35)
26 7.4 Friluftsliv Det planerade intagsområdet i Delarymagasinet ligger relativt nära strandkanten. Ett framtida vattenskyddsområde skulle kunna innebära inskränkningar t ex för båttrafik i området, vilket i så fall kan innebära en liten negativ konsekvens för det rörliga friluftslivet. Det är vanligt att moderna skyddsföreskrifter för ytvattentäkter ställer högre miljökrav på båtmotorer som får trafikera vatten uppströms ytvattentäkter. Detta kan vara negativt för enskilda båtägare, men positivt för miljön i sin helhet. Arbetet med vattenskyddsområde görs i en process där närboende får lämna synpunkter och omfattas inte i denna ansökan. Inga inskränkningar bedöms ske på bad, fiske eller kanotning i området. Föreslagna skyddsåtgärder Inga skyddsåtgärder är föreslagna eftersom de förväntade effekterna bedöms som försumbara. 7.5 Boendemiljö Den nya pumpstationen byggs invid befintligt vattenverk. Pumpstationens höjd blir samma som befintligt vattenverk (ca +127,6 motsvarande ca 3,7 m över markytan). Till ytan blir den något mindre (ca 5*6,5 m jämfört med ca 6*9 för befintligt vattenverk). Pumpstationens påverkan på utsikten, från bostäder mot magasinet, bedöms som marginell eftersom befintligt vattenverk rivs då nya pumpstationen tagits i drift. Den nya pumpstationen kommer att utformas så att gällande rekommendationer för buller i driftskedet kommer hållas. Pumparna kommer att drivas dygnet runt vilket gör att bullerbegränsning nattetid, med lägre accepterade värden än dagtid, blir styrande. Föreslagna skyddsåtgärder Inga skyddsåtgärder är föreslagna eftersom de förväntade effekterna bedöms som försumbara. Delary\3_Dokument\6_Slutrapport\3_\Bilaga 7.6 Människors hälsa Den kompletterande uttagspunkten i Delarymagasinet kommer att öka säkerheten i vattenförsörjningen och medför stora positiva konsekvenser för människors hälsa. Rent vatten av bra kvalitet är en livsnödvändighet, och genom projektet erhålls en större säkerhet i vattenförsörjningen för en stor mängd människor. För boende i Delary som är anslutna till den kommunala vattenförsörjningen, innebär projektet att de byter råvatten för dricksvattnet från ett grundvatten till ett konstgjort grundvatten (eftersom ytvattnet infiltreras i grusavlagringar innan behandling i Älmhults vattenverk). För dem kan det eventuellt upplevas som att de får ett dricksvatten med förändrad kvalitet vilket kan upplevas negativt. Det är dock inte ekonomiskt eller miljömässigt försvarbart att fortsätta att driva den mindre grundvattentäkten och vattenverket i Delary. Föreslagna skyddsåtgärder 26 (35)
27 Inga skyddsåtgärder är föreslagna eftersom de förväntade effekterna bedöms som försumbara. 7.7 Energiproduktion Eftersom uttaget av vatten från Möckeln och Delarymagasinet samverkar så kommer inte mer vatten tas ut ur vattensystemet än vid nuvarande uttag i Möckeln (nollalternativet). Skillnaden blir den att vid uttag i den nya uttagspunkten i Delarymagasinet så tillåts motsvarande mängd vatten rinna från Möckeln ner till Delarymagasinet. En teoretiskt något ökad mängd vatten transporteras genom kraftverken i Fredriksfors och Gustavsfors. Skillnaden är dock mycket liten mot noll-alternativet. Någon praktisk påverkan på energiproduktionen bedöms därmed inte ske. E.ON:s kraftverk i Delarymagasinet ligger nedströms den nya uttagspunkten och påverkas därmed inte alls under driftskedet. Föreslagna skyddsåtgärder Inga skyddsåtgärder är föreslagna eftersom inga negativa effekter bedöms uppstå. 7.8 Konsekvenser under anläggningsskedet Planerade anläggningar kan delas upp i uppförande av pumpstation på land och utläggning av intagsledning i vatten i Delarymagasinet. Total byggtid bedöms till ca 3 månader och preliminärt kommer arbetena att utföras under hösten För detaljerad beskrivning av utformning och arbetsutförande hänvisas till bilaga 2 -Teknisk beskrivning i ansökan. Delary\3_Dokument\6_Slutrapport\3_\Bilaga Råvattenpumpstation Råvattenpumpstationen har en yta av ca 5*6,5 m och består, förutom markplanet, av en källare och ett därunder liggande vattenfyllt magasin, s.k. pumpsump, som kommer att fyllas med hjälp av självtryck via intagsledningen. Ovanför pumpsumpen, i källarplanet, står pumpar som för råvattnet vidare till ledning in mot Älmhults vattenverk. Pumpstationens golv och väggar utgörs av prefabricerade betongelement som monteras ihop på plats. Pumpstationen anläggs inom vattenverksfastigheten. För grundläggning av pumpstationen krävs en schakt med djup på som mest ca 6 m under befintlig markyta. Grundläggningsdjupet är ca 3 m under vattennivån i Delarymagasinet och förmodad grundvattennivå vid pumpstationen, varför en grundvattensänkning på ca 3,5 m kommer att vara nödvändig för att grundläggningen skall kunna utföras i torrhet. För att minimera behov av grundvattensänkning kommer jordmassor mellan schakt och Delarymagasinet att hållas intakta så långt som möjligt. Om grundvattentillströmningen trots allt blir mycket stor kommer en tätspont eller liknande konstruktion för minskning av tillrinningen, att anläggas mellan schakt och magasinet (dock ej i vattenområdet). I de västra delarna av schakten kommer troligen bergsprängning att krävas för att nå fullt grundläggningsdjup för pumpstationen. För att inte riskera stabilitetsproblem med befintligt intilliggande vattenverk, kommer eventuellt spont eller annan stödkonstruktion att krävas mot vattenverket. 27 (35)
28 Vid länshållning av schaktgropen kommer grumligt vatten att genereras som också kan innehålla förhöjda kvävehalter i samband med sprängning. Uppumpat vatten leds till anläggning för avskiljning av suspenderat material. Efter kontroll leds vattnet tillbaka till Delarymagasinet. Den planerade pumpstationen ligger inom skyddsområde för befintlig grundvattentäkt, se kap 2.3. Vid närmare analys av skyddsområdet kommer den begränsade schakten dock inte leda till någon risk för påverkan på vattentäkten då uttagsbrunnarna är förlagda som närmst ca 300 m från pumpstationen, vidare kan det antas att arbetsområdet ligger nedströms uttagsbrunnarna m.a.p. grundvattnets strömningsriktning. Grundvattensänkningen för grundläggningen av pumpstationen uppskattas behöva pågå i ca en månad. Grundvattensänkningens utbredning kommer att begränsas mot öst och syd av Delarymagasinets strandlinje. Mot väst och norr förmodas den bli begränsad till närområdet, då berg och morän förekommer, vilka är att betrakta som relativt täta i sammanhanget. Inga sättningar bedöms uppkomma till följd av den begränsade grundvattensänkningen då moränen och bergrunden inte är sättningskänsliga. Ca 1200 m 3 jordmassor kommer att grävas upp varav ca hälften bedöms kunna återanvändas som återfyllnad. Överblivna massor transporteras bort från området och återanvänds i närheten, i första hand för anläggningsändamål. Massorna avses att läggas upp temporärt inom arbetsområdet på särskilt iordningställd yta där möjlighet för avvattning av massorna kommer att finnas. Vatten från ytan samlas upp och leds till Delarymagasinet, via anläggning för avskiljning av suspenderat material, enligt ovan. Delary\3_Dokument\6_Slutrapport\3_\Bilaga Intagsledning Intagsledningen utgörs av en ca Ø315 mm ledning av PE-plast (polyeten). Vid intaget förses ledningen med intagsgaller. Ledningen förses också med tyngder för förankring mot botten av magasinet. För att ledningen inte ska gå sönder kommer botten, innan förläggning av ledning, att inspekteras av dykare för ev. borttagning av större stenar. Schakt för ledning kommer att ske dels mellan pumpstationen och befintlig vattenlinje och dels mellan befintlig vattenlinje och cirka 15 m ut i magasinet, tills tillräckligt djup nås för att lägga ledningen direkt på botten. Maximalt schaktdjup för del av ledning innanför strandlinje är ca 4,5 m (motsvarande ca 2,5 m under antagen grundvattennivå). Maximalt schaktdjup för del av ledning utanför strandlinje är ca 2,5 m. Dock avtar schaktdjupet utanför strandlinjen snabbt och efter ca 3 m från strandlinjen är schaktdjupet <1 m och därefter avtagande till ca 15 m från strandlinje där ingen schakt behövs utan ledningen läggs direkt på botten enligt ovan. Ca 600 m 3 jordmassor och sediment kommer att grävas upp varav ca 400 m 3 innanför strandlinjen. Merparten av massorna kommer att kunna återanvändas som återfyllnad. Eventuellt överblivna massor transporteras bort från området för återanvändning. Massorna avses att läggas upp temporärt inom arbetsområdet för avvattning på särskilt iordningställd yta, se kap ovan. 28 (35)
29 Delary\3_Dokument\6_Slutrapport\3_\Bilaga I botten på ledningsgraven läggs en ledningsbädd av friktionsmaterial innan återfyllning. Schaktning och återfyllning avses att göras med grävmaskin stående på land. Bottenförhållandena där intagsledningen ska förläggas har undersökts via sticksondering. Botten där intagsledningen ska läggas består i huvudsak av sten, grus och sand vilket gör att en eventuell grumling av arbetet förväntas bli begränsad både i omfattning men också i tid då grusigt och sandigt material sedimenterar fortare än lerigt material. För att förhindra spridning av uppslammat material från schaktning i vatten kommer vid behov ett vattenområde på ca 10*20 m att inneslutas med siltgardiner vilka läggs med tyngder mot botten, alternativt med annan jämförbar metod. Det uppslammade materialet, som trots skyddsåtgärder skulle kunna orsaka en grumling i Delarymagasinet, förväntas ha en minimal påverkan eftersom snabb utspädning kan förväntas och att magasinet redan har nedsatt siktdjup orsakat av bl a humusämnen. Från ca 15 m från strandlinjen och ut till intagspunkten, kommer intagsledningen att läggas ytligt på botten av Delarymagasinet med mycket begränsad påverkan på bottenmiljön. Det blir ett intrång på totalt ca 40 m 2 bottenyta som tas i anspråk permanent. Eventuellt tillskott av kväve från sprängning förmodas bli begränsat. Utspädning med vattenmassan i Delarymagasinet är stor varför påverkan av kväve bedöms bli marginell. Ingen negativ konsekvens på fiskpopulationer bedöms heller uppstå. Fisk som störs av grumlingen i magasinet har möjlighet att simma bort från platsen. Nedströms i Helgeå bedöms grumlingen spädas ut så ingen negativ effekt uppstår. Föreslagna skyddsåtgärder, byggskede pumpstation och intagsledning Schaktens länshållningsvatten samt vatten från avvattning av massor kommer att ledas till anläggning för avskiljning av suspenderat material. Kontroll av suspenderat material kommer att ske innan vattnet leds till magasinet, se vidare kap Siltgardiner eller annan jämförbar metod kommer vid behov att nyttjas för att minimera spridning av suspenderat material när arbeten sker i vatten som har direkt förbindelse med Delarymagasinet. Halten av suspenderande partiklar i vattnet inom och utanför det inhägnade området kommer vid behov att kontrolleras, se vidare kap Vid särskilt känsliga arbetsmoment, och om behov uppkommer, finns möjlighet att styra driften av kraftverket så att utflödet via inloppskanalen till kraftstationen nedströms arbetsplatsen minskas. På så sätt kan strömningshastigheten förbi området och därmed en eventuell spridning av uppslammat material minimeras. Stenar som eventuellt kommer att användas för att stabilisera strandzoner under vattenytan bör vara av naturstenskaraktär, d.v.s. rundade i formen. Sprängsten får inte användas på sådant sätt att fiskar riskerar att kunna ta skada. Då arbeten sker i närheten av ytvatten samt inom skyddsområde för grundvattentäkt bör höga miljökrav ställas på entreprenaden. Beställaren ansvarar för att upprätta miljökraven inför byggskedet, men det kan vara lämpligt att ställa krav på val av 29 (35)
Bilaga 2 Teknisk beskrivning. Ansökan om tillstånd för vattenverksamhet Råvattenintag Delary, Älmhults kommun
Bilaga 2 Ansökan om tillstånd för vattenverksamhet Råvattenintag Delary, Älmhults kommun 2013-11-04 Upprättad av: Therese Norrman-Persson, Esbjörn Tagesson Granskad av: Niclas Widoff Godkänd av: Patrik
Bilaga 4 - Samrådsredogörelse
Uppdragsnr: 10179307 1 (2) Bilaga 4 - Samrådsredogörelse Inledning Samråd enligt 6 kap miljöbalken har hållits i ärendet med länsstyrelsen, miljö- och byggnämnden i Älmhults kommun, berörda organisationer
Bilaga 6 PM Hydrologi. Ansökan om tillstånd för vattenverksamhet Råvattenintag Delary, Älmhults kommun
Bilaga 6 Ansökan om tillstånd för vattenverksamhet Råvattenintag Delary, Älmhults kommun 2013-11-04 Upprättad av: Jonas Bermin Granskad av: Esbjörn Tagesson Godkänd av: Patrik Lissel Innehåll 1 Inledning
Samrådsredogörelse för samråd med sakägare gällande tillstånd till vattenbortledning ur Hällingsjö grundvattentäkt i Härryda kommun
pm04s 2010-12-15 PM UPPDRAG Hällingsjö ny vattentäkt - Tillstånd UPPDRAGSNUMMER 1311203600 UPPDRAGSLEDARE Anders Blom UPPRÄTTAD AV Emelie Arnoldsson GRANSKAD AV Anders Blom DATUM 2012-08-16 Samrådsredogörelse
Underlag inför samråd. Ansökan för vattenverksamhet Brösarps vattentäkt, Tomelilla kommun. 1 Inledning
Uppdragsnr: 10099327 1 (5) Underlag inför samråd Ansökan för vattenverksamhet Brösarps vattentäkt, Tomelilla kommun 1 Inledning Föreliggande PM utgör underlag inför samråd 2009-02-24, gällande uttag av
Samrådshandling för flytt av dricksvattenintag Sjön Grumlan, Vetlanda kommun
Samrådshandling för flytt av dricksvattenintag Sjön Grumlan, Vetlanda kommun Samrådshandling för flytt av ledning för dricksvattenintag Error! Reference source not found. Beställare: Njudung Energi Box
B EHOVSBEDÖMNING 1(7) tillhörande detaljplan för Björnö 1:1 (marin verksamhet) inom Vikbolandet i Norrköpings kommun
1(7) B EHOVSBEDÖMNING tillhörande detaljplan för Björnö 1:1 (marin verksamhet) inom Vikbolandet i Norrköpings kommun, fysisk planering den 3 februari 2011 G O D K Ä N N A N D E H A N D L I N G Godkänd
Sammanfattning åtgärd vid Storbäcksdammen, samrådshandling
Sammanfattning åtgärd vid Storbäcksdammen, samrådshandling Datum: 2017-03-14 1 2 Figurhänvisningarna i det här dokumentet hänvisar till figurerna i dokumenten: - Förslag till miljökonsekvensbeskrivning-
Samrådsunderlag avseende anmälan om sanering samt anmälan om vattenverksamhet i samband med sanering. Kv. Ljuset (Alingsås gasverk) Alingsås kommun
Samrådsunderlag avseende anmälan om sanering samt anmälan om vattenverksamhet i samband med sanering Kv. Ljuset (Alingsås gasverk) Alingsås kommun 2010 05 27 Upprättad av: Ellen Samuelsson, WSP Environmental
Tillståndsansökan för vattenverksamhet Samrådshandling fortsatt samråd
Tillståndsansökan för vattenverksamhet Samrådshandling fortsatt samråd Utrivning av Milsbro och Gällsta kraftverk i Gnarpsån samt omledning av Lunnsjöbäcken vid Lunnsjöns utlopp och vid bäckens utlopp
PM juridiska förutsättningar för vattenverksamhet vid Alvik Östra Stockholms stad Underlag till program Alvik Östra
2018-03-06, s 1 (7) PM juridiska förutsättningar för vattenverksamhet vid Stockholms stad Underlag till program Upprättad av: Ebba Sundberg Granskad av: Christer Södereng 2018-03-06, s 2 (7) Innehållsförteckning
Samhällsbyggande och vattenplanering. Jan Persson, Länsarkitekt
Samhällsbyggande och vattenplanering Jan Persson, Länsarkitekt 2012-02-02 Miljökvalitetsnormer i vatten Ytvatten (vattendrag, sjöar och kustvatten) MKN omfattar såväl kemiska som ekologiska kvalitetskrav:
Kv. Uttern Kristinehamns kommun, Värmlands län
Kommunledningsförvaltningen Sofia Elfström, 0550-88543 sofia.elfstrom@kristinehamn.se SAMRÅDSHANDLING Datum 2015-05-04 Referens Sida 1(6) Behovsbedömning Kv. Uttern Kristinehamns kommun, Värmlands län
Ansökan om nätkoncession för linje avseende befintlig 40 kv luftledning 3450Ao Leringsforsen-Torpshammar. Samrådsunderlag
BILAGA A3 Samrådsunderlag Ansökan om nätkoncession för linje avseende befintlig 40 kv luftledning 3450Ao Leringsforsen-Torpshammar Ånge kommun, Västernorrlands län 2016-09-15 Samråd för 40 kv luftledning
Tänk på det här innan du gräver
Tänk på det här innan du gräver Foto: Jönköpings kommun 2018 10 03 Du som är gräventreprenör, har åkeriverksamhet, är fastighetsförvaltare och som arbetar med schaktmassor kan på olika sätt bidra till
Bra dricksvatten från Färgelandas grundvattentäkter
Bra dricksvatten från Färgelandas grundvattentäkter viktigt för invånarna i Färgelanda kommun Vatten vårt viktigaste livsmedel Dricksvatten är vårt viktigaste livsmedel. Alla vill ha tillgång till ett
PM Vattenverksamhet. Anmälningsplikt eller tillståndsplikt?
1 (6) Mark- och miljödomstolarna PM Vattenverksamhet I detta PM redovisas huvuddragen av hur handläggningen vid mark- och miljödomstolen går till för ansökningar om tillstånd till vattenverksamhet enligt
PM HYDROGEOLOGI VALBO KÖPSTAD
2013-09-04 Upprättat av: Anna Lundgren Granskat av: Irina Persson Sweco Environment AB Stockholm Vattenresurser Gävle-Valboåsens vattenskyddsområde Bakgrund Delar av det område som planeras exploateras
KATAMARANKAJEN. Orientering. Nuvarande förhållanden. Teknisk beskrivning av åtgärderna. Samrådsunderlag avseende vattenverksamhet
KATAMARANKAJEN Samrådsunderlag avseende vattenverksamhet Orientering Umeå kommun planerar att reparera den så kallade öster om Kyrkbron i centrala Umeå. Området för planerad åtgärd finns utmärkt i figur
Utredningssamråd enligt 6 kap miljöbalken med anledning av tillståndsansökan för vattenverksamhet
1 (6) Nymölla vattentäkt, Bromölla kommun Utredningssamråd enligt 6 kap miljöbalken med anledning av tillståndsansökan för vattenverksamhet Sökanden Bromölla Energi och Vatten AB Storgatan 40 295 31 Bromölla
Underlag för bedömning av betydande miljöpåverkan
VALLENTUNA KOMMUN 2016-06-28 SID 1/9 Underlag för bedömning av betydande miljöpåverkan Program för detaljplanering av Stensta-Ormsta i Vallentuna kommun, Stockholms län. Syftet med planläggningen är att
NYA BOSTÄDER SÖDER OM NYHEMSSKOLAN Del av fastigheten Nyhem 1:2. Finspångs kommun, Östergötlands län Enkelt planförfarande BEHOVSBEDÖMNING AV MKB
BMN 11.005 Behovsbedömning MKB Datum 2011-02-17 1 (6) Detaljplan för NYA BOSTÄDER SÖDER OM NYHEMSSKOLAN Del av fastigheten Nyhem 1:2 Finspångs kommun, Östergötlands län Enkelt planförfarande BEHOVSBEDÖMNING
Bedömning av betydande miljöpåverkan
VALLENTUNA KOMMUN 2016-04-06 SID 1/ 10 Bedömning av betydande miljöpåverkan Detaljplan för Kumla-Stensta i Vallentuna kommun, Stockholms län. Checklistan utgör underlag för att i ett tidigt skede i planprocessen
ANSÖKAN OM STRANDSKYDDSDISPENS FÖR UPPFÖRANDE AV AVLOPPSPUMPSTATION PÅ DEL AV FASTIGHETEN ÅGESTA 1:4 ANSÖKAN FRÅN STOCKHOLM VATTEN AB
1 (2) HANDLÄGGARE Nicklas Johansson 08-535 364 68 nicklas.johansson@huddinge.se Tillsynsnämnden ANSÖKAN OM STRANDSKYDDSDISPENS FÖR UPPFÖRANDE AV AVLOPPSPUMPSTATION PÅ DEL AV FASTIGHETEN ÅGESTA 1:4 ANSÖKAN
Slottsmöllans tegelbruk
BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande planprogram för Slottsmöllans tegelbruk Byggnadsnämnden 2010-08-25 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV PLANER OCH PROGRAM Enligt de lagar som gäller för miljöbedömningar
HAMNFLYTT INFORMATIONSMÖTE Norrköpings Hamn AB/Norrköpings kommun
HAMNFLYTT INFORMATIONSMÖTE 2017-03-09 Norrköpings Hamn AB/Norrköpings kommun Agenda Presentation av deltagare Presentation av utbyggnadsplanerna och tidplan (Eric) Samråds och tillståndsprocessen (Erica)
Bedömning av konsekvenser i Natura 2000-område, Lärjeån, i samband med planarbete för ny bad- och isanläggning i Angered.
Bedömning av konsekvenser i Natura 2000-område, Lärjeån, i samband med planarbete för ny bad- och isanläggning i Angered. 2010-04-14, Reviderad 2010-09-03 Innehållsförteckning 1. Bakgrund 2. Föreslagna
Behovsbedömning. Detaljplan för Alby Gård och Gula Villan. Del av Alby 15:32 i Botkyrka kommun. Bild på Alby gård, mars 2015.
Behovsbedömning Detaljplan för Alby Gård och Gula Villan Del av Alby 15:32 i Botkyrka kommun Bild på Alby gård, mars 2015. Behovsbedömningen av detaljplan för Alby Gård, del av Alby 15:32, är framtagen
9. Grundvatten av god kvalitet
9. Grundvatten av god kvalitet Grundvattnet ska ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag. Målet innebär i ett generationsperspektiv
Bakgrund. En ny vattentäkt behövs för att säkerställa vattenförsörjningen för Sälen by samt Lindvallen, Sälfjällstorget och Högfjället.
Bakgrund En ny vattentäkt behövs för att säkerställa vattenförsörjningen för Sälen by samt Lindvallen, Sälfjällstorget och Högfjället. Vattenbehovet är ca 85 l/s under högsäsong (medeldygnsförbrukning).
ANTAGANDEHANDLING 2013 01-29 (Övriga handlingar) CHECKLISTA FÖR BEHOVSBEDÖMNING
ANTAGANDEHANDLING 2013 01-29 (Övriga handlingar) CHECKLISTA FÖR BEHOVSBEDÖMNING DETALJPLAN: Anolfsbyn 1:43 i Skållerud Melleruds kommun, Västra Götalands län Behovsbedömningen är en analys som leder fram
BEHOVSBEDÖMNING FÖR ÄNDRING AV DETALJPLAN (LD 128) FÖR FASTIGHETEN HUNSTUGAN 1:119 M.FL. I LERUMS KOMMUN
1 (9) BEHOVSBEDÖMNING FÖR ÄNDRING AV DETALJPLAN (LD 128) FÖR FASTIGHETEN HUNSTUGAN 1:119 M.FL. I LERUMS KOMMUN Allmänt Syftet med behovsbedömningen är att avgöra om planens genomförande kan komma att innebära
DAGVATTENUTREDNING INFÖR UTBYGGNAD AV. Väsjön norra
DAGVATTENUTREDNING INFÖR UTBYGGNAD AV Väsjön norra MAJ 2013 2 (9) 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 2 2 Inledning 3 3 Geologi 3 4 Dagvattenhantering 3 4.1 Väsjön 3 4.2 Förslag till dagvattenhantering 4 4.3 Reningsbehov
Samråd rörande utökning av bryggor i Upplands Väsby Båtsällskaps småbåtshamn
Samråd rörande utökning av bryggor i Upplands Väsby Båtsällskaps småbåtshamn 2014-01-20 Ett underlag för samråd enligt 6 kap miljöbalken avseende vattenverksamhet Allmänt Detta dokument utgör underlag
Anmälan om vattenverksamhet och dispens från strandskyddsbestämmelserna på fastigheten Hossmo 1:53, Kalmar kommun Beslut
Elektronisk delgivning Anmälan om vattenverksamhet och dispens från strandskyddsbestämmelserna på fastigheten Hossmo 1:53, Kalmar kommun Beslut Länsstyrelsen ger dispens från strandskyddsbestämmelserna,
ANSÖKAN OM UTRIVNING AV AUGERUMS KRAFTVERKSDAMM I LYCKEBYÅN
ANSÖKAN OM UTRIVNING AV AUGERUMS KRAFTVERKSDAMM I LYCKEBYÅN Samrådsunderlag enl 6 kap 4 MB 2014-05-09 2 (12) 1 INLEDNING... 4 2 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER... 4 3 LOKALISERING... 5 4 HYDROLOGISKA DATA...
Undersökning för miljökonsekvensbeskrivning
1(6) 2019-04-17 Samrådshandling Undersökning för miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan för del av fastigheterna Vega och Tor m.fl. Eriksgatan/Baldersgatan Hovmantorps samhälle Lessebo kommun Kronobergs
Göta älv - Klarälven. Beskrivning av avrinningsområdet och vattendraget/n
Göta älv - Klarälven Denna värdebeskrivning är en del av det underlagsdata som definierar Energimyndighetens förslag på riksintressen för Vattenkraft. Förutom värdebeskrivningen finns GIS-data som visar
Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning
1(7) 2017-01-13 Antagandehandling Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan för fastigheten Djurhult 1:31 m.fl Lessebo samhälle Lessebo kommun Kronobergs län Denna checklista utgör underlag
ANTAGANDEHANDLING. 1(7) Behovsbedömning. tillhörande detaljplan för fastigheten Myckelmossa 2:9 inom Simonstorp i Norrköpings kommun.
1(7) Behovsbedömning tillhörande detaljplan för fastigheten Myckelmossa 2:9 inom Simonstorp i Norrköpings kommun den 25 maj 2012 ANTAGANDEHANDLING Antagen i SPN: 2012-10-09, 198 Laga kraft: 2012-11-13
Vindbruksplan Tillägg till Översiktsplan 2009 Orust kommun Antagen
Bilaga Vindbruksplan Tillägg till Översiktsplan 2009 Orust kommun Antagen 2016-08-31 Särskild sammanställning av miljökonsekvensbeskrivningen 2016-09-01 Innehåll 1 Särskild sammanställning... 3 2 Integrering
Öppet hus/samråd E4 Kongberget- Gnarp
TMALL 0141 Presentation v 1.0 Öppet hus/samråd E4 Kongberget- Gnarp 2016-05-26 Agenda 1 Inledning 2 Historik kring projektet 3 E4 genom Harmånger/vattentäkten 4 Omfattning av nya studier 5 Fältarbeten
UTKAST MILJÖKONSEKVENSER
1 UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 12 02 09 2 3 Innehållsförteckning SYFTE OCH INNEHÅLL Syfte Process Innehåll Avgränsning MILJÖKONSEKVENSER Utbyggnad inom riksintresseområden Kultur Natur Friluftsliv Utbyggnad
Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16
Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16 BEHOVSBEDÖMNING Bedömning av behovet att upprätta en miljökonsekvensbeskrivning enligt
Allmän information om vattenskyddsområden
Sida: 1 (5) Allmän information om vattenskyddsområden Varför inrättas vattenskyddsområden? På lokal nivå är det kommunen som ansvarar för att kommunala dricksvattentillgångar skyddas. Dricksvattnet som
Figur 1. Karta över norra Götaälvs huvudavrinningsområde med Norsälven samt dess biflöden markerade.
Göta älv - Norsälven Denna värdebeskrivning är en del av det underlagsdata som definierar Energimyndighetens förslag på riksintressen för Vattenkraft. Förutom värdebeskrivningen finns GIS-data som visar
Bilaga 1. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd
Bilaga. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd Kommunen ska i all planering och i beslut som gäller exploatering av mark och vatten (översiktsplanering, bygglov, strandskyddsprövning
Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning
1(6) 2018-11-29 Granskningshandling Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan för fastigheten Kosta 13:20 - Stenstugan Kosta samhälle Lessebo kommun Kronobergs län Denna checklista utgör
Undersökning av lekbotten och sediment i Lännerstasundet, Nacka kommun
i Lännerstasundet, Nacka kommun. 2011-06-13 Upprättad av: Anne Thorén och Peter Plantman Granskad av: Magnus Land RAPPORT i Lännerstasundet, Nacka kommun. Kund Nacka Kommun David Högberg 131 81 Nacka Konsult
Miljökonsekvensbeskrivning
Upprättad av planeringskontoret 2014-10-22 Miljökonsekvensbeskrivning Bilaga till samrådshandlingen för Översiktsplan Växjö kommun, del Ingelstad 1 Innehållsförteckning: Bakgrund Icke-teknisk sammanfattning
Behovsbedömning av detaljplan för Hörneå 8:539, Dnr 2017/02325
1 (7) Umeå kommun 2018-03-19 Diarienummer: BN-2017/02325 Miljö- och hälsoskydd Behovsbedömning av detaljplan för Hörneå 8:539, Dnr 2017/02325 Bedömning av behovet att upprätta en miljöbedömning enligt
Behovsbedömning av detaljplan för Norra industriområdet norr om Kv. Kättingen, Hjo stad i Hjo kommun Hjo stad i Hjo kommun
Hjo kommun Samhällsbyggnad Madeleine Turén (kompletterad av Louise Eriksson) Behovsbedömning av detaljplan för Norra industriområdet norr om Kv. Kättingen, Hjo stad i Hjo kommun Hjo stad i Hjo kommun Planens
ANMÄLAN OM SAMRÅD ENLIGT 12 KAP. 6 MILJÖBALKEN Anmälan om samråd för om- och nybyggnation av ledningar görs på särskild blankett.
ANMÄLAN OM SAMRÅD ENLIGT 12 KAP. 6 MILJÖBALKEN Anmälan om samråd för om- och nybyggnation av ledningar görs på särskild blankett Länsstyrelsens noteringar Ankomststämpel Diarienummer Allmänna uppgifter
Behovsbedömning av MKB för detaljplan checklista Skäggriskan 2 1
Behovsbedömning av MKB för detaljplan checklista Skäggriskan 2 1 BEHOVSBEDÖMNING Checklistan skall utgöra underlag för att i ett tidigt skede i planprocessen bedöma behovet av en miljöbedömning, om planens
Kunskapsunderlag för delområde
Kunskapsunderlag för delområde 14. Våmåns avrinningsområde Version 1.0 2015-04-01 2 14. Våmåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och skyddade
Stormusslor på fem lokaler i Alsteråns vattensystem
Stormusslor på fem lokaler i Alsteråns vattensystem Inventering av stormusslor i Alsterån 2017 Carl-Johan Månsson, Fiskerikonsulent 2018-02-08 Bakgrund och metoder Under flera säsonger har undertecknad
Vattenskydd och samhällsplanering Halmstad 1 april 2009
Vattenskydd och samhällsplanering Halmstad 1 april 2009 Börje Larsson 1/Namn alt projekt Plan- och bygglagen och miljökvalitetsnormer Plan- och bygglagen 1 kap 2 Det är en kommunal angelägenhet att planlägga
Behovsbedömning. För tillägg av detaljplan del av Vimmerby 3:6 och Vimmerby 3:313 i Vimmerby stad, Vimmerby kommun, Kalmar län
Behovsbedömning För tillägg av detaljplan del av Vimmerby 3:6 och Vimmerby 3:313 i Vimmerby stad, Vimmerby kommun, Kalmar län Behovsbedömning Enligt 6 kap 11 miljöbalken ska kommunen göra en miljöbedömning
KOMPLETTERING AV TILLSTÅNDSANSÖKAN
KOMPLETTERING AV TILLSTÅNDSANSÖKAN UPPDRAG Norra mälarstranden UPPDRAGSNUMMER 13002743 UPPDRAGSLEDARE Cecilia Sjöberg UPPRÄTTAD AV Cecilia Sjöberg, Gustav Wredh, Peter Ekström DATUM 2018-03-22 Till: Mark-
E-post Organisationsnr PlusGiro. KRISTINEHAMNS KOMMUN
Kommunledningsförvaltningen Petra Okanovic, 0550-881 90 Petra.okanovic@kristinehamn.se SAMRÅDSHANDLING Datum 2016-03-30 Referens Sida 1(8) Behovsbedömning Kvarteret Bele Kristinehamns kommun, Värmlands
Bedömning av miljöpåverkan Detaljplan i Hogstad
Bedömning av Detaljplan i Hogstad för Västanå 2:7 m.fl. Bedömning av 2(7) Miljöar för planer och program Om en plan eller ett program kan innebära en betydande ska den miljöbedömas och en miljökonsekvensbeskrivning
Befintlig 20 kv markkabel längs riksväg 21 i Hässleholms kommun i Skåne län
E.ON Energidistribution AB Nobelvägen 66 205 09 Malmö eon.se T 040-25 50 00 Konc: 7082 Samrådsunderlag Befintlig 20 kv markkabel längs riksväg 21 i Hässleholms kommun i Skåne län Oktober 2018 Bg: 5967-4770
RAPPORT. Ätran Vattenskydd VIVAB GBG VATTENRESURSER TEKNISK BESKRIVNING AV NEDRE ÄTANS VATTENSKYDDSOMRÅDE UPPDRAGSNUMMER VERSION 1.
VIVAB Ätran Vattenskydd UPPDRAGSNUMMER 1312156000 TEKNISK BESKRIVNING AV NEDRE ÄTANS VATTENSKYDDSOMRÅDE Sweco Environment AB GBG VATTENRESURSER EMELIE PERSSON ANNA VALDUSSON LINNEA RUDERFELDT HELEN EKLUND
Västlänken och Olskroken planskildhet Ytvatten
Västlänken och Olskroken planskildhet Ytvatten 1 Presentationer till huvudförhandling i Mark- och miljödomstolen 3 ARBETE I YTVATTEN TMALL 0141 Presentation v 1.0 Arbeten i ytvatten Översikt 2, disposition
Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden
1 Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden ÄNDRING FÖR FASTIGHETERNA GNARPS-BÖLE 3:86 OCH NORRFJÄRDEN 14:1. Planens syfte Planen syftar till att öka den sammanlagda byggrätten
Översiktlig utbredning av detaljplaneområdet. DAGVATTENUTREDNING MELBY 3:
Översiktlig utbredning av detaljplaneområdet. DAGVATTENUTREDNING MELBY 3:16 2018-06-14 DAGVATTENUTREDNING MELBY MELBY 3:16 På uppdrag av Modern Art Projekt Sweden AB utförts platsbesök samt upprättande
Detaljplan för fastigheten Skruv 15:13 m.fl
1(6) 2018-09-25 Granskningshandling version 2 Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan för fastigheten Skruv 15:13 m.fl Gåsamålavägen, Skruvs camping Skruvs samhälle Lessebo kommun Kronobergs
Undersökning enligt 6 kap 5 MB Detaljplan för Svedjegården Kristinehamns kommun, Värmlands län
Kommunledningsförvaltningen Malin Iwarsson Malin.iwarsson@kristinehamn.se SAMRÅDSHANDLING Datum Referens 2019-05-24 Ks/2018:197 Undersökning enligt 6 kap 5 MB Detaljplan för Svedjegården Kristinehamns
HANDEL OCH VERKSAMHETER SÖDER OM NORRKÖPINGSVÄGEN (VÄG 51) Hårstorp 3:326, 3:327 sam del av Hårstorp 1:1
Dnr 20xx.yyyy Behovsbedömning MKB Datum 2011-03-01 1 (6) Detaljplan för HANDEL OCH VERKSAMHETER SÖDER OM NORRKÖPINGSVÄGEN (VÄG 51) Hårstorp 3:326, 3:327 sam del av Hårstorp 1:1 Finspångs kommun, Östergötlands
Umeälven. Beskrivning av vattendraget
Umeälven Denna värdebeskrivning är en del av det underlagsdata som definierar Energimyndighetens förslag på riksintressen för Vattenkraft. Förutom värdebeskrivningen finns GIS-data som visar dels kraftverkens
Göta älv nedan Vänern
Göta älv nedan Vänern Denna värdebeskrivning är en del av det underlagsdata som definierar Energimyndighetens förslag på riksintressen för Vattenkraft. Förutom värdebeskrivningen finns GIS-data som visar
Exempel på vad en tillståndsansökan och miljökonsekvensbeskrivning för vindkraft på land minst ska innehålla
Datum 2009-09-10 1 (6) Exempel på vad en tillståndsansökan och miljökonsekvensbeskrivning för vindkraft på land minst ska innehålla Följande råd när det gäller vad en tillståndsansökan enligt 9 kap Miljöbalken
Bedömning av miljöpåverkan för ÖSTRA OLOFSTORP i Mantorp, Mjölby kommun
Bedömning av för ÖSTRA OLOFSTORP i Mantorp, Mjölby kommun Antagen: åååå-mm-dd Laga kraft: åååå-mm-dd Genomförandetidens sista dag: åååå-mm-dd www.mjolby.se/planer Miljöar för planer och program Om en plan
Helgenäs och Edsåsens vattenskyddsområde. Information om vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter Helen Eklund, Sweco
Helgenäs och Edsåsens vattenskyddsområde Information om vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter 2014-04-02 Helen Eklund, Sweco 1 Dagordning o Vattentäkten och befintligt vattenskyddsområde o Varför vattenskyddsområde?
Sveriges geologiska undersöknings författningssamling
Sveriges geologiska undersöknings författningssamling ISSN 1653-7300 Sveriges geologiska undersöknings föreskrifter om kartläggning och analys av grundvatten; beslutade den 8 augusti 2013. SGU-FS 2013:1
B EHOVSBEDÖMNING 1(6) tillhörande detaljplan för Kvarteret Spinnrocken med närområde. inom Gamla staden i Norrköping
1(6) B EHOVSBEDÖMNING tillhörande detaljplan för Kvarteret Spinnrocken med närområde inom Gamla staden i Norrköping, fysisk planering den 11 februari 2011 A N T A G A N D E H A N D L I N G Antagen i SPN:
Behovsbedömning av detaljplan Kullegårdens förskola, Partille kommun
2015-03-17 Behovsbedömning av detaljplan Kullegårdens förskola, Partille kommun BEDÖMNING Partille kommun har genomfört en behovsbedömning enligt 4 kap 34 PBL och 6 kap 11 i Miljöbalken för att avgöra
LIS-bilaga. Översiktsplan 2010 Karlskoga kommun. Antagande KS-KF LIS. Landsbygdsutveckling inom strandskyddsområden
LIS-bilaga Översiktsplan 2010 Karlskoga kommun Antagande KS-KF LIS Landsbygdsutveckling inom strandskyddsområden Bakgrund LIS-områden LIS - Landsbygdsutveckling inom strandskyddsområden är ett nytt särskilt
BOSTÄDER PÅ HÖGBY FAstigheterna Åldermannen 2, 3 och 4 samt del av fastigheten Högby 1:2. Finspångs kommun, Östergötlands län Normalt planförfarande
Dnr Ks 2011.0056 Behovsbedömning MKB Datum 2010-12-29 1 (6) Detaljplan för BOSTÄDER PÅ HÖGBY FAstigheterna Åldermannen 2, 3 och samt del av fastigheten Högby 1:2 Finspångs kommun, Östergötlands län Normalt
Detaljplan för Södra hamnen 6:1, 6:2, 6:3, 6:4 Lysekil, Lysekils kommun Underlag för BEHOVSBEDÖMNING
Dnr: BYN 2017-2 Datum: 2017-03-29 Detaljplan för Södra hamnen 6:1, 6:2, 6:3, 6:4 Lysekil, Lysekils kommun Underlag för BEHOVSBEDÖMNING BEHOVSBEDÖMNING FÖR DETALJPLAN Miljöpåverkan - behov av miljöbedömning
Fågelsjörummet John Nyman
1(5) PROTOKOLL MYNDIGHETSNÄMNDEN Plats och tid Fågelsjörummet Beslutande Per Olov Persson (M) Tommy Borg (S) John Nyman (C) Sune Frost (MP) Lasse Bergqvist (L) Ej beslutande Övriga deltagande Elisabet
Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan.
Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan. BEDÖMNINGSOBJEKT: DETALJPLAN FÖR GAMLA RUNEMO SKOLA, RUNEMO 7:1 MFL.
Tillägg till tematiskt tillägg till översiktsplanen avseende strandskydd, LIS
1 (7) Landsbygdsutveckling i strandnära läge Tillägg till tematiskt tillägg till översiktsplanen avseende strandskydd, LIS Robertsfors kommun, Västerbottens län GRANSKNINGSUTLÅTANDE Rubricerat förslag
DETALJPLAN FÖR SJÖHAGEN, FASTIGHETEN SVINHUSABERGET 1 M FL. EKSJÖ STAD, EKSJÖ KOMMUN, JÖNKÖPINGS LÄN
SAMRÅDSHANDLING 2014-12-23 Dnr: 2012-0474-204 BEHOVSBEDÖMNING DETALJPLAN FÖR SJÖHAGEN, FASTIGHETEN SVINHUSABERGET 1 M FL. EKSJÖ STAD, EKSJÖ KOMMUN, JÖNKÖPINGS LÄN SAMRÅDSHANDLING 1(8) BEHOVSBEDÖMNING HANDLINGAR
Så skyddas Vramsån. Natura 2000-område Nationellt särskilt värdefullt fiskevatten WWF Miljömål Biosfärområde Kristianstads Vattenrike
Dämmet i Tollarp Vramsån Ett av kommunens mest värdefulla vattendrag. Sen 80-talet har kommunen jobbat med att bevara och utveckla de biologiska värdena i ån. En mycket rik fiskfauna tex finns grönling,
Miljökvalitetsnormer för vatten och fysisk planering. bitr länsarkitekt Birgitta Norberg
Miljökvalitetsnormer för vatten och fysisk planering bitr länsarkitekt Birgitta Norberg Miljökvalitetsnormer för vatten och fysisk planering bitr länsarkitekt Birgitta Norberg PBL:s portalparagraf Plan-
Behovsbedömningen görs i samband med ny detaljplan för delar av fastigheterna Medora 168:60 samt 168:63
Enligt 6 kap 11 miljöbalken ska kommunen göra en miljöbedömning när en detaljplan eller ett program ska upprättas eller ändras. Miljöbedömningens första steg, behovsbedömningen, ska avgöra om detaljplanen,
Bedömning av miljöpåverkan för Planprogram, del av Fall-området, söder om järnvägen, Mantorp, Mjölby kommun
Bedömning av för Planprogram, del av Fall-området, söder om järnvägen, Mantorp, Mjölby kommun Antagen: Laga kraft: Genomförandetidens sista dag: www.mjolby.se/planer Miljöar för planer och program Om en
Till: Länsstyrelsen i Kronobergs län Länsstyrelsen i Skåne län
1 (5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Clas Magnusson Tel: 08-698 12 23 clas.magnusson @naturvardsverket.se SKRIVELSE 2010-06-03 Dnr 521-4668-07 Rv Till: Länsstyrelsen i Kronobergs län Länsstyrelsen
GRANSKNINGSHANDLING Behovsbedömning avseende miljöbedömning av detaljplan för Brunnsviks Gårdar, Brösarp, Tomelilla kommun, Skåne län
Dnr: KS 2013/233 PLNR: 153 GRANSKNINGSHANDLING Behovsbedömning avseende miljöbedömning av detaljplan för Brunnsviks Gårdar, Brösarp, Tomelilla kommun, Skåne län Inledning Varje detaljplan som medför en
Vattenförsörjningsplanen - prioritering av vattenresurser. Magdalena Thorsbrink, SGU
Vattenförsörjningsplanen - prioritering av vattenresurser Magdalena Thorsbrink, SGU 20111130 Varför just en vattenförsörjningsplan? Syftet med en vattenförsörjningsplan är att säkerställa tillgången till
GODKÄNNANDEHANDLING. 1(8) Behovsbedömning. tillhörande program inför detaljplan för kvarteret Drag. med närområde inom Nordantill i Norrköping
1(8) Behovsbedömning tillhörande program inför detaljplan för kvarteret Drag med närområde inom Nordantill i Norrköping den 18 mars 2014 reviderad 27 maj 2015 GODKÄNNANDEHANDLING Godkänd i SPN: 2015-06-16,
Del av DANSKBO 2:2 CHECKLISTA-UNDERSÖKNING. Danskbo, Smedjebackens kommun, Dalarnas län UNDERSÖKNING 1(6)
CHECKLISTA-UNDERSÖKNING Detaljplan för del av DANSKBO 2:2 Danskbo, Smedjebackens kommun, Dalarnas län UNDERSÖKNING 1(6) En undersökning genomförs för att svara på frågan om planens genomförande kan antas
Miljökonsekvensbeskrivning
Miljökonsekvensbeskrivning 2015-03-23 Miljökonsekvensbeskrivning Vallmon 11 m fl Knislinge, Östra Göinge kommun Område där strandskydd upphävs Ny byggrätt, industri Fri pa ssa ge - gån g vä g Inf iltra
Skillnader mellan godkänd och utställd MKB
PM Ärendenr: TRV 2010/32686 2010-12-21 Trafikverket Projekt Mälarbanan Skillnader mellan godkänd och utställd MKB Sammanställning över de revideringar som gjorts i den utställda miljökonsekvensbeskrivningen
Borgholm Energi AB. Dricksvattenbrunnar och infiltrationsanläggningar i Lindby tall och Sörby tall. SAMRÅDSUNDERLAG Juni 2015
Borgholm Energi AB Dricksvenbrunnar och infiltrationsanläggningar i Lindby tall och Sörby tall SAMRÅDSUNDERLAG Juni 2015 SVEAVÄGEN 17, 11 TR. 111 57 STOCKHOLM TELEFON: 08-662 79 40 FAX: 08-662 79 41 Fröberg
1 (6) Dnr: Antagandehandling ANTAGEN LAGAKRAFT Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning
1 (6) 2018-04-10 Antagandehandling ANTAGEN 2018-06-18 LAGAKRAFT 2018-07-18 Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan för kv. Sofielund och Nordslund Trädgårdsgatan Lessebo samhälle Lessebo
Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft
Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Tillägg till Översiktsplan för Kungsbacka kommun, ÖP06. Antagen av kommunfullmäktige 2012-04-10, 89 Sammanfattning Översiktsplan för vindkraft
Samrådsmöte med allmänheten - Tillståndsansökan för vattenuttag ur västra Nedsjön
Plats: Hindåsgården, Hindås Samrådsmöte med allmänheten - Tillståndsansökan för vattenuttag ur västra Nedsjön 2013-04-08 Närvarande: Härryda kommun Vatten och avfall Miljö- och hälsoskydd Thord Lundin
Hur påverkas respektive parameter av att planens genomförs? Detaljplanen kommer att möjliggöra att en sporthall byggs inom området.
Enligt plan- och bygglagen (PBL) och miljöbalken ska det till en detaljplan som bedöms medföra en betydande miljöpåverkan på miljön, hälsan och hushållningen med mark, vatten och andra resurser även genomföras