Nyhetsbrev Nr Processer, samverkan och erfarenhetsbaserad kunskap

Transkript

1 Nyhetsbrev Nr Processer, samverkan och erfarenhetsbaserad kunskap

2 Inledning FoU-Nordvästs ambition är att försöka tolka omvärldsförändringarnas betydelse för det sociala arbetets praktik. En inriktning som pågått under några år är den statliga satsningen som syftar till att utveckla en Evidensbaserad praktik (EBP). Erfarenheterna så här långt är att det finns betydande översättningsproblem då intentionerna med projektet ska överföras till det praktiska arbetet. Att utveckla en EBP är en utmaning för organisationerna. Ett avsevärt bättre förslag att angripa frågan är att tala om ett kunskapsbaserat socialt arbete. Sveriges praktiknära FoU-miljöer har följt utvecklingen och kan notera både möjligheter och svårigheter. De kunskapssatsningar som gjorts bör ses som viktiga och kan utveckla arbetet. Däremot påverkas arbetet i hög grad av förändringarna på arbets- och bostadsmarknaden vilket i sin tur påverkar arbetsförutsättningarna. Komplettera det även med förändringarna inom socialförsäkringssystemen. Strukturella förändringar är en realitet och behöver lyftas fram då det påverkar möjligheterna att genomföra ett kunskapsbaserat arbetet. Socialtjänsten verkar i ett sammanhang som är i ständig förändring. Det här numret av Nyhetsbrevet kommer att ge ett exempel på ett utvecklingsprojekt som bedrivs i samverkan med kommunerna. Projektet benämns projekt Processtöd och kan ses som en delsatsning inom ramen för Kunskap till praktik. Målgruppen för processtödet är Unga vuxna med psykisk ohälsa och missbruk Men vad är det för något och vad syftar det till? Enkelt uttryckt syftar projektet till att inspirera till samverkan mellan socialtjänsten, Beroendevården, psykiatrin samt kriminalvården. På sikt är strävan att också involvera primärvården. Några ord nämns även om en konferens som arrangerats av Stiftelsen Allmänna Barnhuset. Som vanligt blir Ni via Nyhetsbrevets kalendarium uppdaterade om årets aktiviteter, både de som är klara och de som är under planering. Avslutningsvis presenteras en lista över de FoU- och utvärderingar/arbetsrapporter som gjorts under de senaste 10 åren. Rapporterna har formulerat det arbete som bedrivs inom kommunerna. Ni har i allra högsta grad varit delaktiga i denna kunskapsproduktion. Rapporterna beskriver bredden i det arbete som bedrivs. I synnerhet lyfter de fram det lokala arbetets förutsättningar och mångfald. Lokalt FoU-arbete Arbetet som genomförs vid en FoU-enhet är bara en del i ett större sammanhang. Det viktigaste FoU-arbetet sker i kommunernas verksamheter, det är där frågor som rör aktuell kunskapsutveckling, forskning och metodutveckling ska behandlas och levandegöras. För att dessa frågor ska kunna hållas levande krävs ett lokalt FoU-arbete, både på ledningsnivå och i det praktiska sociala arbetet med klienter. En viktig lärdom under de tio år FoU-Nordväst verkat är att om FoU-frågorna är förankrade på alla nivåer i organisationerna, ökar förutsättningarna för att dessa frågor också blir levande i verksamheterna. En viktig iakttagelse är att lokala FoU-aktiviteter i en kommun är i hög grad beroende av att det finns engagerade personer som driver dessa frågor. I det här Nyhetsbrevet beskrivs också den samverkan som utvecklats mellan nordvästkommunerna, FoU och institutionen för socialt arbete. Nordvästkommunerna har tidigare medverkat i flera forskningsstudier och spelat en central roll som samarbetspart och kommer förhoppningsvis att fortsätta att göra det.

3 Projekt Processtöd & Unga vuxna med Missbruk och psykisk ohälsa KSL & HSN presenterade 2008 Policy för att förebygga och behandla missbruk och beroende. Här formuleras behov av lokala samverkansöverenskommelse mellan kommuner, landsting och kriminalvård, som också ska leda utvecklingsarbete. Enligt policyn ska det finnas lokalt samråd i kommunen/stadsdelen där företrädare från kommunens och den lokala hälso- och sjukvårdens ledning ingår. Uppdraget är att enas om strukturerade rutiner för samverkan mellan bland annat primärvården, beroendevården, psykiatrin, socialtjänsten, skolan, kriminalvården, arbetsförmedlingen och försäkringskassan. Policyns mål för utvecklingsarbetet Skapa en långsiktig hållbar lokal struktur så att kommunen/stadsdelen och den lokala hälsooch sjukvården tar gemensamt ansvar för utvecklingen av det lokala förebyggande arbetet och den lokala missbruks- och beroendevården Brukarna får bästa möjliga stöd och vård. Den missbruks- och beroendevård som kommunen och den lokala hälso- och sjukvården erbjuder ska vara utformad utifrån befintlig kunskap om effektiva metoder och arbetssätt i enlighet med socialstyrelsens riktlinjer samt länets gemensamma policy så att den enskilde får insatser av god kvalitet och utan onödig väntan. Överenskommelse mellan det lokala och regionala samrådet Det regionala samrådet ska stödja det lokala utvecklingsarbetet genom att teckna en överenskommelse med de lokala samråden som ingår i de utvalda processområdena. En gemensam överenskommelse, undertecknad av båda huvudmännen, ökar möjligheterna för att det fortsatta gemensamma utvecklingsarbetet blir tydligare och får bättre mandat. Utvecklingsarbetet skall ske i dialog med den länsövergripande projektledningen/ koordinatorn. I varje processområde skall det finnas minst två lokala processledare utsedda (en från hälso- och sjukvården och en från kommunen/stadsdelen). Processledarna erbjuds bland annat en processledarutbildning, coachning och ett regionalt nätverk. Genom denna överenskommelse förbinder sig den lokala hälso- och sjukvården och kommunen/stadsdelen att bedriva gemensamt lokalt utvecklingsarbete som bland annat innebär att: Tillsätta/utveckla ett lokalt samråd där chefstjänstemän från kommunen/stadsdelen och lokal hälso- och sjukvård ingår Stödja de utvalda lokala processledarna med tid och mandat som underlättar deras uppdrag Ta fram en genomförandeplan som är väl förankrad i det lokala samrådet. Temat Unga vuxna med missbruk och psykisk ohälsa Studiecirklarna som arbetade med nationella riktlinjerna 2008/2009 identifierade samstämmigt gruppen unga vuxna med missbruksproblem kombinerat med psykiska problem som en grupp som hamnar i kläm (FoU-Nordväst, utvärderingsrapport 2009, s 23). Det tema som valdes för fördjupning i det nu aktuella arbetet blev i linje med detta unga vuxna med missbruk och psykisk ohälsa. Behovet av processtöd för samverkan är förankrat i nordvästkommunerna. Vid FoU- Nordsvästs styrgrupp 12 mars 2010 ( 9) fattades beslut att lämna en intresseanmälan till KSL för att erhålla medel för genomförandet. Två processtödjare knöts till FoU-Nordväst en från landstingskommunal beroendevård och en från primärkommunerna. Projektet syftar till att skapa ökade förutsättningar för lokalt fungerande samråd mellan nordvästkommunerna, beroendevården, psykiatrin samt kriminalvården. En förlängning av projektet beslutades vid FoU-Nordvästs styrgruppsmöte 23 febr 2011 ( 10). I mars och april 2011 genomför nordvästkommunerna, beroendevården, psykiatrin samt kriminalvården seminarier vid tre tillfällen. Inför dessa har gjorts en sammanställning av aktuell forskning om gruppen unga vuxna med missbruk och psykisk ohälsa samt en kartläggning av gruppen med hjälp av ASI-data och psykiatrikartläggningen i nordväst. Ett nästa steg är att diskutera och senare gemensamt utveckla möjliga behandlingsstrategier. Materialet som presenteras kommer att finnas tillgängligt på FoU:s hemsida.

4 Nordvästkommunerna i samverkan med institutionen för socialt arbete Samarbetet mellan nordvästkommunerna och Institutionen för Socialt arbete/socialhögskolan vid Stockholms Universitet omfattar för närvarande två forskningsprojekt, finansierade via Forskningsrådet samhälle och arbetsmarknad (FAS) samt de fältförlagda studierna under termin tre på socionomutbildningen. I ansökan till FAS för studien På vilka grunder? Om klientsortering inom IFO beskrivs syftet: att beskriva och analysera klientsorteringen inom IFO och relatera denna till socialarbetarnas bedömningar och klientutfall över tid. Intresset för att följa klienters rörlighet rör behovet av ett samlat forskningsgrepp kring de samhällsinsatser enskilda klienter blir föremål för. Systematiska studier baserade på individdata blir ett viktigt led för att koordinera insatser till klienter med sammansatta behov. Med fokus på IFO:s klientsortering kan denna studie ge viktig information för det social arbetet med utsatta familjer och grupper. Nordvästkommunerna är inbjudna att medverka som pilotkommuner. Till denna studie har skapats en referensgrupp bestående av intresserade socialarbetare. Kontaktperson är Stefan Wiklund, adress stefan.wiklund@socarb.su.se Emelie Shanks, doktorand, Socialhögskolan, genomför en studie inom programmet Att leda socialt arbete. Organisation, ledarskap och förändring i professionella byråkratier, finansierat av FAS och under handledning av prof. Tommy Lundström. Hon genomför intervjuer med enhetschefer inom IFO i nordvästkommuerna. Hon nås via emelie.shanks@socarb.su.se Nordvästkommunerna och FoU-enheten har tillsammans med Socialhögskolan utarbetat en modell för den tredje fältförlagda terminen på socionomutbildningen. Cirka 25 studenter per termin genomför sina fältförlagda studier i nordvästkommunerna med kontaktpersoner utsedda i varje kommun. Kursplanen omfattar tre moment: socialt arbete, vetenskapliga metoder samt en studie av det sociala arbetet i praktiken, då de genomför en undersökning och skriver en uppsats utifrån ett ämne som arbetats fram i samråd med kontaktpersonerna under handledning av forskare på FoU respektive Socialhögskolan. Flera rapporter har varit intressanta och välgjorda samt förmedlat väsentlig information till verksamheterna. Kontaktperson är bodil.johansson@socarb.su.se Samarbetet med Socialhögskolan har flera syften. För det första ges kommunernas IFOenheter kontakt med forskare samt möjlighet att medverka i olika forskningsprojekt. Det i sin tur ger direkt access till aktuell kunskap inom fältet. Vidare: samarbetet kring studenterna på termin tre kan ge kommunerna möjlighet att bjuda in studenter att göra sin sjätte praktiktermin inom den egna socialtjänsten för att sedan rekrytera dem efter socionomexamen. Det är med andra ord en möjlig rekryteringsstrategi. Den basutbildning som nordvästkommunerna inrättat ska ses om ett led i sådan utveckling, där nyutexaminerade socionomer ges introduktionsutbildning. Det är sedan önskvärt att de handleds av mentorer, erfarna socialarbetare som har vidareutbildning på mastersnivå. FoU-Nordväst har skisserat en sådan utbildning, men inga beslut har fattats i dagens läge. Stiftelsen Allmänna Barnhuset I februari höll Allmänna Barnhuset en tvådagarskonferens under temat Att samtala med barn. Inledningsanförandet tog avstamp i Upprättelseutredningen och Barnkonventionen. Vikten av att samtala med barn och göra dem delaktiga belystes liksom kritik av hur detta utförs. Hur kan man göra barn delaktiga på ett etiskt riktigt sätt och vad görs av den information som man får från barnen? Anna Kaldal, fil dr i juridik, gjorde en intressant jämförelse mellan samtal med barn i brottsmål, vårdnadsmål och sociala mål. Frågor som ställdes var bl a: Ges skyddsintresset och föräldrarätten företräde framför utredningsintresset i vårdnadsmål? Varför satsas det så mycket på bra metoder för att få fram barnens berättelser i brottsmål i jämförelse med i sociala mål? Behovet av politisk vilja, utbildning, resurser och särskilda barnutredare lyftes fram. Pernilla Leviner, doktorand i juridik, belyste dilemmat med balansen mellan att identifiera och utreda barns behov och ingripa till skydd, och att respektera

5 föräldrarnas rätt som vårdnadshavare, bl a utifrån den nya lagen som möjliggör samtal med barn utan vårdnadshavare samtycke. Flera av föredragshållarna tog upp betydelsen av att samtal kan ha olika syften och av att tydliggöra detta. Ann-Christin Cederborg, professor vid institutionen för barn- och ungdomsvetenskap i Linköping, underströk kraftigt vikten av att ha en medveten samtalsmetodik och att använda öppna frågor, medan Moa Mannheimer från BUP Grinden betonade tydlighet i information och att traumatiserade barn kräver en mer aktiv samtalsmetodik och att då ställa direkta frågor det hemskaste berättar man inte spontant. Många andra föredragshållare var på plats och levererade viktiga frågor och erfarenheter. Bland annat berördes frågor kring dokumentation, barn som inte vill prata och mindful listening i samtal med barn. Mycket av materialet från konferensen finns att tillgå på Allmänna Barnhusets hemsida, vilket rekommenderas! Viktig information! Inom kort kommer Ni att få enkäten Utvärdering av FoU-Nordväst i Stockholms län. Enkäten har gjorts av FoU och är ett hjälpmedel för oss att än mer kundanpassa vårt arbete. Det är viktigt att Ni svarar då det hjälper oss i våra ansträngningar att erbjuda nordvästkommunerna bästa möjliga stöd för att utveckla ett kunskapsbaserat socialt arbete. Kalendarium ASI, MI, ORS olika redskap för att bjuda in till samtal och förbättra arbetsalliansen Föreläsare: Mary Hill Berg, Gun-Eva Andersson-Långdahl. Plats: Fullmäktigesalen, Solna stadshus, Solna Ensamkommande flyktingbarn om trauma och bemötande i vardagen. Föreläsare: Monika Brendler, Röda Korset. Lokal: Fatburen, konferenslokal Lilla Nassa (KSL), Södermalmsallen 36, Stockholm Barn i samhällsvård Vad händer sen? Föreläsare: Ingrid Höjer. Plats: Fullmäktigesalen Solna stadshus, Solna ? Bedömningar och beslut Från anmälan till insats i den sociala barnavården. Föreläsare: Francesca Östberg OBS! Håll utkik på hemsidan för närmare information om tid och plats Diagnosticering, behandling och sociala insatser till unga vuxna med s k borderlineproblematik. Föreläsare: Pia Söderlund. Plats: FoU-Nordväst, Sollentuna Skola och risker för ogynnsam utveckling bland socialt utsatta barn. Föreläsare: Bo Vinnerljung. Lokal: FoU-Nordväst, Sollentuna Anmälan till seminarierna görs till: Jenny.weister@sollentuna.se Länkar Från försörjningsstöd till arbete hur kan vägen underlättas. Föreläsare: Eva Mörk, IFAU Plats: FoU-Nordväst, Sollentuna

6 Tidigare utgivna FoU-rapporter och FoU-forskningsrapporter FoU-Rapport 2002:1 Kartläggning av den sociala barnavården i sju av Stockholms nordvästra kommuner FoU-Rapport 2002:2 Vad är verksamt i handledning?- en kvalitativ undersökning Forskningsrapport 2003:1 Hellre brödlös än rådlös. Ekonomisk rådgivning som metod i socialt arbete FoU-Rapport 2003:1 " vi har ju ändå barn ihop..." - separerade pappors röster om svårigheter med gemensamt föräldraskap FoU-Forskningsrapport 2007:1 Socialekonomi en väg mot förändring? Utvärdering av Dataverkstaden Väntorp.- ett ESF Växtkraft Mål 3-projekt FoU-Forskningsrapport 2008:1 Vägen till förändring? En studie av socialtjänstens arbete med ungdomar som begår brott FoU-Forskningsrapport 2008:2 Hedersrelaterade traditioner i en svensk kontext. En studie av omhändertagna flickor FoU-Forskningsrapport 2009:1 Att inte släppa taget. En utvärdering av SAM-teamet ett Case management-projekt i Järfälla och Upplands-Bro FoU-Rapport 2003:2 Familjeliv som yrkesliv En enkätstudie av familjehemmen i Solna stad FoU-Rapport 2004:1 En inblick i familjens vardag? Om intensiva barnavårdsutredningar FoU-Rapport 2004:2 Flyktingar i Nordväst FoU-Rapport 2004:3 Adrian. Arbete med unga vuxna missbrukare i öppenvård FoU-Rapport 2005:1 Händelser i det tysta Utvärdering av en öppenvårdsverksamhet för missbrukare FoU-Forskningsrapport 2006:1 Med andra ögon - brukarens syn på familjebehandling FoU-Forskningsrapport 2006:2 Marte Meo - en hållbar intervention? FoU-Forskningsrapport 2006:3 Tid för arbete En tidsgeografisk studie av socialsekreterares arbete med barnavårdsutredningar FoU-Forskningsrapport 2006:4 I skuggan av Fadime och socialsekreterares arbete med hedersvåld FoU-Rapport 2006:3 Små barn i familjehem och deras läsvanor FoU-Rapport 2006:4 Av egen kraft - Invandrade kvinnors berättelser om inträdet i det svenska

7 Tidigare utgivna FoU-utvärderingar/ arbetsrapporter November 2010 Boendestöd för personer med missbruk(rättad ) Oktober 2010 Kartläggning av behov och insatser för personer med psykiska funktionsnedsättningar inom Nordvästkommunerna Mars 2010 Instrument X en kortfattad rapport Februari 2010 Uppföljning av familjebehandlande insatser inom socialtjänstens individ- och familjeomsorg Februari 2010 "...om man når fram så får man barnet i fokus" Delrapport av projektet - Utveckling av stöd till familjer där föräldrarna är i stark konflikt September 2009 Inventering av behov hos personer med psykiska funktionsnedsättningar i Nordvästkommunerna - Sollentuna. Augusti 2009 Uppföljning av projektet Evidensbaserad missbruksvård i Upplands Väsby kommun. Juni 2009 Riktlinjeprojektet i Nordväst - Implementering av De nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevård genom integrerade studiecirklar. (Reviderad augusti 2009) Maj 2009 Inventering av behov hos personer med psykiska Funktionsnedsättningar i Nordvästkommunerna - Sundbyberg. Maj 2009 Inventering av behov hos personer med psykiska funktionsnedsättningar i Nordvästkommunerna - Solna. Mars 2009 Sammanställning av ASI-intervjuer i Nordväst. Jämförelser mellan kön, ålder, missbruksgrupper och nordvästkommunerna. Januari 2009 Med familjen som målgrupp - Utvärdering av familjebehandlande insatser i sju nordvästkommuner åren December 2008 De är som en handbok i kommunikation - Utvärdering av Skol och Familjeteamet i Sollentuna. September 2008 En utvärdering av arbetsmodellen Gemensam Individuell Vårdplan, GIVP - Socialtjänsten, beroendevården och öppna psykiatriska mottagningen i Sollentuna. September 2008 Solängens utvecklings-projekt Blomman - Kännedom om och upplevelser av en behandlingsinsats som riktas till barn i våldsutsatta familjer. Juni 2008 "Ett steg till annat boende" Utvärdering av en boendeverksamhet som vänder sig till hemlösa missbrukare i Solna och Sundbyberg Juni 2008 Implementering av Addiction Severity Index (ASI) i åtta kommuner i nordvästra Stockholm - erfarenheter och resultat. - Slutrapport från ett två-års projekt med medel från Länsstyrelsen Juni 2008 Utvärdering av Hilleviprojektet i Upplands-Bro Kommun arbetsmetod och utfall Juni 2008 Att förebygga hemlöshet - En utvärdering av två arbetsmodeller i Upplands Väsby kommun Juni 2008 Familjepoolen - Utvärdering Maj 2008 Om att motverka hinder för samverkan i skolsocialt arbete - Utvärdering av projektet Strukturerat förebyggande arbete i Sundbyberg Maj 2008 Forskning om försörjningsstöd i svensk socialtjänst En kunskapsöversikt Mars 2008 Att inte släppa taget" - En utvärdering av SAM-TEAMET Ett Case management-projekt i Järfälla och Upplands- Bro - Delrapport Vasabo - Stödboende i Sundbyberg. Utvärdering av ett Miltonprojekt nov nov April 2007 Utvärdering av Ungdomsslussen i Järfälla kommun

8 April 2007 WorkCenter i Upplands Väsby - en brukaruppföljning av ett samarbetsprojekt för unga arbetslösa April 2007 Barnet i fokus - Studie av ett utvecklingsprojekt för arbete med barn placerade i familjehem för stadigvarande vård och fostran i Sollentuna kommun Mars 2006 Kartläggning av stöd till psykiskt funktionshindrade inom FoU Nordväst håll utkik efter vad som är på gång på FoU genom vår hemsida ( och kommande nyhetsbrev! Anders Arnsvik, FoU-medarbetare Ann Palm, FoU-chef Februari 2006 Kunskapsöversikt rörande preventionsarbete Mars 2005 Deltagarna vid Solstråket verkstad i Solna en intervjuundersökning 2005 Handlingsplan för socialtjänstens arbete i möte med flickor som utsatts för så kallat hedersrelaterat våld eller hot Maj 2005 "Det är bra för barnen" - Utvärdering av Turebergs familjecentral Mars 2004 Socialtjänstbaserad missbrukarvård - En kartläggning av missbrukarvården inom FoU-nordvästområdet 2003 Relation och myndighet - Liten studie av möte mellan två professioner i funktionsuppdelad socialtjänst September 2002 Att förankra MST - Om förväntningar och farhågor kring ett behandlingsprogram för ungdomar i tre nordvästkommuner 2002 Att arbeta med socialbidrag - en studie av de organisatoriska förutsättningarna i Nordvästregionen 2002 Arbetsmarknadsprogram i nordvästkommunerna 2002 Unga invandrarflickor i kulturkonflikter Litteraturöversikt av texter som tar upp och problematiserar unga invandrarflickors utsatthet när de hamnar i konflikter med sina familjer December 2002 Kostnadsutvecklingen för placeringar av barn och ungdomar samt vuxna missbrukare i Nordvästregionen